De mjuka färdigheternas påverkan i utbildningen inom företagsekonomi
En kvalitativ studie om svenska lärosäten
Mario Miglio & Victor Gustavsson
Ekonomie, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
FÖRORD
Studien är upprättad vid Luleå tekniska universitet under vårterminen 2020. Examensrapporten är inlämnad av Mario Miglio och Victor Gustavsson för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning redovisning och styrning.
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till vår handledare Bo Karlsson som hjälpt oss under hela processen i examensarbetet. Trots omständigheterna har du varit tillgänglig för handledning och visat intresse för att skapa en bra slutprodukt.
Vi vill även rikta ett stort tack till respondenterna som ställde upp till intervju och visade intresse för att examensarbetet skulle bli väl utfört.
Vidare vill vi tacka samtliga opponenter som kommit med givande feedback och som bidragit till en förbättrad studie.
Med vänliga hälsningar,
_______________ _______________
Mario Miglio Victor Gustavsson
Luleå, maj 2020
SAMMANFATTNING
Mjuka färdigheter har blivit alltmer eftertraktade av arbetsgivare och det har påvisats en brist av dessa bland universitetsstudenter. Studien ämnar därav att undersöka hur mjuka färdigheter har påverkat den svenska utbildningen inom företagsekonomi samt undersöka hur förändringen förväntas bli i framtiden. Syftet har mynnat ut ur den tidigare forskning som belyst att mjuka färdigheter är viktiga för anställningsbarheten för studenter. Kvalitativ metod valdes för att undersöka detta på ett djupare plan. I studien har individer från sju lärosäten med god kännedom om den företagsekonomiska utbildningen intervjuats. Resultaten tyder på att utbildningen har förändrats för att utveckla mjuka färdigheter, men visar också på att det finns en oenighet kring hur mycket näringslivet ska påverka utbildningens innehåll. Vidare visar studien att försök till att implementera mjuka färdigheter har gjorts, men att det finns svårigheter kring examinering och definiering av mjuka färdigheter. I framtiden tycks tekniska lösningar och Revisorsinspektionens förändrade krav vara faktorer som kan komma att förändra utbildningens innehåll.
Nyckelord: mjuka färdigheter, hårda färdigheter, företagsekonomi, utbildning, lärosäte.
ABSTRACT
The study examines how soft skills have affected the Swedish education in Business and Economics and examines how the change can be in the future. The purpose has been derived from previous research that highlighted that soft skills are important for employability for students. A qualitative method was chosen to investigate this on a deeper level. In the study, individuals from seven higher education institutions with good knowledge of Business and Economics education were interviewed. The results indicate that education has changed to develop soft skills, but also shows that there is a disagreement about how much the business world should influence the content of the education. The conclusion is that attempts to implement soft skills have been made but there is difficulties in examining and defining what soft skills actually are. In the future it seems that technical solutions and the Swedish Inspectorate of Auditors’ change of requirements may be factors that changes the course content in the future.
Keywords: soft skills, hard skills, business and economics, education, higher education.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ...1
1.1 Problembakgrund ...1
1.2 Problemdiskussion...2
1.3 Syfte ...3
1.4 Forskningsfrågor ...3
1.5 Avgränsningar ...3
2. TEORETISK REFERENSRAM ...5
2.1 Hårda och mjuka färdigheter...5
2.1.1 Hårda färdigheter ...5
2.1.2 Mjuka färdigheter ...5
2.1.3 Brist på mjuka färdigheter hos studenter ...6
2.1.4 Tidigare forskning om implementering av mjuka färdigheter i utbildningen ...7
2.2 Redovisningsbranschens utveckling ...9
2.2.1 Utveckling av mjuka färdigheter i andra länder ...9
2.3 Kritik mot att lära ut mjuka färdigheter på universitetsutbildningar ... 10
2.4 Analysmodell ... 10
3. METOD ... 12
3.1 Val av ämne ... 12
3.2 Forskningsansats ... 12
3.3 Undersökningsansats ... 13
3.3.1 Urval ... 13
3.3.2 Litteraturstudie ... 13
3.3.3 Källkritik ... 13
3.4 Kvalitativ metod ... 14
3.4.1 Kritik mot kvalitativ metod ... 14
3.4.2 Intervjumetod ... 15
3.4.3 Intervjuförfrågan ... 15
3.4.4 Intervjutillfälle ... 16
3.4.5 Analys av data ... 17
3.5 Studiens trovärdighet ... 18
3.5.1 Tillförlitlighet ... 18
3.5.2 Överförbarhet ... 18
3.5.3 Pålitlighet och konfirmering... 19
3.5 Äkthet ... 19
4. EMPIRI ... 20
4.1 Teman ... 20
4.1.1 Respondenternas bakgrund ... 20
4.1.2 Utbildningen ... 21
4.1.3 Mjuka färdigheter i utbildningen ... 23
4.1.4 Kontakt och uppföljning ... 27
5. ANALYS & DISKUSSION ... 29
5.1 Analys ... 29
5.2 Diskussion ... 31
6. SLUTSATSER ... 33
6.1 Hur har det ökade behovet på mjuka färdigheter påverkat de svenska universitetsutbildningarna inom redovisning och/eller styrning i dagsläget? ... 33
6.2 På vilket sätt förväntas de svenska universitetens utbildningar inom redovisning och/eller styrning förändras i framtiden i Sverige? ... 34
6.3 Uppfyllande av syfte och reflektion ... 34
6.4 Begränsningar och framtida forskning ... 34
REFERENSER ... 36
BILAGOR ... 40
Bilaga 1 ... 40
Bilaga 2 ... 41
1
1. INTRODUKTION
I följande kapitel kommer studiens problematik kring bristen på mjuka färdigheter hos studenter inom företagsekonomiutbildningen introduceras. Introduktionen mynnar sedan ut i ett syfte och två forskningsfrågor.
1.1 Problembakgrund
Behovet av ökad effektivitet har resulterat i att redovisningen ständigt utvecklas (Dimitriu &
Matei, 2015). Digitaliseringens utveckling påverkar strukturen såväl som strategier och beslutsfattande hos företag (Bhimani, 2013). Detta påvisades redan under 1980-talet som förankrade det faktum att den tekniska utvecklingen skulle påverka den globala ekonomin.
Samtidigt som teknologin utvecklas ger det indikationer på att även kompetensnivåer behöver avanceras för ett väl fungerande samhälle (Bonk & Smith, 1998).
Detta har stor påverkan på dagens redovisningsyrke och leder till påfrestningar inom branschen och ses som en av den största utmaningen sedan den stora ekonomiska krisen 1929. En betydande roll i detta är hur värde skapas och uppfattas. Utifrån den utveckling som pågår framhäver det nya nyckelroller för hur redovisningsekonomer bibehåller och utvecklar en konkurrenskraftig ställning gentemot dess konkurrenter. (Guthrie & Parker, 2016)
Eftersom redovisningsyrket utvecklas, förändras även kraven på vad arbetsgivare söker hos nyexaminerade ekonomistudenter. I och med detta är förväntningarna på nyexaminerade studenter högre eftersom det krävs bredare kunskaper än baskunskaper inom redovisning (Kavanagh &
Drennan, 2008). Det har visats på arbetsmarknaden att hårda färdigheter har fått en mindre roll än vad den tidigare haft och bidragit till att en blandning av både hårda och mjuka färdigheter krävs för en framgångsrik karriär inom redovisningsyrket (Dolce, Emanuel, Cisi & Ghislieri, 2020).
Detta beror dels på decentraliseringen hos företag, men även den tekniska utvecklingen bidrar till att anställda behöver förstå företagets verksamhet samt kommunikativa färdigheter (Karlsson, Hersinger & Kurkkio, 2019).
Att rekryteringsprocessen är i ständig utveckling är ett faktum och de färdigheter som är nödvändiga hos framtida redovisningsekonomer är följande; intellektuella-, tekniska-, funktionella-, personliga-, interpersonella-, kommunikativa-, organisations- och företagsledningsfärdigheter som kategoriseras som mjuka färdigheter (Dolce et al., 2020).
Lösningar för att utveckla studenternas mjuka färdigheter är enligt Boyce, Williams, Kelly och Yee (2001) genom att ha fler projekt i utbildningsprogrammet som innehåller moment av samarbete, kommunikation mellan studenter och lärare samt muntliga presentationer.
2 1.2 Problemdiskussion
Universitet har förändrats från 1980-talet till 2000-talet där universitet har gått från att ha väldigt lite kontakt med näringslivet till att utveckla mer kontakt med företagen (Moore & Morton, 2017).
De har blivit medvetna om att hårda färdigheter inte är det enda som krävs hos studenter för en lyckad arbetskarriär, utan det krävs även mjuka färdigheter. Trots detta har flera studier visat att det finns oroligheter om studenters innehavande av mjuka färdigheter. (Freudenberg, Brimble &
Cameron, 2011). Flera undersökningar har därför skapats för att undersöka och försöka mäta studenternas färdigheter. Detta för att avgöra om studenternas förmåga matchar den efterfrågade förmågan från arbetsgivare. Majoriteten av dessa studier tyder på att studenterna har lägre kunskaper i mjuka färdigheter än det som arbetsgivare kräver (Moore & Morton, 2017). En anledning till gapet av färdigheter är att de mjuka färdigheterna är komplexa och svåra att applicera i undervisningen. En negativ faktor kan även vara att undervisning sker i för stora klasser (Jones, 2009). Det kan även bero på lärares brist på att lära ut mjuka färdigheter, i jämförelse med hårda (Freudenberg et al., 2011).
Enligt Jackson (2013) saknar studenter de mjuka färdigheter som arbetsgivare efterfrågar. En anledning till bristen på mjuka färdigheter är att dessa är komplexa att definiera (Schulz, 2018).
Robles (2012) menar att mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteenden. Dessa färdigheter speglar en persons förmåga att kommunicera och samverka med andra (Ramlall &
Ramlall, 2014). Hårda färdigheter är tekniska färdigheter som krävs för att utföra ett arbete (Schulz, 2018).
Mjuka färdigheter är till skillnad från hårda färdigheter svårare att lära sig (Shakir, 2009). Detta leder till att det är viktigt att universiteten tar hjälp av näringslivet för att utbildningen ska innehålla projekt som baseras på verkliga scenarion (Jackson, 2013). När universiteten har större kontakt med näringslivet leder det till att universitet anpassar deras utbildningar utifrån företagen. En fara i detta är att det kan leda till att utbildningen blir alltför specifikt anpassat efter ett specifikt jobb (Mason, Williams & Cranmer, 2009). Det saknas konsensus om företagen ska ha inflytande över utvecklandet av de mjuka färdigheter eller inte (Webb & Chaffer, 2016).
Studier visar att universitetsstudenter besitter de tekniska redovisningsfärdigheter, medan bristen på samarbets- och ledarskapsförmåga, kommunikativa- och interpersonella färdigheter uppdagades av arbetsgivare (Jackling & De Lange, 2009). Tidigare forskning menar att det finns motstridigheter på att vissa färdigheter inte kan läras ut på ett effektivt sätt under omständigheterna kring läroplanen där de hårda färdigheterna dominerar (Jackling & De Lange, 2009; Freudenberg et al., 2011).
Universiteten behöver därför arbeta för att minska kunskapsgapet och enligt Gammie, Gammie och Cargill (2002) är den bästa vägen genom att implementera en ny kurs i utbildning som skulle
3
förbereda studenten för sin första anställning. Studien undersökte de kunskaper som studenterna hade brist av. Studien visade att dessa kunskaper var kommunikativa färdigheter både verbalt och skriftlig, samt färdigheter i användandet av informationsteknik inom branschen. Kursen som skapades erhöll bra feedback från studenterna, men mer undersökning krävdes från arbetsgivarens sida.
Ett universitet i Missouri har flera initiativ angående att förbättra studenternas mjuka färdigheter tagits. De har byggt kursplanen utifrån flera olika färdigheter som exempelvis att lokalisera och samla information, kommunikativa färdigheter och förstå mänskliga erfarenheter och relationer.
De kombinerade en kurs bestående av “Management Information Systems (MIS)” och “Applied Computer Science (ACS)” där studenter från de olika programmen skulle göra ett grupparbete och det skulle vara minst en student från varje program i gruppen. Detta med syfte att få en realistisk arbetsmiljö samt att förbättra samarbetsförmågan. (Beard, Schweiger & Surendran, 2019)
När studenter inte lär sig mjuka färdigheter på universitet resulterar det att de inte får en tillfredsställande anställning och effektiviteten på de anställande organisationerna försämras. Detta leder i sin tur att ekonomin som helhet påverkas (Moore & Morton, 2017). För anställande företag leder det till att upplärningskostnader blir högre för nyanställda och att mer resurser krävs för att ersätta personal (Jackson, 2013). Vissa menar att det inte bara är viktigt för ekonomin, men även att det är viktigt för människors välmående och personliga utveckling, vilket kan bidra till att öka välståndet i samhället (Cinque, 2016).
1.3 Syfte
Specifik forskning inriktad mot universitetsstudenter som läser företagsekonomi med inriktning mot redovisning och/eller styrning har påvisat brister i mjuka färdigheter. Syftet med följande uppsats är att beskriva hur det ökade behovet av mjuka färdigheter har påverkat den svenska företagsekonomiutbildningen med inriktning mot redovisning och/eller styrning. Vidare ska studien undersöka universitetets syn över hur utbildningarna inom företagsekonomi förväntas förändras i framtiden i Sverige.
1.4 Forskningsfrågor
1. Hur har det ökade behovet på mjuka färdigheter påverkat de svenska universitetsutbildningarna inom redovisning och/eller styrning i dagsläget?
2. På vilket sätt förväntas de svenska universitetens utbildningar inom redovisning och/eller styrning förändras i framtiden i Sverige?
1.5 Avgränsningar
4
Denna studie avgränsas till utbildning som leder till en kandidat- eller magisterexamen i ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning och/eller styrning. Därmed exkluderas andra liknande inriktningar. Studien begränsas även genom att enbart inkludera utbildningar i Sverige.
5
2. TEORETISK REFERENSRAM
I följande kapitel kommer nyckelbegrepp att beskrivas för att förstå grunden av studien. Dessa begrepp definieras med hjälp av tidigare forskning tillsammans med väl valda organisationers publiceringar. Vidare presenteras teorier som ger möjliga förklaringar på bristen av mjuka färdigheter hos studenter. Kapitlet avslutas med en analysmodell som har grundats på sammanställningen av underlaget för att förklara relationerna mellan de olika komponenterna.
2.1 Hårda och mjuka färdigheter 2.1.1 Hårda färdigheter
Hårda färdigheter är den tekniska färdigheten som krävs för att utföra det arbetet som anställningen kräver (Schulz, 2018). Det kan exempelvis vara färdigheter som involverar arbete med en viss utrustning, information, program och så vidare (Laker & Powell, 2011). Hårda färdigheter är de typer av färdigheter som kan skrivas på ett curriculum vitae, exempelvis färdigheter i matematik, skrift och kunskapen i en programvara (Robles, 2012).
Dessa färdigheter är oftast lätta att observera, kvantifiera och mäta (Shakir, 2009). Utifrån detta tyder det på att färdigheter för en redovisningsekonom exempelvis är, bokföringskunskaper utifrån aktuella lagar, regler och praxis samt ett sinne för siffror. Hårda färdigheter kan även innefatta kunskaper inom diverse programvaror för att hantera bokslut och finansiell information. Även skriv- och läsfärdigheter kan klassificeras som hårda färdigheter inom redovisningsyrket.
2.1.2 Mjuka färdigheter
Mjuka färdigheter är komplexa att definiera på ett konkret sätt eftersom en färdighet i vissa sammanhang kan klassas som mjuka färdigheter och i andra som hårda färdigheter. Exempel på detta är att kulturell kännedom är användbart för en kemist, medan det är nödvändigt för en chef inom personalavdelningar. För att lättare förstå vad mjuka färdigheter är kan dessa kategoriseras i olika kategorier. Dessa är personliga kvaliteter, interpersonella färdigheter samt ytterligare färdigheter och kunskap (Schulz, 2018).
Mjuka färdigheter är, i jämförelse med hårda färdigheter svårare att lära sig (Shakir, 2009). Mjuka färdigheter är till skillnad från hårda inte tekniska eller administrativa processer som kan kvantifieras eller mätas (Low, Samkin & Liu, 2013). Arbetsgivare anser att mjuka färdigheter är viktiga och utmärkande för en arbetssökande där arbetstagaren både ska ha mjuka såväl som hårda färdigheter (Ramlall & Ramlall, 2014). Detta visar även litteraturen då majoriteten av arbetsgivare
6
anser att mjuka färdigheter är viktiga för att studenten ska vara redo för arbetsmarknaden (Jackson, 2013).
Mjuka färdigheter är därav karaktärsdrag, attityder och beteenden som förbättrar en människas interaktioner, prestationer och karriärmöjligheter. Den största fördelen med mjuka färdigheter är att dessa inte begränsas till en viss bransch, utan kan appliceras överallt. De sociala kompetenserna är en grundkomponent i de mjuka färdigheterna som karaktäriseras med en persons relation med andra. Sociala färdigheter är viktiga inom kundservice, vilket leder till positiva attityder, effektiv kommunikation och behärskning av utmanande situationer är fundamentala färdigheter i dagens samhälle. (Robles, 2012)
Detta tycks innebära att mjuka färdigheter är en grundkomponent som studenter behöver besitta inför arbetslivet, oavsett yrke. Eftersom dessa färdigheter sträcker sig över olika branscher och inte är bundet till ett specifikt yrke eller område.
2.1.3 Brist på mjuka färdigheter hos studenter
Nyexaminerade studenter tror att de besitter de kunskaper som behövs inför arbetslivet, men de glömmer en viktig faktor. Studier visar på att det finns en brist på mjuka färdigheter hos anställda i olika företag (Anthony & Garner, 2016). Robles (2012) menar att en vanlig brist hos nyexaminerade studenter är, enligt arbetsgivare, deras mjuka färdigheter som exempelvis arbetsmoral och kommunikativ förmåga. Detta leder till att företag tränar upp de anställdas mjuka färdigheter (Anthony & Garner, 2016). Hårda och mjuka färdigheter är båda viktiga och behöver därmed komplettera varandra. Författaren menar att hårda färdigheter leder till en arbetsintervju, medan mjuka färdigheter leder till en anställning. Framgång är inte baserat på kunskap utan hur den kommuniceras (Robles, 2012). Det räcker inte med att endast besitta hårda färdigheter (Clokie
& Fourie, 2016).
Under 2000-talet påvisar potentiella arbetsgivare att mjuka färdigheter var viktiga hos nyanställda för att behålla konkurrensfördelarna. Företag menar att utbildning bör fokusera på samarbetsförmåga tillsammans med bra service. Arbetsgivare värderar deras anställdas interpersonella färdigheter högre än deras analytiska förmåga. För en informationsteknisk chef på ett hotell drogs slutsatsen att kommunikation var den viktigaste färdigheten följt av kritiskt tänkande och till sist kunskap om informationsteknik (Robles, 2012). Samtidigt har redovisningsbranschen betonat vikten av icke-tekniska färdigheter hos studenter sedan 1980-talet.
Historiskt sett har teknologin tillsammans med globalisering haft en stor påverkan på färdigheterna som söks av arbetsgivare. Det har gått från att vara industriell ekonomi till en informationsdominerad ekonomi, vilket har resulterat i att integritet, kommunikation och flexibilitet är nödvändigt (Ramlall & Ramlall, 2014).
7
En studie har visat att en långsiktig karriär baseras till 75 procent av mjuka färdigheter, medan de resterande 25 procent tillhör de tekniska (Ramlall & Ramlall, 2014). Samtidigt har ytterligare en studie påvisat att de hårda färdigheterna endast bidrar med 15 procent för en persons framgång (Robles, 2012). Enligt Kavanagh och Drennans (2008) studie indikerades att studenters och arbetsgivares perception till viss del stämde överens med det som krävdes för en framgångsrik karriär inom redovisning. Skillnaden bestod dock av hur de värdesatte de olika färdigheterna.
Studenterna ansåg att kontinuerligt lärande och beslutsfattande var högst värderat medan den analytiska förmågan och arbetslivserfarenhet var viktigast för arbetsgivare.
Det är viktigt att universitet och näringslivet har nära kontakt med varandra för att studenter ska rustas för det framtida yrket eftersom de mjuka färdigheterna som arbetsgivarna efterfrågar saknas i nuläget (Jackson, 2013).
Eftersom studenter saknar mjuka färdigheter är det viktigt att hjälpa dem att utveckla deras färdigheter i skolan för att förbereda dem inför arbetslivet (Anthony & Garner, 2016). Trots att tidigare studier har visat att mjuka färdigheter blivit viktigare för studenter finns det fortfarande ett gap mellan arbetsgivarens förväntan och studenters förmåga. Detta beror på flera olika faktorer.
En möjlig faktor är lärarens undervisningssätt, där kunskapen för att utveckla mjuka färdigheter hos läraren inte är tillräckliga. Detta kan vara en anledning till bristen på mjuka färdigheter hos studenter (Freudenberg et al., 2011). Eftersom de mjuka färdigheterna är komplexa att implementera i läroplanen leder det till komplikationer för både lärare och studenter (Jones, 2009).
I många fall täcker läroplanen mer innehåll än vad som är rimligt, vilket gör det svårt för lärare att implementera mjuka färdigheter då det redan finns ett strikt schema på det som ska läras ut (Robles, 2012).
En stor utmaning i utbildning av mjuka färdigheter är att de är svåra att lära ut och det saknas ett effektivt sätt att lära ut dem (Robles, 2012). Studier visar att det finns ett gap hos lärare som forskar parallellt med undervisningen och detta gap refererar till forskningen och undervisningen (Burke- Smalley, Rau, Neely & Evans, 2017). Detta gap beror på att det är tidsbrist, inte nog med resurser eller brist på engagemang (Leijon & Boström, 2019). Den tid lärare ägnar åt forskning minimerar tiden för utbildning (Palali, Van Elk, Bolhaar & Rud, 2018).
Varför det finns en brist hos studenter trots att tidigare forskning menar att mjuka färdigheter har prioriterats genom tiderna tycks tyda på flera faktorer. Mjuka färdigheter är svåra att lära ut samt att dessa är svåra att konkretisera i läroplanen, vilket leder till att de inte lärs ut på ett effektivt sätt.
Brist på engagemang från lärare tycks försämra utlärningen av mjuka färdigheter.
2.1.4 Tidigare forskning om implementering av mjuka färdigheter i utbildningen
8
Skolor har uppmärksammat att det inte räcker att lära ut hårda färdigheter, vilket har resulterat i att de har börjat lära ut mjuka färdigheter (Anthony & Garner, 2016). Mjuka färdigheter kan implementeras på flera olika sätt i utbildningen och några av dessa är följande: utveckling av mjuka färdigheter genom en fristående kurs, inbäddning av mjuka färdigheter i redan existerande kurser, baserat på stödprogram, baserat på campus-livet och formella och informella aktiviteter på skolan med flera (Shakir, 2009)
En studie från Malaysia visar att inbäddning av mjuka färdigheter i redan existerande kurser var bland de bästa alternativen för att förbättra dessa färdigheter. Det visade sig även att studenters uppmärksamhet var lägre vid fristående kurser jämfört med de kurser som tillhörde programmet.
Stödprogram och andra aktiviteter har implementerats sedan 1990-talet, dock utan verkan eftersom detta är frivilligt gör det att studenter inte deltar. Författaren antyder att det viktigaste är att göra studenter medvetna om att mjuka färdigheter är prioriterat på den globala arbetsmarknaden.
Studenter behöver förstå vikten av att förbättra sina mjuka färdigheter (Shakir, 2009). Detta tyder på att utvecklingen hos näringslivet har haft en påverkan på utbildningen, som har förändrats med ökat fokus på att försöka lära ut mjuka färdigheter till studenter.
Mjuka färdigheter är svåra att definiera och har definierats på olika sätt i litteraturen. Denna typ av problematik gör att det försvårar implementering av utbildning samt inlärning av mjuka färdigheter. Det har uppstått två olika inriktningar i utbildningen av mjuka färdigheter, generalister och specialister (Kechagias, 2011). Enligt den generalistiska inriktningen är mjuka färdigheter generella och kan läras och sedan appliceras oavsett bransch. Enligt den generalistiska inriktningen är egenskapen kritiskt tänkande en egenskap som kan läras ut utan kontext från branschen (Moore, 2004). Den andra inriktningen menar att de mjuka färdigheter som lärs ut inte kan separeras från kontexten. Detta innebär att enligt den specialistiska inriktningen kan kritiskt tänkanden läras ut i exempelvis ekonomistyrning, men att det inte kan användas i andra kontext (Kechagias, 2011).
Detta tyder på att det finns olika förhållningssätt i vilken utsträckning mjuka färdigheter kan överföras till olika situationer.
Schulz (2008) diskuterar hur lärare kan förbättra studenternas mjuka färdigheter. Det första steget är att få studenter att förstå den viktiga betydelsen av mjuka färdigheter för framtiden, varpå studenter bör uppmuntras till att utveckla dessa. En handling är att implementera mjuka färdigheter i läroplanen. Detta är dock svårt då hårda färdigheter dominerar läroplanen. Att ersätta en redan existerande kurs som domineras av hårda färdigheter är nästintill omöjligt. Följande resulterar i att läraren har ett ansvar att bädda in mjuka färdigheter i undervisning av hårda färdigheter. Detta kan exempelvis vara gruppdiskussioner och presentationer. Robles (2012) menar att om lärarna har rätt resurser kan de göra ett bättre jobb för att förbereda studenter inför dagens arbetsmarknad.
Det finns olika tillvägagångssätt att använda för att lära ut mjuka färdigheter, där den stora skillnaden är i vilken omgivning lärandet ska ske, antingen i skolan eller på arbetsplatsen. Det kan vara på arbetsplatsen genom praktik vilket gör att överförbarheten av mjuka färdigheter ökar, men
9
detta är ingen garanti att färdigheterna kommer att överföras till andra arbetsplatser. När utbildningen sker i klassrum är det viktigt att utbildningen simulerar verkliga händelser som sker ute i arbetslivet. Något som anses vara av stor vikt för att möjliggöra att studenter utvecklar mjuka färdigheter är att de exponeras mot olika typer av situationer (Kechagias, 2011).
2.2 Redovisningsbranschens utveckling
Tidigare har viktiga kunskaper för en anställd inom redovisningsbranschen kännetecknats av ett stort fokus på tekniska färdigheter inom redovisning. Yrket har blivit mycket bredare och mer färdigheter krävs, vilket innebär att de behöver ha färdigheter i kommunikation, kritiskt tänkande och ledarskap för att skapa värde för organisationen (Bolt-Lee & Foster, 2003). Detta beror på den tekniska utvecklingen, komplexitet i organisationen och globalisering (Low et al., 2013). På grund av denna förändring har det blivit svårare att anpassa utbildningar inom redovisningsbranschen (Bolt-Lee & Foster, 2003).
Sedan 1950 har det varit omdebatterat i vilken inriktning utbildningen för redovisningsekonomen ska ske och i USA blev det två grupperingar. Den ena grupperingen var akademiker som fokuserade mer på forskning och utveckling medan den andra grupperingen var praktiserande redovisningsekonomer som hade fokus på att utveckla praktiska färdigheter (Bolt-Lee & Foster, 2003).
På 1980-talet blev detta gap större eftersom mer komplexa system uppstod och flera tekniska lösningar gjorde att näringslivet ansåg att nyexaminerade studenter var mindre förberedda än tidigare. Flera studier gjordes och resultatet blev att ett större fokus skulle vara på att utveckla mjuka färdigheter i nästkommande utbildningsprogram på 2000-talet. Fokus skulle istället vara på att utveckla livslånga färdigheter och inte bara tekniska färdigheter. Osäkerheten fanns dock fortfarande kvar kring vad som ska förändras i utbildningen och hur detta skulle gå tillväga. (Bolt- Lee & Foster, 2003)
2.2.1 Utveckling av mjuka färdigheter i andra länder
Det finns många länder som arbetar för att införa mjuka egenskaper i universitetsutbildningar.
OECD gjorde en undersökning för att undersöka om implementationen av mjuka färdigheter hade gjorts eller var planerade för universitetsutbildningarna. Studien skickades ut till alla OECD-länder och 17 länder valde att delta. Sverige valde dock att inte delta i undersökningen. Majoriteten av länderna som deltog i undersökningen hade existerande riktlinjer och rekommendationer för utvecklande av mjuka färdigheter. Ett land som utmärkte sig var Australien som hade konkreta planer för att införa utlärning av mjuka färdigheter 2010 eller 2011. Något som är viktigt att ha i åtanke är att hälften av OECD-länderna valde att inte delta i undersökningen vilket kan tyda på att
10
de som var mest negativt inställda till detta inte deltog i undersökningen. (Ananiadou & Claro, 2009)
Utlärning av mjuka färdigheter på universitet är ett uppmärksammat ämne i de flesta länderna i Europa och vissa länder tar till med initiativ och riktlinjer för att försöka implementera dessa. Dock visar det sig att det skiljer sig mycket hur länderna använder begreppet mjuka färdigheter samt att deras satsningar skiljer sig åt. Exempelvis har universitet i Finland fokuserat på att lära ut färdigheter som akademisk kunskap, akademiskt tänkande, integrering av kunskap, sociala och kommunikativa färdigheter, självregleringsfärdigheter och nätverkande. Medan i Polen har nästan inga försök gjorts för att implementera mjuka färdigheter i utbildningen i universiteten. Detta trots att mycket forskning inom mjuka färdigheter genomförts och påtryckningar från näringslivet.
(Cinque, 2016)
Baserat på detta tycks länderna i Europa tagit del av litteraturen om mjuka färdigheter samt uppmärksammat att det kommer att vara viktigt för universitetsutbildningen för att behålla dess relevans på arbetsmarknaden. Det indikeras dock att det finns stora svårigheter med denna implementering på grund av svårigheter i att definiera mjuka färdigheter.
2.3 Kritik mot att lära ut mjuka färdigheter på universitetsutbildningar
Det har varit ett stort tryck på att lära ut mjuka färdigheter på universiteten i Storbritannien. Detta är på grund av litteratur, som har påpekat dess betydelse. Det finns dock svårigheter i att lära ut mjuka färdigheter på universitetsutbildningar (Lucas, Cox, Croudace & Milford, 2004). Det finns utmaningar med att implementera mjuka färdigheter i olika kurser eftersom detta kan skapa brister i utbildningen då andra innehåll i kursen riskerar att försvinna (Anthony & Garner, 2016). Det är inte tydligt definierat vilka de mjuka färdigheter är och dessa kan betyda olika beroende vem som tolkar dem (Cinque, 2016). Studenter kan sakna uppfattning om att de utvecklar mjuka färdigheter under en utbildning trots att den innehåller moment för att utveckla dessa. Det kan även vara undermedvetet i den grad att studenterna inte medger att de har lärt sig färdigheten under utbildningen och att det bara är en färdighet de har utvecklat för att de har “växt upp”. Något av betydande vikt var diskussioner med studenterna för att få dem att reflektera och uppmärksamma vilka färdigheter de har lärt sig (Lucas et al., 2004).
Påfrestningar från näringslivet har både positiv och negativ påverkan på utbildningen. Om det blir för högt tryck från näringslivet kan det leda till att utbildningen blir alltför specificerat till ett specifikt yrke (Mason et al., 2009). Detta tycks indikera att implementering av mjuka färdigheter behöver vara väl planerade för att inte skapa andra brister i utbildningen.
2.4 Analysmodell
11
En analysmodell har skapats för att synliggöra sambanden mellan utbildningen och anställningsbarheten efter examen och detta visas i figur 1. Studenter ansöker utbildning vid ett universitet och ges utbildning i både hårda och mjuka färdigheter. Detta påverkar i sin tur anställningsbarheten efter examen baserat på det som näringslivet efterfrågar.
Om det sker ett gap mellan det som näringslivet efterfrågar och det som utbildningen ger, kommer det att påverka anställningsbarheten. Utifrån studiens synvinkel är det en blandning mellan mjuka och hårda färdigheter som påverkar anställningsbarheten efter examen. I litteraturen som granskats har hårda färdigheters betydelse förändrats genom tiden. Hårda färdigheter tycks ha blivit mindre viktiga för arbetsgivare och istället har ett ökat fokus identifierats på mjuka färdigheter på grund av den tekniska utvecklingen, globaliseringen samt företagens komplexitet. Detta medför ett ökat tryck från näringslivet på att universitetsutbildningen behöver möta deras behov.
Figur 1: Anställningsbarhet
12
3. METOD
I följande kapitel presenteras en tydlig beskrivning av studiens forskningsansats, undersökningsansats och tillvägagångssätt för att uppnå studiens syfte. Avslutningsvis diskuteras studiens trovärdighet.
3.1 Val av ämne
Uppsatsen grundar sig efter författarnas utbildning som är företagsekonomi med inriktning redovisning och styrning. Anledning till valet av ämne, mjuka färdigheters påverkan på ekonomiutbildningen, baseras på att fenomenet är aktuellt. Dels på grund av att författarna avslutar sin universitetsutbildning och ska ut i arbetslivet med färdigheter som utvecklats genom åren.
Detta är även relevant för lärosäten som vill behålla eller förbättra sin konkurrenskraftiga ställning genom att kvalitetssäkra sin utbildning.
Eftersom tidigare forskning påvisat en brist på dessa färdigheter är det av intresse att undersöka hur det ökade behovet av mjuka färdigheter påverkat de svenska universitetsutbildningarna inom redovisning och/eller styrning utspelat sig i dagsläget. Samtidigt är det relevant att se huruvida de svenska universitetens utbildningar inom redovisning och/eller styrning förväntas förändras i framtiden.
Följande uppsats ämnar att undersöka universitetens syn på ekonomiutbildningen kring det ökade behovet av mjuka färdigheter och därmed utesluts arbetsgivarens perspektiv.
3.2 Forskningsansats
Studiens syfte är att beskriva hur den svenska företagsekonomiutbildningen med inriktning redovisning och/eller styrning har påverkats av det ökade behovet på de mjuka färdigheterna.
Studien ämnar även att undersöka universitetens syn på hur utbildningen förväntas se ut i framtiden. Eftersom forskningsfrågorna baseras från tidigare forskning ska studiens resultat grundas utifrån respondenterna för att få en aktuell bild på hur dagsläget ser ut och hur den framtida utbildningen förväntas förändras utifrån universitetens synvinkel. Detta genomförs med intervjuer, vilket leder till en kvalitativ forskningsansats. Enligt David och Sutton (2016) tenderar kvalitativ forskning att bli mer induktiv och explorativ där induktion ägnar sig åt att undersöka ett område.
Vidare binder kvalitativ forskning studiens djup varpå en explorativ undersökning verkställs.
Denna studie har tillämpat ett hermeneutiskt synsätt eftersom studiens resultat är tolkningar av empiri som blev insamlad genom intervjuer och tidigare litteratur. Med hermeneutiskt synsätt
13
innebär det att forskaren studerar, försöker tolka och förstå människors beteende. Inom hermeneutiken studeras fenomenet på ett subjektivt sätt genom att forskaren använder sig av sin förförståelse. Förförståelsen är den typ av kunskap, tankar och känslor som forskaren besitter, och detta är något som inom hermeneutiken anses som en tillgång i motsats till positivismen. (Patel &
Davidson, 2011)
3.3 Undersökningsansats 3.3.1 Urval
Urvalsprocessen har grundats utifrån studiens forskningsområde. Eftersom studien fokuserar på redovisningsutbildningen är det valda urvalet individer som arbetar på svenska lärosäten inom det tillämpade utbildningsområdet, redovisning och/eller styrning. Dessa personer har god kännedom hur verksamheten fungerar. I denna studie har därför ett strategiskt urval använts. Ett strategiskt urval används när studien kräver personer som har specifika erfarenheter, genom att planera i förväg vilka personer som kan förväntas vara relevanta för studiens ändamål (Alvehus, 2013).
Enligt Bryman och Bell (2017) är urvalet direkt kopplat till forskningsfrågorna som studien eftersträvar att svara på. I det strategiska urvalet eftersträvades att få en inblick från personer som var väl insatta i företagsekonomiutbildningen, därför kontaktades programansvariga eller liknande vid respektive lärosäte.
Utifrån dessa kriterier valdes 23 personer från olika lärosäten som arbetade nära ekonomiutbildning och som sedan kontaktades via mail med förfrågan om intervju kring studiens forskningsområde.
3.3.2 Litteraturstudie
För att få en bättre och djupare förståelse kring problematiken med ett ökat behov av mjuka färdigheter på redovisningsutbildningen har en litteraturstudie genomförts. I litteraturundersökningen har referentgranskade vetenskapliga artiklar använts, huvudsakligen från databasen Google Scholar, men även från ytterligare databaser som Luleå tekniska universitets digitala bibliotek tillhandahöll. De sökord som användes var likt med “soft skills accounting”,
“soft skills vs hard skills”, “skillgap accounting”, “accounting”, “accounting education” och
“digitalization accounting”. Sökningarna i databaserna formulerades på engelska för att få fler relevanta sökträffar med en bredare utsträckning. I studien har även information hämtats från väletablerade organisationer, som exempelvis OECD och Nationalencyklopedin.
3.3.3 Källkritik
14
Introduktion och teoretisk referensram utgjordes mestadels av vetenskapliga artiklar som var referentgranskade. Detta medför en kvalitetssäkring eftersom artiklarna blivit granskade och accepterade för publikation. Uppsatsförfattarna hämtade även information från publiceringar från väletablerade och kända organisationer.
För att få en bred bild kring situationen studerades både artiklar och andra publiceringar från olika tidsramar, både äldre och nyare i tid. Däremot har författarna strävat efter att de flesta av de använda källorna är nyligen utgivna.
3.4 Kvalitativ metod
Det är av central betydelse att valet av forskningsmetod överensstämmer med det syfte som uppsatsförfattarna har för avsikt att uppnå (Alvehus, 2013). Syftet med följande uppsats är att beskriva hur det ökade behovet av mjuka färdigheter har påverkat den svenska företagsekonomiutbildningen och därav har en kvalitativ metod använts för denna studie. En kvalitativ metod är enligt Nationalencyklopedin (u.å) ett samlingsbegrepp för olika arbetssätt som strävar efter en helhetsbild av det som undersökts. Enligt Bryman och Bell (2017) är detta en metod där det är väsentligt att kategorierna ska uppstå från data och att det är viktigt att förstå kontexten i det som analyseras.
I kvalitativ metod är det mer intressant att analysera innebörden av orden och formuleringar än statistiska samband (Alvehus, 2013). Kvantitativ metod arbetar istället med formaliserade former där forskaren utgår från representativa urval i en grupp där denne fångar upp samband, fördelning och variation (Nationalencyklopedin, u.å).
Författarna ansåg att det var större sannolikhet att få en djupare förklaring med kvalitativa medel.
Den insamlade empirin i form av intervjuer är av stor betydelse för uppsatsen som jämförs med tidigare forskning.
3.4.1 Kritik mot kvalitativ metod
Det finns kritik mot kvalitativ forskning som menar att denna typ av forskning har en tendens att bli alltför subjektiv. De menar att studiens resultat bygger på forskarens personliga uppfattning om vad som är relevant och betydelsefullt (Bryman och Bell, 2017). Eftersom studiens skrivs av två olika personer med olika åsikter minimeras risken för feltolkning. Det anses även att det finns svårigheter med att replikera en undersökning samt att det finns problem med generalisering och bristande transparens. Vid kvalitativ forskning är forskaren det mest essentiella verktyg vid insamling av data eftersom det som uppmärksammas är till stor del beroende på forskarens intressen. De styrs av fenomen som de bedömer är viktiga. Respondenterna påverkas mest troligt av forskarnas karaktärsdrag såsom ålder etcetera. (Bryman och Bell, 2017)
15
Kritik kan riktas mot genomförandet av intervjuerna då frågorna var semistrukturerade. Detta har inneburit att det uppkom olika följdfrågor för de olika respondenterna. Nya frågor myntades under studiens gång vilket skapade olika förutsättningar för de olika respondenterna. Däremot kan följdfrågor skapa en djupare förståelse och bidra till en bättre dialog med respondenten.
3.4.2 Intervjumetod
Enligt Bryman och Bell (2017) är intervjuer mycket vanligt förekommande i kvalitativ forskning vid datainsamling. Det finns tre olika intervjutekniker med olika slags utgångspunkter. Dessa varianter är ostrukturerad, semistrukturerad och strukturerad (Academic Work, u.å). Denna studies intervjuteknik baseras från den semistrukturerade intervjutekniken. I en semistrukturerad intervju används en lista med olika karaktäristiska teman som intervjun ska beröra som oftast kallas för en intervjuguide (Bryman och Bell, 2017). Denna studies intervjuguide återfinns i Bilaga 2 och hade följande fyra teman;
1. Respondenternas bakgrund.
2. Utbildningen.
3. Mjuka färdigheter i utbildningen.
4. Kontakt och uppföljning.
Bryman och Bell (2017) menar att under denna sortens struktur ligger fokus på hur intervjupersonen tolkar och förstår frågorna som ställs. Det är viktigt att intervjuaren noga lyssnar för att kunna ställa relevanta följdfrågor. Frågorna ska formuleras på det vis att de inte blir ledande.
För att undvika ledande frågor, använde sig författarna av öppna frågor för att framkalla öppna svar.
3.4.3 Intervjuförfrågan
Av 23 stycken förfrågade personer var det totalt sju stycken av dem som hade möjlighet att delta i en intervju. Dessa respondenter blev väl informerade om vad studien skulle utforska samt studiens syfte. Intervjufrågorna skickades inte ut till respondenterna i förtid för att få förberedda svar.
Information om att intervjuerna spelades in för att senare transkriberas uppgavs. Utöver detta meddelades nödvändig information till vardera person. Enligt David och Sutton (2016) är det viktigt att det utförs ett informerat samtycke mellan parterna för att undvika framtida rättstvister.
Förfrågan till intervju skedde via mejl under vecka 17 och 18, år 2020, som återfinns i bilaga 1 där studien i korthet presenteras. Information om konfidentialitet och inspelning av intervju beskrivs kortfattat i mejlet vilket förbereder respondenterna inför intervjun. Detta för att det inte ska skapas en konflikt vid intervjutillfället.
16
På grund av rådande situation i världen och geografiskt läge gjordes förfrågningar om att genomföra intervjuerna genom telefon eller digitala verktyg som exempelvis Skype och Zoom.
Samtliga intervjuer är konfidentiella med anledning att erhålla i största möjliga mån sanningsenliga svar, med förfrågan att ha inspelade intervjuer för att vidare bli transkriberade.
Genom att hålla intervjun konfidentiell kunde respondenterna tala fritt om deras syn på situationen.
Författarna valde även att hålla lärosätena anonyma då det inte anses vara av betydelse för studiens utformning. Genom att hålla lärosäten anonyma påverkas inte läsarna av förutfattade meningar eller uppfattningar beroende på vilket lärosäte som beskriver sin verksamhet kring studiens forskningsområde.
3.4.4 Intervjutillfälle
Det genomfördes totalt sju antal intervjuer med personer verksamma i olika lärosäten i Sverige via det digitala verktyget Zoom på grund av rådande situation, covid-19. Insamling av empirin genomfördes med intervjuer av personer som är verksamma på svenska lärosäten med en arbetsbefattning som är relevant för studiens syfte. De personer som deltog var programansvariga eller hade en liknande tjänst. Detta för att de skulle ha en förståelse för hur utbildningen för företagsekonomi ser ut i nuläget, samt hur det har sett ut och vad som krävs för en förändring.
Alla intervjuer genomfördes via Zoom och detta spelades in med respondenternas samtycke, samt informerades de att deras identitet skulle vara konfidentiell. Därför kommer respondenterna att benämnas som individ 1, individ 2 etcetera. De intervjuer som genomfördes varade mellan 40–75 minuter och detta berodde på hur utförliga respondentens svar var samt att intervjun var semistrukturerad vilket resulterade att olika följdfrågor ställdes. Alla intervjuer genomfördes med video där både författarna och respondenten kunde se varandra. Detta gjordes för att kroppsspråk och ansiktsuttryck kunde identifieras vilket är enhetligt med vad Bryman och Bell (2017) menar.
Samtliga deltagare godkände inspelning av intervjun. Väl vid intervjutillfället användes studiens intervjuguide som återfinns i bilaga 2 och denna visar det generella upplägg som användes under intervjuerna. Inledningsvis presenterade författarna sig själva för att skapa en kontakt med respondenten. Därefter förklarades konfidentialitet, anledningarna till inspelning och transkribering. Anledningarna till att intervjun spelades in och transkriberades var för att undvika att gå miste om viktiga uttryck som respondenten säger. Enligt Bryman och Bell (2017) är det besvärligt att fånga upp allt som deltagarna säger när anteckningar utförs.
Författarna valde att endast kort presentera studiens innehåll för att inte påverka respondenternas svar då studien syftar till att utgå från universitetets syn kring ämnet. Uppsatsförfattarna försökte båda delta under samtliga intervjutillfällen, men på grund av olika omständigheter påverkades tre intervjuer där endast en av författarna deltog. Eftersom intervjuerna spelades in kunde den
17
frånvarande författaren på så vis gå igenom materialet. När båda författarna deltog under intervjutillfället delades frågeställningarna upp. Beroende på de svar som respondenterna gav ställdes olika typer av följdfrågor. Oavsett svar från respondenterna bibehölls den ordning av de olika teman som bilaga 2 visar för att skapa en röd tråd genom hela intervjun.
Följande tabell visar antal intervjuer och dess inträffande. Den presenterar även respondenternas arbetsbefattning samt intervjuns tidsåtgång. Samtliga intervjuer hölls med respondenter från olika lärosäten i Sverige för att få en bred bild hur de arbetade i förhållande till varandra.
TABELL 1: Intervjutabell
Datum Lärosäte Arbetsbefattning Benämning i
rapporten
Intervjulängd
2020-04-24 Lärosäte 1 Lektor/Programa nsvarig
Individ 1 44:10
2020-04-28 Lärosäte 2 Lektor/Programa nsvarig
Individ 2 1:13:34
2020-04-29 Lärosäte 3 Adjunkt/Progra mansvarig
Individ 3 42:38
2020-05-05 Lärosäte 4 Lektor/Programa nsvarig
Individ 4 51:19
2020-05-07 Lärosäte 5 Adjunkt/Progra mdirektör
Individ 5 54:35
2020-05-07 Lärosäte 6 Lektor Individ 6 51:58
2020-05-08 Lärosäte 7 Professor/Ämnes företrädare
Individ 7 1:00:44
Samtliga intervjuer transkriberades partiellt för att endast få med relevant information som rör studiens forskningsområde. Trots partiell transkribering uppgick materialet till totalt 82 sidor.
Enligt Bryman och Bell (2017) är transkribering väldigt tidskrävande, men det underlättar och bidrar till en noggrann analys av vad som sägs.
3.4.5 Analys av data
För att analysera empirin valde författarna att dela upp det insamlade materialet i teman. De teman som användes vid analysen var definition av mjuka färdigheter, implementering av mjuka
18
färdigheter i utbildningen och kontakt med näringslivet. Dessa teman användes för att bearbeta de olika respondenternas svar, och skapa en jämförelse bland respondenterna och litteraturen.
3.5 Studiens trovärdighet
Enligt Bryman och Bell (2017) är det viktigt att bedöma kvaliteten i kvalitativ forskning. Dessa kriterier värderas annorlunda jämfört med kvantitativ forskning. Vid bedömning av kvalitativ forskning föreslås två kriterier; trovärdighet och äkthet. Trovärdighet innehåller fyra delkriterier;
tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse (Bryman & Bell, 2017). Vidare i avsnittet diskuteras studiens kvalitet genom dessa kriterier.
3.5.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet i kvalitativ forskning enligt Bryman och Bell (2017) är hur sannolika eller troliga resultaten är. För att skapa en tillförlitlig rapport ska forskningen utföras i enlighet med de regler som föreligger samt att forskaren bekräftar med respondenter att de har tolkat svaren från respondenterna korrekt, vilket kallas för respondentvalidering. I detta fall har intervjuerna spelats in och därför kommer det att minimera risken för feltolkning och på detta sätt motiveras det att ingen respondentvalidering har gjorts trots rekommendationer av Bryman och Bell (2017). Studien är skriven av två författare vilket gör att studien får en högre tillförlitlighet då risken för feltolkningar minimeras som beskrivits i 3.4.1.
3.5.2 Överförbarhet
Kvalitativa studier handlar mer om att studera något på djupet istället för på bredden och det innebär oftast att ett fåtal individer deltar i studien (Bryman & Bell, 2017). Författarna anser att intervjuerna som har gjorts har potential att skapa djup och ökad förståelse för studiens syfte, vilket möjliggör för andra att använda studiens resultat för att förstå andra miljöer.
Begreppet generaliserbarhet används ofta i den kvantitativa metoden och kan liknas till överförbarhet inom den kvalitativa metoden. Generaliserbarhet är i den mån som den analys och resultat kan appliceras i andra miljöer, andra individer och vid andra tidpunkter (Allwood, 2004).
Generaliserbarhet är något som upplevs som ett problematiskt begrepp vid kvalitativa studier.
Generaliserbarhet i kvantitativa studier innebär att det som studeras kan generaliseras till en större population. I en kvalitativ studie kan det istället leda till att generalisering kan göras för att förklara snarlika situationer (Patel & Davidson, 2011). Då studien baseras på ett fåtal intervjuer kan det göra att resultatet inte fullt kan överföras eller generaliseras till andra kontexter eller situationer.
Det kan däremot användas som en riktlinje för individer i liknande kontexter.
19 3.5.3 Pålitlighet och konfirmering
Inom kvalitativ forskning är pålitlighet motsvarigheten till reliabilitet som används inom kvantitativ forskning. Forskare kan genom personliga värderingar skapa missvisande resultat.
Därför är det viktigt att ha personer som granskar rapporten för att öka pålitligheten (Bryman &
Bell, 2017).
För att undvika att personliga värderingar influerar studien har författarna valt att ställa öppna och neutrala frågor och inte använda oss av ledande frågor, detta för att det ska bli ett objektivt resultat i den största möjliga mån. Rapporten har även genomgått flertalet granskningar från tilldelade opponenter som har bidragit till att öka studiens pålitlighet.
3.5 Äkthet
För att öka studiens äkthet är det viktigt att ge läsaren flera förklaringar av ett studerat fenomen, detta gör att läsaren upplever en högre äkthet. Misslyckandet i att ge förklaringar till varför något har skett gör att läsaren kan börja ifrågasätta att författarna har fått en tillräckligt djup förståelse av det studerade fenomenet (Lukka & Modell, 2010).
I studier som baseras på intervjuer ska de tolkningar och resultat som erhålls presenteras på ett sätt som skapar förutsättningar för läsaren att bilda sig en egen uppfattning. Detta innebär att citaten som presenteras, ska presenteras på ett rättvisande sätt mot respondenten och inte ryckas ur sitt sammanhang (Patel & Davidson, 2011). För att läsaren ska bilda sig en egen uppfattning presenteras empirin som ett narrativ. Författarna har även valt att presentera citaten från respondenterna i det sammanhang som det sades. Detta gjordes inte för alla citat, utan det gjordes i de fall där författarna ansåg det som viktigt för att inte respondenternas svar skulle förvrängas. I studien har flera perspektiv från respondenterna presenterats för att deras information ansetts som relevant för studiens syfte och inte använts för att på något sätt förvrängas till ett önskat resultat.
20
4. EMPIRI
I detta kapitel presenteras den insamlade empirin från de svenska lärosäten som intervjuades.
Kapitlet är uppdelat i de teman som intervjuguiden innefattade och kapitlet inleds med respondenternas bakgrund. Därefter framförs en allmän bild kring utbildningen. Sedermera presenteras empirin som ett narrativ där respondenterna får ge sin syn på mjuka färdigheter i utbildningen. Kapitlet avslutas med deras uppfattning om kontakt och uppföljning.
4.1 Teman
Intervjuguiden grundades utifrån fyra olika huvudteman som var följande;
1. Respondenternas bakgrund.
2. Utbildningen.
3. Mjuka färdigheter i utbildningen.
4. Kontakt och uppföljning.
Genom dessa teman har intervjun behandlat studiens forskningsområde. Vidare presenteras dessa teman i ovanstående ordning.
4.1.1 Respondenternas bakgrund
Temat respondenternas bakgrund syftade till att få en inblick i vem personen var och få en uppfattning vilken roll denne hade på lärosätet. Detta gjordes i syfte att få förståelse kring vilket perspektiv respondentens svar utgick från.
Utifrån intervjuerna kunde rollen som programansvarig eller liknande arbetsbefattning tydliggöras. De personer som intervjuades var anställda av lärosätet som huvudsakligen lärare för olika kurser inom företagsekonomi, men hade även rollen som programansvarig som utgjorde en mindre del av deras anställning. Respondenterna från de olika lärosäten som hade rollen programansvarig eller liknande, beskrev rollen som huvudsakligen överensstämmande med varandra. Individ 3 sa “Det är ju att följa upp programmet, utvärdera programmet, framförallt gentemot studenterna, ta in deras synpunkter, kanske lite bredare synpunkter än det som bara fångas upp i kursutvärderingarna.”. Detta var beskrivningen som uppkom i de intervjuerna med respondenterna, men med en lite annorlunda utformning i svaren. Ett typ av programråd återfanns hos nästan alla lärosäten som intervjuades, där kollegor och studenter träffades för att diskutera kurserna hos respektive lärosäte. Det nämndes även hos nästintill alla lärosäten att dessa programråd hade ett inslag av externa intressenter, som privata företag och offentlig verksamhet.
21
Vissa respondenter påpekade att deras tjänst omfattade forskning utöver utbildning. Utbildning var dock den huvudsakliga uppgiften. Individ 4 säger att dennes arbetstitel “...omfattar ju både forskning och utbildning så just nu har jag en tjänst som jag tror är 20 eller 30 procent forskning och utbildning i övrigt.”.
4.1.2 Utbildningen
Följande tema hade i syfte att få en uppfattning hur ekonomutbildningen i allmänhet sett ut och fungerat bland respektive lärosäten. Detta tema har fokuserat på förändringar i utbildningen. Alla respondenter har lång erfarenhet inom utbildningen vilket bidrar med god inblick hur det fungerar på respektive arbetsplats. Ett svar som är gemensamt bland respondenterna är att det har skett förändringar i utbildningen i olika omfattning hos samtliga lärosäten. Det har varit allt från förändringar av examinationsformer till ökad valfrihet för studenter till värderingsförändring som exempelvis hållbar utveckling.
Att förändringar i innehåll sker i utbildningen var samtliga respondenter överens om. Däremot fanns det skildringar om hur stora förändringarna var. Individ 4 sa “... jag tror att kurser förändras ju hela tiden kan man säga och framförallt med till exempel nya kursansvar och så.”. Det är relativt enkelt att göra förändringar i en kurs gentemot ett helt program som majoriteten av intervjupersonerna påpekade.
Yttre faktorer har resulterat i förändringar i utbildningsmaterialet. Flera respondenter beskrev att kraven för att bli auktoriserad revisor har varit en betydande faktor till förändring i utbildningen för ekonomprogrammet. Individ 3 sa följande:
Tidigare har det varit ganska så strikt och framförallt om du gått redovisningsspåret så har ju Revisorsinspektionen ett antal krav som krävs för att bli auktoriserad revisor och vill man gå det spåret var det i princip 180 förbestämda poäng.
Förändringarna i Revisorsinspektionens krav möjliggör förändringar i utbildningen enligt flera respondenter. Detta har gjort att lärosätet har erbjudit studenter mer utrymme för att skräddarsy sin utbildning.
Individ 3 beskriver att lärosätet har gjort stora förändringar på utbildningen senaste året och hade intrycket av att det inte fanns alltför stora svårigheter i att förändra utbildningen, “Att göra förändringar är, jag ska inte säga att det är enkelt, men det är inte så jättemycket byråkrati.”. Det som istället krävdes var en förankringsprocess internt. Detta var något som stack ut jämfört med de andra lärosäten som beskrev det som en allt svårare process. “Göra förändringar måste man då tänka att det tar en oerhört lång tid i en så här byråkratisk myndighetsstruktur som vi faktiskt
22
befinner oss i.”. På detta sätt beskrivs förändringar i utbildningen, men på ett liknande sätt hos de andra lärosäten, dock nämns det hos samtliga lärosäten att mindre förändringar hos enskilda kurser inte var svåra och kunde snabbt förändras av den ansvariga läraren i respektive kurs. Individ 4 säger att förändringar utgår från ett kollegialt perspektiv och att det handlar om att alla ska komma överens. Individ 4 svarar på frågan om det är mycket byråkratiskt med förändringar “Jag skulle nog säga att det är mest politiskt. Allt det är inte så mycket byråkratiskt om alla är överens. Då är det ganska lätt.”.
Samtliga respondenter hade sett förändringar i examinationsformer på utbildningarna inom företagsekonomi. De har alla implementerat fler examinationsformer som exempelvis grupparbeten, seminarier och workshops. Däremot har de valt att behålla salstentamen för att bedöma den individuella prestationen. Implementeringen av alternativa examinationsformer har skett i olika utsträckning, där lärosäte 3 har haft den största förändringen “...sista året, tredje året så skrivs det nog inte en enda salstentamen tror jag, utan salstentemena är ju i princip på grundkurserna, men numera bara som komplement…”. Lärosäte 3 har istället individuella inlämningsarbeten för att examinera den individuella prestationen i kurser som helt saknar salstentamen.
Individ 2 beskriver förändringen från salstentor mot mer seminarier och workshops som “Gradvis har det ju skett en förskjutning från salstentor till andra examinationsformer och ett tag så skiftade man över mot seminarier och gruppuppgifter.”. Dock nämns det svårigheter i att examinera den individuella prestationen i seminarier och dylikt vilket har gjort att salstentamen kvarstår. När frågan om hur seminarier och grupparbeten har utvecklats över tiden svarade Individ 1 att “Så att man kan säga att för om vi pratar 10–20 år tillbaka så var det ju minst lika mycket grupparbeten.
Och vi har ju det som möjligtvis har hänt, är ju att man har försökt hitta lite andra seminarieformer”. Seminarier har länge varit etablerat, men försök till förbättringar och förändringar av dessa har gjorts.
På frågan om hur förändringen av seminarier sett ut svarade individ 4 “...där skulle jag tro att det tyvärr har blivit tvärtom och det handlar ju om att vi har fått snävare ramar för hur mycket resurser vi har på varje kurs och då är det ju så här att ju mindre grupperna är desto mer resurskrävande...”. Flera respondenter nämnde problem angående resurser.
Respondenterna fick även frågan om de upplevde någon större inkommande förändring av företagsekonomiutbildningen. Individ 2 nämnde då:
Om inte det blir värt lika mycket i framtiden, då ligger ju hela högre utbildningsväsendet lite grann i fara som bransch och särskilt då campusförlagd utbildning att verkligen åka till ett lärosäte, befinna sig i de lokalerna, och det här är något sånt här rött skynke som har viftats ett par gånger som varningssignal från olika håll.
23
Det respondenten syftade på som kunde minska i betydelse var högskoleväsendets
“...överenskommelsen mellan studenter och arbetsgivare och alla andra samhällsaktörer att en examen är värd någonting på arbetsmarknaden...”. Individ 2 menade att de skulle vara ett möjligt resultat om högskoleväsendet mister sin monopolställning på marknaden och kunskaperna som krävs av en arbetsgivare kan erhållas på andra sätt.
Majoriteten av respondenterna nämnde i samband med frågan om kommande förändringar att den rådande pandemin covid-19 skulle påverka den framtida utbildningen. Detta då utbildningen kan komma att förändras genom mer material digitalt och genom att omvärdera vad som kan göras på distans och vad som behövs göras på plats vid universitet. Individ 5 nämnde i detta sammanhang:
Sen finns det ju en hel del akademisk kunskap som kan tillskansa sig online också och det här att blanda olika delar tror jag kommer bli viktigare och viktigare och jag tror att en del av motståndet kring detta minskar nog på grund av att vi har blivit tvingade på grund av covid att testa olika tekniker och att man då blandar. Att man har en del av utbildningen på distans, en del av utbildningen på företag och en del av utbildningen på plats på campus, en del av utbildningen på plats i ett annat land.
Detta var något som de andra respondenterna också uppmärksammade angående kommande förändringar på utbildningen. Det fanns även några som påpekade att teknologin i utbildningen fått ett stort lyft på grund av den tvingande omständighet som krävt en snabb omställning.
4.1.3 Mjuka färdigheter i utbildningen
Avsikten med detta tema var att se hur mjuka färdigheter genomsyrade ekonomiutbildningen och samtidigt se betydelsen av dessa färdigheter.
Mjuka färdigheter är komplexa, vilket individ 2 påpekar är “...svår att sätta fingret på och därför också svår att lära ut.”, men utifrån dennes uppfattning är dessa “...saker som är kreativitet, eller social förmåga, samarbetsförmåga, eller kompromissförmåga allt sådant här som är mellanmänskligt eller sitter inne hos personen som nåt slags outtalad förmåga.”. Ett exempel som individ 2 sade var “Om vi tar kreativitet till exempel att om man pratar med en kreativ människa.
Hur gör du för att vara kreativ? Så är det ganska svårt att förmedla den till någon annan.”. Trots att en person besitter en viss färdighet betyder det inte att denne kan lära ut det.
Det fanns även respondenter som inte var bekanta med begreppet mjuka färdigheter. Individ 7 besvarade frågan om denne hade varit i kontakt med begreppet mjuka färdigheter eller soft skills innan intervjun och svarade “Jag vet inte riktigt. Jag kan ju gissa vad det är då, så är det, men nej jag har inte varit det.”.
24
När individ 3 definierade mjuka färdigheter sades följande:
För mig, och det är min personliga uppfattning så handlar ju den typen av färdigheter egentligen med allt som har med det interpersonella i mitt arbete som programansvarig. Allt från att diskutera med studenter. Man får in studenter på rummet som gråter eller som är sjuka, eller det har hänt någonting fasansfullt.
Det individ 3 utgick från var dennes personliga erfarenheter i arbetet som programansvarig.
Mestadels beskrevs kommunikation och förhållningssätt som nyckelroller i olika situationer och individ 3 sa att dessa var:
Allt från att ta det svåra samtalet till att ta de här brottningsmatcherna med andra ämnen om programmets framtid då. Var man ska eller inte ska. Allt det handlar ju om att förhålla sig, det handlar ju om kommunikation. Det är ju att förhålla sig till andra individer och det är det någonstans som jag, de färdigheterna som krävs för att föra det samtalet.
Detta kategoriseras till de interpersonella färdigheterna. Flera av respondenterna kopplade begreppet mjuka färdigheter till det interpersonella.
Nästintill alla respondenter ställde sig positivt till utvecklandet av mjuka färdigheter och tyckte dessa var värdefulla färdigheter. Många av intervjupersonerna anser att utveckling av mjuka färdigheter sker, i utbildningen, genom seminarier och grupparbeten. Individ 2 säger:
Det är just det som är poängen med väldigt mycket av det som jag tror man uppnår i möten, i grupper och på plats. Jag tror faktiskt att en hel del av dem här mjuka förmågorna utvecklas när människor är i samma rum.
Utveckling av mjuka färdigheter sker i kontakt med andra och individ 2 utvecklar detta genom att dessa färdigheter inte går att lära sig genom att läsa en bok.
Individ 6 säger “Om jag tänker lite fritt, så tänker jag liksom. Det låter inte som nåt universitet ska hålla på med och undervisa och sådant där.”. Denna åsikt är unik gentemot de andra respondenter eftersom individ 4 säger att “Det finns ju med i vårt uppdrag att, alltså vi har ju det på alla kurser att studenterna ska utveckla sina personliga färdigheter. Alltså sin presentation, möjligheter till presentationstekniker.”. Samtidigt säger dock respondenten att det inte är en huvudsaklig del eftersom studenter oftast examineras med en skriftlig tentamen utöver dessa moment.
