• No results found

Empiri - Nulägesbeskrivning

3. Nulägesbeskrivning av lagerhantering för huvudgavlar och bäddmadrasser samt dess

3.2 Empiri - Nulägesbeskrivning

Empirikapitlet är uppdelat i två delar då studien handlar om två olika sektioner,

bäddmadrasser och huvudgavlar. I föregående delkapitel har författarna delat upp begreppet lagerhantering i fyra delar men detta görs inte i denna del, utan förklaras mer flytande.

3.2.1 Bäddmadrasser

Beds by Scapa har ett 910 kvadratmeter stort lager för sina 1692 olika bäddmadrasser. Alla bäddmadrasser lagerförs inte konstant utan de som inte säljs ofta brukar vara

beställningsvaror, medan de mer efterfrågade artiklarna lagerförs för att uppnå hög

kundservice. Under hösten 2019 hade företaget 33 artiklar som var expressvaror och därmed alltid fanns tillgängliga i lagret. Bäddmadrasserna förvaras ihopvikta, inplastade och

fördelade i häckar som kan förvara 10-20 bäddmadrasser beroende på storlek. Totalt finns det 15 olika storlekar, se tabell 3;2 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).

80x200 80x210 90x200 90x210 105x200 105x210 120x200 120x210 140x200 160x210 160x200 180x210 180x200 210x210 210x200

Det vanligaste är att en häck är fylld av samma artikel, men det finns även mixhäckar där olika artiklar är blandade. Detta görs då vissa artiklar är beställningsvaror och inte fyller upp en hel häck själva. Det blir därigenom mer lagringseffektivt att mixa olika artiklar i en häck än att alla sorter skulle få en egen häck i lagringsutrymmet, se bild 3;1 & 3;2 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).

Bild 3;1 & 3;2: Mixad häck respektive vanlig häck. Bilder tagna av författarna, 2020.

Beds by Scapa har valt att strukturera sitt lager för bäddmadrasser genom att dela upp lagret i olika zoner. Dessa zoner är uppdelade efter storleken på bäddmadrasserna och utöver det finns även en avdelning för de artiklar som är på kampanj samt en zon med butiksartiklar, se figur 3;2.

Figur 3;2: Zonindelning på bäddmadrasslagret. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Butiksartiklarna, som befinner sig närmast utlastningen, är uppdelade i nio pallar som

innehåller kuddfodral och fotskydd som används i butikerna vid testning av sängarna, se bild 3;3. Pallarna innehåller en stor blandning av olika butiksartiklar och plockarna måste se till att hitta rätt genom att manuellt leta efter artikelns namn eller artikelnummer då det inte finns något bättre system (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).

Bild 3;3: Pallar med butiksartiklar,. Bild tagen av författarna, 2020.

Inom de olika zonerna har bäddmadrasserna ingen fast placering, utan placeras där det finns plats. Det finns inga markeringar var de olika zonerna är eller några markeringar för vart häckarna ska placeras vilket gör att de kan stå lite hur som helst. Detta leder till att det är svårt för plockarna att lokalisera artiklarna trots att de vet platsen genom affärssystemet.

Genom att dela upp zonerna efter storleksklasser underlättas lokaliseringen av artiklarna något men plockarna måste ändå inom varje zon manuellt leta efter rätt artikel

(Lagerarbetare, 2020-04-15).

Häckarna flyttas från produktionen till färdigvarulagret med hjälp av truckar, och genom två gångar i lagerutrymmet kommer de åt att placera och hämta häckarna, se figur 3;2. Beds by Scapa har valt att placera häckarna på lite olika sätt men vanligtvis med två i höjd på varandra för att utnyttja mer volym av lagerutrymmet. I kampanjdelen av lagret har de placerat sina häckar som i ett djupställage, där det står flera häckar framför varandra. Detta kan genomföras eftersom kampanjerna oftast består av en eller två olika bäddmadrasser och det finns därmed plats för att samma artikel kan placeras på djupet. Det resterande lagret är utformat efter att häckarna står i singelrader med två i höjd på varandra men det finns även en zon där häckarna är placerade i en halvcirkel, se bild 3;4, 3;5 och 3;6 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).

Bild 3;4, 3;5 & 3;6: De olika förvaringssystemen. Bilder tagna av författarna, 2020

Vid plockning används vanligtvis en truck för att transportera antingen några få bäddmadrasser eller en hel häck, med antingen samma eller olika artiklar i, till

utlastningsområdet. Vid ordrar med olika bäddmadrasser måste lagerarbetarna manuellt hämta, lyfta och stapla de olika bäddmadrasserna men transporten sker alltid med truck. När varje artikel plockas scannas streckkoden för att uppdatera affärssystemet om att artikeln har plockats. Om det i detta fall skulle vara fel artikel skulle affärssystemet meddela det och på det viset kan felplock minskas (Lagerarbetare, 2020-04-15).

När häckarna rapporteras som klara i produktionen tilldelas häcken en plats per automatik av affärssystemet. Lagret är uppdelat i fem lagerplatser, C301-00, C302-00, C303-00, C305-00 och 312-00 (IT-manager, 2020-04-30) och en lagerplats innehåller därmed flera olika artiklar. Den tänkta uppdelningen på lagerplatserna är att det ska matcha med storlekarna på

bäddmadrasserna enligt tabell 3;3.

Lagerplats Storlek C301-00 210x210 C302-00 180x200 C303-00 140x200 + 160x200 C305-00 90x200 + 80x200 C312-00 105x200 + 120x200 + Kampanj

Tabell 3;3: Sammanfattning över lagerplatserna och storlekarna som finns för bäddmadrasser, 2020.

Dessa fem lagerplatser stämmer nästintill överens med zonuppdelningen i praktiken. De bäddmadrasser som är 80x200 ska enligt systemet vara på lagerplats C305-00 men placeras på lagerplats C301-00. Även bäddmadrasserna med mått 140x200 ska enligt systemet vara på lagerplats C303-00 men står i verkligheten på lagerplats C301-00 med 210-madrasserna. Kampanjartiklarna är registrerade på sina vanliga lagerplatser i affärssystemet men står fysiskt vid kampanjzonen. Uppdelningen i affärssystemet är den ursprungliga placeringen, som med tiden justerats på lagret men inte i affärssystemet (Arbetsledare på lagret,

2020-05-06). Idag använder Beds by Scapa Infor-m3 som är ett helintegrerat affärssystem där allt förutom lön används (IT-manager, 2020-04-30).

3.2.2 Huvudgavlar

Beds by Scapa har 1976 stycken olika modeller för huvudgavlar som produceras i Litauen. De flesta av dessa är beställningsvaror och lagerförs därmed inte innan en beställning är lagd på dem men företaget har dock 69 stycken huvudgavlar som är expressvaror och ska därför

alltid finnas i lagret. Huvudgavlarna står på EU-pallar om 5-7 styck, som är plastade tillsammans när de ankommer till lagret. Det finns sju olika storlekar för huvudgavlar, se tabell 3;4 nedan. 90 105 120 140 160 180 210

Tabell 3;4: Storlekar för huvudgavlar, 2020.

En full pall placeras antingen på andra eller tredje våningen av ställage, som är singeldjupa pallställ med tre våningar inräknat bottenplan, se bild 3;7. Pallställagen är olika långa, och kan vara 8-24 meter med plats för upp till 60 pallar. När en pall öppnats kan huvudgavlarna inte längre stå på pall, då de inte är plastade blir instabila, och placeras då på golvet vid ställaget. En pall behöver inte bestå av samma sorts huvudgavlar utan det kan även finnas pallar som är mixade, vilket maximerar lagerutnyttjandet och transporten (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01; 2020-04-15).

Bild 3;7: Bild på förvaring av huvudgavlar, hela pallar på andra och tredje våningen och styckartiklar längst ner. Bild tagen av författarna, 2020.

Huvudgavlarna är placerade på flera områden i lagret. Till en början lagerfördes

huvudgavlarna endast vid ställagen med lagerplatserna B21-00-B27-00 men då försäljningen ökat under åren har även ställagen med lagerplats B61, B81 och B82 behövt användas, se figur 3;3. Det finns även ett område nära B27-00 som har lagerplats B36-00 där

kampanjartiklar brukar placeras för att ha en kort transportsträcka till utlastningen (Arbetsledare på lagret & Produktionchef, 2020-04-01).

Figur 3;3: Planlösning av lagret, grön är där huvudgavlarna förvaras. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Beds By Scapa har strukturerat lagringen genom zoner där olika storleksklasser placeras på olika lagerplatser och därmed ställage enligt figur 3;4 och 3,5 (Arbetsledare för lagret, 2020-05-01) men det följs inte strikt i dagsläget.

Figur 3;4 & 3,5: Sammanfattning över lagerplatserna och storlekarna som finns för huvudgavlar. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.

Inom lagerplatserna finns inget system för hur artiklarna ska placeras utan ställs där de får plats. Artiklarna kan därmed finnas på flera olika ställen inom ställaget och lagerarbetarna nämner att det kan vara svårt att hitta. Ställagen är markerade med lagerplatsen men eftersom lagerplatsen är ett helt ställage blir det ändå ett letande efter artiklar över ett större område. Plockprocessen tar då mycket längre tid eftersom lagerarbetarna manuellt måste leta efter artiklarna (Lagerarbetare, 2020-04-15).

Pallarna förflyttas med hjälp av en truck och plockas i första hand hela om det går. Om kunderna har beställt varor som inte fyller en pall, behöver plockaren plocka ner en pall och manuellt plocka det antal den behöver, och sedan sätta tillbaka resterande utan pall på golvet vid ställaget. När plockaren har hittat sina huvudgavlar transporteras de med hjälp av truck till utlastningen. Vid plockning scannar lagerarbetaren streckkoden som finns på artikeln för att systemet ska veta att den har plockats (Lagerarbetare, 2020-04-15).

På samma sätt som för bäddmadrasserna tilldelas de olika huvudgavlarna en lagerplats per automatik av affärssystemet men det finns inget system för att se om lagerplatsen egentligen är full (IT-manager, 2020-04-30). Ibland finns inte artiklarna i det ställage affärssystemet

säger, eftersom de var fulla när de skulle placeras och därmed placerades i ett annat ställage. Det leder till att lagerarbetarna måste leta på resterande lagerplatser och ställage och det kan ta väldigt lång tid då ställagen kan lagra 20-60 olika pallar (Lagerarbetare, 2020-04-15).

3.3 Analys

Analysen är uppdelad i zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem för att fånga upp alla delar som ingår i lagerhantering. Efter analysens delkapitel finns en sammanfattande del som tar upp vad som framkommit i analysen.

3.3.1. Zonindelning

Müller (2011) nämner tre olika metoder som även beskrivs av Jonsson & Mattsson (2016). Av dem använder Beds by Scapa familjegruppindelningen för både sina bäddmadrasser och huvudgavlar då de idag är indelade i zoner efter storlekar. Vid observation för bäddmadrasser uppfattas det efterlevas till stor del, även om det finns vissa artiklar som är placerade i zoner som inte stämmer överens med affärssystemet. I affärssystemet har huvudgavlarna idag en tänkt indelning i form av storlek, vilket skulle kunna vara effektivt och underlätta

plockningen. Dock följs det inte i lagret, utan det har fallerat och blivit mer blandat på ställagen då mer utrymme behövts när efterfrågan ökat. Detta är ett problem som växt vid expanderingen av lagret och här skulle företaget behöva försöka strukturera tillbaka mot vad affärssystemet säger för att underlätta plockningen.​​För bäddmadrasserna är kampanjzonen, med mest efterfrågade artiklar, inte placerad närmast utlastningen utan där lagras idag butiksartiklar, vilka sällan plockas. Müller (2011) beskriver att de varor som säljs mest ska placeras närmast utlastning. För huvudgavlar placeras idag kampanjartiklar på lagerplats B36-00 som befinner sig närmast utlastningen vilket är en fördelaktig zonindelning jämfört med bäddmadrasserna.

3.3.2 Artikelplacering

Artikelplaceringen som används av Beds by Scapa är zonsystemet, då de har delat upp sitt lager i sektioner. Inom sektionerna har de zoner efter storleksklass och inom de zonerna tillämpas flytande placering, vilket Müller (2011) förklarar i sin bok​.

Angående vilka artiklar som är lämpliga att placera fysiskt nära har Beds by Scapa inget system, utan placerar efter storleksordning och då kan många liknande artiklar lagerläggas nära varandra. Inom bäddmadrasserna finns det många artiklar som har liknande färger och det kan enligt Jonsson & Mattsson (2016) försvåra att rätt artikel plockas. Detsamma gäller även för huvudgavlar då artiklarna har liknande utseende då det endast är färgen som skiljer dem åt. Felplock reduceras dock med hjälp av att plockarna scannar den streckkod som finns på varje artikel och affärssystemet kan bekräfta att rätt artikel har plockats.

Beds by Scapa har valt att vid bäddmadrasserna ha deras häckar placerade på golvet i höjd om max två vilket innebär att de utnyttjar takhöjden i lokalen. Även om bäddmadrasser är lätta till vikt och volym är deras lasthållare, häcken, stor och inte lätt att flytta. Detta gör att de bäst placeras på golvet för att underlätta plockningen, vilket nämns av Oskarsson et al. (2013). Huvudgavlarna placeras i ställage och även högt upp i ställage, fastän de är tyngre gods, vilket kan genomföras då plockningen sker med motviktstruckar som kan hantera tyngden av artiklarna utan att det ska kräva extraarbete. I detta fall har artiklarna placerats där eftersom det fungerar bra hanteringsmässigt vilket är det som ska eftersträvas vid

artikelplacering enligt Jonsson och Mattsson (2016).

3.3.3 Förvaringssystem

Beds by Scapa har placerat häckarna för bäddmadrasserna i form av blockförvaring, vilket är ett vanligt sätt att förvara artiklar enligt Frazelle (2002). Lumsden (2019) tar upp att

blockförvaring är en förvaringsmetod som används för säsongsvaror, vilket efterföljs av Beds by Scapa som använder sig av det vid kampanjzonen. Där placeras häckarna i block på djupet medan större delen av lagret är strukturerat likt ställage där häckarna placeras på rad.

Huvudgavlarna är placerade på pall i ställage med tre våningar och Frazelle (2002) nämner att det är ett bra sätt för att få en lättare överblick. På lagerplats B36-00 används även

blockförvaring på djupet för kampanjartiklar som oftast är av samma modell och därmed kan staplas på djupet. Vid blockförvaring är First-In-Last-Out principen svår att upprätthålla men då artiklarna inte är känsliga för inkurans anses det inte vara något större problem, vilket både Lumsden (2019) och Conley et al. (2019) nämner som en stor nackdel vid blockförvaring.

Ställagen som används är singelställage då pallarna med huvudgavlarna står ostadigt när de staplas på varandra. Ställagen är uppställda på sådant avstånd att truckarna lätt kan komma åt att plocka ner pallarna.

3.3.4 Lagerplatser och lagerhanteringssystem

Beds by Scapa har delat upp lagerutrymmet i lagerplatser, inom affärssystemet, för att underlätta plockandet. Även om det finns lagerplatser i systemet som är utformade efter det alfa-numeriska identifieringssystemet är de inte uppmarkerade i det fysiska lagret bland bäddmadrasserna, vilket går emot det Müller (2011) säger om markering. Detta kan leda till att plockare kan behöva leta för att finna de artiklar de behöver, eftersom de har flytande placering inom lagerplatsen och därmed kan artiklar placeras på olika ställen. För

huvudgavlarna är de olika ställagen markerade vilket ger plockarna en grund att gå på men eftersom det inte finns någon mer unik lagerplats måste de ändå leta inom lagerplatsen, som i vissa fall kan vara ett 24 meter långt ställage. När plockarna funnit artikeln finns det

streckkoder på artiklarna som kan scannas, vilket är bra då alla streckkoder, enligt Boyinbode och Akinyede (2015) innehåller information om produkten. Dock finns det inga streckkoder på självaste lagerplatserna vilket hade lett till bättre kontroll (Fredholm, 2013).

Affärssystemet som Beds by Scapa använder, Infor-m3, är ett helintegrerat system som kan hantera komplexa värdekedjor. Viktiga egenskaper med affärssystem som Kouamou et al. (2016) nämnde var möjligheten att automatisera och integrera processer, att dela data genom hela företaget samt producera och hantera information i realtid. Dessa egenskaper tillämpas och används av företaget.

Beds by Scapas affärssystem har många lageradministrationsfunktioner, som Jonsson & Mattsson (2016) nämner, och de som kan bekräftas i empirin är lagerläggning och

lageradministration. Lagerläggningen fungerar likt att artiklarna tilldelas platser automatiskt, vilket kan vara problematiskt då det inte finns någon information om när en plats är full. Då det inte finns något maxantal registrerat i affärssystemet kan systemet automatiskt lagerlägga en artikel på ett fullt ställage. När artiklarna ska förflyttas från produktionen till

färdigvarulagret kan lagerarbetarna inte placera där affärssystemet vill, på grund av brist på plats, och lagerlägger den på ett annat ställe. Detta, i sin tur, leder till att artiklarna inte finns

där de är registrerade och plockare måste manuellt leta efter artiklarna på andra lagerplatser, vilket tar lång tid och därmed ökar lagerhanteringskostnaderna.

Jonsson & Mattsson (2016) nämner även lageradministration vilket också används som en funktion då lagerarbetarna följer affärssystemet vid plockning där information är uppdaterad i realtid. Det finns dock ett glapp mellan affärssystemet och det fysiska lagret vid förflyttning av artiklar från produktion till färdigvarulager. Lagerarbetarna meddelas inte om att artiklarna har förflyttats eller när de ska förflyttas och detta leder till ökade lagerhanteringskostnader i form av lagerarbetare som måste spendera mer tid på att leta efter artiklarna. Ett affärssystem är till för att underlätta för företaget enligt Kouamou et al., (2016) men här skapar det istället problemen.

Min (2006) tar upp hur användningen av ett lagerhanteringssystem kan underlätta översikten av lagret samt förbättra användandet av lagerutrymmet och effektivisera arbetsprocessen. Beds by Scapa har idag ett affärssystem som inte används optimalt. Det kan i systemet stå att artikeln ska vara på ett ställe men i verkligheten har de justerat platsen till en annan för att förbättra plockningsprocessen. Glappet mellan affärssystemet och verkligheten skapar förvirring och det kan förlänga plockningsprocessen, särskilt för nyanställda.

3.4 Sammanfattning

De två olika sektionerna med bäddmadrasser och huvudgavlar har övergripande en lik lagerhantering när det kommer till zonindelning och artikelplacering. Som zonindelning används familjeprincipen vilket innebär att de har liknande artiklar placerade tillsammans då dessa plockas och skickas tillsammans. Vid artikelplacering används zonsystemet, då de har en fast zon, med flytande placering inom dessa zoner. Även utformningen av lagerplatserna är till stor del densamma trots att de fysiska markeringarna är bättre för huvudgavlar än bäddmadrasser. Lagerhanteringssystemet har en del brister vilket leder till merarbete i vissa situationer.

Förvaringssystemen är det som skiljer sig mest åt mellan de olika sektionerna vilket beror på de olika egenskaperna för artiklarna men även egenskaperna för lastbärarna. De mindre

lastbärarna för huvudgavlarna resulterar i en lättare användning av ställage medan häckarna för bäddmadrasserna inte kan användas på samma sätt. Strukturen för bäddmadrasserna kan dock anses vara inspirerat av ställage då större delen av utrymmet har utformats likt rader med lätt åtkomst till alla artiklar. Nedan finns en sammanfattning av lagerhanteringen för de olika sektionerna.

Bäddmadrasser Huvudgavlar

Zonindelning Familjegruppsindelningen Familjegruppsindelning Artikelplacering Zonsystem, liknande

artiklar, golv och höjd

Zonsystem, liknande artiklar, golv och höjd

Förvaringssystem Blockförvaring Ställage samt blockförvaring

Lagerplatser och lagerhanteringssystem

Finns, men inte tillfredsställande

Finns, men inte tillfredsställande

Tabell 3;6: Sammanfattning av lagerhantering för de olika sektionerna, 2020.

Det finns flera identifierade utmaningar kring lagerhanteringen för sektionerna

bäddmadrasser och huvudgavlar. Bäddmadrasserna har inga markerade lagerplatser i det fysiska lagret vilket försvårar lokaliseringen. Varje artikel har en streckkod men däremot finns inga streckkoder på lagerplatserna vilket skulle kunna underlätta lokaliseringen.

Lokaliseringen skulle också underlättas om lagerplatserna var fler i antal och mindre i storlek. Transportsträckan mellan området för kampanj och utlastningen för bäddmadrasserna är idag omotiverat lång vilket kan ses över. När produktionen för bäddmadrasserna är färdig får artiklarna automatiskt en lagerplats även om artikeln fortfarande är kvar i

produktionsområdet, vilket kan leda till problem då lagerarbetarna förväntar sig att artiklarna är​i lagret. Detta kan leda till merarbete i form av letande då artiklarna inte har levererats till sin plats men även på grund av att lagerplatserna där artiklarna ska stå är fullt utan att affärssystemet vet det.

Sektionen med huvudgavlarna har en uppdelning i affärssystemet som inte följs fullt ut i lagret vilket skapar förvirring. Precis som för bäddmadrasserna är lagerplatserna även på denna sektion stora vilket kan leda till onödigt letande efter artiklar. Precis som för bäddmadrasserna finns det heller inga streckkoder på lagerplatserna, vilket hade kunnat underlätta lokaliseringen vid mindre lagerplatser, utan bara på artiklarna.

Nedan finns en tabell med en sammanfattning över identifierade utmaningar för lagerhantering inom bäddmadrasser och huvudgavlar.

Bäddmadrasser Huvudgavlar

Inga markerade lagerplatser Uppdelningen på lagerplatserna följs inte Inga streckkoder på lagerplatserna Stora lagerplatser, mycket letande för

plockarna Långt mellan kampanj och utlastningen, där

står nu butiksartiklarna närmast

Inga streckkoder på lagerplatserna

För stora lagerplatser, mycket letande Långa avstånd från vissa ställage till utlastning

Artiklar är inte i lager men i systemet står de där innan de flyttats från produktion

Glapp mellan affärssystem och verklighetens placeringar Glapp mellan affärssystem och

verklighetens placeringar

Tabell 3;7: Sammanfattning av utmaningar för bäddmadrasser och huvudgavlar, 2020.

Dessa utmaningar kommer författarna att ta med till nästa kapitel där möjligheten till effektivisering för ovanstående utmaningar kommer undersökas.

Related documents