Alternativ 2: Förbättrad familjegruppsindelning

Som nämnts tidigare används redan familjegruppsindelningen i dagsläget och är någorlunda sorterad efter de olika storleksklasserna.​​Bindi et al. (2007) tar upp att minskad

transportsträcka är en av de stora anledningarna till att använda familjegruppsindelningen. För Beds by Scapa anses inte zonernas placering vara optimala för minskad transportsträcka. Exempelvis är kampanjzonen, som nämnts tidigare, hos bäddmadrasserna inte placerad närmast utlastningen utan där finns butiksartiklar som inte plockas i lika stor utsträckning. Likadant är storlekar som inte är lika efterfrågade placerade nära utlastningen medan

180x200 är placerad längre ifrån trots att den modellen är mer populär (se 3;2). Diagrammet nedan, figur 4;6, visar varje storleks andel av totala antal plock.

Figur 4;6: Procent av andel plock för bäddmadrasser. Gjord av författarna, 2020

Den storleksklass som plockas mest är 180x200, följt av 90x200, 160x200 och 120x200, vilket kan intygas genom diagrammet ovan. De övriga storleksklasserna har låg andel av totala antal plock men tillsammans utgör de 18,9% vilket blir den tredje största andelen.​​I den kategorin ingår storlekarna 210x200, 80x210, 90x210, 105x210, 120x210, 160x210 och 180x210.

En alternativ zonindelning av bäddmadrasserna presenteras nedan, i figur 4;7, där de mest populära modellerna placeras närmast utlastningen och mindre vanliga längre bort. Kampanj har placerats närmast utlastningen eftersom de artiklarna kommer efterfrågas i större mängd under kampanjens givna tidsintervall. Därefter placeras storlek 180x200 och 90x200 som har störst procent av antal plock. Eftersom de blandade artiklarna, i dagsläget, lagerläggs på samma lagerplats anses det kunna genomföras även nu och därmed kommer den zonen vara den tredje närmaste utlastningen. Storleksklasserna 120x200 och 160x200 plockas i ungefär lika stor utsträckning och kommer därför ha lika stora zoner.

Figur 4;7: Alternativ zonindelning för bäddmadrasser. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Området med tomma häckar har adderats då det vid observation fanns många tomma häckar utspridda över flera zoner. Att ha dem samlade på samma plats kan vara mer yteffektivt då de kan staplas både på djupet och höjden. Det finns även en dörr precis vid den zonen vilket gör att när produktionen behöver de tomma häckarna kan de förflyttas via den dörren. Trucken som hämtar tomma häckar kommer därmed inte konkurrera om plats i de andra gångarna eller störa vid utlastning. Butiksartiklar är till skillnad från dagens zonindelning flyttad längre från utlastningen då de artiklarna plockas väldigt sällan, se figur 4;7.

Vid en överslagsmätning av transportsträckorna på plockordern med 96 kollin, uppkom en minskning av transportsträckan med 134 meter, från 626 meter till 492 meter gentemot den gamla zonindelningen. Den största skillnaden i transportsträckan berodde på ändringen av

zonen kampanj. Mätningen är ett exempel på en minskning som kommer vara olika stor för olika ordrar.

Antaganden vid mätning:

- Bäddmadrasserna plockas i genomsnitt om tio innan en transport till utlastning sker. - Antal meter som används för de olika mätningarna är uppskattade efter ritningar samt

fysiska mätningar av ställage, häckar samt lagerlokaler. ​Genomsnittlig transportsträcka för zonen har använts vid beräkning.

- Plockordern är samma som för mätningen som nämns i empirin men då

ABC-analysen är gjord på data från 2019 innehöll plockordern åtta artiklar som inte kan identifieras som A-, B- eller C-artiklar. Dessa har därmed tagits bort från mätningen och jämförelsen är gjord mot samma antal kollin för den gamla zonindelningen. Därav endast 96 kollin istället för 104 som mätningen nämner. - Under tiden som mätningen gjordes var alla modeller med tyget Lova på kampanj

vilket resulterade i att 15 artiklar i ordern var placerade i den zonen.

Likadan analys har genomförts för huvudgavlarna. Mer än hälften av alla plock är av storlek 180 vilket gör att den zonen placeras närmast utlastningen och därefter kommer storlek 160 och strax därefter storlek 120. Storlek 90, 105, 140 och 210 står alla för ungefär samma andel plock men tillsammans utgör de 21,9% av alla plock och placeras därför andra närmast utlastningen, se figur 4;8.​​En alternativ zonindelning av huvudgavlarna presenteras i figurerna nedan, 4;9 och 4;10, och är utformad efter de modeller som plockas mest frekvent.

Figur 4:9 & 4;10: Alternativ zonindelning för huvudgavlar. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Vid en överslagsberäkning, på plockordern med 34 artiklar, identifierades en minskning av transportsträckan med 168 meter, från 608 meter till 440 meter, gentemot den nuvarande zonindelningen. Exemplet visar en möjlig minskning om zonindelningen skulle

implementeras, dock kommer minskningen inte bli lika stor för alla plockordrar. Antaganden vid mätning:

- Huvudgavlar plockas i genomsnitt om sju innan en transport till utlastning sker. - Antal meter som används för de olika mätningarna är uppskattade efter ritningar samt

fysiska mätningar av ställage, häckar samt lagerlokaler. ​Genomsnittlig transportsträcka för zonen har använts vid beräkning.

- Plockordern är samma som för mätningen som nämns i empirin men då

ABC-analysen är gjord på data från 2019 innehöll plockordern 19 artiklar som inte kan identifieras som A-, B- eller C-artiklar. Dessa har därmed tagits bort från

mätningen och jämförelsen är gjord mot samma antal kollin för den gamla zonindelningen. Därav endast 34 kollin istället för 53 som mätningen nämner. - Under tiden som mätningen gjordes var alla modeller med tyget Lova på kampanj

vilket resulterade i att 23 artiklar i ordern var placerade i den zonen.

4.3.2 Effektivisering av artikelplacering

Enligt Müller (2011) och även Jonsson och Mattsson (2016) är det vanligt att företag

antingen har fast eller flytande placering men det finns de företag som har en kombination av dessa. Det som kom fram i kapitel tre i denna uppsats är att Beds by Scapa idag använder sig av en kombination av fasta zoner och flytande placering. Denna kombination ser författarna som en bra indelning av deras färdigvarulager. Genom att använda ABC- eller

familjegruppsindelning kommer Beds by Scapa dela in sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar i zoner och inom dessa zoner ha flytande placering. Detta för att se till att utrymmet utnyttjas optimalt och att se till att artiklarna är lätta att finna och plocka.

Tompkins et al. (2010) nämner att det egentligen är bättre att använda fast placering vid placering efter uttagsfrekvens men eftersom Beds by Scapas försäljning till stor del förändras efter kampanjer skulle det inte vara smidigt. Därför bör flytande placering användas då det är enklare att göra ändringar utan att behöva ändra om hela lagerstrukturen flera gånger om året. En flytande placering tillåter maximalt utnyttjande av lagerutrymmet då varje artikel bara är bunden till en lagerplats så länge den befinner sig där. Artikeln placeras där den får plats vilket är bra för lager som har stor variation då lagringsutrymmet inte behöver planeras efter varje artikels maximala kvantitet utan efter det genomsnittliga antalet enheter.

Lagerutrymmet kan därmed minskas och användas på ett mer effektivt sätt (Müller, 2011).

4.3.3 Effektivisering av förvaringssystem

På sektionen för bäddmadrasser finns det butiksartiklar som i dagsläget är placerade i nio olika pallar. Som författarna nämnde under ​4.3.2 Zonindelning​ kan dessa placeras längre bort från utlastningen men dessa artiklar kan även förvaras i hyllfack istället för pallar.

Hyllfackslagring är en förvaringsmetod som enligt Lumsden (2019) kan anpassas efter det behov som behövs. Detta är en bra förutsättning för Beds by Scapa då de har många olika

butiksartiklar i få antal och i dagsläget inget system vilket innebär att plockarna manuellt måste leta efter det dem behöver. Genom att placera de olika artiklarna på flera hyllfack kommer den totala ytan för lagringen av butiksartiklarna att minska och den ytan kan användas till fler lagerplatser för bäddmadrasser. Annars anses de förvaringssystem som används i dagsläget vara de bästa baserat på artiklarnas egenskaper, särskilt för

huvudgavlarna. Lumsden (2019) förklarar att en balans mellan hanteringseffektivitet och lagringseffektivitet bör utformas.

4.3.4 Effektivisering av lagerplatser och lagerhanteringssystem

Kring lagerplatser anses en mer specifik lagerstruktur vara den bästa lösningen för Beds by Scapa då lokaliseringen idag tar lång tid. För bäddmadrasserna bör lagerplatserna utformas efter häckarnas storlek men markeringarna bör finnas på marken precis framför. Eftersom häckarna flyttas fram och tillbaka kan markeringarna inte befinna sig på dem. Framför varje lagerplats kan ett område ritas upp, som ska innehålla lagerplatsens namn antingen om den skrivs med hjälp av målarfärg alternativt att klistermärken sätts upp. Inom varje lagerplats kommer två häckar placeras då häckarna går att stapla. Med denna metoden bör det finnas rum för 132 lagerplatser för bäddmadrasserna, och därmed 164 häckar enligt figur 4;12. Då är inte butiksartiklar eller tomma häckar medräknat. Det kommer tillkomma 108 lagerplatser då butiksartiklarna kommer tilldelas varsin lagerplats i ett hyllfackslager.

Figur 4;12: Antal lagerplatser för bäddmadrasser. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Med markeringarna på golvet är det inte heller smidigt att ha streckkoder för platsen även för bäddmadrasser, då streckkoden successivt kan försvinna ju mer golvet slits och ergonomiskt

är det inte bra för plockarna. Liknande bör det även reflekteras över kring

lagerplatsmarkeringarna men då många markeringar kommer vara jämte varandra kommer det bli enklare att hitta än i dagsläget. Ett förslag är att se till att uppdatera lagerplatserna så att de är synliga, t.e.x måla med ny målarfärg eller sätta nya klisterlappar. Lagerplatserna kan benämnas C301-C460 eller liknande i en logisk ordning. För tomma häckar krävs inga lagerplatser eftersom de inte innehåller några artiklar.

Bäddmadrasserna plockas vanligtvis i styck vilket kan leda till att många häckar kommer vara halvtomma vid vissa tillfällen. Det kan då vara bra att ha några lagerplatser med mixhäckar där varje artikel placeras på lagerplatsen och genom fler lagerplatser kommer lokaliseringen ändå vara enkel. För att kunna hantera denna lagerläggning krävs att det finns kunskap kring hur många artiklar en häck innehåller vilket antingen är 10 eller 20 beroende på modell.

Även huvudgavlarna skulle behöva mer specifika lagerplatser. Då en lagerplats kan innebära upp mot 20-60 olika pallplatser för huvudgavlar kan det vara en lösning att tilldela varje pallplats en egen lageradress alternativt varje hyllplats av ställaget en egen lagerplats vilket Footlik (2015) rekommenderar. Det senare alternativet skulle innebära att en lagerplats kan hålla 3-4 pallar eller mindre beroende på om det finns begränsningar på grund av

ventilationstrummor eller liknande. Med denna metod skulle artiklarna behövas klumpas ihop till en pall för att placeras, vilket kan vara problematiskt senare när de ska plockas i styck. Men även om en artikel från pallen plockas kommer hela pallen ändå behöva flyttas då den inte längre kan stå stabilt på höjd. Alternativt måste det finns kunskap om hur många

huvudgavlar en pall innehåller vilket kan variera mellan 5-7 styck beroende på modell och att de i affärssystemet förflyttas i styck.

Enligt Muller (2011) ska markeringarna för varje lageradress vara tydliga i lagret och kan utföras genom klisterlappar som placeras på ställagen med lagerplatsernas namn på.

Streckkoder för lagerplatser kommer inte vara smidigt eftersom många lagerplatser befinner sig på höjd, där pallarna hämtas av truck, och det kommer därför inte vara genomförligt att scanna streckkoder för platsen. Lagerplatserna kan benämnas B27-11 för golvplacering, B27-12 för andra våning och B27-13 för tredje våningen. Varje avdelning i ställagen kan

benämnas exempelvis B27-11, B27-21, B27-31, B27-41 o.s.v. Med denna metoden bör det finnas plats för 316 pallar fördelat över 99 lagerplatser.

Ordningen för lagerplatserna följer namnen för de idag använda lagerplatserna men adresser enligt figur 4;11 nedan läggs till med lagerplats 1 närmast B27-00. För B21-00 kommer sektionen närmast B27-00 få namnen B21-11 och sedan B21-21. Denna uppdelningen är mest logisk utefter hur lagerplatserna är strukturerade idag vilket Muller (2011) säger är något som bör eftersträvas.

Figur 4;11: Förslag på lagerplatsadresser på ställage B27. Författarnas egna illustration, 2020.

Genom ovanstående förslag bör plocktiden kunna minskas gentemot den mätning som togs upp i kapitlets empiri. Med denna mer specifika lagerstruktur kommer lokaliseringen underlättas och lagerhanteringskostnaderna kommer minskas då plockning kan genomföras fortare. Med strukturen för lageradresser som nämnts behövs ett mer tillgängligt affärssystem för lagerpersonal, där de enkelt kan ändra lagerplatser i systemet samtidigt som de gör

ändringen i verkligheten.

Nawaz & Channakeshavalu (2013)​ nämner att implementering av affärssystem många gånger kräver att företaget ändrar på sina processer för att kunna dra nytta av affärssystemet. Detta har visat sig vara en utmaning för Beds by Scapa. I många fall vill affärssystemet att det ska utföras på ett sätt medan lagerarbetarna utför sitt arbete på ett annat sätt. Utmaningen är att se till att systemet och lagerarbetarna arbetar på samma sätt. Det är viktigt att affärssystemet och dess funktioner inte ställer till med merarbete. I nuläget visar affärssystemet att

bäddmadrasser finns i lagret även om det fortfarande är i området för produktion, vilket kan bidra till merarbete. Samma gäller för att lagerplatserna som används i det fysiska lagret inte är samma som i affärssystemet vilket kan förvirra lagerarbetarna. Enligt Infor-m3 kan deras

ERP-program specialanpassas utifrån företagets verksamhet och behov vilket innebär att Beds by Scapa bör kunna korrigera detta problem. Affärssystemet skulle behöva ha

information om maxantal för alla lagerplatser för att affärssystemet ska kunna föreslå en bra plats för varje artikel.

4.4 Sammanfattning

Med hjälp av data som har inhämtats från Beds by Scapas affärssystem, mätningar samt teori har denna analys genomförts. Därefter har två alternativ till effektivisering för företagets lagerhantering presenterats, en zonindelning efter ABC-klassificering och en zonindelning i form av förbättrad familjegruppsindelning.

Det första alternativet innebär en zonindelning med ABC-klassificering på både bäddmadrasser och huvudgavlar. Det andra alternativet innebär en förbättring på zonindelningen som företaget använder i dagsläget, familjegruppsindelning. Med

ABC-klassificering inom sektionen för bäddmadrasser skulle artiklar som kategoriseras som A artiklar och produkter på kampanj vara närmast utlastningen. Längst bort från utlastningen skulle tomma häckar och butiksartiklar placeras. Även inom huvudgavlar kommer A artiklar placeras vid utlastningen och C artiklar vid inlastningen. Detta skulle innebära att artiklar som har mest plockfrekvens placeras närmast utlastningen vilket leder till mindre

transportsträckor och kortare tid för plockningen, vilket kan styrkas genom mätningar. Detta kan minska lagerhanteringskostnaderna,​​efter implementering, då fler ordrar kommer kunna plockas.

Med familjegruppsindelning skulle kampanj samt storlek 180x200 vara närmast utlastningen för bäddmadrasser. Precis som vid ABC- klassificering kommer tomma häckar och

butiksartiklar att placeras längst bort. För huvudgavlar innebär en familjegruppsindelning att storlek 180 placeras närmast utlastningen då mer än hälften av alla plock är just av den storleken. Storlekarna 90, 105, 140 och 210 placeras tillsammans närmare utlastning då de tillsammans har stor andel av antal totala plock. Storlekarna 120 och 160 kan placeras närmare inlastning. Familjegruppsindelningen innebär inte heller någon större förändring av lagret, vilket därmed inte kommer att innebära någon större kostnad för Beds by Scapa om de

skulle välja att fortsätta med denna indelning. Vid implementering kan istället transportsträckor minskas.

Oavsett alternativ kommer det inom zonerna att vara flytande placering, vilket kommer leda till bättre utnyttjande av lagerutrymmet istället för om det hade varit fast placering. Häckarna bör placeras på varandra för att maximera takhöjden och lagerutrymmet samt bör ett

hyllfackslager införas för butiksartiklarna på bäddmadrasslagret. Med hjälp av ett

affärssystem som uppdateras i realtid kommer informationen om vart varje artikel är placerad att vara tillgängligt. I dagsläget har företaget stora lagerplatser vilket leder till mycket letande vilket kan förbättras med hjälp av mer specifika lagerplatser. Även markeringar för varje lageradress borde finnas i det fysiska lagret hos bäddmadrasser då det i dagsläget inte finns. Ett annat utmaning var att det inte fanns några streckkoder för lagerplatserna. Dock kommer en implementeringen av streckkoder för varje lagerplats inte vara effektivt oavsett om företaget väljer att tillämpa en ABC- klassificering eller familjegruppsindelning då många lagerplatser befinner sig på höjden. Affärssystemet kan implementeras bättre genom införande av mer information som kan bidra till bättre styrning.

5. Slutsats

__________________________________________________________________________________ I detta kapitel presenteras fallstudiens resultat genom att respektive frågeställning besvaras. Därefter följer avsnitt om studiens bidrag, etiska övervägande och kritik till eget arbete. Kapitlet avlutas med ett avsnitt om förslag till vidare forksning.

__________________________________________________________________________________

5.1 Resultat

Frågeställning 1: Hur ser lagerhantering ut, gällande zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem, inom sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar på Beds by Scapas färdigvarulager idag och vilka utmaningar finns?

Beds by Scapas lagerhantering ser ut som följer: - Zonindelning: Familjegruppsindelning

- Artikelplacering: Zonsystem med liknande artiklar nära samt golv- och höjdplacering. - Förvaringssystem: Blockförvaring för bäddmadrasser och ställage samt

blockförvaring för huvudgavlar

Vid genomgång av Beds by Scapas nuläge uppkom några utmaningar företaget står inför gällande lagerhantering:

Bäddmadrasser Huvudgavlar

Inga markerade lagerplatser Uppdelningen på lagerplatserna följs inte Inga streckkoder på lagerplatserna Stora lagerplatser, mycket letande för

plockarna Långt mellan kampanj och utlastningen, där

står nu butiksartiklarna närmast

Inga streckkoder på lagerplatserna

För stora lagerplatser, mycket letande Långa avstånd från vissa ställage till utlastning

Artiklar är inte i lager men i systemet står de där innan de flyttats från produktion

Glapp mellan affärssystem och verklighetens placeringar Glapp mellan affärssystem och

verklighetens placeringar

Tabell 5;1: Sammanfattning av utmaningar för bäddmadrasser och huvudgavlar, 2020.

Frågeställning 2: Hur kan Beds by Scapa effektivisera sin lagerhantering, gällande zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och

lagerhanteringssystem, på de två sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar?

Två alternativ har presenterats när det kommer till hur Beds by Scapas skulle kunna effektivisera deras lagerhantering för de två sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar. Första alternativet är en zonindelning på lagret efter ABC-klassificering medan det andra alternativet är en förbättring på deras zonindelning som används i dagsläget nämligen familjegruppsprincipen.

Med hjälp av en ABC-analys har högfrekventa artiklar som benämns som A-artiklar placerats närmast utlastningen i en ABC-klassificering medan C-artiklar placerats längst bort i zonen för att minska på lagerhanteringskostnaderna, se figur 5;1, 5;2 och 5;3.

Figur 5;1: ABC-indelning för bäddmadrasser. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Figur 5;2 & 5;3: ABC-indelning för huvudgavlar. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Familjegruppsindelning, som innebär att artiklarna kommer vara uppdelade efter storlekar, har inneburit att kampanj och storlek 180x200 kommer att vara placerat närmast utlastningen för bäddmadrasser. För huvudgavlar var hälften av alla plock storlek 180 vilket innebär att den storleken kommer placeras närmast utlastningen.

Figur 5;4: Förbättrad familjegruppsindelning för bäddmadrasserna. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Figur 5;5 & 5;6: Förbättrad familjegruppsindelning för huvudgavlarna. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Mätningar har genomförts som kan styrka att dessa två alternativ till zonindelning kan minska transportsträckan. Vid implementering av ABC kan en minskning med 526 meter identifieras på den totala transportsträckan för sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar. Vid implementering av ny familjegruppsindelning kan den totala transportsträckan för bäddmadrasser och huvudgavlar minskas med 302 meter. Genom att implementera

ABC-klassificering kan lagerhanteringskostnaderna minskas som allra mest men då företaget redan använder familjegruppsindelningen kan den förändringen vara enklare att genomföra. För att implementera ABC-klassificiering behövs en ny ABC-analys genomföras och uppdateras kontinuerligt med den senaste informationen.

För att effektivisera artikelplacering kommer flytande placering inom zonerna

rekommenderas, oavsett zonindelning, för att på bästa möjliga sätt utnyttja lagerutrymmet.

Förvaringssystem bör effektiviseras genom att takhöjden och lagerutrymmet maximeras, vilket kan genomföras genom att häckarna staplas på varandra. Ytterligare effektivisering kan

uppfyllas genom införande av hyllfackslager för butiksartiklarna för sektionen

bäddmadrasser. Förvaring för huvudgavlar är tillfredsställande både för hantering och volymutnyttjande.

För effektivisering av lagerplatser och lagerhanteringssystem bör mer lagerplatser

förverkligas med mindre antal artiklar på varje plats. I det fysiska lagret bör det vara bättre markerat, framför allt hos bäddmadrasser. Även uppdaterad information i

lagerhanteringssystemet skulle effektivisera lagerhanteringen. Utöver de minskningar som tas upp i transportsträckan bör även plocktiderna kunna minskas då en enklare lokalisering minskar letandet som idag är det som tar längst tid för plockarna.

Med ovanstående förslag kan Beds by Scapa effektivisera sin lagerhantering och genom reducering av både transportsträckor och plocktid kan lagerhanteringskostnaderna, i sin tur, minskas.