okade stressniv˚aer ¨over tid. Det kan ocks˚a p˚averka motivationen negativt hos exempelvis kontorsanst¨allda[2].
Arbetsmilj¨overket skriver att buller ¨ar ett av de vanligaste arbetsmilj¨oproblemen p˚a svenska arbetsplatser och att det kan ge nedsatt h¨orsel, ¨okad k¨anslighet f¨or ljud, tinnitus och f¨orvr¨angd ljudupplevelse ut¨over de symptom som redan n¨amnts[3].
2.6 Od¨ orers p˚ averkan p˚ a h¨ alsa och komfort
En od¨or ¨ar ett annat ord f¨or lukt och kan k¨annas av p˚a grund av en ensam eller en blandning av flera kemikalier i luften. Kemikalier luktar olika mycket och hur stark lukten ¨ar korrelerar inte med dess p˚averkan p˚a en m¨anniskas h¨alsa. Vanligtvis k¨anner m¨anniskor av lukten av en od¨or l˚angt under niv˚an som skulle kunna inneb¨ara en h¨alsorisk. Faktorerna som best¨ammer hur farlig exponering kan vara ¨ar vilken typ av kemikalie det ¨ar, hur h¨og koncentrationen av den ¨ar, hur l¨ange du exponeras f¨or den samt ifall personen i fr˚aga ¨ar speciellt k¨anslig eller ej. Exponering mot starkare od¨orer kan orsaka irritation i ¨ogon, n¨asa, hals och lungor. ¨Aven en br¨annande k¨ansla som leder till hosta eller andra andningsproblem kan upplevas. De vanligaste od¨orer som m¨anniskor upplever leder dock fr¨amst till minskad komfort och obehag som i sin tur leder till d˚aligt fokus[23].
2.7 Alternativa formler
F¨oljande sektion unders¨oker alternativa formler till den som idag anv¨ands av projektet.
2.7.1 Interpolationsformel
I en publicering av Shaharil Mad Saad et al. (2017) modifierades en metod framtagen av EPA (United States Environmental Protection Agency) f¨or utv¨ardering av utomhusluftkvalit´et f¨or att passa ett inomhusklimat.
Metoden grundas i linj¨ar interpolation mellan olika tabellv¨arden som kombineras med koncentrationen av det uppm¨atta f¨ororenande ¨amnet[30].
Ip= Cp− BPLo
IHi− ILo
BPHi− BPLo
+ ILo (2)
Ekvation (2) medf¨oljs av tabeller som separerar IAQI och termisk komfort (TCI) i tv˚a index som sedan summeras f¨or att f˚a fram ett sammanst¨allt v¨arde. De tv˚a tabellerna som kr¨avs f¨or anv¨andning av formeln
¨ar presenterade nedan.
Tabell 2: Gr¨ansv¨arden f¨or inomhusmilj¨o - IAQI Status
CO2(ppm) CO (ppm) N O2(ppm) O3(ppm) IAQI IAQI Status 340-600 0,0-1,7 0,000-0,021 0,000 - 0,025 76-100 Good 601-1000 1,8-8,7 0,022-0,08 0,026 - 0,050 51-75 Moderate 1001-1500 8,8-10,0 0,09-0,17 0,051 - 0,075 26-50 Unhealthy
1501-5000 10,1-50,0 0,18-5 0,076-1 0-25 Hazardous
Tabell 3: Tabell med gr¨ansv¨arden f¨or andra f¨ororenande ¨amnen och temperatur P M10
Tillv¨agag˚angss¨attet f¨or anv¨andning av ekvation (2) tillsammans med medf¨oljande tabeller ¨ar att sensorn m¨ater en koncentration Cpav ett f¨ororenande ¨amne, temperatur eller luftfuktighet etc. som d˚a hamnar inom ett intervall i relevant tabell. H¨ar tas IHioch ILo fr˚an ¨ovre respektive undre gr¨ansv¨arde f¨or det intervall d¨ar l˚at s¨aga det f¨ororenande ¨amnet hamnar. BPHi och BPLo f˚as sedan fr˚an ¨ovre respektive undre gr¨ansv¨arde under kolumnerna TCI eller IAQI beroende p˚a om m¨atv¨ardet syftar p˚a temperatur eller inte och samma rad som IHi och ILo erh¨olls fr˚an.
Avslutningsvis summeras de olika v¨ardena f¨or att f˚a ett totalt v¨arde p˚a luftkvalit´eten inomhus enligt Figur 1.
Figur 1: V¨agningsmetod f¨or interpolationsformel
2.7.2 V¨agningsmetod f¨or bed¨omning av IEQ (Indoor Environmental Quality)
En artikel fr˚an 2018 beskriver en metod f¨or bed¨omning av inomhusmilj¨on. Metoden ¨ar en typ av v¨agningsmetod som baseras p˚a fyra subkomponenter (SIi), luftkvalit´eten inomhus (IAQindex), akustisk komfort (ACCindex), termisk komfort (T Cindex) och ljuskvalit´et (Lindex). Dessa multipliceras sedan med en vikt (Wi) och de re-spektive sub-indexen summeras sedan[27].
IEQindex=X
i
WiSIi (3)
Vidare anges en m¨angd olika viktscheman och Tabell 4 nedan inkluderar de allra vanligaste, se [27] f¨or vidare f¨orklaring.
Tabell 4: Vikter Wienligt olika studier.
Olika typer av IEQ v¨agningar, Wi Antal
f¨ors¨okspersoner
Wong LT et al. (2008)[42] 293 0,31 0,25 0,24 0,19
Fassio et al. (2014) 17 0,31 0,25 0,24 0,19
Vikt adapterad f¨or PN-EN 15251 52980 0,12 0,2 0,39 0,29
Kim and Haberl (2012) enligt EN-15251:2007
323 0,12 0,2 0,39 0,25
Hunn and Bochat (2015) 216 0,12 0,2 0,39 0,29
Crude-viktschema - 0,25 0,25 0,25 0,25
Ekvation (3) kan ocks˚a skrivas om p˚a f¨oljande s¨att.
IEQindex= W1T Cindex+ W2IAQindex+ W3ACCindex+ W4Lindex (4) Vidare ber¨aknas v¨ardena p˚a subkomponenterna p˚a f¨oljande s¨att. F¨orst tas ett v¨arde p˚a PD (Percent Dis-satisfied) fram, vilket i sin tur g¨ors om till ett subindex som representerar andelen som skulle vara n¨ojda med inomhusmilj¨on. Den termiska komforten, som korresponderar till W1 ber¨aknas genom ekvation (5) tillsammans med ekvation (6)[27],
P DT C = 100 − 95e−0,3353P M V4−0,2179P M V2 (5)
T Cindex= 100 − P DT C (6)
d¨ar PMV (Predicted Mean Vote) ber¨aknas med Fangers metod[37]. Fangers metod f¨or ber¨akning av PMV kan ¨aven ses i Bilaga A[27]. Enligt ISO 7730 ¨ar optimalt P M V = 0 samtidigt som intervallet f¨or termisk komfort ¨ar −0, 5 ≤ P M V ≤ 0, 5, motsvarande 10% missn¨ojda. Samtidigt ¨ar det inte rekommenderat att anv¨anda PMV-indexet f¨or PMV-v¨arden under -2 eller ¨over 2[32]. PMV baseras p˚a en sju-punkts termisk skala som finns nedan i Tabell 5[5].
Tabell 5: Sju-punkts termisk skala f¨or PMV[5].
Vidare finns tre alternativ f¨or ber¨akning av IAQ d¨ar en baseras p˚a koldioxidkoncentrationen, en p˚a styrkan hos od¨orer inomhusmilj¨on och en som har sitt fokus p˚a TVOC-niv˚an. Dessa formler ¨ar
P DIAQ,CO2 = 395e−15,15CCO2−0,25 (7)
d¨ar CCO2 ¨ar koncentrationen CO2 ¨over utomhuskoncentrationen. Om utomhuskoncentrationen inte m¨ats, brukar den antas vara 350ppm enligt standardena EN-15251:2007 och EN-13779:2007[26]. N¨asta specificerar IAQ med avseende p˚a styrkan hos od¨orer[27],
P DIAQ,OI= e2,14OI−3,81
e2,14OI−3,81+ 1 (8)
d¨ar OI st˚ar f¨or styrkan p˚a od¨oren p˚a en sexgradig skala fr˚an 0 till 5.[27] Till sist IAQ med aveende p˚a TVOC[27],
P DIAQ,T V OC = 405e−11,3C−0,25T V OC (9)
d¨ar CT V OC st˚ar f¨or koncentrationen TVOC inomhus. ˚Aterigen tas andelen n¨ojda fram genom f¨oljande ekvation[27],
IAQindex= 100 − P DIAQ (10)
d¨ar detta g¨aller f¨or alla tre ber¨akningss¨att f¨or P DIAQ. Akustisk komfort ber¨aknas med avseende p˚a A-v¨agd ljudtrycksniv˚a (LA).[27] Formeln f¨or P DACcber¨aknas med
P DACc= 2(LA,measured− LA,design), (11)
d¨ar ”measured” betyder den uppm¨atta ljudniv˚an och ”design” inneb¨ar en ljudniv˚a som ¨ar tagen fr˚an bygg-nadens dokumentation. Acceptansniv˚an ber¨aknas vidare genom ekation (12)[27].
ACindex= 100 − P DACc (12)
F¨or att ber¨akna PD f¨or ljuskomfortsindex anv¨ands formeln nedan[27], P DL= 100 ·
− 0, 0175 + 1, 0361
1 + e4,0835(log10(Emin)−1,8223)
(13)
d¨ar Emin syftar p˚a den l¨agsta dagsljusbelysningen [Lux]. Ekvation (13) ¨ar multiplicerad med 100 f¨or att f˚a resultatet i procent. Emin ber¨aknas enligt f¨oljande formel som kommer ifr˚an en studie (1980) av D. R. G.
Hunt[15].
Emin= 1
100Eext.· 0, 6 · K · D (14)
Eext. ¨ar total extern illuminans, K ¨ar orienteringsfaktorn och D ¨ar minsta dagsljusfaktorn i arbetsomr˚adet (anges i procent %). V¨ardena p˚a K s¨atts enligt K = 1,2 f¨or sydliga f¨onster, K = 1,04 f¨or f¨onster riktade ¨ost, K = 1,00 f¨or v¨astriktade f¨onster och K = 0,77 f¨or nordliga f¨onster. Vidare f¨or kontor med ett flertal personer
¨ar D=1[15]. Ekvation (15) ber¨aknar vidare acceptansniv˚an f¨or den visuella komforten i procent[26].
Lindex= 100 − P DL (15) I en studie fr˚an 2012 presenteras ett alternativt tillv¨agag˚angss¨att f¨or att ta reda p˚a den visuella komforten. D˚a det inte finns n˚agot generellt avtal f¨or hur belysningskvalit´et ¨ar definierat anv¨ands horisontell illumination av ytor som en accepterad modell f¨or bland annat kontor och relaterar d˚a till m¨angden ljus som tr¨affar arbetsytan,
Lindex = −176, 16x2+ 738, 4x − 690, 29 (16)
d¨ar x = ln(ln(lux))[22].
En os¨akerhetsanalys p˚a denna metod baserat p˚a ett Crude-viktschema, vilket Tabell 4 visar inneb¨ar att de olika sub-indexen multipliceras med Wi = 0, 25 innan summation, gjordes i en studie fr˚an 2018 av M.
Piasecki och K.B. Kostyrko[28]. De kom d˚a fram till att denna v¨agningsmetod i ett standardiserat inom-husklimat hade en estimerad os¨akerhet p˚a inget mindre ¨an ±17%. I studien skriver de ¨aven att den linj¨ara modellen f¨or att ber¨akna IEQindex har diskuterats de senare ˚aren och att processen f¨or att ta fram olika viktscheman ¨ar v¨aldigt omfattande. Vidare forts¨atter de med att skriva att det g˚ar att argumentera att kvalit´eten p˚a olika viktscheman inte trov¨ardigt kan evalueras. Os¨akerhetsanalysen gjordes i tre steg, d¨ar det f¨orsta innebar att ta h¨ansyn till os¨akerheten i m¨atningarna, det andra att korrigera de fysiska parametrarnas m¨atos¨akerheter och det tredje att ber¨akna den totala os¨akerheten[28].