I följande kapitel kommer den teoretiska referensramen som återfinns i kapitel 2 och insamlingen av empiri som presenteras i kapitel 4 att analyseras. Kapitlet kommer avslutas med en diskussion för att skapa en tydligare bild av situationen.
5.1 Analys
Mjuka färdigheter genomsyrar hela studien och dessa färdigheter beskrivs som en betydande faktor till förändring i utbildningen. I denna genomförda studie var syftet att undersöka och beskriva hur svenska utbildningar inom företagsekonomi har förändrats i samband med en ökad efterfråga på mjuka färdigheter som beskrivits i kapitel 1 och 2.
Definitionen av mjuka färdigheter
Studien som är gjord av Schultz (2018) menar att mjuka färdigheter är komplexa att definiera på ett konkret sätt. Dessa argument styrks utifrån resultatet som visade att det till största del stämde överens med litteraturen varpå vissa av svaren skilde sig dock åt. Resultaten visade även att vissa inte var bekanta med begreppet mjuka färdigheter, eller soft skills som även nämndes i intervjuerna. Av de genomförda intervjuerna att döma kan svårigheten att tydliggöra och konkretisera vad mjuka färdigheter är, kopplas till att studenter saknar dessa som tidigare forskning menar. Enligt Cinque (2016) är definitionen av mjuka färdigheter svårdefinierade i Europa, detta visar sig överensstämma med resultatet där individerna hade olika uppfattningar om vad mjuka färdigheter är.
Utifrån resultatet talade det mesta för att mjuka färdigheter är viktiga för anställningsbarheten.
Trots att det fanns skilda åsikter om detta ansåg majoriteten att dessa färdigheter skulle bidra till att studenten skulle utvecklas och bli redo för arbetslivet vilket stämmer överens med tidigare forskning likt (Schulz, 2018; Jackson, 2013; Robles, 2012; Ramlall & Ramlall, 2014; Clokie &
Fourie, 2016).
Litteraturen visade att mjuka färdigheter har blivit mer betydelsefullt än tidigare, vilket även resultatet påvisade och att utbildningen i företagsekonomi med inriktning redovisning och/eller styrning har förändrats, samtidigt som de ingår i en kontinuerlig förändring i olika storlek. Något som gick emot tidigare forskning var när en respondent ansåg att mjuka färdigheter inte ingick i lärarens uppgift, vilket även motstrider de andra respondenternas svar.
30
Implementering av mjuka färdigheter i utbildningen
Anthony och Garner (2016) menar att skolor har uppmärksammat att det inte räcker att lära ut hårda färdigheter vilket överensstämmer med resultatet. I studien av Shakir (2009) angavs flertalet exempel på hur mjuka färdigheter kunde implementeras i utbildningen. Ett av dem var inbäddning av mjuka färdigheter i redan existerande kurser vilket har gjorts enligt respondenterna då de flesta menar på att en ökning av gruppmoment införts i kurserna. Detta visas i resultaten av att salstentor som examinationsmoment har minskat i antal och istället har alternativa examinationsformer som seminarier, grupparbeten och individuella inlämningar ökat i antal.
Däremot påvisas stora brister i hur mjuka färdigheter lärs ut och hur medvetna studenterna är om huruvida viktigt det är att lära sig dessa. Problematiken ligger i grund av att examinationen oftast inte bedöms av själva genomförandet. Istället bedöms det slutliga resultatet som flera respondenter säger, vilket samstämmer med tidigare forskning likt Robles (2012) som säger att hårda färdigheter fortsatt är dominerande i läroplanen. Enligt Freudenberg et al. (2011) kan brist på kunskapen för att utveckla mjuka färdigheter hos lärare påverka utvecklingen av mjuka färdigheter hos studenter.
Detta tycks förklara resultatet eftersom fokus inte verkar ligga på att utveckla mjuka färdigheter utan fokus är på att skapa möjligheter för studenterna att utveckla dessa.
Det går att tyda utifrån resultatet att flera lärosäten uppmanar studenter till praktik för att utveckla vissa färdigheter genom att få agera i olika situationer. Detta överensstämmer med Kechagias (2011) som menar att överförbarheten av mjuka färdigheter ökar när studenter exponeras mot olika typer av situationer.
Resultatet visade att desto fler grupparbeten och seminarier som förekommer, i samband med att det är små grupper, kräver mycket resurser likt med det Robles (2012) menar att läroplanens innehåll täcker mer än vad som är rimligt. Vilket gör det svårt för lärare att implementera mjuka färdigheter. I vissa fall är det bättre att ha enbart föreläsningar eftersom det optimerar lärarens tid.
Detta är en möjlig faktor till studenters brist av mjuka färdigheter. Att undervisning sker i för stora klasser kan vara en negativ faktor till innehavandet av mjuka färdigheter hos studenter enligt Jones (2009). Detta kan ej styrkas eller förkastat utifrån resultatet.
En annan faktor som både litteraturen och resultatet visade var att mjuka färdigheter är svåra att lära ut. Det leder till en komplex situation när mjuka färdigheter även är svåra att definiera.
Eftersom det inte finns varken en konkret och gemensam definition på hur och vad som ska läras ut finns det därför en risk att de tillvägagångssätt som används inte är tillräckligt resurseffektiva.
Utifrån resultatet gick det att utläsa att flera lärare forskar parallellt med undervisning. Detta belystes som en negativ trend enligt Burke-Smalley et al. (2017), Leijon och Boström (2019) samt Palali et al. (2018). En negativ effekt av att forska parallellt med undervisning kunde dock varken styrkas eller förkastas utifrån resultatet.
31 Kontakt med näringslivet
Att det tillkommer påfrestningar från näringslivet presenteras både hos tidigare litteratur och komplementeras med resultatet i kapitel 4. Utifrån resultatet hanterade lärosätena olika kring detta varpå vissa ansåg dessa som gynnande för utvecklingen av utbildningen medan andra ansåg det som ett dåligt inflytande och att det inte skulle påverka utbildningen. Det sistnämnda överensstämmer med vad Mason et al. (2009) menar att påfrestningar från näringslivet både har positiv och negativ påverkan på utbildningen varpå några av informanterna ansåg att förändringar i utbildningar skulle grundas i forskning. Däremot antydde större delen av resultatet att det är viktigt med en kontakt med näringslivet vilket överensstämmer med Jackson (2013).
De studier (Anthony & Garner, 2016; Ramlall & Ramlall, 2014; Robles, 2012) som har analyserat bristen på mjuka färdigheter har studerat detta utifrån arbetsgivarens perspektiv. Även om resultatet pekade på att en god kontakt med näringslivet var bra för utveckling av utbildningen, fanns det två individer på olika lärosäten som var kritiska angående det. De menade att näringslivet inte kan bedöma själva vilka egenskaper som en student behöver utveckla för arbetslivet. Vilket då motsätter sig till litteraturens relevans.
5.2 Diskussion
När följande studie påbörjades utgick denna mot tidigare forskning och andra publiceringar om mjuka färdigheter hos universitet. Från tidigare forskning gick det att utläsa brister hos universitet av utlärningen av mjuka färdigheter trots att detta är uppmärksammat. Resultatet från empirin kunde bestyrka denna brist hos svenska lärosäten genom data som studiens intervjuer framställts.
Studien hade även fokus på att förstå faktorerna som krävs för att utveckla och förändra utbildningen. Detta för att förstå förutsättningar för att implementera nya moment i utbildningen och få en förståelse vilken typ av ledtid som finns för att implementera och förändra en utbildning.
Resultatet tydde på olikheter och vissa upplevde det som en enkel process och att förändringar i utbildningen förhållandevis snabbt kunde göras. Andra svar var att det var en lång och byråkratisk process medan andra nämnde att det krävdes ett samspel mellan lärare för att göra en större förändring inom utbildningen.
Det går att utifrån resultatet tydligt se att företagsekonomiutbildningen har förändrats på olika sätt beroende på lärosäte, vilket även går att utläsa från tidigare forskning. Resultatet ger indikation på att majoriteten av lärosäten har implementerat mjuka färdigheter på ett liknande sätt i företagsekonomiutbildningen i Sverige. Vissa lärosäten har infört fler moment utöver salstentamen än andra. Resultatet är entydigt med att dessa moment inte examinerar mjuka färdigheter utan endast finns för att ge möjlighet till att utveckla dessa.
32
Figur 1 visar sambanden mellan utbildningen och anställningsbarheten där hårda och mjuka färdigheter påverkar graden av anställningsbarhet efter examen. Resultatet visar sig samstämma med figurens samband och tyder på att mjuka färdigheter ansågs viktiga hos lärosäten för anställningsbarheten.
Resultatet tyder på att det finns flera faktorer som påverkar utvecklingen av utbildningen och likt vad tidigare forskningen indikerar är externa intressenter en viktig del i processen vilket går i linje med vad resultatet visar. Resultatet visar dock att förändringar inte enbart ska utgå från påfrestningar från externa intressenter utan det ska grundas sig i forskning. Tolkningar som kan göras är att om förändringar i utbildningen ska kvalitetssäkras bör dessa vara välplanerade och ha noggrant beaktande argument för att förändringen inte ska få negativ effekt. Mason et al. (2009) styrker detta resonemang eftersom ett allt för högt tryck från näringslivet kan leda till att utbildningen blir alltför specificerat mot ett typiskt yrke.
33