Nyckeltal på den svenska aktiemarknaden
En studie i huruvida nyckeltal och psykologiska faktorer påverkar aktieanalysen hos svenska aktiesparare.
Av: Oscar Sjögren & Malgorzata Radzka
Handledare: Maria SmolanderSödertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats, 15 hp
Företagsekonomi C med inriktning finansiering | Vårterminen 2020 Programmet för Entreprenörskap, Innovation & Marknad
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Maria Smolander för den vägledning och synpunkter på förbättringar som vi har fått under studiens gång, detta har varit till stor hjälp. Vi vill också tacka våra respondenter för den feedback och konstruktiv kritik vi har fått som även bidragit till mycket stor hjälp. Även ett stort tack till alla lärare på Södertörns Högskola som bidragit med kommentarer, motivation och hjälp kring denna uppsats.
Stockholm den 28 Maj 2020
_________________ _________________
Malgorzata Radzka Oscar Sjögren
Sammanfattning
Titel: Nyckeltal på den svenska aktiemarknaden:
En studie i huruvida nyckeltal och psykologiska faktorer påverkar aktieanalysen hos svenska aktiesparare.
Författare: Oscar Sjögren & Malgorzata Radzka Handledare: Maria Smolander
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare.
Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. För datainsamling har forskarna använt sig av enkätundersökning och analyserat samband med hjälp av Pearsons korrelations modell.
Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att det mest använda nyckeltalet hos svenska aktiesparare är P/E tal (54%) till följd av EPS (29%). Studien visar också att en större del av svenska aktiesparare inte använder nyckeltal överhuvudtaget, och inte heller anser de vara särskilt användbara. Dessutom är svenska aktiesparare är mer riskaverta än riskbenägna.
80% av svenska aktiesparare föredrar en säker riskfri avkastning till skillnad från ett investeringsalternativ med högre risk och högre avkastning. Svenska aktiesparare pratar också med andra gällande sina investeringar vilket kan påverka investeringsbeslutet. Dessutom visar studien på att en stark majoritet litar på sin magkänsla och skulle tacka nej till ett investeringsbeslut ifall de inte “kändes rätt”.
Nyckelord: Stock analysis, Behavioural finance, riskaversion, nyckeltal, rationalitet
Abstract
Title: Financial ratios within the Swedish stock exchange
A study in whether financial ratios and psychological factors play a part for non-corporate Swedish investors
Writers: Oscar Sjögren & Malgorzata Radzka Supervisor: Maria Smolander
Purpose: The purpose of this study is to explore whether mathematical models in this case financial ratios are used within an investment decision. Moreover, investigate which, if any psychological factors affect an investment decision for non-corporate Swedish investors.
Method: The current study is based on a survey consisting of 238 participants shared via online platforms. Correlations within the study are based on Pearson’s correlations model.
Findings: The study finds that the most used financial ratio non corporate Swedish investors (NCSS) is P/E ratio (54%) followed by EPS (29%). The study also shows that a large proportion of said investors do not use financial ratios whatsoever, nor do they deem them particularly useful. Moreover, are NCSS more risk averse than risk prone. 80% of NCSS in the study preferred a risk-free investment opportunity in contrast to an investment opportunity with higher risk and higher reward. NCSS usually converse with others regarding investments which can affect their investment decisions. Lastly the study shows that a strong majority trust their intuition and gut feeling and would decline an investment decision based on the investment
“not feeling right”.
Key words: Stock analysis, Behavioural finance, risk aversion, financial ratios, rationality
Begreppslista:
Riskaversion:
Begrepp som används inom ekonomi och psykologi och handlar om motviljan att ta risker.
Rationella:
Rationalitet innebär att man inte påverkas av några faktorer alls vid besluttagande och är helt neutral.
Irrationella:
Irrationalitet innebär att man påverkas av diverse faktorer och ofta tar ställning vid beslutsfattande.
Covid-19 pandemi:
Covid-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus som kallas för Corona. Under våren 2020 konstaterades covid-19 vara en pandemi som påverkat människor globalt.
Behavioural Finance:
Behavioural Finance är läran om psykologins påverkan på beteendet bland annat hos investerare och finansanalytiker.
Överförtroende:
Överförtroende är ett fenomen där människor har en övertro kring sina kunskaper/förmågor högre än vad den egentligen är vilket ofta leder till att man underskattar sina risker.
Nyckeltal:
Benämning på vissa tal som används för att värdera företag och verksamheten.
Fundamental analys
Fundamental analys fokuserar på ett valt företags finansiell prestation beräknat genom nyckeltal
Teknisk analys
Teknisk analys bygger på den historiska kursutveckling för att förutspå framtida kursutveckling
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1 Bakgrund ... 8
1. 2 Problembakgrund ... 10
1.3 Problemställning ... 12
1.4 Undersökningsfrågor ... 12
1.5 Syfte ... 13
1.6 Avgränsning ... 13
1.7 Vetenskapligt Bidrag ... 13
2. Teoretisk referensram ... 14
2.1 Traditionell finansteori ... 14
2.1.1 Effektiva Marknadsteorin ... 14
2.1.2 Portfolio selection ... 15
2.2.3 Nyckeltal i branscher ... 16
2.3 Nytraditionell finansteori ... 18
2.3.1 The prospect theory ... 18
2.3.2 Animal spirits ... 20
2.3.3 Flockbeteende ... 21
2.3.4 Tidigare forskning inom Behavioural Finance ... 22
2.4 Hypoteser ... 23
3. Metod ... 24
3.1 Förståelse och ämnesval ... 24
3.2 Metodval & Forskningsdesign ... 25
3.3 Enkätundersökning ... 26
3.3.1 Pilotundersökning ... 27
3.4 Korrelationsanalys ... 27
3.5 Nyckeltal ... 28
3.5.1 Return on assets (ROA) ... 28
3.5.2 Return on equity (ROE) ... 28
3.5.3 Price per Earnings (P/E) ... 28
3.5.4 Earnings per share (EPS) ... 29
3.6 Population & Urval ... 29
3.7 Studiens utveckling ... 30
3.8 Validitet ... 31
3.9 Reliabilitet ... 32
3.10 Metodkritik ... 33
3.10.1 Enkät ... 33
3.10.2 Metod ... 33
3.10.3 Källkritik ... 34
4. Resultat ... 35
4.1 Enkätresultat ... 35
4.2 Hypotesprövning ... 43
5. Analys & Tolkning ... 44
5.1 Efficient market hypothesis EMH ... 44
5.2 Nyckeltals teori ... 45
5.3 The prospect theory ... 46
5.4 Animal Spirits ... 48
5.5 Flockbeteende ... 48
5.5 Tidigare forskning om behavioural finance ... 49
6. Slutsatser ... 51
7. Förslag till vidare forskning ... 53
8. Källförteckning ... 54
9. Bilagor ... 59
9.1 Enkätundersökningen ... 59
9.2 Enkätundersökning svar ... 61
9.3 Pearsons korrelation ... 64
1. Inledning
Kommande avsnitt ger läsaren en överblick av studiens forskningsområde. Kapitlet behandlar följande rubriker: bakgrund, problemdiskussion, problemformulering, undersökningsfrågor, syfte samt avgränsningar.
1.1 Bakgrund
Just as the stock market has been described as "The Money Game," security analysis, whether by expert or novice, might aptly be labeled "The Information Game."
(Paul Slovic, 1972).
“2019 var det starkaste året på Stockholmsbörsen under 2010-talet och hade en börsuppgång på hela 30 procent ” påstår Isacson i artikeln Farliga förkortningar förför börsen. Enligt statistiken från statistiska centralbyrån och finansinspektionen steg börsen till rekordnivåer och den sammanlagda aktie förmögenheten ökade med 856 miljarder kronor (SCB, 2019). Detta betyder att den totala förmögenheten av aktier noterade på svenska marknadsplatser ökade med hela 12 procent, under andra halvåret 2019 (SCB, 2019). Antalet aktieägare ökar markant med varje år som går skriver Lundberg (2019), nio av tio svenskar sparar och hälften av dessa sparar i aktier (Lundberg, 2019).
Lundbergs (2019) artikel berör en studie som genomfördes under mars 2019 där 3 015 personer deltog, hon skriver att sex av tio svenska sparare anger att de har kunskap kring hur risk påverkar deras avkastning dock påstår en av tre svenskar att de är riskbenägna vid val av sparande. Samtidigt skriver SvD i sin artikel om svenska aktiesparare att de är bland de mest självsäkra och riskbenägna i sitt sparande när man jämfört med Europa (SvD, 2017). Detta visar en undersökning som gjort på uppdrag av kapitalförvaltaren Legg Mason där det deltog 15 300 investerare från 17 länder (SvD, 2017). Undersökningen visade att den genomsnittliga svensken sparar cirka 29 procent av sina investeringar i aktier, där Europas genomsnitt ligger på 18%.
Även i denna undersökning uppgav 32% att de antingen är något aggressiva i sitt sparande samt riskbenägna vilket visade samma utfall som i Lundbergs (2019) artikel.
Att spara pengar i aktier har länge varit mycket populärt och det finns många sätt att komma fram till vilka aktier man vill investera i. Det kan till exempel vara genom att investera genom aktiv förvaltning som går ut på att genom analys av företag och marknader försöka sig förstå vilka aktier och andra tillgångar som kommer öka mest i värde (Modin, 2019). Modin (2019) beskriver att de bygger på tron att om man bara tror på att man är smart nog så kan man slå marknaden och lyckas bättre än alla andra som också ska investera i aktier, dock kräver detta mycket kunskap och tid. Samtidigt använder sig många privatpersoner av nyckeltal i deras aktieanalys såsom Earnings per share (EPS), P/E- tal, Return on assets (ROA), & Return on equity (ROE) (Eklund, 2015).
Eklund (2015) menar att man länge har använt sig av nyckeltal vid aktieinvestering men att det behövs mycket ekonomisk kunskap för att kunna tolka dessa samt ett intresse för aktieinvestering o inte bara ett behov av sparande. Slovic (1972) syftar till i sin forskning kring behavioural finance att modern teknologi har bidragit med sin del till informationsexplosionen genom att göra mycket större mängder “elegant data” lätt tillgängliga för privata aktiesparare.
Eklund påpekar att privatpersoners aktiesparande inte fokuserar längre på nyckeltal samt att det finns andra faktorer som tagit över nyckeltalens plats i den vardagliga aktieanalysen och att de faktorerna hela tiden utvecklas och gör aktieinvestering enklare för de som inte har grundläggande kunskaper kring till exempel nyckeltal (Eklund, 2105).
Historiskt sett har forskare inom ekonomi inte räknat med psykologi som en påverkande faktor kring människors investeringsbeslut under väldigt lång tid (Nofsinger, 2008). Trots det finns det fortfarande många forskare som påstår att investeringsbeslut påverkas mer eller minst lika mycket av psykologiska faktorer. Slovic (1978) menar att den mest dominanta metoden för att basera sina beslut på är mer eller mindre baserade på sinnestillstånd dvs känslor, attityder och att veta utan den medvetna användningen av väl definierade resonemang.
Stockholmsbörsen fluktuerar kraftigt, samtidig som många är rädda att investera pengar ser andra möjligheterna till snabba affärer och väljer att investera på börsen trots den ekonomiska krisen som vi befinner oss i. Att investera pengar i aktier och göra värdefulla samt faktabaserade beslut är inte så vanligt även ifall vi vill att det skall vara det (Aktiekunskap, 2019). Även fast vi tror att våra beslut är rationella och faktabaserade inser vi inte hur mycket psykologiska aspekter som spelar roll i vårt agerande även när det gäller aktieköp.
1. 2 Problembakgrund
“Facts only account for 10% of the reactions on the stock market; everything else is psychology.” (André Kostolany, 2019)
Det är känt sedan länge att aktiepriser kan lika väl gå upp och gå ner likaså andra produkter och tjänster. Prisfluktuationer kan bero på ett flertal ekonomiska faktorer vilket påverkas av utbud och efterfrågan (Eklund, 2015) När marknaden är god och befinner sig i en högkonjunktur är efterfrågan hög, och priset på aktier stiger. Likaså när marknadens förhållanden är dåliga brukar efterfrågan minska och därmed aktiepriser (Modin, 2019). Vad är det egentligen som ligger bakom aktiespararnas beslut?
Aktievärdering kan ske på flera olika sätt och det finns flertalet modeller som man kan använda sig av för att värdera aktier och använda som grund vid en investering. Genom tiderna har nyckeltal varit det som för många varit avgörande kring investering på aktiemarknaden och utspelat stor roll vid deras aktieanalys (Eklund, 2015). Nyckeltal har länge varit ett “klassiskt”
sätt människor använder sig av i sin aktieanalys för att genomföra enligt dem rationella beslut.
Samtidigt påstår många forskare inom behavioural finance att vi inte genomför rationella beslut, så vad påverkas våra beslut av om inte bara teknisk analys såsom till exempel nyckeltal.
Famas (1970) teori om den effektiva marknaden har dominerat finansiell ekonomi sedan 1970- talet och många modeller baserade på liknande antaganden har applicerats brett av investerare (Kragh, 2012). Effektiva marknadsteorin påstår att människor är fullständigt rationella och att inga andra faktorer ligger bakom våra beslut kring investering (Fama, 1970).
Shiller argumenterade emot Fama i hans forskning där han beskriver att aktiemarknaden fluktuerar alldeles för kraftigt för att kunna påstås vara förenlig med tillgänglig information om företagens lönsamhet (Shiller, 1986). Shiller påstår att man måste ta hänsyn till ekonomiskt psykologiska faktorer för att kunna förklara fenomenet. I enlighet med Famas (1970) teori om effektiva marknaden fluktuerar värdet på en aktie endast som ett resultat av ny information.
Däremot presenterade Shiller (1986) forskning om att priserna på många aktier kunde variera i värde av inga skäl då han refererade till Keynes teori om “animal spirits” vilket berör masspsykologi och förklarar att värdet kan variera och påverkas av rädsla, panik, eufori och flockbeteende.
Samtidigt beskriver Glaser (2004) i sin forskning om att modeller inom behavioural finance utvecklats för att förklara investerarnas beteende när de rationella modellerna inte varit tillräckligt för att förklara olika investeringsfenomen som till exempel att människors magkänsla spelar stor roll i deras investeringsbeslut. Dock inte förrän Kahneman fick nobelpriset 2002 för prospektteorin började ekonomer inse att behavioural finance är en del som bör inkluderas inom investeringsteorin.
Behavioural finance är idag ett väl utvecklat ämne som ofta nämns i forskning kring investeringsbeslut, ämnet är så pass utvecklat att många antyder att psykologiska faktorer alltid spelar roll inom aktieinvestering (Gärling et al, 2009). Gärling et al (2009) menar på att många personer genomför sin aktieanalys utifrån vad de själva är bäst på. De menar att en person som inte är ekonomisk intresserad och insatt inte kommer använda sig av nyckeltal och litar mer då på sin magkänsla men även på vad andra faktorer säger så som media samt andra investerare.
Shefrin (2000) nämner i sin artikel i linje med Shleifers (2000) forskning att människor på finansmarknaden ofta inte kan agera rationellt bland annat på grund av människors riskaversion.
Gärling et al (2009) stödjer Shefrin (2000) och Shleifers (2000) forskning och beskriver att aktörer på finansmarknaden tar risker och utvärderar framtidens konsekvenser av detta vilket kan skapa mönster i människors beteende.
Shleifer (2000) påstår i sin undersökning att riskuppfattning är ett viktigt men under utforskat ämne som är avgörande för att förstå investeringsbeslut på aktiemarknaden. Gärling (2009) menar att riskuppfattning är en kognitiv bedömning som påverkas av faktorer såsom rädsla, ånger och optimism. Glaser (2004) instämmer kring dessa tre faktorer som påverkar riskbedömningen samt påstår att det finns en faktor som påverkar risken och det är överförtroende (overconfidence). Detta förklaras med att människor ofta tror att deras kunskap kring ett ämne är mer exakt än vad den egentligen är vilket resulterar i en starkare självkänsla kring att ta vissa beslut bland annat investeringsbeslut. Glaser (2004) menar att investerare har en tendens att lita på sina egna rutiner och bedömningar av det förflutna, därför kommer de inte ta del av all relevant information vid nya investeringsbeslut. Detta påstår Glaser (2004) är en konsekvens av människors överförtroende, då människor är benägna att underskatta de faktiska riskerna och överskatta sina egna förmågor kring framgång.
Den klassiska finansieringsteorin har länge varit grunden för forskning kring beslutsfattande på aktiemarknaden på senare tid har även behavioural finance uppkommit som spelar en stor roll kring ämnet. Mycket forskning runt omkring beslutsfattande, riskaversion samt andra psykologiska faktorer som spelar roll inom investeringsbeslut är mycket väl utforskade. Därför är det intressant att fördjupa sig inom hur pass mycket den klassiska finansieringsteorin inriktad på nyckeltal fortfarande används av aktiesparare. Har de klassiska teorierna utgått eller finns det fortfarande privata investerare som har den ekonomiska kunskapen och viljan att använda sig av nyckeltal eller är risken för hög att inte använda sig av dessa och förlita sig bland annat på sin magkänsla. Vilka faktorer påverkas man av som aktieinvesterare i Sverige och hur riskbenägna är svenska aktiespararna.
1.3 Problemställning
Den klassiska finansieringsteorin innehåller en rad olika värderingsmodeller för aktiehandel som kan användas och har använts till grund för aktieköp under tiderna. På senare tid har forskare inom behavioural finance uppmärksammats där psykologiska faktorer nämns som en viktig påverkande faktor inom aktiehandel. Dessa undersöker ett flertal psykologiska faktorer som kan påverka investeringsbeslut bland annat risk, överförtroende och magkänsla. Använder svenska aktieinvesterare sig fortfarande av nyckeltal eller har andra psykologiska faktorer tagit över och är dominerande kring aktieanalysen.
1.4 Undersökningsfrågor
Studien har som avsikt att undersöka följande frågor:
• I vilken omfattning använder svenska aktiesparare modeller och analyser för deras aktieköp på den svenska börsen?
• Vilket nyckeltal används mest av svenska aktiesparare idag?
• Är svenska aktiesparare mer riskbenägna eller mer riskaverta?
• Hur påverkar erfarenhet på aktiemarknaden riskbenägenhet hos svenska aktiesparare?
1.5 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare och deras ställning till risk.
1.6 Avgränsning
Inom den klassiska finansieringsteorin begränsar vi oss till nyckeltal: ROA, ROE, P/E tal och EPS. Vi valde att avgränsa oss geografiskt till Sverige. Studien avgränsas till privata aktieinvesterare som investerar på den svenska börsen och bortser därför från professionella investerare.
1.7 Vetenskapligt Bidrag
Vare sig om människor är rationella eller irrationella i sin aktiehandel är ett väl utforskat ämne däremot finns det begränsat med underlag om huruvida nyckeltal används på den svenska börsen av privata investerare samt Med hänsyn till detta ämnar inte denna studie att revolutionera forskningsområdet. Målet med studien är att snarare att bidra med empiriska underlaget med nya insikter som kan leda till värdefulla slutsatser inom vidare forskning.
2. Teoretisk referensram
Inom detta kapital benämns teorier som är relevanta för studien. Kapitlet är uppdelat i två delar: Traditionell finansteori och Nytraditionell finansieringsteori som avslutas med en överblick kring tidigare forskning om behavioural finance.
2.1 Traditionell finansteori
Inom detta kapital benämns traditionell finansteori av ursprung innan 2000 talet. Här bygger antaganden på att aktörer agerar rationellt och kalkylerbart.
2.1.1 Effektiva Marknadsteorin
Den effektiva marknadsteorin (EMH) säger att priserna fullständigt återspeglar all information som finns tillgänglig (Fama, 1970). Denna teori tyder på att förändringar i priser sker oberoende av varandra, och därav går det inte att “vinna” över marknaden genom att finna mönster inom börsen. Fama (1970) beskriver att det tar tid från att informationen offentliggörs tills den återspeglas fullständig inom aktiepriset. Inom teorin så råder de en accepterad åsikt i att varken teknisk analys eller fundamental analys bidrar med någon särskild fördel. Detta då med uppkomsten av ny information kommer aktiepriset korrigeras därefter. I enkla ord ska EMH påvisa att priset är alltid rätt då rationella investerare agerar efter tillgänglig information.
Enligt Fama (1970) förekommer marknadseffektiviteten i tre former av styrka; stark, mellanstark och svag. Vid den starka formen så återspeglas den historiska aktiekursen den allmänna informationen som finns tillgänglig och all insiderinformation. Den mellan starka formen kännetecknas av att den återspeglar den offentliga ekonomiska informationen och den historiska aktiekursen. Samt inom den svaga formen råder det information om historiska prisnivåer och avkastning (Fama, 1970).
Friedman (1970) hävdar också att inom EMH så finns det ett överflöd av rationella investerare som snabbt korrigerar förskjutningar tillfört av irrationella investerare. Exempel tas upp i vilket irrationella investerare är pessimistiska om en viss aktie och aktien till följd sjunker med 30%.
Därefter kommer då de överflödiga rationella investerarna finna en möjlighet till snabb avkastning och kommer korrigera priset till sin “rätta” prissättning.
I och med alla tjänster som finns att ta del av vid aktieköp är det en självklarhet att alla inte besitter samma information inför ett aktieköp och att viss information kan vara implementerad med flit för att påverka köpet men även för att påverka vår mentalitet och inte bara basera beslutet på fakta.
Fama (1970) beskriver tre villkor som måste uppfyllas för att en korrekt effektiv marknad skall existera:
1. Det förekommer inga transaktionskostnader vid värdepappershandeln.
2. All information är gratis för alla aktörer på marknaden.
3. Alla aktörer har kunskap om all tillgänglig information, de nuvarande priserna och fördelningen av framtida priser.
När dessa olika krav uppfylls inom börsen återspeglas all tillgänglig informationen på marknaden fullständigt till aktiepriset (Fama, 1970).
Medan Fama (1970) hävdar att aktiekursen är beroende av historisk, offentlig och privat information, anser Van Horne & Parker (1967) att aktiekursen är oberoende av historiska rörelsemönster. Marknaden påverkas enligt the random-walk theory av ny information och man kan därför inte förutspå hur kursen kommer att utvecklas. Med anledning till att man inte kan säkerställa vad som kommer att ske i framtiden. Detta leder till att de tekniska tradingreglerna inte resulterar i en någon högre avkastning då gammal kursinformation kommer inte återspeglas enligt teorin i framtida kursutvecklingen.
2.1.2 Portfolio selection
Inom traditionella finansierings teorier så hävdas det att vi som människor är rationella likaså grundas våra investeringsbeslut på rationella grunder. Harry M. Markowitz´ presenterade sin portföljvalsteori i mitten av 1950-talet genom sin artikel ”Portfolio Selection”. Idén var att förmögenhetsförvaltare skulle kunna tillämpa teorin och på bästa sätt göra placeringar i tillgångar i relation till både förväntad avkastning och risk. Markowitz (1952) teori har två grundpelare att (1) den förväntade avkastningen på en portfölj är ett vägt genomsnitt av den förväntade avkastningen på varje enskild tillgång samt (2) den varians av avkastningen på
portföljen är sammanhängande med varians av och variansens mellan tillgångar och dess vikt i portföljen.
Processen av att välja en portfölj delas in i två studier, den första studien påbörjas med observationer och erfarenhet och avslutas med förhoppningar om den framtida utveckling av möjliga tillgångar. Den andra studien börjar med relevanta tro om framtiden för att avslutas med en val av portfölj (Markowitz 1952). Markowitz (1952) teori bygger på att investerare maximerar förväntade avkastning. Olika tillgångar som ger olika förväntad avkastning bär olika mycket andelar risk. Markowitz (1952) delar upp den totala risken för en aktie i två olika delar, den första är systematisk risk och den andra är osystematisk risk. Den systematiska risken behandlar marknaden och faktorer som arbetslöshet, kriser, krig och pandemier samtidigt som den osystematiska risken berör faktorer som är kopplade till företaget där aktien kommer ifrån såsom affärsidé, årsredovisning, antal kunder, försäljning etc.
Grunden i Markowitz (1952) teori är att människor förutsätts vara riskaverta vilket innebär att investerare önskar utifrån risken få en så hög förväntad avkastning, och utifrån den förväntade avkastningen ta en så låg risk som möjligt vid investering. Målet med portfolio selection är då att skapa sig en portfölj som är så pass diversifierad att den ger maximal avkastning utifrån en låg risknivå. Många forskare är mycket kritiska till Markowitz teori speciellt genom tiderna då behavioural finance utvecklats som ämne och spelar stor roll kring forskning om investeringsbeslut både hos professionella och privata aktiesparare.
2.2.3 Nyckeltal i branscher
Nyckeltal används inom finansieringsteori för att analysera företagets ekonomiska ställning, flera exempel av dessa finna såsom EPS, ROE och free cash flow (mer information se punkt 3.
5). Nyckeltalen används för att framförallt för att jämföra företagen vid ett investeringsbeslut.
Hall (2016) forskning syftar på att finna den bästa indikatorn för värde för aktieägarna. Tidigare studier i linje med Hall (2016) forskning inom nyckeltal innefattar bland annat studier skrivna av Bacidore et al (1997), Kumar & Sharma (2011) och Arabsalehi & Mahmoodi (2012). Hall (2016) studie skiljer sig gentemot tidigare forskning genom att ta hänsyn till flera variabler samt att undersöka branschspecifika indikatorer. Forskningen visade att bokförings variabler bestående av EPS, ROA samt NOPAT var överlägsen i jämförelse med ekonomiskt drivna
variabler såsom EVA, och ROCE. Inom studien fann man att gemensamt för de flesta 4 av 5 branscher att EPS var bästa indikatorn för aktieägare (Tabell 1). Inkluderas ROA i 3 av 5 branscher och att EVA använts i 2 av 5 branscher. Samt att Spread & ROCE använt i 1 av 5 branscher.
Tabell 1: Tabellen visar resultat från Hall (2016) studie där användning av nyckeltal i olika branscher framkommer.
Patell (1976) skriver att Earnings per share (EPS), EPS framkommer ofta i tal om tillväxt. Om ett företag skulle dela ut hela resultat skulle EPS vara lika med utdelningen. Däremot
förekommer ofta tillväxtmöjligheter för företag vilket vinsten används som finansiering vid denna tillväxt. EPS är en enkel uträkning för investerare att analysera kvartalsvis eller årsvis huruvida företagen kan generera vinster. Patell (1976) beskriver att en högre EPS visar på att företaget är mer lönsamt och att man kan dela ut högre vinster till aktieägarna och vice versa.
Däremot är inte EPS ett fullständigt mått i och med företag har möjlighet att köpa tillbaka andelar. Företag kan relativt enkelt sätt höja sitt EPS genom att köpa tillbaka andelar. Det blir därmed automatisk ett högre EPS tal med anledning till att de finns färre andelar sätt
omsättningen. EPS tar inte heller hänsyn till företagets skulder, vilket finansierar oftast omsättningen Patell (1976). Samtidigt som Patell (1976) påstår att EPS inte är det ultimata värderingsmodellen anser Hall (2016) att den i hans forskning ger bäst utfall på fyra av fem undersökta branscher.
Investerare och analytiker har länge använt olika nyckeltal för att basera deras analyser på, en av vilket består av price-earnings ratios eller P/E tal. Shen (2000) beskriver att P/E tal är
relationen mellan aktiepriset relativt till deras omsättning. P/E talet av en aktie baseras på priset av en aktie delat med omsättningen per aktie. Campbell & Shiller (1989) fann att vid en genomsnittligt hög P/E tal över decenniet så följs det ofta av en låg aktiekursutveckling för den kommande decenniet. Shen (2000) anser att vad som är viktigt för investerare är företagens förmåga att generera en ökad omsättning i framtiden. Vid en ökad omsättning till tidigare perioder blir det naturligt till investerare att de blir villiga att betala ett högre aktiepris vilket i sin tur höger P/E talet.
2.3 Nytraditionell finansteori
Inom denna del belyses vad som kännetecknas av nytraditionell finansteori (behavioural finance) som kontrast till den traditionell teori som bygger på rationalitet. Här betraktas istället psykologiska faktorer som kan påverka aktörer i deras investeringsbeslut.
2.3.1 The prospect theory
Inom aktiehandel finns det få variabler och utfall som kan vara förutsedda och garanterade då erfarenhet och skicklighet kan minimera risker, men inte eliminera dessa. Tversky &
Kahneman (1979) som senare fick nobelpris kastar ett ljus på hur vår hur vår psykologi kan påverka våra aktieköp. Khaneman & Tversky (1979) presenterar kritik mot traditionell utility theory av Nuemann & Morgenstern (1944). Utility theory enligt Kahneman & Tversky (1979) är ofullständig i och med teorin inte tar hänsyn till att människor dras mot att både ha försäkring och gambling.
Kahneman & Tversky (1979 beskriver genom prospect theory hur vi som människor är riskaverta och att vi fokuserar mycket på vinster och förluster. Dessutom bygger utility theory på antagandet att varje val vi ställs inför baseras på dess sannolikhet för att den skall inträffa.
Unikt för Tversky & Kahneman (1979) är att de utgår ifrån experiment i deras undersökning i huruvida människor är riskaverta. Flera olika experiment genomfördes på universitetsstudenter och lärare i Israel. I exemplet som följer är valutan i israeliska shekel som referens är medianinkomsten för familjer i israel 3000 shekel:
Which of the following would you prefer?
A: 50% chance to win 1,000 € B: 450 € for sure.
C: 50% chance to win nothing
Källa: (Tversky & Kahneman 1979)
En ytterligare problemställning som presenterades till respondenterna var;
Which of the following would you prefer?
A: 2,500 € with probability 33%
B: 2,400 € with probability 66% & 0 with probability 1%
Källa: (Tversky & Kahneman 1979)
Antalet respondenter = 95 personer → 18% valde alternativ A & 82% valde alternativ B
Studien fann att av dessa två alternativ var det 18% av respondenterna som valde alternativ A och 82% som valde alternativ B. Tversky & Kahneman (1979) förklaring till detta ligger i hur problemet är framställt. I alternativ A får respondenterna 33% chans till högre avkastning än alternativ B, och enbart 1% chans till ingenting. Detta skulle då klassisk teori anse var de självklara valet men så var inte fallet. Istället introduceras de faktumet att egentligen råder de en 33% att respondenterna inte får 2400 €. Vilket förstärks i följande exempel:
Which of the following would you prefer?
A: Erhålla 4 000 € till 80% chans B: Erhålla 3 000 € till 100% chans
Källa: (Tversky & Kahneman 1979)
Antalet respondenter = 95 personer → 20% valde alternativ A & 80% valde alternativ B
I detta exempel var det 80% av respondenterna som valde de säkra alternativet av 3000 € med garanti och 20% som valde risken för högre avkastning mot 20% chans att få ingenting. Tversky
& Kahneman (1979) användning av problem exemplifierar att människor agerar via att vara riskaverta. Tversky & Kahneman (1979) bidrar med en annan syn på traditionell finansteori i att människor är mer uppmärksamma om risken i en transaktion än man tidigare tänkt.
Människor fokuserar istället på sannolikheten att gå miste om något än sannolikheten att få något. Råder det ett säkert alternativ till lägre avkastning så tar majoritet av människor detta alternativ framför ett alternativ med högre avkastning och högre risk.
2.3.2 Animal spirits
“To understand how economics work and how we can manage them and prosper,we must pay attention the the thought patterns that animate people’s ideas and feelings, their animal spirits”
Källa: ( Shiller & Akerlof , 2009)
Keynes (1936) var först med att introducera begreppet om animal spirits i vilket han ansåg en stor del av våra positiva aktiviteter härstammar från; spontan optimsm snarare än matematiska förväntningar på framtiden, vare de sig skulle vara moraliskt eller ekonomisk. Animal spirits beskriver Keynes som “a spontaneous urge to action rather than inaction, and not as the outcome of a weighted average of quantitative befintes multiplied by quantitative probabilities” (Keynes, 1936).
Shiller & Akerlof (2009) bygger vidare på Keynes (1936) teori om Animal spirits i vilket författarna presenterar empiri från 1980 om hur priset på många aktier föreföll kunna variera av inga särskilda fall alls. Shiller tvärtemot Fama påstår att aktiemarknaden har fluktuerat således för kraftigt för att kunna vara till orsak av den tillgängliga informationen. Istället presenterar Shiller & Akerlof (2009) andra faktorer såsom ekonomisk psykologi som de påstår att man behöver ta hänsyn till. Schillers & Akerlof (2009) mening var att priser på aktiemarknaden kan vara till följd av tillgänglig information, men inte nödvändigtvis.
Shiller & Akerlof (2009) väljer att dela upp animal spirits in i 6 särskilda egenskaper i vilket de mest relevanta för uppsatsen benämns. Faktorer som de anser påverkar den ekonomiska funktionen, dessa bestående av (1) förtroende. Förtroende i Shiller & Akerlofs mening bygger på tillit, att i tider av kriser, och förluster känner människor tillit att vilja och få bygga upp deras samhälle igen. De hävdar att traditionella ekonomer har bara delvis fångat betydelse i tillit.
Traditionell teori hävdar att förtroende är rationellt, att människor använder tillgänglig information för att fatta rationella beslut. Däremot anser Shillers & Akerlof (2009) att själva meningen med tillit att vi övergår de rationella, att känna tillit till någon istället bygger på att
man selektiv väljer bort eller tonar ner relevant information. ”In good times people trust. They make decisions spontaneously. They know instinctively that they will be successful.” (Shillers
& Akerlof , 2009, s.12)
Samt (2) vår bild av verkligheten, i vem vi är, vad vi gör och hur våra resor är sammanvävda med andra. Summan av dessa resor och dess berättelse har också en inverkan på vår ekonomi och samhälle. Mycket av traditionell teori dikterar att vi ska satsa på kvantitativa fakta och teorier, däremot missar dessa att historier i sig kan driva på det ekonomiska hjulet. Shillers &
Akerlof (2009) tar upp internets uppkomst som ett tydligt exempel. Internet i säg var en revolutionerande teknologi som skapade tydliga synergieffekter, däremot tar man sällan hänsyn till de optimism och historierna som drev på processen. Media har haft sin roll i att amplifiera berättelser av goda tider och skapa historierna över hur världen kommer se ut med internet (Shiller & Akerlof , 2009).
2.3.3 Flockbeteende
Flockbeteende som omnämns av Scharfstein & Stein (2002) teori går emot klassisk teori likt Shiller & Akerlof (2009) i vilket rationalitetsteori omprövas. Scharfstein & Stein (2002) teori beskriver att investeringsbeslut kan fattas på orationella grunder drivet av gruppsykologi vilket försvagar länken mellan den tillgängliga informationen och den förväntade avkastningen på aktiemarknaden.
Scharfstein & Stein (2002) använder ett klassiskt exempel från året 1987. På den tiden var professionella investerare säkra på att marknaden skulle gå ner istället för upp trots den rådande
“bull market”. Däremot var få institutioner och investerare villiga att sälja sina andelar med anledning till ifall marknaden skulle fortsätta att gå upp fanns de möjlighet att de skulle bli själva i att sälja och se ut som idioter. Och ifall marknaden gick ner, jo då såg de lika dumma ut som alla andra, och då var det acceptabelt.
Scharfstein & Stein (2002) anser att flockbeteende härstammar ifrån så kallad “sharing the blame effekten”, då pålästa investerare har tillgång till liknande information och signaler. Detta medan okunniga investerare istället antingen feltolkar samma information eller använder orelevant information för deras investeringsbeslut. Med anledning till att kunniga investerare
använder samma information i fall vars informationen avviker från vad gruppen av kunniga investerare använder sig av så är de mer troligt att information är missvisande. Med enkla ord, används annan information är vad en grupp informerade investerare använder, är den troligen missvisande. De kan resultera i att chefer kan bortse från privat information och neka investeringar som skulle kunna resultera i en lönsam affär (Scharfstein & Stein, 2002).
2.3.4 Tidigare forskning inom Behavioural Finance
Hirshleifer et al (2004) forskning hävdar att investerare ofta delar missuppfattningar gällande felaktiga värderingsmetoder. Författarna anser att de råder en majoritet av investerare som använder tekniska regler och värderingsmetoder som har varken sitt stöd i forskning eller av professionella investerare. Tillsammans med Gärling et al (2004) är de eniga om att psykologiska faktorer alltid bör beaktas kring forskning av investeringsbeslut och i linje med det tar aktiesparare inga rationella beslut då psykologiska faktorer alltid spelar roll.
Gärling et al (2009) menar att i enlighet med hans forskning så är det många som antyder att psykologiska faktorer alltid spelar roll inom aktieinvestering. Som tidigare nämnt beskriver de att en person som inte är ekonomiska intresserad eller ekonomisk kunnig väljer ofta att lita mer på sin magkänsla och andra psykologiska faktorer som påverkar oss kring investeringsbeslut istället för att använda sig av till exempel nyckeltal i sin aktieanalys. Forskningen berör bland annat riskbenägenhet där de påstår att beslutsfattare som har varit riskaverta i deras förflutna investeringsval kommer sannolikt att fortsätta fatta försiktigare beslut, medan beslutsfattare som har riskerat mer inom deras investeringsval kommer sannolikt att fortsätta att vara riskabla och äventyrliga (Gärling et al, 2009). Dock kommer inte detta skapa ett mönster av rutinmässig risktagning då när de har visat sig att man misslyckas ändrar man ofta mycket snabbt sitt beteende. Gärling et al (2009) menar att människor tenderar att hålla framgångsrika investeringar för sig själva medan delar gärna med sig om sina misslyckanden och andra negativa resultat. Detta leder dock till en ofullständig och praktisk inlärning av händelser och ökandet av övertro.
Överförtroende är enligt många forskare bland annat Gärling et al (2009) en av de viktigare psykologiska faktorerna som får människor att ta ekonomiska risker med eventuella katastrofala konsekvenser för deras ekonomiska situation. Nofsinger (2008) menar att överförtroende bidrar till att människor överskattar deras kunskaper och underskattar risk. Han nämner i sin bok att
det finns två typer av överförtroende, den första kallas för miscalibration och den andra för
“bättre än genomsnittet”. “Bättre än genomsnittet” typen är att människor tror för bra om sig själva. De tror på att deras kunskap och förmågor är bättre än en genomsnittlig persons.
I boken nämner han att överförtroende får aktiesparare att missuppfatta noggrannheten av den informationen vi tillhandahåller och överskatta våra färdigheter att analysera den informationen (Nofsinger, 2008). Detta gör att människor tillskriver sig själva skicklighet medan misslyckande orsakas endast av otur. Överförtroende kan leda aktiesparare till dåliga investeringsbeslut och gå så långt att överförtroendet bidrar till att investerare investerar med högre belopp för att göra sig själva säkra på deras åsikter samt utåt för andra.
2.4 Hypoteser
Utifrån givna teorier har en rad olika hypoteser framkommit som sedan prövas under arbetets gång
• H0: De finns ett samband mellan erfarenhet på aktiemarknaden och riskbenägenhet
• H1: De finns ett samband mellan erfarenhet på aktiemarknaden och användning av nyckeltal
• H2: De finns ett samband mellan användning av nyckeltal och huruvida de anses vara användbara
• H4: De finns ett samband mellan individers förlitande på magkänsla och riskbenägenhet
3. Metod
Inom detta kapitel beskrivs de metoder som har använts för att undersöka vårt syfte samt populationen och urvalet. Första delen består av en redovisning av metoder som har tillämpats och till följd en kritisk granskning av dessa.
3.1 Förståelse och ämnesval
Båda vi har alltid känt av ett stort intresse i ekonomisk psykologi och hur de påverkar de traditionella modellerna och grunderna i ekonomisk lära. Anledningen till att vi valde detta ämnesval är alltså på grund av vårt eget intresse till ämnet. Av naturliga skäl har vi båda varit intresserad just av aktiemarknaden och hur det påverkas av allt som sker runt omkring oss. I föregående forskning på lägre nivå skrev vi om hur aktiekursen påverkas av publicerade årsrapporter och redan där började vårt intresse för att fortsätta med ämnet. Fördjupningen då i Famas berömda marknads teori skapade många frågetecken och blandade åsikter som var mycket kontroversiella mot den klassiska teorin. Många diskussioner kring ämnet och vad vi ska nischa in oss på kom av sig själva till oss av det vi är intresserade av. Intresset kring hur mycket aktieinvesterare använder sig av nyckeltal har alltid funnits och blev allt mer aktuellt för studien under en kurs på högskolan om finansieringsteori då tankarna om hur mycket nyckeltal används idag kom upp. Utifrån egen kunskap vet vi att digitaliseringen av aktiehandeln har bidragit till att allt fler sparar i aktier samt så är det en pågående trend bland unga att handla aktier då det kan ses som en sorts “gambling”. Därav intresset för jsut nyckeltal. Samtidigt har intresset för bettendevetenskap inom ekonomiska frågor alltid varit ett ämne som intresserat oss mycket och därav val att analysera psykologiska faktorer kring aktieinvesteringar beslut.
3.2 Metodval & Forskningsdesign
Två dominerande metodiska inriktningar inom ämnet företagsekonomi är kvantitativ och kvalitativ metod (Bryman & Bell, 2013, s.166). Kvantitativa metoder preciserar sig på tidigare forskningar för att nå slutsatser som är kopplade till tidigare tolkade teorier och modeller inom undersökta ämnet. Kvantitativa ansatsen var den dominerande metodvalet fram tills 1980-talet då den kvalitativa ansatsen fick mer uppmärksamhet och började användas mer och mer (Eneroth, 2005). Den kvantitativa metoden fokuserar på insamling av numeriska data men även att relation mellan forskning och teori är av ett deduktivt slag (Eneroth, 2005). Deduktiv ansats är uppfattningen om förhållandet kring hur teori och forskning förklarar varandra. Denna studies forskning baseras på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats.
Nästa forskningsstrategi som Bryman & Bell (2013, s.412) beskriver är den kvalitativa metoden där tonvikten vid insamling och analys av data oftare ligger kring ord än på kvantifiering.
Bryman & Bell (2013, s.416) beskriver hur de kvantitativa forskare kritiserat de kvalitativa undersökningarna på grund av flertalet olika faktorer. Bland annat att kvalitativa resultat i alltför stor utsträckning bygger på forskarnas ofta osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt och betydelsefullt samt att man ofta är mycket personlig i tolkningen av insamlade data och att analysen kan skilja sig mycket beroende på vilken person som genomför den i slutändan.
Eriksson & Hultman (2014) beskriver ytterligare en svårighet med den kvalitativa forskningsmetoden vilket är svårigheten med att replikera en kvalitativ undersökning.
Av dessa anledningar har vi valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod och med tanke på att vi vill bidra till empiriska underlag med nya synpunkter som kan vara värdefulla för framtidsforskning känns denna metod som den mest pålitliga. Kvantitativ forskning passar studien bland annat då man har möjlighet att samla in stort antal data och få ett representativt resultat samt vara neutral kring tolkning av data gentemot kvalitativa data där man kan tolka många svar personligt. Den kvantitativa metoden bidrar till möjligheten att använda sig av statistiska metoder för att öka förståelsen av resultat och analysera olika sambans.
I studien har den deduktiva forskningsansatsen tillämpats som bygger på att grunden för studien byggs upp av tidigare teorier och forskning inom forskningsområdet (Eriksson &
Hultman, 2014). Tidigare empiriska data har samlats in kring vilka beteenden & mönster det finns på aktiemarknaden samt vilka matematiska modeller som kan användas/används.
Forskningsdesignen i studien är en tvärsnittsdesign som innebär insamling av data från mer än ett fall, vid en viss förutbestämd tidpunkt i syfte till att komma fram till en uppsättning av kvantitativa data som granskas för att upptäcka olika slags sambandsmönster (Bryman & Bell, 2013, s.77). Fördelen med en tvärsnittsdesign är att man bara analyserar relationen mellan variabler och det finns ingen tidsmässig relation mellan dessa variabler då informationen samlas in mer eller mindre samtidigt vilket gör att forskarna inte kan manipulera resultatet.
3.3 Enkätundersökning
Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som bestod av 14 semistrukturerade frågor. Semistrukturerade frågor innebär en blandning av frågor med bestämda svarsalternativ samt öppna frågor där respondenterna får möjligheten att på egen hand fylla i sina svar (Bryman & Bell, 2013, s.233). Vi är medvetna om att det är enklare för respondenter samt för oss om alla frågor är prestrukturerade men vi anser att öppna frågor kommer bidra till en utförligare analys då vi med högre noggrannhet kan få besvarade frågor och få in information vi annars skulle kunna gå miste om.
Enkätundersökningen genomfördes helt anonymt på grund av att det kan vara för en del respondenter känslig information att ange vilka strategier de har samt hur de tänker kring investering i aktier men också för att respondenterna ska känna att de kan svara helt ärligt. En ytterligare faktor varför enkätundersökningen genomfördes anonymt är på grund av GDPR lagarna som är mycket strikta kring insamling av personlig information.
Enkäten publicerades på diverse sociala medier som till exempel Facebook & LinkedIn samt skickades ut till våra tidigare arbetsplatser. Vi valde att annonsera enkäten på så många platser som möjligt för att få många respondenter att svara på enkäten och få ett bredare perspektiv för analysen i studien. Enkäten publicerades även på “aktie aktiva” grupper på Facebook där många delar med sig av tips kring aktieköp. De som besvarade enkäten är både bekanta från våra Facebookvänner men även personer vi inte känner från olika aktiegrupper på Facebook såsom:
“Aktier för tjejer”, “Aktier, sparande och privatekonomi”, samt “Aktiefenomen”. Alla oavsett yrke får ta del av enkäten så länge de inte är professionella investerare. Enkäten besvarades av 238 personer mellan den 1 maj 2020 till 10 maj 2020.
3.3.1 Pilotundersökning
En pilotundersökning genomfördes innan enkäten delades ut på sociala medier för att få en uppfattning kring hur respondenterna skulle tolka enkätens frågor samt ifall fanns några frågetecken kring vissa frågor vi va osäkra på hur de skulle tolkas. Enkäten skickades genom mail till 6 personer som vi senare diskuterade frågorna med ifall det fanns några frågetecken och lyssnade noggrant på feedback. 2 av dessa 6 personer gav feedbacken skriftligt.
Pilotundersökningen bidrog till att säkerställa att alla missuppfattningar som kan ske elimineras för att minska risken för bortfall i undersökningen. Pilotundersökningen gav resultatet att 2 av frågorna formulerades om och förtydligades. När enkäten sedan skickades ut hade inte forskarna möjligheten att ändra frågorna därför var pilotundersökningen mycket viktig för studien.
3.4 Korrelationsanalys
Det finns olika typer av metoder för att beräkna korrelationen men för denna studie användes Pearsons korrelationskoefficient. Där ställs två variabler mot varandra, A och B för att visa om det finns något positivt eller negativt samband. R, står för korrelationskoefficienten. I enlighet med Bryman & Bell (2013, s.355) indikerar en korrelation på 0.1 till 0.39 på ett svagt samband, ligger den på 0.4 till 0.69 resulterar den i ett relativt starkt samband och ligger den på mellan 0.7 och 0.99 resulterar en i ett starkt samband. Metoden har tre huvudsakliga kännetecken (Bryman & Bell, 2013, s.355):
• Koefficienten kommer ligga mellan 0 och 1 där 0 resulterar i inget samband alls och 1 resulterar i ett perfekt samband. Koefficienten beskriver alltså styrkan i sambandet mellan variablerna.
• Ju närmare koefficienten ligger 1 desto starkare samband och ju närmare 0 desto svagare samband
• Koefficienten är antingen positiv eller negativ, detta visar riktningen på sambandet.
För att räkna ut ifall det fanns samband eller inte bestämdes 4 hypoteser som prövades med Pearsons korrelation, där användes data från genomförd enkätundersökning. Korrelationerna räknades ut med hjälp av programmet Microsoft Excel där Pearsons r beräknades.
3.5 Nyckeltal
I studiens syfte undersöks ett flertal olika nyckeltal som anses vara de vanligast använda på aktiemarknaden i enlighet med Hiller (2013) samt Eklund (2015). Nyckeltalen nämns i
ovanstående teori se punkt 2.2.3. Dessa nyckeltal presenteras bland annat som svarsalternativ i enkätundersökningen.
3.5.1 Return on assets (ROA)
Hall (2016) beskriver att return on assets är ett mått i vilket vinst per andel beräknas. Det råder ett flertal olika räknesätt men denna anses vara mest vanlig. Måttet beräknas genom att dela vinsten (Net income) med totala antal aktier i företaget (Total assets)
Källa: (Hillier, 2013. s, 77)
3.5.2 Return on equity (ROE)
Return on equity är ett bokföringsmässig mått och avser att mäta hur mycket aktieägarna tjänade på sitt investerade kapital. Måttet beräknas genom att dela vinsten (Net income) med den totala egna kapitalet i företaget (Total equity)(Lewellen, 2004).
Källa: (Lewellen, 2004).
3.5.3 Price per Earnings (P/E)
Price per earnings eller P/E tal hänvisar till ett företags aktiepris (Price per share) relativ till ett företags vinst per aktie (Earnings per share).Värdet påvisar för investerare ifall företaget är
över respektive undervärdet utifrån en jämförelse index. Dessutom visar det för investerare hur mycket marknaden är värderar företaget utifrån tidigare resultat (Lewellen, 2004).
Källa: (Lewellen, 2004).
3.5.4 Earnings per share (EPS)
Hall (2016) nämner att earnings per share används främst för att undersöka hälsan i företaget med fokus på den finansiella ställningen. EPS visar på andelen av ett företags vinst som skulle delas ut ifall all vinst skulle delas ut till aktieägarna. En högre EPS visar på att ett företag är tillräcklig lönsam för att dela ut en högre utdelning till sina aktieägare.
3.6 Population & Urval
Patel & Davidsson (2011) beskriver population som samtliga människor eller enheter som man väljer att undersöka och dra slutsatser kring. För att enkätundersökning ska erhålla hög generaliserbarhet är det viktigt att populationen är väl definierad så att undersökningen kan utföras av andra forskare ytterligare en gång (Patel & Davidsson, 2011).
Populationen som är relevant för studien är alla personer (oavsett ålder & kön) som investerar i aktier på den svenska börsen. Studien har valt att avgränsa sig till aktieinvesterare på svenska börsen men inte kring ålder med tanke på generaliserbarheten. Tyvärr kan vi inte genomföra studien på hela populationen som undersökningen riktar sig till på grund av tidsbegränsade faktorer och kommer därför göra ett urval/ stickprov på populationen. På grund av det gjordes ett urval och enkäten besvaras av en del av populationen med syftet till att hitta generaliserbara slutsatser för hela populationen.
Först och främst använde vi oss av ett bekvämlighetsurval som består av sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskarna (Bryman & Bell, 2013, s. 204). Denna form används väldigt ofta i mindre forskningsprojekt med begränsad tid och resurser. Sannolikheten att få alla dessa enkäter besvarade är mycket hög men problemet med denna urvalsstrategi är att det är mycket svårt att generalisera resultaten eftersom vi inte vet vilken population detta är representativt för eftersom vi har valt våra respondenter själv (Bryman & Bell, 2013, s. 205).
De menar på att bekvämlighetsurval är mycket vanliga kring ämnet ekonomi & management.
Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval i pilotundersökningen för att snabbt få feedback på enkätens utformning (pilotundersökning hittas i 3.3.1). Bekvämlighetsurvalet användes även till att länka enkäten i grupper som vi forskare känner till sedan tidigare och vet att det finns många personer som passar vår population. Bekvämlighetsurval var inte den enda urvalet vi använde oss av, då snöbollsurval eller kedjeurval var det andra urvalet vi valde att använda oss av för att höja generaliserbarheten av studien samt för att få en bredare representation av populationen. Snöbollsurval beskrivs i enlighet med Bryman & Bell som ett sätt för forskare att få kontakt med ett mindre antal människor/grupper som är relevanta för undersökningens tema, och därefter används dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter/ grupper av respondenter. Bryman & Bell (2013) menar att ett snöbollsurval är ett bra alternativ att använda sig av i situationer där urvalsram saknas. Genom att använda sig av ett snöbollsurval når vi fler respondenter än med bara bekvämlighetsurval men är även medvetna om att enkäten sprids till personer som ingår i populationen. Enkäterna som tagits fram för studiens datainsamling har distribuerats genom publicerade länkar till enkäten på sociala medier, utskickade till utvalda respondenter och publicerade i aktiva aktie grupper där studiens population har en tendens att vara aktiv (exempel: Aktieraketer på Facebook).
3.7 Studiens utveckling
Från början innan enkäten distribuerades ut på olika sociala medier planerade vi att undersöka olika psykologiska faktorer som kan påverka/ påverkar investeringsval hos svenska aktiesparare. När väl enkäten utformades insåg vi att vi inte kan ställa så basala frågor som
“Påverkas du av psykologiska faktorer?” då svaren kan bli tvetydiga och opålitliga. I början av processen valde vi att fokusera mycket på den pågående covid-19 pandemin dock insåg vi att det inte är ett ämne som kan undersökas på ett korrekt sätt just nu på grund av många
faktorer. Därför valde vi också ställa fler frågor angående Covid-19 pandemin för att se om beteendet kring investeringsbeslut ändras i dagens situation, av eget intresse samt som en extra överblick över dagens läge. Dock insåg vi snabbt att det inte är något som studien kommer fokusera på och undersökningsfrågorna i studien ändrades. Därför kommer inte dessa frågor nämnas i resultatet men de kommer fortfarande presenteras i bilagorna.
Då vi inte kunde fokusera på psykologiska faktorer överlag i våra enkätfrågor valde vi att ställa frågor kring riskaversion, där respondenten fick välja ett alternativ utifrån ett scenario.
Scenarierna är samma som i Kahneman & Tversky (1979) studie om prospektteorin för att kunna jämföra våra svar med deras teori. Därför valde vi att studiens fokus skulle kretsa kring två förutbestämda faktorer istället vilket blev risk och magkänsla. När enkäten var klar och vi började titta på studiens resultat hittade vi många samband som var kopplade med risk och magkänsla samt nyckeltal. Därför valde vi att studiens fokus skulle vara nyckeltal och påverkan av psykologiska faktorer som i detta fall blev magkänsla och risk, överförtroende inkluderas också i analysen. Utefter det ändrades och formulerades undersökningsfrågorna, syftet om och en del av teorin kompletterades.
3.8 Validitet
Validitet är ett mått som förklarar hur väl undersökningen som genomförs i studien förklarar fenomenet som undersöks. Bryman och Bell beskriver att det finns fyra olika underkategorier på validitet som är: Begreppsvaliditet, Extern validitet, Intern validitet och Ekologisk validitet (Bryman & Bell, 2013, s. 63). Begreppsvaliditeten handlar i grund och botten om hur mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna (Bryman & Bell, 2013, s.63).
Begreppsvaliditet anses vara relativt hög då de flesta svarsalternativen behövdes ingen vidare förklaring och kan förstås av allmänheten. Däremot brister begreppsvaliditet med anledning till att studien fann svårigheter med att precisera frågor för att få ett tillförlitligt svar.
Extern validitet fokuserar på hur de resultat som man fått fram i studien kan generaliseras och appliceras på hela populationen som berör studien och inte bara urvalet som studien baserats på. Enkätundersökningen som genomförts kan inte generera 100% tillförlitliga svar på grund av att vi inte kan vara säkra att personerna är aktiesparare på den svenska börsen, det enda vi kan göra är att lita på att inte andra svarat på undersökningen som inte tillhör populationen.
Av dessa anledningar anser vi att vi har relativt låg då det finns en osäkerhet kring om urvalet kan återspegla populationen samt att enkäten fanns tillgänglig endast från 1 Maj till 10 Maj 2020. Dessutom kan studien inte generaliseras då studien baseras på ett bekvämlighetsurval som medför att hela populationen inte återspeglas.
Den interna validiteten berör huruvida respondenter påverkas av varandra i undersökningen (Bryman & Bell, 2013, s.64). Den interna validiteten anser vi vara relativt hög då våra respondenter kontaktades via internet och inte har påverkats av varandra i enkäten, samtidigt som de inte har någon större koppling till varandra.
3.9 Reliabilitet
Reliabilitet handlar om huruvida resultaten från studien skulle bli densamma ifall studien skulle genomföras på nytt (Bryman & Bell, 2013, s.62). Måttet handlar om ifall resultatet skulle stämma överens med studiens resultat eller ifall det skulle vara avvikande. Bryman & Bell (2013) syftar på att för att kunna nå hög reliabilitet är det viktigt att ha ett noggrant beskrivet tillvägagångssätt så att studien har en hög replikerbarhet.
Vi anser att reliabiliteten är medelhög i studien som genomförts. Eftersom studien fokuserar på beteende kring aktieköp finns det en stor risk att resultatet skiljer sig åt då beteenden ändras genom tiderna (vilket man också kan se i tidigare liknande forskningar som gjorts). Ifall undersökningen genomfördes på nytt tror vi att många av resultaten skulle stämma överens med våra men att man skulle hitta avvikelser i vissa delar av resultatet, då eftersom enkäten är helt anonym kan man inte rent tekniskt sätt fråga samma respondenter att genomföra undersökningen och redan där finns en faktor som förmodligen kommer påverka resultatet.
Dessutom kan man få skilda svar med anledning att enkäten lades upp i olika Facebook grupper.
Medlemmarna i dessa grupperna behöver inte nödvändigtvis vara detsamma vid ett upprepat försök.
3.10 Metodkritik
I detta avsnitt presenteras bristerna i bland annat undersökningsmetoden, enkäten och urvalet som valts för denna studie
3.10.1 Enkät
Risken med en enkät är att det kan uppstå bortfall, vilket innebär att respondenter valt att inte svara på vissa frågor i enkäten (Bryman & Bell, 2013, s. 62).Vilket vi märkte hände då vissa frågor inte besvaras av alla 238 respondenter som besvarade enkäten. Vi hade kunnat göra frågorna i enkäten obligatoriska vilket skulle bidra med ett mindre bortfall då respondenterna skulle vara tvungna att svar på alla frågor. Dock skulle det kunna bidra med att vissa respondenter inte alls då väljer svara på enkäten. Enkäten ägde rum mellan 1 maj och 10 maj vilket var en relativt kort period. För att öka urvalet hade vi kunnat ha en längre enkätperiod.
Vi kan inte heller lita på att våra respondenter svarar ärligt när det gäller frågan om erfarenhet på aktiemarknaden, man kan uppskatta sin egen erfarenhet väldigt olika och tolka de alternativen som fanns olika. Därför kan vi inte säkerställa att alla utgått ifrån samma resonemang. Vi insåg även att de öppna frågorna inte var speciellt givande speciellt i fråga kring nyckeltal då många skrev lite vad de ville. Ifall forskningen skulle fokusera på nyckeltal överlag skulle det vara intressant men i detta fall gav det inte så mycket speciellt med tanke på att vi bara hade 238 respondenter.
3.10.2 Metod
Studien är begränsad till kvantitativ undersökning och för att stärka resultatet hade det kunnat genomföras en kvalitativ del med intervjuer för att stärka resultatet. Gawlik (2016) beskriver i sin studie hur olika metoder används inom ekonomiska forskningar där hans resultat pekar på att en kombination av båda metoderna kan gynna resultatet, än att bara begränsa sig till endast en. För att stärka resultatet hade därför en triangulering kunna utföras. Trianguleringen hade
även kunnat bidra till att ge värdefull information och insikter kring aktieköparnas beteende på den svenska börsen samt skapa ett mer generaliserbart resultat.
3.10.3 Källkritik
Empirin i undersökningen är förstahandsinformation insamlad genom enkätundersökningen och därför kan vi bortse från att ifrågasätta källan. Dock kan inte vi garantera att respondenterna besvarade hundra procent ärligt på enkäten eller att de svarade vad de faktiskt tycker, men vi utgår ifrån att de är ärliga i enkäten. Studien finner hög trovärdighet hos sina källor som hittats på Söder Scholar & Google Scholar, många av de vetenskapliga artiklarna och forskningarna används som källor i andra vetenskapliga artiklar och forskningar, vilket stärker studien trovärdighet. Kritik kan dock riktas mot att de artiklar som använts i studien sprider sig över ett stort tidsintervall mellan 1936–2016. Forskning, åsikter, trender och värderingar ändras genom tiderna vilket kan ha en påverkande faktor på de tidigare resultaten och därmed även vårt resultat då vi blandad teorier från olika tider.
4. Resultat
I detta avsnitt presenteras resultatet som genererats från den genomförda enkätundersökningen samt sambanden som skapades utifrån respondenternas svar genom en persons korrelationsanalys.
4.1 Enkätresultat
Enkätundersökningen består av 10 stängda frågor och 4 öppna frågor. Den besvarades av 238 personer under perioden 1/5 - 10/5–2020. Nedan presenteras en sammanställning av de svar som är relevanta för studiens undersökningsfrågor, de frågorna som inte presenteras i resultatet hittas i punkt 9.2.
I första frågan fick respondenterna besvara frågan “Hur många år har du investerat på den svenska börsen?” 33 personer (13 %) har besvarat att de har investerat 0–1 år, 110 personer (46%) har besvarat att de har investerat mellan 1-5 år, 37 personer (15%) har besvarat att de har investerat 5-10 år på den svenska börsen och 57 personer (23%) har investerat mer än 10 år på den svenska börsen.
Andra frågan i enkätundersökningen lyder “Hur skulle du beskriva din erfarenhet med aktiehandel?”. De alternativen som fanns att välja emellan var: Nybörjare, Relativt erfaren, Avanceras och Expert. 83 personer (34%) besvarade att de anser sig vara nybörjare inom aktiehandel. 127 personer (53%) besvarade att de anser sig vara relativt erfarna inom aktiehandel. 19 personer (7%) besvarade att de anser sig vara på en avancerad nivå inom aktiehandel och 8 personer (3%) besvarade att de anser sig vara experter inom aktiehandel.
Tredje frågan i enkätundersökningen handlade om vilka nyckeltal man använder sig i sin aktieanalys. De svarsalternativen som var tillgängliga var: EPS, ROE, P/E tal, ROA, Inget av ovanstående samt annat. Denna fråga var en flera svarsalternativ fråga där respondenterna fick kryssa för flera alternativ. Det man ser utifrån resultatet är att P/E tal är det nyckeltalet som varit mest populärt hos våra 238 respondenter och “inget av ovanstående” fick 86 röster vilket resulterar i att 86 personer bara valt det svarsalternativet. Därefter kommer EPS som har fått 68 röster, ROE med 47 röster och ROA med 21 röster. Alternativet “Annat” har fått 18 röster där respondenterna fick skriva vilka nyckeltal de använder sig av. Där har det kommit olika svar såsom: soliditet, PEG, volatilitet, Ebit & P/S.
Därefter ställdes frågan “Hur användbara skulle du säga nyckeltal är enligt dig vid köp av aktier?” Resultatet i denna frågar visar oss att 24 personer (10%) tog alternativ 1 på användbar skalan, 59 personer (25 %) valde alternativ 2 på användbar skalan, 82 personer (35%) valde alternativ 3 på användbar skalan, 57 personer (24%) valde alternativ 4 och 12 personer (5%) valde alternativ 5 som motsvarar att nyckeltal är mycket användbara vid köp av aktier.
