Nedan presenteras analysen i vilket resultatet jämförs med både tidigare forskning samt tidigare teorier kring ämnet.
5.1 Efficient market hypothesis EMH
Den effektiva marknadsteorin (EMH) säger att priserna fullständigt återspeglar all information som finns tillgänglig (Fama, 1970). Denna teori tyder på att förändringar i priser sker oberoende av varandra, och därav går det inte att “vinna” över marknaden genom att finna mönster inom börsen. Inom teorin så råder de en accepterad åsikt i att varken teknisk analys eller fundamental analys bidrar med någon särskild fördel. Detta då med uppkomsten av ny information kommer aktiepriset korrigeras därefter (Fama, 1970).
I studien finner vi ett flertal indikatorer till att den effektiva marknadsteorin har sina brister. Studien påvisar att den grundläggande antagandet av priserna fullständigt återspeglas av all information blir inte lika aktuell i den teknologiska åldern. Vår studie visade i fråga 3 att 64% eller 151 personer använder sig av nyckeltal. Dessutom ansåg drygt 60% av respondenterna att nyckeltal var särskilt användbara (3 eller mer på en skala 1–5). Studien finner också ett relativt starkt samband (r =0,445) kring att respondenterna använder sig av nyckeltal och anser att de är användbara. Dessutom av dessa fann vi att med majoriteten av de investerare som hade investerade längre i börsen (10+ år) var de som ansåg att nyckeltal var mest användbara. Samtidigt besvarade de som ansåg sig vara “nyare “på aktiemarknaden att nyckeltal inte är särskilt användbart.
Utifrån resultatet visar studien att generellt desto längre människor har investerat på börsen desto mer pass användbara anser de att nyckeltal är vid aktieköp. Detta kan vi se vara en anledning till att Famas (1970) teori har sina brister nu inom modern tid. Lätt tillgängligheten med åtkomsten till aktieköp via exempelvis Avanza, Nordnet med mera gör numera att investerare utan särskild erfarenhet har möjlighet att köpa aktier. För 50 år sedan då den klassiska teorin var i sitt centrum, var entrébarriärerna högre, och de var svårare och dyrare att köpa aktier. Numera med den lätta åtkomsten möjliggör det för människor att enkelt och snabbt investera ett par hundralappar och starta ett sparande. Med mer erfarenhet kan metoder och
modeller bidra till lönsamma investeringar, studien har inte vidare utforskat det spåret ifall det är det i alla fall.
Samtidigt så ser vi också att andra faktorer såsom magkänsla kan påverka människor vid investeringsbeslut. Vi såg att enbart 8% av respondenterna skulle alltid ignorera sin magkänsla ifall den sa nej vid ett investeringsbeslut. Utöver detta var det 33% som skulle ibland välja att lyssna på sin magkänsla och välja att inte investera. De var en överväldigande 59% som då skulle tacka nej till ett gediget investeringsbeslut på antagande att deras magkänsla sa nej. Att magkänsla spelar roll är sålunda en viktig aspekt att ta hänsyn till gällande investeringsbeslut. Därmed är det visserligen relevant med den tillgängliga informationen som Famas (1970) talar om men det finns flera scenarier var den är ofullständig.
5.2 Nyckeltals teori
Hall:s (2016) forskning visade att bokförings variabler bestående av EPS, ROA samt NOPAT var överlägsen i jämförelse med ekonomiskt drivna variabler såsom EVA, och ROCE. Inom studien fann man att gemensamt för de flesta branscher (4 av 5) att EPS var bästa indikatorn för aktieägare. Dessutom inkluderas ROA i 3 av 5 branscher och att EVA använts i 2 av 5 branscher. Samt att Spread & ROC E använt i 1 av 5 branscher.
Studie fann att flera andra nyckeltal vara aktuella för svenska aktiesparare. Det vanligaste nyckeltalet var istället P/E tal (54%), till följd av EPS (29%) och ROE (13%). Dessutom använder sig 36% av respondenterna inte av nyckeltal överhuvudtaget. Av dessa var svaren skiljande från varandra och ett flertal respondenter använde många olika värderingsmetoder istället.
Resultatet att P/E tal (54%) var de mest använt av våra respondenter stämmer överens däremot med Shen (2000) som anser att vad som är viktigt för investerare är företagens förmåga att generera en ökad omsättning i framtiden. Vid en ökad omsättning till gentemot tidigare perioder blir det naturligt till investerare att de blir villiga att betala ett högre aktiepris vilket i sin tur höjer P/E talet.
Det var ett flertal respondenter som istället ansåg att teknisk analys var den bästa metoden och att vissa “bygger sin egen analys”. Det förekom även svarsalternativ som organisk tillväxt,
direktavkastning och EBIT. Däremot ämnar inte vår studie att besvara vilken metod ger bäst avkastning eller är mest användbar vid analys för investerare. Dessutom visade studien att de var skilda åsikter gällande huruvida användning av nyckeltal var givande eller ej. Det var enbart 12 personer eller 5% som ansåg att nyckeltal var väldigt användbara (5 av en skala 1–5) och att 57 personer eller 24% som svarade att nyckeltal är särskild användbara (4 av en skala 1-5). Sammanlagt 83 personer eller 35% som svarade en 1 eller 2 (av en skala 1–5). 82 personer svarade en 3 (skala 1–5) på hur användbara nyckeltal är, detta visar att mer personer inte tyckte att de var särskilt användbara än att det var väldigt användbara.
Sedan prövades hypotes 1 & 2 för att undersöka samband mellan nyckeltal och erfarenhet samt nyckeltal användbarhet. Studien fann ett R värde på 0,1155 vilket resulterat i ett så pass svagt samband så att de kan konstateras att de inte råder något samband däremellan. Studien visar att hypotes 2 har ett R värde på 0,4497 vilket resulterar i att ett relativt starkt samband mellan dessa som använder nyckeltal och anser att de är användbara. Förvånansvärt för studien är att sambandet inte är högre, då ifall man använder sig av nyckeltal bör man anse de vara användbara, men detta var inte alltid fallet. Dessutom var det ett flertal (30%) av de som var nybörjare (0–1 erfarenhet) som ansåg att nyckeltal var särskilt användbara (4 & 5 av en skala 1–5). Detta kan tyda på att många nybörjare anser att nyckeltal är användbara men saknar kompetens inom att använda sig av dessa.
• H1: De finns ett samband mellan erfarenhet på aktiemarknaden och användning av nyckeltal
• H2: De finns ett samband mellan användning av nyckeltal och huruvida de anses vara användbara
5.3 The prospect theory
Tversky & Kahneman:s (1979) prospect theory bygger på hur vi som människor är risk adversa och att vi fokuserar mycket på vinster och förluster. Unikt för Tversky & Kahneman (1979) är att de utgår ifrån experiment i deras undersökning i huruvida människor är riskaverta. För att testa huruvida detta stämmer för svenska aktiesparare ställde vi liknande frågor. Intressant nog fick vi i princip samma svar som Tversky & Kahneman fick i deras undersökning från 1979 i Israel. Våra undersökningsfrågor var omgjorda för att på något sätt efterlikna de situationer som presenterades i Israel för drygt 50 år sedan.
Vår studie fann likt Tversky & Kahneman (1979) att människor väljer de säkra alternativet före högre avkastning till högre risk. I två frågor vart respondenterna skulle ta ställning till en hypotetisk situation (Diagram 6 & 7) så svarade 78% av respondenterna de alternativet som innehöll lägre risk till en lägre avkastning. Samt 66% av respondenterna svarade de säkrare alternativet på den andra frågan. Detta tyder på investerare i Sverige är också riskaverta och föredrar alternativ i vilket risker kan elimineras. Därefter prövades hypotes 3 för att kontrollera ifall de finns ett samband mellan förlitande på magkänsla och riskbenägenhet. Resultatet visade på ett R värde på 0,129 vilket tyder på att särskilt svagt samband och därmed anses de inte råda ett samband däremellan.
Studien fann också att hälften av de som svarade de alternativet med högre risk valde detta på både frågorna. De var 29 personer som angav att de skulle välja de alternativet som innehöll risk. För att kontrollera detta statistiskt genomfördes ytterligare en sambandsanalys för att kontrollera ifall erfarenhet på aktiemarknaden påverkar individens riskbenägenhet. Resultatet visar på ett R tal av 0,300, vilket tyder på ett svagt samband däremellan. Detta visar även att erfarenhet inte nödvändigtvis påverkar riskaversion och att erfarna inom aktiemarknaden kan också vara riskbenägna. Detta ledde oss till tanken om att kan det råda en särskild typ av människa som är mer riskbenägen. Detta eller så råder de särskilda egenskaper hos individer som kan framkalla en mer riskbenägen attityd till investering.
• H0: De finns ett samband mellan erfarenhet på aktiemarknaden och riskbenägenhet • H3: De finns ett samband mellan individers förlitande på magkänsla och
5.4 Animal Spirits
Shiller & Akerlof (2009) forskning visar på att bland annat förtroende och vår bild av verkligheten kan spela roll inom det ekonomiska kretsloppet. Själva meningen med tillit innebär enligt författarna att vi övergår de rationella, att känna tillit till något/någon bygger på att man selektiv väljer bort eller tonar ner relevant information. Vi kan finna särskilt stöd för dessa antagande i vår studie.
Utifrån studien ser vi att enbart 8% av respondenterna inte pratar med andra gällande deras investeringar och alla resterande respondenter pratar om sina investeringar med andra. Att människor talar med varandra om sina investeringar ser vi som en indikator på att människor vågar lita på varandra och dela med sig av sina investeringar. Att ta del av varandras kunskap och att höra andras val av investeringar kommer naturligtvis påverka oss i våra egna investeringsbeslut. Förutsatt att vi pratar med andra kan detta leda till att våra investeringsbeslut istället blir icke rationella och vi istället litar på någon annans kunskap. De kan vi samtidigt se stöd för i samtliga Facebook grupper vi har delat ut vår enkät i. Där finner man flertal trådar såsom tips för nybörjare, frågor om vilka aktier är “bäst” samt på senaste är det en tydlig fråga om “Vilka aktier är Corona säkra?”. Syftet kan ofta vara att ta del av andras analys och kunskap istället för att skapa sin egen analys och tolkning. Stöd för detta antagande ser vi att majoriteten av människor litar på sin magkänsla och skulle avstå en investering ifall deras magkänsla sa nej.
Shiller & Akerlof (2009) forskning kan också ge svar till varför människor agerar på känsla. I frågan Hur människor har påverkats inom sin aktiehandel om Covid-19 utbrottet så angav 53% att de hade blivit påverkade. Som följdfråga fick de svara fritt “hur” de påverkas, i vilket en gemensam trend av drygt 50% av respondenterna svarade i linje med “köper mer, det är rea”. Här kan vi se stöd för Shiller & Akerlof (2009) mening att förtroende och tillit på bättre tider kan överkomma deras eventuella kortsiktiga förluster. Tillit för det ekonomiska systemet bidrar med att människor är villiga att handla aktier trots att aktiemarknaden har sjunkit.
5.5 Flockbeteende
Scharfstein & Stein (2002) teori beskriver att investeringsbeslut kan fattas på orationella grunder drivet av gruppsykologi. Scharfstein & Stein (2002) anser att flockbeteende
härstammar ifrån så kallad “sharing the blame effekten”, då pålästa investerare har tillgång till liknande information och signaler. Medan okunniga investerare istället antingen feltolkar samma information eller använder orelevant information för deras investeringsbeslut.
Stöd för Scharfstein & Stein (2002) forskning kring flockbeteende hittar vi i vår fråga gällande “Föreställ dig följande situation: Du äger aktier i ett företag som precis varit med om en skandal, VD:n anklagas för bedrägeriförsök och sitter i häktet. Vad gör du?”. Med avsikt presenterade vi ingen vidare information gällande aktiepris, utveckling med mera för att se hur människor skulle reagera på denna fråga. Här såg vi att 30% agerade på informationen, antingen via att köpa aktier, sälja aktier, eller aktivt behålla aktien. Detta kan tyda på ett starkt flockbeteende hos människor i och med att de till förmodan skulle agera efter hur aktiepriset påverkas av nyhetshändelser. Däremot enbart presenterade med en händelse valde majoriteten att avvakta, i väntan på ny information. Vi sedan kontrollerade ifall det råder något samband i och med 60% av våra respondenter vara relativt nya på aktiemarknaden, dessa hade investerat mellan 0–5 år på aktiemarknaden. Däremot fann vi att samtliga investerings erfarenhet fanns representerade i svarsalternativet.
5.5 Tidigare forskning om behavioural finance
Gärling et al (2009) menar att många personer genomför sin aktieanalys utifrån vad de själva är bäst på. De menar att en person som inte är ekonomisk intresserad, insatt eller tillräckligt ekonomiskt kunnig inte kommer använda sig av nyckeltal och lita mer på magkänsla men även på vad andra faktorer säger så som media samt andra investerare. I resultatet finner vi stöd för Gärling et al (2009) studie då man kan klart se ett samband där respondenterna som svarade att de var nybörjare i enkäten svarade även att de inte använder nyckeltal i frågan kring om de använder nyckeltal i deras aktieanalys.
Gärling et al (2009) beskriver detta fenomen att investerare som är nyare och mindre erfarna på marknaden väljer att lita på andra faktorer såsom magkänsla. Därför tittade vi även på ett samband mellan de respondenterna som ansåg sig vara nybörjare och de som skulle lita på sin magkänsla. Detta prövades genom H0 vilket visade på ett R tal av 0,300 vilket tyder på ett svagt samband däremellan. Däremot ifall man enbart tar hänsyn till nybörjare (0–1 års erfarenhet) ser
vi ett perfekt samband på R=1 i vilket enbart 3 av 33 inte litar på sin magkänsla vid ett investeringsbeslut. Samtliga resterande angav att de skulle lita på sin magkänsla vid ett investeringsbeslut.