Beträffande stadsomvandlingen av Kiruna har kommunen lagt fram sex alternativa omvandlingsmöjligheter. De sex olika alternativen finns att beskåda i bilaga 4, sidan 52. Dessa alternativ har tagits fram i samarbete mellan flertalet olika intressenter, däribland allmänheten, olika intressegrupper, direkt inblandade myndigheter och företag, experter samt politiker.127 Utöver de sex alternativa omvandlingsmöjligheterna finns även ett så kallat 0-alternativ som beskriver vad som händer med staden om den inte flyttas alls.128 0-alternativet är det förslag som ger minst skada på bebyggelse och tekniska system. Det krävs dock att vissa förändringar genomförs för att 0-alternativet ska fungera. Nackdelarna är dock stora då detta alternativ skulle innebära att järnmalm till ett stort ekonomiskt värde skulle gå förlorad då brytningen inte kan fortgå. Detta skulle kunna resultera i att gruvan tvingas till nedläggning, vilket kan vara ödesdigert för orten.129 För oss
124 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, ss. 74-75.
125 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 15.
126 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 75.
127 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 65.
128 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 8.
129 Ibid., s. 14.
framstår detta inte som ett alternativ att räkna med då alla de inblandade parterna är fokuserade på en stadsomvandling. Viktigt är dock att framhålla att det är ett möjligt alternativ att låta staden stå kvar och lägga ner malmbrytningen på de platser som påverkar staden genom markdeformeringar.
Varje omvandlingsalternativ medför fördelar och nackdelar. Beträffande nackdelar finns två olika risker som betecknas som mjuka respektive hårda risker. Mjuka risker kan exempelvis innebära att näringslivet inte vågar investera, renovera eller bygga om i vissa områden. Det kan leda till att intresset för dessa delar av Kiruna försvinner. Det gäller särskilt de områden som drabbas av markdeformationerna. Detta kan leda till att områdena förfaller och blir oattraktiva, inte bara för näringslivet utan även för befolkningen som i sin tur kan leda till avfolkning. Risk finns även för att de nya stadsdelarna som uppförs blir allt för perifera från de ursprungliga. Det kan leda till att befolkningen inte väljer att bosätta sig i de nya stadsdelarna. Då blir de heller inte attraktiva för handel och service, vilket i förlängningen kan leda till avfolkning från orten. Om inte service och andra nödvändiga funktioner finns kan det komma att leda till vantrivsel. Om de nya stadsdelarna hamnar allt för långt från den ursprungliga bebyggelsen kan det dessutom leda till att avstånden blir alltför stora både för Kirunaborna och för näringslivet. Det drabbar i sin tur många branscher, exempelvis turistnäringen. De nya stadsdelarna riskerar alltså att dömas ut i förväg, vilket blir ett bekymmer för Kiruna centralort. För att minimera de mjuka riskerna är väl utbyggda kommunikationer av central betydelse. Det är även viktigt att kunna erbjuda goda servicemöjligheter och annan viktig verksamhet i de nya stadsdelarna för de människor som tvingas flytta från sina ursprungliga bostadsområden. Möjligheten för människor och företag att kunna välja stadsdel är också avgörande. Miljön i de nya stadsdelarna måste vara attraktiv och trivsam. Det är viktigt att inga stadsdelar får förfalla utan att de hela tiden utvecklas för att människor ska trivas och stanna kvar i Kiruna. Det är dessutom mycket viktigt att attrahera människor att flytta till Kiruna. Det kan möjliggöras genom att göra det nya Kiruna till en välskött och levande stad.130
De hårda riskerna i Kirunas nuvarande situation innebär att byggnader och i värsta fall människor skadas på grund av markdeformationer. Det innebär även stora problem om infrastrukturen, exempelvis järnvägen och VA-ledningar, skadas. Andra väsentliga anläggningar som exempelvis säkerställer elförsörjningen kan också komma att skadas. Dessutom kan indirekta skador uppstå på byggnader, till exempel vattenläckor. Även ras från hus kan orsakas av markdeformationerna. För att minimera de hårda riskerna är det av avgörande betydelse att det finns beredskap hos exempelvis Banverket för att bland annat kunna förstärka banvallar. Beredskap måste även finnas för infrastrukturen.131
Beskrivningarna i FÖP ger endast en översiktlig bild över de alternativ som finns. Det innebär att det, när samrådshandlingen trycktes, inte hade gjorts några fördjupade markundersökningar eller arkeologiska kartläggningar för de områden som kan komma att bli aktuella.132 Det är framförallt två av de sex stadsomvandlingsalternativ som kommunen framhåller som aktuella, det nordöstra samt det nordvästra. Efter att dessa alternativ har presenterats följer en presentation av övriga alternativ. Avslutningsvis redogörs för LKABs vision.
8.1 Alternativ nordöst
Detta alternativ innebär till viss del förtätning samt förändring av mark som har brukats eller idag används i ett annat syfte. Det rör sig även om nyttjande av opåverkad mark. De aktuella områdena inom alternativ nordöst ligger nära befintlig bebyggelse på före detta Jägarskoleområdet, befintlig villabebyggelse på Sandstensberget samt strax öster om Kurravaaravägen och kyrkogården i riktning mot Tuolluvaara. Dessutom finns även planer på att förtäta eller förändra några mindre områden i den östra delen av Lombolo och i Tuolluvaara.133 (Se bilaga 5, sidan 53).
130 Ibid., s. 54.
131 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 53.
132 Ibid., s. 65.
133 Ibid., s. 65.
Det finns flera grundprinciper för omvandlingsalternativen. Angående alternativ nordöst är avsikten en utbyggnad av nya planstrukturer utifrån samma principer som användes för Kirunas genuina delar. Det innebär klimatmildrande och topografiskt anpassade nätverksplaner. Det finns flera fördelar med att använda sig av denna typ av planstruktur, såväl beträffande klimatet som när det gäller den sociala aspekten. Angående klimatet är fördelen med denna typ av plan bland annat att vindarna viker av istället för att blåsa rakt igenom bostadsområdet. Vad gäller den sociala aspekten leder planstrukturen till att gatu- och bebyggelsestrukturen blir socialt väl sammanbunden.
Detta skapar en gemytlig och varierad stadsmässig bebyggelsemiljö.134
Fördelarna i det nordöstra alternativet är bland annat att nya områden ansluter direkt till befintlig bebyggelse. Det leder till att bebyggelsestrukturen även fortsättningsvis blir sammanhållen. Den nya bebyggelsen integreras med den gamla, vilket leder till att Kirunas kännetecken bevaras. Den nya bebyggelsen kommer dessutom att integreras med den redan befintliga infrastrukturen vilket är positivt. Det gäller även för allehanda service som exempelvis handel, skolor, daghem samt sjukvård. Av betydelse är även att rennäringen inte störs i lika stor utsträckning som den skulle göra med de andra alternativen. De nordöstra områdena ligger dessutom bättre till klimatmässigt. 135
Nackdelarna med att omvandla staden enligt det nordöstra alternativet kan bland annat vara osäkerheten kring markdeformationernas utbredning, som gör att de hårda riskerna kan bli problematiska. De norra sluttningarna på Sandstensberget är skuggiga och därför inte ett fullgott alternativ för bostadsbebyggelse. Risk finns även att en del kirunabor hamnar långt från ett framtida resecentrum beroende på om järnvägen dras om och lokaliseras väster om Kiirunavaara. En annan nackdel är att det inte finns något optimalt läge att placera Stadshuset på jämfört med idag.136 Ytterliggare en nackdel med detta lokaliseringsalternativ är att staden även fortsättningsvis kommer att befinna sig i det område som på mycket lång sikt kan komma att påverkas av markdeformationer.137
134 Ibid., s. 66.
135 Ibid.
136 Ibid., s. 67.
137 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 9.
8.2 Alternativ nordväst
Detta alternativ innebär i huvudsak att intakt mark måste exploateras. Områdena i detta alternativ är lokaliserade ca fem kilometer väster om den nuvarande stadskärnan strax väster om Luossavaara och Luossajärvi. (Se bilaga 6, sidan 54). Prästgårdsbackens södra sluttning är i detta alternativ det bästa läget för bostadsbebyggelse sett utifrån klimatet. Utsikten är däremot mindre positiv då den domineras av Kiirunavaara och LKABs industriområde. Nordsluttningen har å andra sidan en vacker utsikt mot fjällen men är hårt utsatt för nordvindarna. Möjligheterna för bebyggelse inom detta alternativ påverkas alltså negativt av naturförutsättningarna, exempelvis av myrmarken och Luossavaaras blåsiga stränder.138
Grundprinciperna för detta alternativ skulle liksom för det nordöstra alternativet vara att bygga efter en nätverksplan. Klimatet är dock hårdare för detta område beträffande topografin och vindarna från sjön. Fördelarna med alternativet är att de nordvästra områdena ligger på säker mark beträffande markdeformationerna och de hårda riskerna.139 På så sätt är detta alternativ mer långsiktigt.140 Dessutom är utsikten mycket vacker både med anledning av det sjönära läget och av fjällen. Beträffande flytt av Stadshuset och övriga kulturhistoriska byggnader är också detta alternativ gynnsamt. Nackdelarna med detta alternativ blir dock att stadsplanen blir utdragen och delad. Detta leder i sin tur till långa avstånd beträffande service, skola, förskola, sjukvård och handel. Avståndet kommer med detta alternativ att bli långt även till de kirunabor som bor kvar i det ”gamla” Kiruna. Kanske under många årtionden eller för all framtid. Detta alternativ riskerar alltså att göra Kiruna till en delad stad där de långa avstånden kommer att göra de kirunabor som bor i detta område beroende av bil, vilket är en nackdel för så väl äldre och unga som för miljön. De mjuka riskerna är alltså stora med detta alternativ. Detta område består dessutom i huvudsak av myrmark vilket gör det kostsamt att exploatera. En annan nackdel är lokalklimatet i de lägre liggande områdena där temperaturerna är lägre. Risken för dimma är också stor. Denna utbyggnad riskerar dessutom att bli störande för rennäringen.141 Av betydelse är dessutom att området för detta omvandlingsalternativ inte är tillräckligt stort för att kunna rymma hela Kiruna om hela staden skulle behöva flyttas.142
Av de sex alternativ som kommunen har lagt fram förespråkar LKAB det nordvästra alternativet. Detta med anledning av att samhället och gruvnäringen då har förutsättningar att verka tillsammans samt att alternativet ses som långsiktigt hållbart ur gruvbrytningssynpunkt. Området lämpar sig även väl för den turistinriktade näringen som på sikt kan växa sig ännu starkare i detta lokaliseringsalternativ. Med hjälp av två konsulter som LKAB har anlitat för att analysera förutsättningarna för detta lokaliseringsalternativ, har de tillsammans kommit fram till att denna lokalisering är den bästa. LKAB framhåller betydelsen av att staden i framtiden måste kunna fungera även utan gruvverksamheten. Företaget anser att detta alternativ möjliggör en utveckling av turistnäringen.143 Företagets egen vision, som också är lokaliserad i nordväst, presenteras efter kommunens stadsomvandlingsförslag.
138 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 67.
139 Ibid., s. 68.
140 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 10.
141 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 68.
142 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 10.
143 LKAB (2006), LKAB förordar det nordvästliga alternativet. Tillgänglig [online]:<http://www.lkab.com/?openform & id=747E> [2006-04-12]
8.3 De nordöstra och nordvästra alternativen i kombination
Detta alternativ är en kombination av de båda ovanstående förslagen vilket innebär att bebyggelse kommer att uppföras på både den nordvästra och nordöstra sidan. Alternativet innebär att områden vid vardera lokaliseringen kommer att bli mindre än i de föregående fallen.144 (Se bilaga 6, sidan 54).
I detta kombinationsalternativ kommer dock delvis en konkurrenssituation att uppstå mellan de två områdena. Kirunaborna kommer alltså ha möjlighet att välja i vilket av områdena de vill bosätta sig. Detta kan få konsekvenser för utbudet av villatomter samt även vad gäller handel och service. Det är därför viktigt att det finns en planberedskap vid en eventuell konkurrenssituation. De fördelar och nackdelar som har skissats upp i de båda ovanstående förslagen gäller även för detta kombinationsalternativ. Dock finns även fördelar och nackdelar som är unika för detta förslag.
Större boendevalmöjligheter kommer att ges för de medborgare som tvingas flytta på grund av markdeformationerna. Det samma gäller för de människor som väljer att flytta till orten.
Angående de mjuka riskerna beräknas dessa minska då valmöjligheterna blir större. Risken för utflyttning kan komma att minimeras då attraktiviteten i och med valmöjligheterna kan väntas öka. För att uppväga de nackdelar som konkurrenssituationen mellan de båda områdena kan uppbringa finns förslag på att utforma dem olika så att människor kan välja det alternativ som passar deras livssituation och önskemål bäst.145 Beträffande nackdelar är detta förslag inte särskilt kostnadseffektivt då en byggnation i två riktningar kan ses som en sorts säkerhet som i sig kan bli kostsam. Den kommunala planeringen kan under en övergångsperiod bli problematisk. Det föreligger en osäkerhet om vilken av omvandlingsriktningarna som blir mest attraktiv, vilket ställer till med planeringsbryderier. Det innebär därmed att risk finns för att ett av områdena utvecklas på bekostnad av det andra vilket kan leda till exempelvis segregation.146
8.4 Alternativ Eatnamvárri
Detta alternativ innebär en helt ny lokalisering av staden vilket skulle innebära exploatering av orörd mark. Platsen ligger på berget Eatnamvárris södra och västra sluttningar som är något högre belägna än nuvarande centralort. (Se bilaga 4, sidan 52). Klimatförutsättningarna är sämre då platsen är utsatt för nord- och västvindar som kan skapa ett hårt klimat. Det påverkar också växtligheten som till största delen består av kalfjäll. Sjön Eatnamjávri är belägen i detta område vilket ger närhet till vatten som kan komma att höja attraktiviteten. Därmed blir det i detta alternativ avgörande att ta hänsyn till de kärva klimatförutsättningarna. Det innebär en vidareutveckling av den klimatanpassade planstrukturen som det nuvarande Kiruna har.147
Liksom i de övriga alternativen finns även här fördelar och nackdelar. Beträffande fördelar ligger området på så kallad ”säker mark”, Det innebär att markdeformationerna och de hårda riskerna inte utgör något problem i detta område. Platsen är dessutom naturskön och har vissa möjligheter till strandnära bebyggelse. Turistverksamheten erbjuds stora utvecklingsmöjligheter här. Det är dock en utmaning att etablera bebyggelse på tidigare obruten mark men fördelarna med denna lokalisering är att bebyggelsen kan ske på egna villkor utan att befintlig bebyggelse behöver styra över utvecklingen.148
Nackdelarna med denna lokalisering är att området är beläget långt från dagens centralort.
Detta skulle innebära att två samhällen skapas med ett avstånd på ca 15 kilometer. Detta medför att bilberoendet ökar vilket riskerar att försvåra för äldre personer och unga att bosätta sig i detta område. Det medför även ökad miljöpåverkan. Nackdelarna med detta alternativ känns igen från
144 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 10.
145 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 69.
146 Ibid.
147 Ibid., s. 70.
148 Ibid.
tidigare förslag som innebär långa avstånd till vård, skola och allehanda service. Detta förutsatt att den nuvarande centralorten kommer att finnas kvar under en längre tidsperiod.149
Då det här alternativet förutsätter en nyetablering på tidigare obrukad mark krävs stora arbetsinsatser för att etablera ny infrastruktur, VA-anläggningar, räddningstjänst med mera.
Dessutom blir järnvägsförbindelser problematiska då de förmodligen inte under lång tid framöver kommer att byggas ut. Det försvårar i sin tur kommunikationerna och försämrar därmed attraktiviteten för människor samt för näringslivets etableringar. Beträffande de mjuka riskerna blir en nyetablering på långt avstånd från den nuvarande centralorten chansartad. Det finns en stor risk för isolering för de människor som kan komma att bosätta sig här. Klimatfrågan försvårar för detta område liksom det faktum att området till viss del ligger inom Natura 2000.150 Det är ett EU-nätverk som syftar till att bevara särskilt skyddsvärda naturområden för kommande generationer.151 8.5 Alternativ Apatsvaara
Även detta alternativ innebär att orörd mark måste exploateras. Området har ett kärvt klimat då det är utsatt för nord- och västvindar trots att det är beläget på samma höjd som Kiruna centralort. Detta område är lokaliserat strax öster om sjön Ylinen Aptasjärvi, sydväst om och delvis mellan bergen Ylinen Aptasvaara och Alanen Aptasvaara. Platsen ligger på säker mark i förhållande till markdeformationer samt hårda risker.152 (Se bilaga 4, sidan 52).
Detta område är gynnsamt ur turistnäringssynpunkt. Dessutom är det naturskönt och vissa möjligheter till strandnära bebyggelse finns. Samma problem föreligger här som i föregående exempel angående etablering av en helt ny bebyggelsemiljö. Dock är fördelen med detta alternativ att det ligger närmare Kiruna flygplats vilket underlättar kommunikationerna. Däremot är avståndet på cirka 12 km från nuvarande bebyggelse i Kiruna centralort en nackdel för detta lokaliseringsalternativ. Det är till klar nackdel för befolkningens möjligheter till social samvaro.153 8.6 Alternativ Jukkasjärvi
Detta alternativ ansluter till nuvarande bebyggelse norr- och väster om Jukkasjärvi by, men innebär till stor del etablering på obebyggd skogsmark. Här är det därför viktigt att hänsyn tas till redan befintlig bebyggelse. Detta område ligger på den norra sidan av Torneälv längs med berget Honkavaaras södra sluttning. (Se bilaga 4, sidan 52). Området lämpar sig väl för bebyggelse då marken är stabil. Dessutom är lokaliseringen god ur solinstrålningssynpunkt. Klimatet är dock något hårdare vintertid i jämförelse med Kiruna centralort.154
Fördelarna med detta lokaliseringsalternativ är många. Dels innebär en lokalisering intill redan befintlig bebyggelse fördelar vid utbyggnad av infrastruktur. Närheten till Ishotellet gör området attraktivt, det lämpar sig därmed väl för utökad turistverksamhet. Med anledning därav kan även andra agglomerationsfördelar uppstå. Till skillnad från de två föregående alternativen framstår detta alternativ inte som lika chansartat med avseende på de mjuka riskerna. Detta på grund av att den befintliga bebyggelsestrukturen i Jukkasjärvi medför många fördelar vid nyetableringar.
Dessutom är detta område beläget relativt nära Kiruna flygplats. En nackdel även med detta alternativ är att ett delat samhälle kan komma att uppstå med samma problematik som redovisats i alternativ Eatnamvárri och alternativ Apatsvaara. En expansion medför dock att räddningstjänst samt reningsverk omgående måste byggas ut.155 Frågan är hur Jukkasjärviborna ställer sig till detta omvandlingsalternativ.
149 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 71.
150 Ibid.
151 Kiruna kommun (2006), Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupad översiktsplan, Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 27.
152 Kiruna kommun (2006), Fördjupad översiktsplan över Kiruna centralort – Samrådshandling, s. 71.
153 Ibid., s. 72.
154 Ibid.
155 Ibid., s. 73.
Vi vill understryka att det förekommer fler alternativa lokaliseringslösningar, men att ovanstående sex alternativ är de som är mest etablerade och som diskuteras i FÖP. Det finns en politisk konsensus kring dessa alternativ men det utesluter inte att andra alternativ i framtiden kan komma att bli aktuella.156
8.7 LKABs vision - Nya Kiruna
Som svar på kommunens samrådshandling kring den fördjupade översiktsplanen har LKAB med hjälp av två konsulter, Stellan Lundberg och Anders Wilhelmson, lagt fram ett eget förslag - Nya Kiruna - om hur företaget önskar att staden ska utvecklas. (Se bilaga 8, sidan 56). Dialogarbetet mellan de inblandade parterna (Kiruna kommun, Banverket, Vattenfall, Länsstyrelsen och LKAB) är något som LKAB betonar. Företaget vill med denna vision presentera ett underlag samt bjuda in övriga parter till ett framåtsyftande lagarbete. Målet för LKAB är att få till stånd en stad som är attraktiv och välfungerande i hela utvecklingsskedet. Det är viktigt att staden kan utvecklas så att den kan överleva även vid en eventuell nedläggning av gruvan.157 Enligt beslut om fortsatt brytning kommer deformationsområdet sannolikt att beröra Kirunas nuvarande centrum mellan år 2015 och 2050. Detta innebär att stadsomvandlingsprocessen måste ske kontinuerligt och vara väl genomtänkt. Det är viktigt för LKAB att ytterliggare malm ska kunna brytas. Samhällsplaneringen bör enligt företaget ske utifrån dessa kriterier för att minska risken för att bebyggelse och infrastruktur kan komma att behöva flyttas i framtiden.158
Huvudanledningen till att LKAB föreslår detta alternativ är att markdeformationerna som orsakas av gruvbrytningen går i riktning mot dagens stadskärna. Det innebär att merparten av stadsområdet på mycket lång sikt kan behöva ersättas. Med en stadstillväxt åt nordost skulle staden alltså klara sig undan markdeformering. Av central betydelse är att infrastrukturen samt andra investeringar inte behöver flyttas vid upprepade tillfällen. Det är även viktigt att stadsbyggandet inte sker på fel plats då det i så fall kan hindra framtida malmutvinning.159
Huvudanledningen till att LKAB föreslår detta alternativ är att markdeformationerna som orsakas av gruvbrytningen går i riktning mot dagens stadskärna. Det innebär att merparten av stadsområdet på mycket lång sikt kan behöva ersättas. Med en stadstillväxt åt nordost skulle staden alltså klara sig undan markdeformering. Av central betydelse är att infrastrukturen samt andra investeringar inte behöver flyttas vid upprepade tillfällen. Det är även viktigt att stadsbyggandet inte sker på fel plats då det i så fall kan hindra framtida malmutvinning.159