Kandidatuppsats
Minskning av lagerhanteringskostnader för
Beds by Scapa
Tack!
Studiens författare vill rikta ett stort tack till Beds by Scapa för möjligheten att utföra
fallstudien på deras företag. Speciellt tack till kontaktpersonerna och till de respondenter som ställde upp på intervjuer. Stort tack till vår handledare, Peter Berling och till vår examinator, Helena Forslund, för all vägledning och konstruktiv kritik längs vägen. Även ett stort tack till Roger Stokkedal för hans instruktioner och råd vid genomförandet av ABC-analysen.
Slutligen vill vi även tacka opponentgrupperna för deras synpunkter och rekommendationer under studiens arbetsgång.
Växjö, 2020-06-01
____________________ ____________________ ____________________
Sammanfattning
Titel: Minskning av lagerhanteringskostnader för Beds by Scapa Författare: Ellinor Svensson, Lovisa Lagerstedt och Medina Kuburas Kurs: 2FE25E, Ämnesfördjupande arbete i logistik
Examinator: Helena Forslund Handledare: Peter Berling
Bakgrund: För att företag ska kunna tillgodose kundernas efterfrågan har de oftast ett
färdigvarulager med produkter för att snabbt kunna leverera till kunder. Det blir därmed viktigt för företagen att maximera lagret och dess utformning. Användningen av lagret bör ske på ett sådant sätt att lagerhållningskostnaderna och lagerhanteringskostnaderna
minimeras.
Syfte: Syftet med detta examensarbete är att göra en nulägesbeskrivning på Beds by Scapa
över hur färdigvarulagret för bäddmadrasser och huvudgavlar är uppbyggt samt identifiera utmaningar och se om det finns möjligheter till förbättringar kring lagerhantering.
Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Då studien
utgår från teoretisk förförståelse kommer kritisk realism tillämpas. Studien är en fallstudie där empirisk material är inhämtat från observationer och intervjuer som har varit både
ostrukturerade och semistrukturerade. När det gäller kvantitativa forskningsmetoden har data från affärssystemet inhämtats och mätningar utförts.
Slutsats: Studien har genom en nulägesanalys identifierat utmaningar och förbättringsförslag
som existerar för sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar. Två olika alternativ har presenterats och det första innebär att använda ABC-kategorisering och det andra innebär att förbättra familjegruppsindelningen som redan används.
Nyckelord: Lagerhantering, zonindelning, artikelplacering, lagerplatser, förvaringssystem,
Abstract
Title: Reduction of inventory management costs for Beds by Scapa Authors: Ellinor Svensson, Lovisa Lagerstedt and Medina Kuburas Course: 2FE25E, Subject Profounding Work in Logistics
Examiner: Helena Forslund Supervisor: Peter Berling
Background: In order for companies to meet customer demand, they usually have a finished
goods inventory of products to quickly deliver to customers. It thus becomes important for companies to maximize the stock and its design layout. The use of the warehouse should be done in such a way that the storage costs and handling costs are minimized.
Purpose: The purpose of this thesis is to present a current status report of how Beds by
Scapas finished inventory of bed mattresses and headboards is constructed within the warehouse, and to identify if there are any challenges and see if there are opportunities for improvements in inventory management.
Method: This study is based on a qualitative and quantitative research method. Since the
study is based on theoretical understanding, critical realism will be applied. The study is a case study in which empirical material is obtained from observations and interviews that have been both unstructured and semi-structured. When it comes to the quantitative method, data has been collected from the ERP system and measurements has been carried out.
Conclusion: The study has identified a challenge and improvement suggestions that exist for
the bed mattresses and headboard sections through a current situation analysis. Two different alternatives have been presented where the first alternative is to use ABC-categorization and the second alternative is to improve the family grouping that is already in place.
Keywords: Warehouse management, zoning, product placement, storage, storage system,
Innehållsförteckning
Inledning 7
1.1 Företagsbeskrivning 7
1.2 Begreppsförklaring 8
1.3 Bakgrund till problemdiskussion 8
1.4 Problemdiskussion 9 1.5 Syfte 13 1.6 Frågeställningar 13 1.7 Studiens disposition 13 Metod 15 2.1 Vetenskapligt synsätt 15 2.2 Vetenskapligt angreppssätt 17 2.3 Forskningsmetod 17 2.4 Undersökningsdesign 19 2.5 Datainsamling 20 2.6 Urval 21 2.7 Analysmetod 23 2.8 Kvalitetskriterier 24 2.9 Forskningsetiska överväganden 26 2.10 Metodsammanfattning 27
Nulägesbeskrivning av lagerhantering för huvudgavlar och bäddmadrasser samt dess
utmaningar 28
3.1 Teori 28
3.1.1 Zonindelning 28
3.1.2 Artikelplacering 29
3.1.3 Förvaringssystem 30
3.1.4 Lagerplatser och lagerhanteringssystem 31
3.2 Empiri - Nulägesbeskrivning 34 3.2.1 Bäddmadrasser 34 3.2.2 Huvudgavlar 38 3.3 Analys 41 3.3.1. Zonindelning 42 3.3.2 Artikelplacering 42 3.3.3 Förvaringssystem 43
3.3.4 Lagerplatser och lagerhanteringssystem 44
Effektivisering av lagerhantering 48 4.1 Teori 48 4.1.1 Effektivisering av lagerhantering 48 4.1.2 Effektivisering av zonindelning 49 4.1.3 Effektivisering av artikelplacering 51 4.1.4 Effektivisering av förvaringssystem 53
4.1.5 Effektivisering av lagerplatser och lagerhanteringssystem 53
4.2 Empiri 55
4.3 Analys 55
4.3.1 Effektivisering av zonindelning 56
4.3.1.1 Alternativ 1: ABC-indelning av lagret 56
4.3.1.2 Alternativ 2: Förbättrad familjegruppsindelning 61
4.3.2 Effektivisering av artikelplacering 65
4.3.3 Effektivisering av förvaringssystem 65
4.3.4 Effektivisering av lagerplatser och lagerhanteringssystem 66
4.4 Sammanfattning 69
Slutsats 71
5.1 Resultat 71
5.2 Studiens bidrag 75
5.3 Etiska övervägande 77
5.4 Kritik till eget arbete 77
5.5 Förslag till vidare forskning 78
Referenser: 79
Elektroniska källor: 79
Intervjuer och Möte: 79
Litteraturförteckning: 80
Populärvetenskapliga källor: 81
Vetenskapliga artiklar 81
Bilagor 83
Bilaga 1: Intervjumallar 83
Bilaga 2: Mailkonversationer med Beds by Scapa 84
1. Inledning
________________________________________________________________________________ Inledningskapitlet börjar med en företagsbeskrivning av studiens fallföretag: Beds by Scapa. Därefter följer en begreppsdefinition för att förtydliga de begrepp som används i studien och bakgrund till problemdiskussion. Vidare förs en problemdiskussion som sedan mynnar ut i syfte och frågeställningar. Inledningskapitlet avslutas med studiens disposition.
________________________________________________________________________________
1.1 Företagsbeskrivning
“Låt oss göra de bästa möblerna och göra det möjligt för alla att ha råd med dem” var visionen som Göte Carlsson formulerade när han startade sitt företag 1959 i Rydaholm i Småland. Den första ordern kom från IKEA som ville ha 2000 sängar redan år 1958 och det var starten för företaget som nu är Scapa Inter AB (Scapainter, 2020). Scapa Inter AB är ett möbelföretag som tillverkar sängar och soffor som säljs hos återförsäljare. Scapa vill vara tillmötesgående mot slutkunder och tar också emot kundunika beställningar för att leva upp till sina ledord som är “Stolt, Smart och Inspirerande”. År 1999 slås Scapa ihop med Hilding Anders som är en sängtillverkare i Rydaholm men efter 9 år delades företagen och Beds by Scapa blev ett eget företag i Alvesta. All tillverkning i Sverige sker idag i Alvesta genom Beds by Scapa och där tillverkar de sängar för den svenska marknaden. Deras huvudkund är idag Mio som beställer 75-85% av deras ordrar. Fram till 2013 tillverkades även sofforna i fabriken i Alvesta men efter att bolaget delades 1998 och Scapa Baltic AB startades har tillverkningen sakta förflyttats till Litauen där de har fyra fabriker (Arbetsledare för lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
beslutvägar med fokus på långsiktig och uthållig strategi (Arbetsledare för lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
1.2 Begreppsförklaring
Lagerhantering - Innehåller flera olika överväganden där det slutgiltligt handlar om att få ut rätt produkter vid rätt tillfälle. För att detta ska ske på ett smidigt sätt behöver lagret vara utformat för att hjälpa plockare att snabbt hitta produkterna på sin orderlista utan att behöva leta över hela lagret. Överväganden som analyseras är zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem vilka kommer förklaras ingående i teorikapitlena nedan.
Effektivitet - I denna uppsats kommer effektivitet benämnas som förbättring av plocktid, vilket resulterar i lägre lagerhanteringskostnader samt minskning av lagringskostnader vilket avser utnyttjandet av lagerutrymmet. Lagerhanteringskostnader handlar om hur lång tid en order tar att hämta och leverera till utlastningsområdet. Med lagerkostnad menas kostnaden för utrymmet och hur det utnyttjas (Lumsden, 2019). När det kommer till hanteringskostnad är det motstridigt att maximera lagerutrymmet då detta försvårar plockandet, men samtidigt innebär effektiv plockning att utrymmet inte används maximalt. Här behöver företaget göra en avvägning mellan dessa två (Jonsson & Mattsson, 2016).
1.3 Bakgrund till problemdiskussion
Beds by Scapa har ett 8000 kvadratmeter stort lager som de idag använder som
färdigvarulager för de olika komponenterna madrasser, bäddmadrasser, ben, huvudgavlar, resårbotten och klädsel. Lagret är strukturerat med olika former av ställage som har köpts in efterhand som det har krävts på grund av ökad försäljningsvolym. Det finns pallställage som kan användas både på höjden och djupet, samt en del rullställage.Vid en rundvandring av lagret uppfattades två sektioner, se figur 1;1, med mer förbättringsmöjligheter kring
Figur 1;1: Planlösning av lagret, ljusgrön är där huvudgavlarna förvaras och mörkgrön är där bäddmadrasserna förvaras. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.
1.4 Problemdiskussion
För att kunna tillgodose kundernas efterfrågan har företag oftast ett färdigvarulager med produkter för att snabbt kunna leverera till kunder. Företagen vill utnyttja sina lager så mycket som möjligt och där uppstår frågan om hur lagret ska utformas och hur
lagerutnyttjandet kan optimeras. Lagret bör utformas så att företaget kan uppnå hög
fyllnadsgrad men samtidigt hålla låga driftkostnader (Jonsson & Mattsson, 2016). Lumsden (2019) nämner i Logistikens Grunder att det svåraste att kompromissa kring vid utformning av lager är hur hanteringseffektivt respektive lagringseffektivt det bör vara. Med
lagereffektivitet menas utnyttjandet av området som kan maximeras genom att pallar staplas på höjden och djupet vilket leder till att det inte finns något utrymme för att komma åt artiklarna, medan ett allt för uppstrukturerat lager leder till lågt volymutnyttjande.
Volymutnyttjande och optimering av plockning är några av de största utmaningarna i modern lagerhantering (Lee et al, 2017) och en kombination av dessa variabler bör utformas efter företagets önskemål samt egenskaperna på artiklarna (Lumsden, 2019).
Produktionschef, 2020-04-01). Då lagerhållningskostnaden är fast är det bra att binda upp kapital och utnyttja utrymmet maximalt men det är viktigt att det är rätt artiklar som binds upp så att de inte blir liggandes en längre tid. Ett sätt att hantera lagret är att dela in det i zoner, där likvärdiga artiklar placeras tillsammans. Vad som räknas som likvärdiga artiklar beror helt på vilken typ av verksamhet företag har och vad som ska levereras. Det kan exempelvis vara uppdelat efter produktfamiljer eller efter vilka produkter som oftast plockas till samma order (Jonsson & Mattsson, 2016). Genom att zonindela lagret i sektioner minskar plocktiderna för plockarna då de lättare kan finna den artikel de letar efter. I Beds by Scapa har de delat upp lagret i sektioner och inom dessa sektioner finns det flera lagerplatser för artiklarna. Affärssystemet stämmer dock inte överens med verkligheten om vilka artiklar som är placerade var inom sektionerna, vilket leder till att plockarna måste leta manuellt
(Arbetsledare för lagret & Produktionschef, 2020-04-01; IT-manager, 2020-04-30).
Hur artiklarna sedan ska placeras inom sektionerna är ett annat övervägande som måste tas. Vid artikelplacering handlar det om att tänka på hur artikeln är utformad, dess volym och om den plockas frekvent. När ovanstående parametrar tagits in i beräkningen är nästa steg att fundera på om artiklarna ska ha fast eller flytande placering, om de ska placeras högt eller lågt men även om de ska placeras nära utlastningen eller längre in i lagret (Jonsson & Mattsson, 2016). På Beds by Scapa är lagret uppdelat i olika sektioner med olika
komponenter som har flytande placeringar inom sina sektioner. Var artiklarna placeras inom sin sektion bestäms av den som arbetar med inkommande material. Materialet kan antingen komma från produktionen i samma byggnad eller från Litauen. Den anställde som placerar ut artiklarna följer till viss del en uppdelning som finns bestämd men finns det ingen plats i de förbestämda platserna ställs artiklarna där plats hittas. Detta gör att samma artiklar kan hamna på olika områden inom sektionerna, vilket anses vara ett problem då även detta orsakar att plockarna får leta efter artiklarna. När det kommer till sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar serBeds by Scapa att det finns förbättringspotential när det kommer till
Bild 1;1: Del av sektionen för bäddmadrasser. Bild tagen av författarna, 2020.
Sektionen med bäddmadrasser är uppdelad i zoner efter storlek, som används för att minska ytan som plockaren behöver leta igenom. Dock är dessa zoner inte markerade på något vis vilket gör att plockarna måste känna till den tänkta zonindelningen själva. Bäddmadrasserna är placerade i häckar som är en stålkonstruktion i form av en bur, se bild 1;1. Dock finns det ingen markering på dessa häckar och detta gör att även om plockarna vet i vilken zon artikeln är i måste de leta bland häckarna för att finna rätt artikel (Arbetsledare för lagret &
Bild 1;2: Ett av ställagen med huvudgavlar. Bild tagen av författarna, 2020.
På sektionen för huvudgavlar upplevs ett liknande problem, då huvudgavlarna inte följer den bestämda uppdelning i affärssystemet när det kommer till de 11 lagerplatser som finns. I affärssystemet finns det en bestämd uppdelning där artiklarna ska vara uppdelade efter storlek men detta efterföljs inte. Produkterna finns då inte där de ska, enligt affärssystemet, vilket leder till att plockarna måste leta efter den specifika artikeln de ska ha. Huvudgavlarna är placerade på ställage, se bild 1;2, där artiklar på pallar är placerade på andra och tredje hyllan, medan artiklar utan pall är placerade på golvnivå. Då det inte finns en
tillfredsställande struktur i denna sektion kan lågfrekventa artiklar ta upp plats där högfrekventa artiklar bättre hade förvarats. Det kan orsaka mer letande för plockarna då artiklarna även kan stå blandade på ställagen (Arbetsledare för lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
1.5 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att göra en nulägesbeskrivning på hur Beds by Scapas färdigvarulager, för bäddmadrasser och huvudgavlar, fungerar samt identifiera utmaningar och se om det finns möjligheter till förbättringar kring lagerhantering.
1.6 Frågeställningar
Frågeställning 1: Hur ser lagerhantering ut, gällande zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem, inom sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar på Beds by Scapas färdigvarulager idag och vilka utmaningar finns?
Frågeställning 2: Hur kan Beds by Scapa effektivisera sin lagerhantering, gällande
zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem, på de två sektionerna bäddmadrasser och huvudgavlar?
1.7 Studiens disposition
Denna studiens disposition börjar med ett inledande kapitel där fallstudiens företag beskrivs och dess problem diskuteras som sedan leder ner till studiens frågeställningar. Därefter följer metodkapitlet där studiens metodologiska teorier diskuteras. Arbetet är uppdelat i två
2.
Metod
________________________________________________________________________________ Metodkapitlet är uppdelat i flera delkapitel där varje delkapitel inleds med metodologiska teorier och avslutas med författarnas metodval. Metodkapitlet inleds med det vetenskapliga synsättet och angreppssättet för att därefter fortsätta med forskningsmetod,
undersökningsdesign, datainsamling, urval, analysmetod, kvalitetskriterier och forskningsetiska överväganden. Kapitlet avslutas med en metodsammanfattning.
________________________________________________________________________________
2.1 Vetenskapligt synsätt
Positivismen är ett paradigm baserat på önskemål att kunna förklara i termer av orsak och verkan (Ericsson, 2019). Bryman och Bell (2017) framhäver att positivismen bygger på fenomenalism, det vill säga att det endast är kunskap som forskare kan verifiera genom sinnen som ska anses vara sann kunskap. Vetenskapen inom positivismen ska vara objektiv och fri från forskarens värderingar (Bryman & Bell, 2017).
En annan kunskapsuppfattning är tolkningsperspektivet som jämfört med positivismen är kritiskt till att studier av den sociala verkligheten ska utformas med hjälp av modeller från naturvetenskapen. Tolkningsperspektivet, som även kallas interpretativismen, menar på att människor som är samhällsvetenskapens studieobjekt skiljer sig från naturvetenskapens studieobjekt och därmed måste forskningsprocessen använda sig av en annan logik (Bryman & Bell, 2017).
Ett tredje kunskapsteoretiskt synsätt är realismen och det finns enligt Bryman och Bell (2017) två olika former, empirisk realism och kritisk realism. Realismen, precis som positivismen, har en uppfattning om att samma angreppssätt kan användas när det kommer till insamling och förklaring av data i både samhällsvetenskap och naturvetenskap. Att förstå verkligheten genom att använda lämpliga metoder kallas för empirisk realism. Den andra formen, kritisk realism, står för att en forskares uppfattning om det som observeras av verkligheten är en av många olika uppfattningar. Kritiska realister använder sig, gentemot positivister, även av teori som inte omedelbart kan observeras (Bryman & Bell, 2017).
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
Vanligtvis förekommer det två olika vetenskapliga angreppssätt vid forskning för att förstå förhållandet mellan teori och praktik, deduktion och induktion, men Bryman och Bell (2017) nämner även ett tredje angreppssätt, abduktion.
Deduktion är angreppssättet som innebär att forskare utifrån teoretiska överväganden härleder till hypoteser. Den deduktiva processen fortsätter därefter med att den befintliga teorin styr datainsamlingen som bestämmer om hypoteserna ska bekräftas eller förkastas. Motsatsen till deduktion är angreppssättet induktion där empiriska observationer härleder till teori som blir slutsats. Detta angreppssätt betyder att forskningen genom observationer genererar nya teorier (Bryman & Bell, 2017).
Det finns även ett tredje angreppssätt kallat abduktion som är en blandning mellan deduktion och induktion. Då det finns begränsningar med både användningen av deduktion och
induktion kan abduktiv logik undvika detta. Abduktion innebär att forskare inte har teori som kan förklara de problem eller överraskningar som finns i verkligheten. Istället väljs den förklaring som anses vara lämpligast dock med medvetenhet om att det finns begränsningar på grund av forskarens tankesätt och rationalitet (Bryman & Bell, 2017).
Denna studie använder deduktivt angreppssätt, även om inga hypoteser formuleras, då
befintlig teori i enlighet med det deduktiva angreppssättet används för att förklara författarnas observationer av verkligheten. Även om observation på företaget gjordes först är det
förförståelse för teori som ligger till grund för tillvägagångssättet.
2.3 Forskningsmetod
Det finns två olika forskningsmetoder som ofta nämns i litteraturen som varandras motsatser och Bryman och Bell (2017) anser att distinktionen mellan kvantitativ och kvalitativ
positivismens syn på en objektiv verklighet. Inom positivismen erkänns enligt Ericsson (2019) endast dualistisk ontologi vilket är ett antagande om att människorna inte påverkar världens existens. De kvantitativa forskarna vill studera relationer mellan teori och praktik utan att påverka respondenterna (Bryman & Bell, 2017). Angreppssättet grundas i den objektiva epistemologin som menar att kunskapen finns att hämta och ska avbildas objektivt, med en distans mellan respondenter och forskare (Ericsson, 2019).
Kvalitativ forskningsmetod lägger, i motsats till kvantitativ forskning, tonvikten på ord vid insamling och analys av data där fokus är generering av teorier (induktion). Denna
forskningsmetod tar avstånd från de naturvetenskapliga normerna och tillvägagångssätt och vill istället framhäva individernas uppfattning och tolkning av verkligheten, som anses vara under ständig förändring. Detta tolkningsperspektiv tillhör den icke-dualistiska ontologin som förespråkar att världen är sammanflätad med människorna som lever i den och existerar på grund av människorna. Kvalitativa forskare vill förstå människors uppfattningar på djupet och är gärna delaktiga och involverade med respondenterna för att kunna tolka orden som de får till sig. Kvalitativ forskningsmetod bygger på den intersubjektivistiska epistemologin som anser att kunskap uppkommer vid interaktionen med andra människor som måste tolkas för att kunna avbildas (Ericsson, 2019).
Denna studie baseras på både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Kvalitativ metod används i första frågeställning då författarna vill förstå hur Beds by Scapa upplever sin lagerhantering och dess utmaningar. Andra frågeställningen, som handlar om effektivisering, ligger fokus mer på förbättring vilket är mätbart och därmed blir den analysen mer
kvantitativ.
2.4 Undersökningsdesign
Tvärsnittsdesign, eller surveyundersökning som den även kallas, är en studie där sambandet mellan två eller flera variabler undersöks. För att kunna undersöka sambanden mellan de olika variablerna behöver datainsamlingen vara kvantitativ. Denna undersökning brukar genomföras där fler än ett fall undersöks samtidigt (Bryman & Bell, 2017).
Enligt Bryman och Bell (2017) utgörs en longitudinell studie av att observationer utförs vid upprepade tillfällen. En sådan studie utförs för att fånga upp förändringar inom det som studeras och vad det har för påverkan. När en longitudinell studie utförs finns det två typer av design att välja mellan. Den första är panelstudie och den fokuserar på ett national
representativt urval med datainsamling vid åtminstone två separata tillfällen. Kohortstudie är den andra designen som kan användas inom longitudinella studier. Denna design innebär att vid urval väljs en grupp eller ett urval av en grupp av människor med en gemensam
egenskap, som kan handla om allt från respondenternas arbete till vilken vecka de är födda. Kohortstudien används sällan inom företagsekonomisk forskning (Bryman & Bell, 2017).
Vid komparativ design, även kallad jämförande design, används en identisk metod på två olika fall samtidigt för att sedan jämföras. Grunden till att använda komparativ design är att få en djupare förståelse för en viss specifik situation (Bryman & Bell, 2017).
Yin (2007) beskriver att en fallstudie är ett sätt att empiriskt undersöka en händelse i dess verkliga kontext för att få en bättre bild om vad som hände och varför. En fallstudie bygger på tekniker av direkt observation, intervjuer och studerande av dokument för att få en uppfattning av vad som orsakat händelsen. Genom att använda direkt observation får
observatören en bild av hur situationen är och genom att intervjua aktuella personer på plats kan en djupare bild av upplevd situation presenteras (Yin, 2007).
undersökningen ska innehålla en eller flera analysenheter, där studiens fokus ska ligga till grund för vilket djup informationen hämtas ifrån. Vid en analysenhet fångas endast en vinkel av händelsen medan flera analysenheter fångar en mer utförlig syn på händelsen. Båda dessa sätt har sina fallgropar som orsakar att forskningens syfte kan hamna i bakgrunden (Yin, 2007).
I denna studie är undersökningsdesignen fallstudie och då ett företag observeras är det enfallsdesign som tillämpas. På företaget har den nuvarande situationen för två sektioner inom lagret studerats i syfte att hitta utmaningar och leverera förbättringsförslag. Då informationen samlats in genom intervjuer, observationer samt mätningar har fallstudie ansetts vara den bästa undersökningsdesignen.
2.5 Datainsamling
Genom att använda primär- eller sekundärkällor kan datainsamling ske genom olika
tillvägagångssätt. Primärdata är data som inte finns tillgängligt för allmänheten vilket gör att forskaren på egen hand måste samla in sitt datamaterial för första gången. Detta kan utföras genom intervjuer, enkäter eller direkta observationer. Sekundärdata är data som redan har samlats in och är tillgängligt för allmänheten genom publikationer och kan till exempel vara publicerad statistik i diverse publikationer eller register (Dahmström, 2000).
Forskningsintervjuer, som är primärdata, kan struktureras på olika sätt och då denna studie delvis baseras på kvalitativ metod kan intervjuerna vara ostrukturerade eller
Denna studie använder både primär och sekundär datainsamling. Primärdata har samlats in genom intervjuer med arbetsledaren för lagret, produktionschefen, IT-managern samt lagerarbetare på Beds by Scapa för att få in underlag till att besvara frågeställningarna. En blandning av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Första telefonintervjun och första besöket på företaget var ostrukturerade intervjuer medan
resterande besök har haft karaktären av semistrukturerade intervjuer. Vid semistrukturerade intervjuer har ett frågeschema med en uppsättning av frågor formulerats i förväg, där
möjligheten till följdfrågor har funnits beroende på vilka svar som respondenterna har givit. I analysdelen har data från företagets affärssystem samlats in samt mätningar utförts och analyserats vilket då är primärdata då det tidigare inte har analyserats. Sekundärdata har i teoridelarna använts i form av litteratur, som tryckta böcker och vetenskapliga artiklar.
2.6 Urval
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två olika metoder för att göra ett urval. Det första sättet är sannolikhetsurval som används inom kvantitativ forskning. Det andra sättet är målstyrt urval vilken är ett urval som används mer i kvalitativ forskning (Bryman & Bell, 2017).
När det kommer till sannolikhetsurval vill forskaren få en bild av hur hela populationen upplever något och genomförs med hjälp av enkäter och strukturerade intervjuer. Det är dock inte möjligt att intervjua eller skicka enkäter till en hel population utan istället används slumpmässigt urval. Detta görs för att forskaren vill ha ett representativt urval för att få en rättvis bild. Ifall undersökningen skulle göras på hela populationen skulle det vara kostsamt och det skulle även vara svårt att få respons från alla vilket innebär att forskarna behöver räkna med ett visst bortfall (Bryman & Bell, 2017).
Målstyrt urval, vilket även kallas icke-sannolikhetsurval, är ett urval som inte är
slumpmässigt och kan därmed inte representera en hel population. Denna urvalsmetod ska inte blandas ihop med bekvämlighetsurval utan målstyrt urval utgår från ett visst
urval av respondenter till en början som sedan hjälper forskarna komma i kontakt med flera relevanta respondenter inom det angivna forskningsintresset (Bryman & Bell, 2017). Denna studie tillämpar målstyrt urval och mer specifikt snöbollsurval där författarna har intervjuat respondenter som innehar relevant kunskap. Den första kontakten var med produktionschefen, som sedan föreslog att arbetsledaren för lagret kunde inneha intressant information, där sedan vidare lotsning skedde till andra relevanta anställda på lagret. Intervjuer är hållna med personer från olika nivåer i hierarkin för att kunna få en komplett bild av de anställdas syn och uppfattningar. Genom dessa respondenter har fler förslag på personer inom företaget som kan vara givande för studien att intervjua givits. Detta motsvarar snöbollsurval. Nedan, i tabell 2;1, presenteras en sammanfattning av de intervjuer som
Datum Insamlingsmetod Syfte Närvarande 25/3/2020 Ostrukturerad intervju Undersöka vad för
uppdrag som finns inom företaget
Produktionschef
1/4/2020 Ostrukturerad intervju Introduktion av uppdrag och företag samt en
rundvandring
Produktionschef och arbetsledare för lagret
15/4/2020 Semi-strukturerad intervju Uppföljningsfrågor Produktionschef och arbetsledare för lagret
15/4/2020 Semi-strukturerad intervju Information om problem i lagret enligt lagerarbetarna
Lagerarbetare
30/4/2020 Semi-strukturerad intervju Information om affärssystemet samt även mer information om huvudgavlar och bäddmadrasser IT-manager och arbetsledare för lagret
Tabell 2;1: Datainsamling från Beds by Scapa, 2020.
2.7 Analysmetod
När det kommer till analysmetoder för fallstudier beskriver Yin (2007) fem olika tekniker som kan användas. De metoder som beskrivs är mönsterjämförelse, utformning av
Den första metoden, mönsterjämförelse, grundas på att forskaren försöker jämföra ett
förutbestämt mönster med det mönster forskaren kan uppfatta i sin empiriska studie. På detta vis kan forskaren stärka sin interna validitet om de två mönstrena stämmer överens. Den andra metoden, utformning av förklaringar, är en typ av mönsterjämförelse där forskarens mål med studien riktas åt att utveckla idéer för vidare studier. När det kommer till
tidsserieanalyser samlas datan in vid vissa givna tillfällen för att uppfatta olika trender och mönster över en viss given tid. Den fjärde metoden, logiska modeller, även kallad
programlogiska modeller, handlar om att forskaren jämför eller matchar en empirisk observation med den teori som förväntades. Dessa fyra metoder kan användas på
enfallsstudier och flerfallsstudier medan den femte endast lämpar sig till flerfallsstudie med två fall eller mer. Den femte metoden är synteser mellan olika fall och där sammanställs flera olika falls analyser för att finna det unika i dem samt vilka likheter som finns. Dessa fall behöver inte vara utförda av samma forskare för att analysmetoden ska kunna appliceras (Yin, 2007).
I denna studie har analysmetoden utformning av förklaringar använts. Denna analysmetod har valts då syftet med fallstudien är att skapa en förklaring till vad det finns för problem och hur dessa kan lösas inom två sektioner på Beds by Scapas färdigvarulager. Detta genomfördes genom att fånga upp en beskrivning av de problem som idag upplevs av lagerarbetarna och hur dessa skulle kunna åtgärdas för att få ett bättre flyt i lagret.
2.8 Kvalitetskriterier
För samhällsvetenskapliga studier som fallstudier lyfter Yin (2007) fram fyra kvalitetsmått som ska uppfyllas och de är begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet och reliabilitet.
Begreppsvaliditet är ett kvalitetsmått som hanterar insamlandet av data och sammanställning av rapporten. Enligt Yin (2007) finns det tre tillvägagångssätt för att uppnå begreppsvaliditet och den första metoden innefattar användning av flera empiriska källor för att uppnå en samstämmig och sammanhållen rapport. Den andra metoden är att upprätta en beviskedja där en extern observatör kan följa stegen i rapporten och den tredje metoden är att låta
Intern validitet handlar om slutsatsernas trovärdighet och hanteras vid kausala samband d.v.s. där x leder till y. Där detta inte kan påvisas påverkas den interna validitetens trovärdighet negativt. När det kommer till fallstudier drar forskaren slutsatsen att, efter insamlad data via intervjuer och källmaterial, följs händelsen av en tidigare händelse. Kvalitetsmåttet kan inte användas vid studier som är beskrivande utan bara vid studier som undersöker samband (Yin, 2007).
Extern validitet syftar till huruvida det går att generalisera studien och när det kommer till fallstudier är dessa svåra att generalisera. Forskare anser att enfallsstudier inte utgör en stark grund för generalisering utan en testning av studien behövs på fler än ett område för att se om de ger samma grund till teorin. Om studierna ger grund till teorin kan den ses som
generaliserad och därmed uppfylla kvalitetsmåttet extern validitet (Yin, 2007).
En vanlig förklaring för reliabilitet är att studien ska gå att reproducera och att oavsett vem forskaren är ska resultat och slutsats bli densamma. Genom att låta en annan forskare följa dokumenterat tillvägagångssätt kan god reliabilitet säkras. Syftet med detta är att minska fel och otydligheter (Yin, 2007).
Då denna studie bygger på en fallstudie är vissa nämnda kvalitetsmått mer relevanta än andra. Intern validitet har i denna studie inneburit en mätning av plocksträckan där författarna försökt se sambandet på de problem som respondenterna upplevt och hur förbättringsförslag kan förändra plocksträckan. Begreppsvaliditeten har författarna eftersträvat genom de tre olika metoderna. Författarna har använt sig av flera respondenter inom Beds by Scapa för att få en samstämmig bild och den andra metoden är att handledare samt examinator har följt studiens process under arbetets gång. Den tredje metoden har uppfyllts genom att
respondenterna på Beds by Scapa har fått granska rapporten. Eftersom studien som
2.9 Forskningsetiska överväganden
Etik inom forskningen kan skilja sig mellan olika ämnen och inom företagsekonomi finns det enligt Bryman och Bell (2017) somliga professionella organisationer som exempelvis
American Academy of Management (AoM), Market Research Society (MRS) och Social Research Association (SRA) som har utformat grundläggande etiska regler. Reglerna gäller vanligtvis frivillighet, anonymitet, konfidentialitet och integritet för de personer som deltar i forskningen och några exempel på de etiska riktlinjer som finns är:
- Informationskrav som förestår att respondenterna ska informeras om forskningens syfte samt momenten som ingår.
- Samtyckeskrav som innebär att respondenterna ska informeras om att deltagandet är frivilligt och får avbrytas när som.
- Konfidentialitets- och anonymitetskrav som betyder att respondenterna ska informeras om deras rätt till anonymitet under forskningsprocessen och att insamlade uppgifter kommer behandlas konfidentiellt.
- Nyttjandekrav som förestår att insamlade uppgifter endast får användas för forskning och även information om hur de kommer användas.
- Falska förespeglingar som innebär att forskaren inte får ge respondenterna vilseledande eller falsk information som kan påverka studiens resultat.
Denna studie har följt alla ovanstående principer. Samarbetet med Beds by Scapa utgöras av god information och en kontinuerlig dialog där arbetssätt, tillvägagångssätt och forskningens syfte diskuterats med företaget. Företaget har blivit informerat om att de får vara anonyma men har själva beslutat att visa upp sitt namn. Alla personer som intervjuats har blivit
2.10 Metodsammanfattning
3. Nulägesbeskrivning av lagerhantering för
huvudgavlar och bäddmadrasser samt dess
utmaningar
________________________________________________________________________________ I detta kapitel tar författarna upp relevant teori, empiri och analys för att kunna svara på frågeställning 1. När det kommer till teorikapitlet kommer zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem beskrivas. Därefter följer en empiridel med en nulägesbeskrivning på bäddmadrasser och huvudgavlar. Kapitlet avslutas med en analys och sammanfattning.
________________________________________________________________________________
3.1 Teori
Detta avsnitt innefattar en beskrivning av relevant teori kring lagerhantering som är uppdelad i fyra delar. Det som nedan beskrivs ärzonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem.
3.1.1 Zonindelning
Det finns flera sätt att dela upp ett lager på och alla alternativ har möjligheter och utmaningar för att få det att fungera effektivt. Müller (2011) tar upp tre olika metoder för att dela upp lager i zoner och de är lagerklassificering med hjälp av ABC-kategorisering,
familjegruppsindelning och uppdelning efter speciella egenskaper. Lagerklassificeringen med ABC-kategorisering innebär att artiklar delas upp i olika kategorier där kategori A tillhör de artiklar som plockas mest, kategori C tillhör de artiklar som plockas minst och däremellan kategori B (Müller, 2011).
Den tredje metoden är att ha zonindelning med avseende på de fysiska egenskaperna av artiklarna. Vissa artiklar har egenskaper i form av hög vikt och volym medan andra artiklar behöver en annan förvaringstemperatur (Jonsson & Mattsson, 2016).
3.1.2 Artikelplacering
Utmaningarna kring hur artiklarna bäst placeras är flera, men det är även möjligheterna. Som Müller (2011) nämner i sin bok Essentials of Inventory Management är meningen med artikelplacering att skapa en process för att kunna följa artiklarnas rörelser genom lagret, vilket kan följas genom ett lokaliseringssystem.Jonsson & Mattsson (2016) nämner att det finns tre olika överväganden som måste beaktas vid utformning av den fysiska placeringen i lagret. Det första övervägandet handlar om ifall artiklarna ska ha fasta eller flytande platser där fasta platser innebär att artiklarna placeras på en förutbestämd lagerplats. Flytande placering innebär, till skillnad från fast placering, att inga artiklar har egna platser utan placeras där det finns utrymme (Jonsson & Mattsson, 2016). Varje artikel är knuten till en lagerplats så länge den befinner sig där och raderas från affärssystemet så fort den är plockad (Müller, 2011).
Det finns även en kombination mellan fast och flytande placering som kallas zonsystem där artiklar har en fast placering på ett visst område eller på en viss nivå av ställage men inom det området är placeringarna flytande. Artiklar som är svåra att hantera brukar ställas på golvet för att enklare hanteras medan artiklar som kan stå på pall kan placeras på en högre nivå i ställage och förflyttas med hjälp av en truck (Müller, 2011).
Det andra övervägandet företaget behöver beakta är vilka artiklar som är lämpliga att lagra nära varandra fysiskt. För att minska hanteringsarbetet för plockare är det vanligt att använda sig av korrelerad placering som innebär att de artiklar som oftast beställs i samma order lagras fysiskt nära varandra. Det är samtidigt viktigt att inte placera allt för lika artiklar nära varandra då det kan öka felplock (Jonsson & Mattsson, 2016).
plocka manuellt om det är mindre artiklar eller kan använda sig av en enklare truck vid större artiklar. När artiklar ska placeras på högre höjder krävs mer avancerade truckar och
plockningen tar oftast längre tid. Ett förslag på artikelplacering är att placera artiklar som inte fyller en hel pall på golvet medan hela pallar placeras på höjd men även volym och vikt måste övervägas vid utformning av artikelplacering (Jonsson & Mattsson, 2016).
Enligt boken Modern logistik - för ökad lönsamhet skriven av Oskarsson et al. (2013) är volym och vikt parametrar som påverkar artikelplacering utöver uttagsfrekvens och uttagskvantitet. Med hänsyn till volym, vikt och uttagsfrekvens leder det till en
artikelplacering där tungt skrymmande gods i största mån borde placera längst ner medan lätt skrymmande gods placeras högst upp. Att använda artikelplacering utifrån uttagsfrekvens, volym och vikt kan dock vara motsägelsefullt då t.ex. tunga artiklar bör placeras på golvet istället för högre upp i ställage även om de tunga artiklarna är lågfrekventa (Oskarsson et al., 2013).
3.1.3 Förvaringssystem
Utformningen av förvaringssystem ställer företaget mot flera alternativ som alla har sina möjligheter och utmaningar. Det vanligaste förvaringssystemet är att placera sina pallar med artiklar på ett ställage. När det kommer till ställage finns det flera olika att välja mellan och några alternativ är singeldjupa pallställ, dubbeldjupa pallställ och djupställage (Jonsson & Mattsson, 2016). Singel- och dubbeldjupa pallställ är enklare ställage i metall där skillnaden mellan dem är hur högt det är mellan nivåerna. Det positiva med detta ställ är att pallarna inte behöver kunna staplas på varandra och att företag kan få en enkel översikt av vad som i dem. Det negativa med dessa ställage är att de tar upp stort utrymme. En annan typ av ställage är djupställage och i dessa kan truckarna köra in i för att fylla upp med flera pallar på djupet (Frazelle, 2002).
(Frazelle, 2002). Lumsden (2019) poängterar att detta är en förvaringsmetod som vanligtvis används för säsongsvaror.
En begränsning med att pallarna placeras direkt på golvet på djupet blir tillämpningen av First-In-First-Out principen då det bara blir dem yttersta pallarna som kan nås. Detta kan leda till inkurans för artiklarna som är placerade längst in (Lumsden, 2019) vilket kan riskera att produkterna blir stående för länge och att de blir föråldrade. Dessa produkter borde likvideras för att lämna plats till produkter som är mer värda för företaget (Conley et al., 2019). I detta fallet innebär First-In-First-Out att den artikel som lagerläggs först ska plockas först
(Neuwirth, 2016). När det sedan gäller hämtning av pallar är det vanligt att inom lager använda sig av truckar och där finns det flera olika att välja mellan. En populär truck, motviktstruck, är en truck med en motvikt för att kunna stabilisera sig så att den kan lyfta tyngre pallar (Frazelle, 2002).
3.1.4 Lagerplatser och lagerhanteringssystem
För lagerplatser och lagerhanteringssystem upplever företag både utmaningar och möjligheter med att se till att underlätta lokalisering samt få ett lättstyrt lager.För att underlätta vid lokalisering av artiklarna bör både lagerplatserna och artiklarna vara utmärkta med tydliga identifieringsmarkeringar. Identifiering för lagerplatser fungerar på samma sätt som adressen för ett hus, vilket hjälper lagerarbetaren att enkelt hitta artikeln när platsen tillkännagivits (Müller, 2011).De vanligaste systemen för att identifiera lagerplatser är numeriskt, alfabetiskt eller en blandning av de två.
Kombinationen av dessa två system är att föredra eftersom den visuella skillnaden är större och det finns tillräckligt med variationer för att hålla adressen kort. Ett problem är dock att många siffror och bokstäver kan vara svåra att skilja på som exempelvis siffran noll (0) och O eller siffran 1 och ett litet L (l). Detta problem kan åtgärdas med hjälp av ett
identifieringssystem, som t.ex. streckkoder, som läses av i affärssystemet och som kan bekräfta eller förneka artikel eller plats. Streckkoder är även det bästa sättet för att kunna följa artiklar i realtid vid förflyttning o.s.v. (Müller, 2011).
Streckkoder är utformade med olika mönster av svarta områden med vita mellanrum och fungerar på samma sätt som alfabetet (Müller, 2011). Streckkoderna kan företaget fylla med information om produkten (Boyinbode & Akinyede, 2015) och inom lagerstyrning är linjära streckkoder vanligast (Müller, 2011).
Figur 3;1: Vanligt förekommande streckkoder (Müller, 2011, s.93).
Det finns två olika typer av streckkoder, endimensionella koder och tvådimensionella koder. De endimensionella koderna är de vanligaste och består av svarta linjer med vit bakgrund och är uppbyggda med systemet GTIN (Global Trade Item Number). Tvådimensionella koder har unika symboler till skillnad från de typiska svarta linjerna. Tvådimensionella koder är inte lika vanliga som de endimensionella koderna och den stora skillnaden mellan dessa två är att de tvådimensionella kan lagra mer data och kan läsas av med hjälp av en kamera istället för en skanner (Fredholm, 2013).
mänskliga resurser med mera. Några viktiga egenskaper som ett affärssystem kan tillföra ett företag är möjligheten att kunna automatisera och integrera affärsprocesser, dela data genom hela företaget samt att få tillgång till information i realtid. Fördelar detta leder till är
förbättringen av processer och mindre kostnader (Kouamou et al., 2016). Infor-m3 är ett helintegrerat ERP-program som är molnbaserad och är inriktat mot medelstora till stora globala företag. Affärssystemet kan specialanpassas efter företagets behov och är utvecklat för att snabbt kunna förändras i takt med att företaget förändras (Infor-m3, 2020).
Affärssystemet bör innehålla/kompletteras med ett lagerhanteringssystem som också kan benämnas WMS (warehouse management system). Systemet omfattar lagerrelaterade aktiviteter som godsmottagning, lagerläggning, lageradministration, ordermottagning och plockorder, transportdokumentation och materialstyrning. Funktionen lagerläggning ger förslag på var en artikel ska eller kan lagras. Lageradministrationen handlar om att lagersaldon uppdateras vid uttag och att information finns om var artiklarna är placerade. (Jonsson & Mattsson, 2016). Ett IT-baserat lagerhanteringssystem kan underlätta
lagerarbetarnas arbetsbelastning samt minska en annars tidskrävande process som brukar innehålla mycket manuellt arbete (Lee et al., 2017).
3.2 Empiri - Nulägesbeskrivning
Empirikapitlet är uppdelat i två delar då studien handlar om två olika sektioner,
bäddmadrasser och huvudgavlar. I föregående delkapitel har författarna delat upp begreppet lagerhantering i fyra delar men detta görs inte i denna del, utan förklaras mer flytande.
3.2.1 Bäddmadrasser
Beds by Scapa har ett 910 kvadratmeter stort lager för sina 1692 olika bäddmadrasser. Alla bäddmadrasser lagerförs inte konstant utan de som inte säljs ofta brukar vara
beställningsvaror, medan de mer efterfrågade artiklarna lagerförs för att uppnå hög
kundservice. Under hösten 2019 hade företaget 33 artiklar som var expressvaror och därmed alltid fanns tillgängliga i lagret. Bäddmadrasserna förvaras ihopvikta, inplastade och
fördelade i häckar som kan förvara 10-20 bäddmadrasser beroende på storlek. Totalt finns det 15 olika storlekar, se tabell 3;2 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
80x200 80x210 90x200 90x210 105x200 105x210 120x200 120x210 140x200 160x210 160x200 180x210 180x200 210x210 210x200
Det vanligaste är att en häck är fylld av samma artikel, men det finns även mixhäckar där olika artiklar är blandade. Detta görs då vissa artiklar är beställningsvaror och inte fyller upp en hel häck själva. Det blir därigenom mer lagringseffektivt att mixa olika artiklar i en häck än att alla sorter skulle få en egen häck i lagringsutrymmet, se bild 3;1 & 3;2 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
Bild 3;1 & 3;2: Mixad häck respektive vanlig häck. Bilder tagna av författarna, 2020.
Figur 3;2: Zonindelning på bäddmadrasslagret. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.
Butiksartiklarna, som befinner sig närmast utlastningen, är uppdelade i nio pallar som
innehåller kuddfodral och fotskydd som används i butikerna vid testning av sängarna, se bild 3;3. Pallarna innehåller en stor blandning av olika butiksartiklar och plockarna måste se till att hitta rätt genom att manuellt leta efter artikelns namn eller artikelnummer då det inte finns något bättre system (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
Bild 3;3: Pallar med butiksartiklar,. Bild tagen av författarna, 2020.
Genom att dela upp zonerna efter storleksklasser underlättas lokaliseringen av artiklarna något men plockarna måste ändå inom varje zon manuellt leta efter rätt artikel
(Lagerarbetare, 2020-04-15).
Häckarna flyttas från produktionen till färdigvarulagret med hjälp av truckar, och genom två gångar i lagerutrymmet kommer de åt att placera och hämta häckarna, se figur 3;2. Beds by Scapa har valt att placera häckarna på lite olika sätt men vanligtvis med två i höjd på varandra för att utnyttja mer volym av lagerutrymmet. I kampanjdelen av lagret har de placerat sina häckar som i ett djupställage, där det står flera häckar framför varandra. Detta kan genomföras eftersom kampanjerna oftast består av en eller två olika bäddmadrasser och det finns därmed plats för att samma artikel kan placeras på djupet. Det resterande lagret är utformat efter att häckarna står i singelrader med två i höjd på varandra men det finns även en zon där häckarna är placerade i en halvcirkel, se bild 3;4, 3;5 och 3;6 (Arbetsledare på lagret & Produktionschef, 2020-04-01).
Bild 3;4, 3;5 & 3;6: De olika förvaringssystemen. Bilder tagna av författarna, 2020
Vid plockning används vanligtvis en truck för att transportera antingen några få bäddmadrasser eller en hel häck, med antingen samma eller olika artiklar i, till
När häckarna rapporteras som klara i produktionen tilldelas häcken en plats per automatik av affärssystemet. Lagret är uppdelat i fem lagerplatser, C301-00, C302-00, C303-00, C305-00 och 312-00 (IT-manager, 2020-04-30) och en lagerplats innehåller därmed flera olika artiklar. Den tänkta uppdelningen på lagerplatserna är att det ska matcha med storlekarna på
bäddmadrasserna enligt tabell 3;3.
Lagerplats Storlek C301-00 210x210 C302-00 180x200 C303-00 140x200 + 160x200 C305-00 90x200 + 80x200 C312-00 105x200 + 120x200 + Kampanj
Tabell 3;3: Sammanfattning över lagerplatserna och storlekarna som finns för bäddmadrasser, 2020.
Dessa fem lagerplatser stämmer nästintill överens med zonuppdelningen i praktiken. De bäddmadrasser som är 80x200 ska enligt systemet vara på lagerplats C305-00 men placeras på lagerplats C301-00. Även bäddmadrasserna med mått 140x200 ska enligt systemet vara på lagerplats C303-00 men står i verkligheten på lagerplats C301-00 med 210-madrasserna. Kampanjartiklarna är registrerade på sina vanliga lagerplatser i affärssystemet men står fysiskt vid kampanjzonen. Uppdelningen i affärssystemet är den ursprungliga placeringen, som med tiden justerats på lagret men inte i affärssystemet (Arbetsledare på lagret,
2020-05-06). Idag använder Beds by Scapa Infor-m3 som är ett helintegrerat affärssystem där allt förutom lön används (IT-manager, 2020-04-30).
3.2.2 Huvudgavlar
alltid finnas i lagret. Huvudgavlarna står på EU-pallar om 5-7 styck, som är plastade tillsammans när de ankommer till lagret. Det finns sju olika storlekar för huvudgavlar, se tabell 3;4 nedan. 90 105 120 140 160 180 210
Tabell 3;4: Storlekar för huvudgavlar, 2020.
Bild 3;7: Bild på förvaring av huvudgavlar, hela pallar på andra och tredje våningen och styckartiklar längst ner. Bild tagen av författarna, 2020.
Huvudgavlarna är placerade på flera områden i lagret. Till en början lagerfördes
huvudgavlarna endast vid ställagen med lagerplatserna B21-00-B27-00 men då försäljningen ökat under åren har även ställagen med lagerplats B61, B81 och B82 behövt användas, se figur 3;3. Det finns även ett område nära B27-00 som har lagerplats B36-00 där
kampanjartiklar brukar placeras för att ha en kort transportsträcka till utlastningen (Arbetsledare på lagret & Produktionchef, 2020-04-01).
Beds By Scapa har strukturerat lagringen genom zoner där olika storleksklasser placeras på olika lagerplatser och därmed ställage enligt figur 3;4 och 3,5 (Arbetsledare för lagret, 2020-05-01) men det följs inte strikt i dagsläget.
Figur 3;4 & 3,5: Sammanfattning över lagerplatserna och storlekarna som finns för huvudgavlar. Hämtad från företaget, markeringar har författarna lagt dit, 2020.
Inom lagerplatserna finns inget system för hur artiklarna ska placeras utan ställs där de får plats. Artiklarna kan därmed finnas på flera olika ställen inom ställaget och lagerarbetarna nämner att det kan vara svårt att hitta. Ställagen är markerade med lagerplatsen men eftersom lagerplatsen är ett helt ställage blir det ändå ett letande efter artiklar över ett större område. Plockprocessen tar då mycket längre tid eftersom lagerarbetarna manuellt måste leta efter artiklarna (Lagerarbetare, 2020-04-15).
Pallarna förflyttas med hjälp av en truck och plockas i första hand hela om det går. Om kunderna har beställt varor som inte fyller en pall, behöver plockaren plocka ner en pall och manuellt plocka det antal den behöver, och sedan sätta tillbaka resterande utan pall på golvet vid ställaget. När plockaren har hittat sina huvudgavlar transporteras de med hjälp av truck till utlastningen. Vid plockning scannar lagerarbetaren streckkoden som finns på artikeln för att systemet ska veta att den har plockats (Lagerarbetare, 2020-04-15).
säger, eftersom de var fulla när de skulle placeras och därmed placerades i ett annat ställage. Det leder till att lagerarbetarna måste leta på resterande lagerplatser och ställage och det kan ta väldigt lång tid då ställagen kan lagra 20-60 olika pallar (Lagerarbetare, 2020-04-15).
3.3 Analys
Analysen är uppdelad i zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och lagerhanteringssystem för att fånga upp alla delar som ingår i lagerhantering. Efter analysens delkapitel finns en sammanfattande del som tar upp vad som framkommit i analysen.
3.3.1. Zonindelning
Müller (2011) nämner tre olika metoder som även beskrivs av Jonsson & Mattsson (2016). Av dem använder Beds by Scapa familjegruppindelningen för både sina bäddmadrasser och huvudgavlar då de idag är indelade i zoner efter storlekar. Vid observation för bäddmadrasser uppfattas det efterlevas till stor del, även om det finns vissa artiklar som är placerade i zoner som inte stämmer överens med affärssystemet. I affärssystemet har huvudgavlarna idag en tänkt indelning i form av storlek, vilket skulle kunna vara effektivt och underlätta
plockningen. Dock följs det inte i lagret, utan det har fallerat och blivit mer blandat på ställagen då mer utrymme behövts när efterfrågan ökat. Detta är ett problem som växt vid expanderingen av lagret och här skulle företaget behöva försöka strukturera tillbaka mot vad affärssystemet säger för att underlätta plockningen.För bäddmadrasserna är kampanjzonen, med mest efterfrågade artiklar, inte placerad närmast utlastningen utan där lagras idag butiksartiklar, vilka sällan plockas. Müller (2011) beskriver att de varor som säljs mest ska placeras närmast utlastning. För huvudgavlar placeras idag kampanjartiklar på lagerplats B36-00 som befinner sig närmast utlastningen vilket är en fördelaktig zonindelning jämfört med bäddmadrasserna.
3.3.2 Artikelplacering
Angående vilka artiklar som är lämpliga att placera fysiskt nära har Beds by Scapa inget system, utan placerar efter storleksordning och då kan många liknande artiklar lagerläggas nära varandra. Inom bäddmadrasserna finns det många artiklar som har liknande färger och det kan enligt Jonsson & Mattsson (2016) försvåra att rätt artikel plockas. Detsamma gäller även för huvudgavlar då artiklarna har liknande utseende då det endast är färgen som skiljer dem åt. Felplock reduceras dock med hjälp av att plockarna scannar den streckkod som finns på varje artikel och affärssystemet kan bekräfta att rätt artikel har plockats.
Beds by Scapa har valt att vid bäddmadrasserna ha deras häckar placerade på golvet i höjd om max två vilket innebär att de utnyttjar takhöjden i lokalen. Även om bäddmadrasser är lätta till vikt och volym är deras lasthållare, häcken, stor och inte lätt att flytta. Detta gör att de bäst placeras på golvet för att underlätta plockningen, vilket nämns av Oskarsson et al. (2013). Huvudgavlarna placeras i ställage och även högt upp i ställage, fastän de är tyngre gods, vilket kan genomföras då plockningen sker med motviktstruckar som kan hantera tyngden av artiklarna utan att det ska kräva extraarbete. I detta fall har artiklarna placerats där eftersom det fungerar bra hanteringsmässigt vilket är det som ska eftersträvas vid
artikelplacering enligt Jonsson och Mattsson (2016).
3.3.3 Förvaringssystem
Beds by Scapa har placerat häckarna för bäddmadrasserna i form av blockförvaring, vilket är ett vanligt sätt att förvara artiklar enligt Frazelle (2002). Lumsden (2019) tar upp att
blockförvaring är en förvaringsmetod som används för säsongsvaror, vilket efterföljs av Beds by Scapa som använder sig av det vid kampanjzonen. Där placeras häckarna i block på djupet medan större delen av lagret är strukturerat likt ställage där häckarna placeras på rad.
Huvudgavlarna är placerade på pall i ställage med tre våningar och Frazelle (2002) nämner att det är ett bra sätt för att få en lättare överblick. På lagerplats B36-00 används även
Ställagen som används är singelställage då pallarna med huvudgavlarna står ostadigt när de staplas på varandra. Ställagen är uppställda på sådant avstånd att truckarna lätt kan komma åt att plocka ner pallarna.
3.3.4 Lagerplatser och lagerhanteringssystem
Beds by Scapa har delat upp lagerutrymmet i lagerplatser, inom affärssystemet, för att underlätta plockandet. Även om det finns lagerplatser i systemet som är utformade efter det alfa-numeriska identifieringssystemet är de inte uppmarkerade i det fysiska lagret bland bäddmadrasserna, vilket går emot det Müller (2011) säger om markering. Detta kan leda till att plockare kan behöva leta för att finna de artiklar de behöver, eftersom de har flytande placering inom lagerplatsen och därmed kan artiklar placeras på olika ställen. För
huvudgavlarna är de olika ställagen markerade vilket ger plockarna en grund att gå på men eftersom det inte finns någon mer unik lagerplats måste de ändå leta inom lagerplatsen, som i vissa fall kan vara ett 24 meter långt ställage. När plockarna funnit artikeln finns det
streckkoder på artiklarna som kan scannas, vilket är bra då alla streckkoder, enligt Boyinbode och Akinyede (2015) innehåller information om produkten. Dock finns det inga streckkoder på självaste lagerplatserna vilket hade lett till bättre kontroll (Fredholm, 2013).
Affärssystemet som Beds by Scapa använder, Infor-m3, är ett helintegrerat system som kan hantera komplexa värdekedjor. Viktiga egenskaper med affärssystem som Kouamou et al. (2016) nämnde var möjligheten att automatisera och integrera processer, att dela data genom hela företaget samt producera och hantera information i realtid. Dessa egenskaper tillämpas och används av företaget.
Beds by Scapas affärssystem har många lageradministrationsfunktioner, som Jonsson & Mattsson (2016) nämner, och de som kan bekräftas i empirin är lagerläggning och
lageradministration. Lagerläggningen fungerar likt att artiklarna tilldelas platser automatiskt, vilket kan vara problematiskt då det inte finns någon information om när en plats är full. Då det inte finns något maxantal registrerat i affärssystemet kan systemet automatiskt lagerlägga en artikel på ett fullt ställage. När artiklarna ska förflyttas från produktionen till
där de är registrerade och plockare måste manuellt leta efter artiklarna på andra lagerplatser, vilket tar lång tid och därmed ökar lagerhanteringskostnaderna.
Jonsson & Mattsson (2016) nämner även lageradministration vilket också används som en funktion då lagerarbetarna följer affärssystemet vid plockning där information är uppdaterad i realtid. Det finns dock ett glapp mellan affärssystemet och det fysiska lagret vid förflyttning av artiklar från produktion till färdigvarulager. Lagerarbetarna meddelas inte om att artiklarna har förflyttats eller när de ska förflyttas och detta leder till ökade lagerhanteringskostnader i form av lagerarbetare som måste spendera mer tid på att leta efter artiklarna. Ett affärssystem är till för att underlätta för företaget enligt Kouamou et al., (2016) men här skapar det istället problemen.
Min (2006) tar upp hur användningen av ett lagerhanteringssystem kan underlätta översikten av lagret samt förbättra användandet av lagerutrymmet och effektivisera arbetsprocessen. Beds by Scapa har idag ett affärssystem som inte används optimalt. Det kan i systemet stå att artikeln ska vara på ett ställe men i verkligheten har de justerat platsen till en annan för att förbättra plockningsprocessen. Glappet mellan affärssystemet och verkligheten skapar förvirring och det kan förlänga plockningsprocessen, särskilt för nyanställda.
3.4 Sammanfattning
De två olika sektionerna med bäddmadrasser och huvudgavlar har övergripande en lik lagerhantering när det kommer till zonindelning och artikelplacering. Som zonindelning används familjeprincipen vilket innebär att de har liknande artiklar placerade tillsammans då dessa plockas och skickas tillsammans. Vid artikelplacering används zonsystemet, då de har en fast zon, med flytande placering inom dessa zoner. Även utformningen av lagerplatserna är till stor del densamma trots att de fysiska markeringarna är bättre för huvudgavlar än bäddmadrasser. Lagerhanteringssystemet har en del brister vilket leder till merarbete i vissa situationer.
lastbärarna för huvudgavlarna resulterar i en lättare användning av ställage medan häckarna för bäddmadrasserna inte kan användas på samma sätt. Strukturen för bäddmadrasserna kan dock anses vara inspirerat av ställage då större delen av utrymmet har utformats likt rader med lätt åtkomst till alla artiklar. Nedan finns en sammanfattning av lagerhanteringen för de olika sektionerna.
Bäddmadrasser Huvudgavlar
Zonindelning Familjegruppsindelningen Familjegruppsindelning Artikelplacering Zonsystem, liknande
artiklar, golv och höjd
Zonsystem, liknande artiklar, golv och höjd
Förvaringssystem Blockförvaring Ställage samt blockförvaring
Lagerplatser och lagerhanteringssystem
Finns, men inte tillfredsställande
Finns, men inte tillfredsställande
Tabell 3;6: Sammanfattning av lagerhantering för de olika sektionerna, 2020.
Det finns flera identifierade utmaningar kring lagerhanteringen för sektionerna
bäddmadrasser och huvudgavlar. Bäddmadrasserna har inga markerade lagerplatser i det fysiska lagret vilket försvårar lokaliseringen. Varje artikel har en streckkod men däremot finns inga streckkoder på lagerplatserna vilket skulle kunna underlätta lokaliseringen.
Lokaliseringen skulle också underlättas om lagerplatserna var fler i antal och mindre i storlek. Transportsträckan mellan området för kampanj och utlastningen för bäddmadrasserna är idag omotiverat lång vilket kan ses över. När produktionen för bäddmadrasserna är färdig får artiklarna automatiskt en lagerplats även om artikeln fortfarande är kvar i
Sektionen med huvudgavlarna har en uppdelning i affärssystemet som inte följs fullt ut i lagret vilket skapar förvirring. Precis som för bäddmadrasserna är lagerplatserna även på denna sektion stora vilket kan leda till onödigt letande efter artiklar. Precis som för bäddmadrasserna finns det heller inga streckkoder på lagerplatserna, vilket hade kunnat underlätta lokaliseringen vid mindre lagerplatser, utan bara på artiklarna.
Nedan finns en tabell med en sammanfattning över identifierade utmaningar för lagerhantering inom bäddmadrasser och huvudgavlar.
Bäddmadrasser Huvudgavlar
Inga markerade lagerplatser Uppdelningen på lagerplatserna följs inte Inga streckkoder på lagerplatserna Stora lagerplatser, mycket letande för
plockarna Långt mellan kampanj och utlastningen, där
står nu butiksartiklarna närmast
Inga streckkoder på lagerplatserna
För stora lagerplatser, mycket letande Långa avstånd från vissa ställage till utlastning
Artiklar är inte i lager men i systemet står de där innan de flyttats från produktion
Glapp mellan affärssystem och verklighetens placeringar Glapp mellan affärssystem och
verklighetens placeringar
Tabell 3;7: Sammanfattning av utmaningar för bäddmadrasser och huvudgavlar, 2020.
4.Effektivisering av lagerhantering
________________________________________________________________________________ Kapitel fyra inleds med ett teoriavsnitt där författarna tar upp allmän teori om effektivisering av lagerhantering som därefter följs av mer ingående teori kring effektivisering av
zonindelning, artikelplacering, förvaringssystem samt lagerplatser och
lagerhanteringssystem. Därefter följer en kort empiri där informationen som har hämtats från affärssystemet presenteras. I det tredje avsnittet, analys, presenteras några förslag om hur effektivisering av lagerhanteringen kan ske för Beds by Scapa. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
________________________________________________________________________________
4.1 Teori
4.1.1 Effektivisering av lagerhantering
Vid utformning av lager är det enligt Lumsden (2019) viktigt att ha tre aspekter i åtanke. Den första är att eftersträva en hög fyllnadsgrad vilket handlar om att utnyttja utrymmet så
maximalt det går. Allt för hög fyllnadsgrad kan dock påverka transportarbetet och därför ska inte 100% fyllnadsgrad eftersträvas eftersom det måste finnas hanteringsutrymmen där truckar kan transportera godset. Den andra är att försöka minska transportarbetet och där förespråkas att artiklar som omsätts snabbt ska placeras där transportsträckan minimeras. Den sista är att det ska vara enkelt att hitta samt kunna plocka artiklar vilket kan åstadkommas genom tydliga lagerplatser och genomtänkta förvaringssystem (Lumsden, 2019).
4.1.2 Effektivisering av zonindelning
Det är avgörande för lagereffektiviteten vart företaget väljer att placera sina artiklar (Yang &
Nguyen, 2016).Bindi et al. (2007) nämner precis som Müller (2011) att användning av familjegruppsindelning är ett sätt att dela upp sitt lager i zoner, där artiklar som plockas tillsammans eller är lika populära placeras tillsammans. Detta görs för att underlätta vid plockning och genom att placera liknande artiklar tillsammans kan transportsträckan i lagret minskas. Bindi et al. (2007) tar även upp att det finns två steg i familjegruppsindelning och det första är att dela upp artiklarna i familjegrupper och det andra är att undersöka vilka grupper som ska vara placerade var i lagret. Genom att placera den grupp som plockas mest frekvent närmast utlastningen kan det minska företagets problem med orderplockning (Bindi et al., 2007).
Artiklar i ett lager kan ha olika förutsättningar och bör därför behandlas olika, då de kan kräva olika hantering och bidrar även olika mycket till företagets lönsamhet (Lumsden, 2019). En stor kostnad inom färdigvarulager som uppgår till ungefär 55% av den totala kostnaden är hanteringskostnaden, där plocktid är en stor faktor (Koster et al, 2007). ABC- klassificeringen är baserad på Pareto-regeln som även kallas 80-20 regeln (Jemelka et al., 2017). Regeln innebär att 20% av artiklarna innehar 80% av det totala plockningsarbetet och de resterande 80% har låg uttagsfrekvens omkring 20% (Müller, 2011). Genom att
klassificera artiklarna och placera högfrekventa produkter nära utleverans kan plocktiden och sträckan för plockrundorna minskas (Berglund & Batta, 2012; Jemelka et al, 2017).
ABC-analys är den vanligaste artikelklassificeringen som kan baseras på bland annat
plockfrekvens, volymvärde eller vikt (Lumsden, 2019). ABC-analys används för att gruppera de olika artiklarna för att framförallt kunna styra de viktigaste artiklarna då de har mest påverkan för kostnaderna (Rudberg, 2007).
