5. Analys och slutsats av förstudie
5.1 Analys
Fastighetsskötarna uppgav att trivseln på kv. Juno inte var särskilt hög, medan de intervjuade boende anger att deras trivsel är hög. Den höga in- och utflyttningen på kvarteret Juno stödjer fastighetsskötarnas antaganden om den låga trivseln. Mängden grovsopor ökar vid in- och utflyttningar och har då i förlängningen ett samband med den låga trivseln i området.
Där finns olika faktorer som spelar roll när hyresgästerna väljer att dumpa avfall på fel plats. Där finns de hyresgäster som saknar en samhörighet med fastigheten och de andra hyresgästerna, saknar VI-känslan, de trivs inte alls bra i fastigheten. Detta gör att de i större utsträckning känner sig anonyma och löper mindre risk att bli ”upptäckta” när de dumpar grovsopor.
Många hyresgäster slänger grovsoporna fel på grund av okunskap. Möjligen har de tidigare sett möbler och produkter legat slängda i miljörummet eller i källaren och som några dagar senare försvunnit. De antar då att det är en vedertagen regel i fastigheten att de kan sätta grovsopor där och att fastighetsskötaren senare tar hand om det och utan att hyresgästerna ”blir straffade”. Oförmåga att själv kunna ta sig till återvinningscentralen med sitt grovavfall är troligtvis en av anledningarna till att hyresgästerna dumpar avfall. Ingen som kan hjälpa dem att bära vid större mängder avfall, avsaknad av bil eller körkort, och ingen eller väldigt lite kollektivtrafik till närmsta insamlingsställe.
KV. JUNO OCH PERSONAL
På kv. Juno fanns ingen insamling av grovsopor att tillgå, varken den årliga insamlingen som övriga områden inom AB Landskronahem har eller något motsvarande. På Juno fanns ingen möjlighet att sätta ut container på grund av utrymmesskäl. AB Landskronahem erbjuder inte något alternativ till att slänga grovavfall på området och kan därför inte tillgodose områdets behov av att slänga grovavfall.
Observationen visade att grovsoporna dumpades i direkt närhet till fastigheten men även i direkt närhet till miljöhusen där hushållsavfallen källsorteras. Främst hushållrelaterade produkter slängdes såsom prydnadssaker, möbler, kläder, övriga produkter. Intervjuerna visade på att dumpningarna ökade i samband med in- och utflyttningar. Hade någon boende väl börjat med att slänga avfall på ett ställe så fortsatte andra boende, ”skräpet smittade”.
28 En fastighetsnära insamling av grovsopor och dess synlighet är viktigt att inrätta för att få bukt med felslängda grovsopor. Genom att erbjuda återbruk av produkter ökar intresset och viljan att lämna grovsopor i anslutning till fastigheten, att de möjligen hittar en produkt i utrymmet för grovsopor som de kan ta med sig och använda.
För att uppmuntra till återbruk och återanvändning måste man öppna upp för möjligheten till det. Man bör erbjuda en lösning eller ett alternativ från det system med återvinningscentral som finns idag, möjligen i en annan form än vad vi är vana vid. Användaranpassning utgör en viktig grund för lösningen, bryta ett beteende eller att skapa ett nytt. Detta kan krävas både tid och pengar innan det nya beteendet har blivit en normalitet.
MARKNADEN
Idag finns få produkter på marknaden som är specifikt för insamling och kärl till grovsopor. Oftast liknar de produkter som finns de redan existerande källsorteringskärl och är inte optimala för hantering av grovsopor ur arbetsmiljösynpunkt med in och urlastning. Det som de anställda uppgav vid observationen var att bland de tuffare sakerna att samla ihop och frakta var de riktigt stora möblerna (som de oftast var två personal att frakta bort) men även de små produkterna som prydnadssaker, mindre hemelektronik, tidskrifter och uttjänta leksaker då det var svårt att frakta och förflytta på ett effektivt sätt. Ofta fick de gå många gånger med famnen full då de inte hade något att bära det i.
29
5.2 SLUTSATS
Största problemet i projektet ligger inte hos hyresgästen och dess trivsel utan hos bostadsbolaget. En brist är att AB Landskronahem inte erbjuder någon form av insamling av grovsopor på kv Juno, och därefter stödjer det felaktiga beteendet genom att sortera och plocka felslängda grovsopor. Att erbjuda hyresgästerna en fastighetsnära insamling hade minskat de felslängda soporna avsevärt. Information men även fysiska möten mellan anställda och brukarna är viktiga för att få en långsiktig lösning på problemet.
Att synliggöra återbruk och möjliggöra material till återanvändning kan beteendet hos personer förändras och miljövinsterna bli större. Viljan att återanvända produkter ska tilltalas och glädjen över en ny (begagnad) sak behöver förstärkas. Det tillkommer en övergångsperiod då lösningen introduceras men det viktiga är att personalen behåller kontakt med hyresgästerna och städar mellan tömningarna för att minska ”felslängda” sopor.
Naturvårdsverket har som mål att det ska bli enklare för hushållen att lämna material och produkter till återanvändning eller till förberedelse för återanvändning. Materialåtervinning och insamlingen av hushållens avfall måste öka, minst 90 % av befolkningen bör vara nöjda med insamlingen. Materialåtervinningen måste öka inom textilavfall och återanvändningen av textilier.89 Detta projekt kommer enbart beröra återanvändning då det idag inte finns något tillfredställande sätt att tillgodose textilåtervinning.
Återvinning lånar principer från naturens kretslopp, något tas fram och används för att senare bli en annan del av kretsloppet. Ingen materia försvinner någonsin, utan det förändrar bara sin form.90 Vår återvinning sänker materialkvaliteten, ”nedvinning”, till skillnad mot naturen som höjer kvaliteten med hjälp av solenergi, kallat ”uppvinning”. För varje återvinningscykel förlorar materialen struktur och koncentration.91 Därför
är det viktigt att man utnyttjar och brukar produkter och material så länge det går, för att minska miljöpåverkan.
Lösningen på problemet är delad. Jag som produktdesigner kommer fokusera på att utveckla 2 av de delarna, produkten och en tjänst/påminnelse.
Produkten kommer bli en kombination av
89 Naturvårdsverket, sid 51. 90 Thorpe, sid 49.
91 Thorpe, sid 50.
Illustration 1 Hur lösningen av problemet kommer
30 fraktmöjligheter i olika storlekar för de olika grovsoporna som möjliggör återbruk av produkterna. Produkten understödjer och underlättar för personalen i deras arbete kring grovsopor samt underlättar lämningen av grovavfall för hyresgästerna.
Tjänsten/påminnelsen kommer vara ett genomgående tema som förknippas med insamlingen av grovsopor, den ska påminna de boende på strategiskt utvalda platser om att de har en fastighetsnära insamling av grovsopor att tillgå. Tjänsten/påminnelsen behövs för att minska på felslängningen och att de boende faller tillbaka i gamla vanor och slänger felaktigt. I efterlöpande text benämns denna del som påminnelsen.
Insamlingsplatsen ska vara fastighetsnära, och inom budget för AB Landskronahem. Idégenereringen kring platsen kommer vara konceptuell då ingen nybyggnation kommer göras. Genereringen görs för att ge inspiration då lösningen ska vara anpassningsbar beroende på vilka möjligheter som finns inom de olika områdena.
Tillsammans bildar delarna en helhet som kan appliceras och användas på mer än ett område. Beroende på vilka specifika problem och möjligheter varje bostadsområde har kan man anpassa lösningen så den passar just det områdets behov och krav. Genom designen av produkten och tjänsten ska hyresgästens beteende förändras genom att uppmuntra dem till att slänga grovsopor på en angiven plats genom ett tillgängligt grovsopsrum.
Det behöver bli en utvärdering efter att en tid har avlöpt, för att på det bästa sätt stämma av så brukarna förstår och hanterar lösningen korrekt. En utvärdering som undersöker vilka problem och behov som finns kring fastigheten behöver ske löpande för att behålla kontakten med de boende och undvika felaktiga beteenden.
Där finns osäkerheter kring den insamlade empirin, tolkningar och iakttagelser kring observationen. Många saker spelar in oberoende av varandra i lösningen som arbetsmiljö, trivsel för boende, bör vara lättförståeligt, mm.
31
5.3 KRAVSPECIFIKATION
Baserat på förstudien har kravspecifikation skapats, för att lista de krav som lösningen har att förhålla sig till.92 Se Bilaga 6 - kravspecifikation.
De viktigaste delarna i kravspecifikationen var: Huvudfunktion
Underlätta avfallshanteringen för hyresgäster genom att ha en fastighetsnära
insamling av grovavfall.
Underlätta anställdas hantering av grovsopor i eller kring fastigheter.
Uppmuntra till fastighetsnära insamling av grovavfall.
Uppmuntra till återbruk, genom att visa upp och exponera produkter som fortfarande kan vara i bruk.
Användas och anpassas till många olika bostadsområden och fastigheter oberoende de individuella fastigheternas problem och behov.
Produkten ska…
Kunna sortera grovavfallet i följande fraktioner:
Mindre kärl: Elavfall, batterier, lampor.
Större kärl: Metall, hemelektronik (datorer, tv-apparater mm), plast,
keramik/porslin, kläder/textilier, brännbart material, icke brännbart material.
Minska onödig belastning på personalen vid hanteringen.
(max lyftvikt på 15 kg/person, de större kärlen ska kunna lyftas av en ensam person.)
Produkten har en tömningsfrekvens på 1-2 ggr/vecka.
Minst 7 m3
yta endast för avfall, beräknat på antalet lägenheter på kv. Juno, Avfall
Sveriges beräkningar och tömningsfrekvensen.
Tydligt visa vilka fraktioner som finns och var de kan slängas.
Uppmuntra och visa brukare hur man slänger avfallet på korrekt plats/sätt.
92 Österlin, sid 49.
32 Kunna förvara större grovavfall utan att det är hinder för den övriga tillgängligheten.
Erbjuda förvaring åt mindre produkter.
Erbjuda förvaring för skrymmande produkter som inte ryms i mindre lådor. Kunna användas och tolkas av brukare med olika etniciteter språk.
Kunna användas av personer som sitter i rullstol eller använder annat hjälpmedel. Kunna användas av personer med orienterings eller funktionsnedsättningar. Möjliggöra att mer än en person använder produkten samtidigt.
Vara utrymmeseffektiv vid transport.
Påminnelsen ska…
Kunna tolkas av brukare med olika etniciteter språk. Ange riktning till vart man kan deponera avfallet korrekt.
Ge ett mervärde till fastigheten och boendet.
Övriga riktmärken i projektet.
Önskvärt är att…
Erbjuda insamling av textilier/kläder som är förbrukade och oönskade.
Undvika nybyggnation av utrymme utan utnyttja de lokaler som eventuellt finns
på området.
Produkten är ett positivt inslag till fastigheten.
Produkten ska vara gjord av material som kan materialåtervinnas, utan att påverka hållfastheten och användningen.
Produkten ska efter att den är använd kunna återbrukas eller materialåteranvändas. Vara utformad så det inte skapar felaktig ergonomisk belastning för de anställda.
33
6. Konceptualisering
6.1 IMAGE BOARD
En generell image board gjordes under förstudien för att behålla inspirationen under projektet. Även för att kunna visualisera inspirationen i konceptualiseringen. Image boarden stod för målvisionen och inspirationens under konceptualiseringen och skulle bredda författarens personliga synsätt kring fastighetsnära insamling.
Återbruk – Att använda produkter och föremål tills de har nått slutet av livscykeln. Ekosystem – Material försvinner aldrig utan förändrar bara sin form.
Återanvända material – Använda material och textilier till andra områden, såkallad uppvinning. Tradition material – Titta på nya sätt att använda uttjänta material och produkter.
Goda grannar – De sociala banden, för att öka trivseln i fastigheten. Hållbar lösning – För att ha en framtidsvision om fastigheter i framtiden.
34
6.2 IDÉGENERERING
Idégenereringen utfördes i flera olika nivåer. Dels generering kring frågeställningar, fakta, men även egenskaper som slutprodukten bör ha. Projektet visade sig vara så stort att generering var behövlig i flera delar, för att hitta lämplig lösning till kvarteret Juno och projektet. Varje idégenerering bidrog med någon form av idéer som togs vidare till nästa idégenering.
FÖRSTA IDÉGENERERING
Första idégenerering mellan 25/2 – 28/2 2013 gjordes för att få ett första uppslag på idéer och början till koncept. Det börjades med att plocka ut viktiga egenskaper som var baserade på kravspecifikationen. Bland dessa fanns att det ska uppmuntra till återbruk, minska arbetsbördan för personalen, positivt inslag till boende, lättillgänglig och lättförståelig. En slumpordsassociation93 gjordes av författaren på 7 minuter per egenskap för att ”släppa loss huvudet” och generera fritt kring varje egenskap.
Därefter togs guldkorn från förstudien ut, för att generera idéer kring dem. De fakta som valdes ut redovisas nedan. Där fanns ingen rangordning kring guldkornen.
- Mer fokus kring minska avfall, återanvända istället för att återvinna.
- Fastighetsnära insamling gör det enklare för boende att sortera och återvinna
- Människan söker sig till miljöer där hen upplever att den känner sig delaktig i de beslut som tas och är bekräftad i gruppen.
- En person i Sverige konsumerar i genomsnitt 15 kg textilier per år. 8 kg går till förbränning, 3 kg återanvänds och 4 kg ligger kvar i garderoben.
93 Breiler & Michanek, sid 111-113.
35 - ”Skräp smittar”, fint och rent motiverar brukaren till att hålla ordning och ta hand om sitt
avfall.
Kring de 5 guldkorn gjordes ytterligare en slumpordsassociation på vardera 5 minuter, totalt 25 min, där guldkornet sågs som ett problem och vilken eventuell lösning detta skulle kunna ha. Detta gav vilt spridda idéer som sparades till senare idégenerering.
Runt de individuella problemområdena gjordes därefter en individuell brainstorm kring idéer, vardera i 15 minuter, där även tidigare fragment av idéer kom med. Bredden på idéerna var i detta första stadie väldigt stort för att inte utesluta några framtida koncept. En lista på de olika grenarna med diverse krav baserat på kravspecifikationen valde bort idéer som inte uppfyllde kravspecifikationen.
36
ANDRA IDÉGENERERINGEN
Vid den andra genereringen den 29/4 2013, kring hur påminnelsen skulle vara utformad och vad det skulle vara för produkt, så utgick den från en skapad frågeställning. Målet med idégenerering var att få fram konkreta koncept på produkt och påminnelse. Idéerna skulle vara lösningsorienterande men kunde även ha fraktionen av en idé för att få komma vidare. Här var det fritt fram för idéer som gick utanför ramen. Frågeställningen kom från syftet och målet med projektet, och det var två deltagare i genereringen. Första deltagaren är författaren av denna uppsats och den andra är produktdesigner och insatt i projektets information, frågeställning och avgränsningar.
Frågeställningen var:
- Hur kan man få boende att sluta slänga grovsopor i trappor och källare? - Vilken produkt/lösning kan uppmuntra boende till att sluta dumpa grovsopor? - Vad kommer man göra med sina grovsopor i framtiden?
- Allmän brainstorm, olika möjliga koncept.
37 Varje fråga tog 12 minuter, och därefter togs en kortare rast för att deltagarna skulle kunna gå igenom och redovisa idéerna som hade kommit fram. Det resulterade i totalt 30 koncept från alla 4 frågorna, inklusive koncepten från den första genereringen. Dessa samlades ihop och delades in i två kategorier beroende på vad de hade för koncept. En kategori med tjänster/påminnelser som påminner och stödjer ett korrekt beteende från hyresgästerna rörande grovsopor, även eventuella tjänster fick ta plats inom denna kategori. (Kategorin Tjänster/påminnelser betecknas som påminnelser i efterlöpande text) Därefter skapades en kategori kring produkter som underlättar och förenklar arbetet med grovsoporna eller området för personalen på platsen.
Resultatet av idégeneringen kring påminnelsen och produkterna blev uppslag på möjliga lösningar. Dessa bedömdes efter kravspecifikationen och de som ej ansågs kunna realiseras sållades bort. De som ansågs snarlika i sitt utförande sållades även de bort.
38
6. 3 KONCEPTUALISERING PLATS
17 koncept gjordes baserat på första idégenereringen för att konceptuellt undersöka placeringen av den fastighetsnära insamlingen.
Främsta målet med koncepten i skissfasen var att hitta inspiration och idéer till den fastighetsnära placeringen. Skissfasen var konceptuell och skulle ge upphov till idéer utanför de traditionella ramarna och fungera som inspiration att hitta möjliga placeringslösningar till produkten. Till hjälp under skissfasen har intervjuerna med de boende funnits, men även image boarden för att skapa en inre målbild. För fullständig redogörelse för koncepten och utvärdering, se Bilaga 9 – Matris Plats.
39
6.4 KONCEPT – PRODUKT
För fullständig poängställning och bedömning, se Bilaga 8 – Matris påminnelser och produkt.
Koncept 1- Förvaringslåda.
Låda där insamlat och sorterat avfall kan läggas av hyresgästerna. Lådan töms av personalen, sortering kan behövas vid återvinningscentralen då allt hamnar i samma låda.
+ Underlättar för personal.
+ Kan vara i olika storlekar, tömningsfrekvens och fraktion.
+ Underlättar för boende att lägga materialet rätt genom tydlig information på lådan.
– Svårighet med att sortera felslängda produkter.
– Felanvändning, andra sopor kastas däri. – Stöldrisk, att hyresgäster tar dem från platsen.
– Hinder för övriga avfallshanteringen.
Koncept 2 – Vagn med styrning.
Vagn som hyresgäster slänger sitt avfall i och som personalen sen tömmer och styr med en kontroll. Minskar den ergonomiska belastningen för personalen genom att de inte behöver lyfta och bära avfallet. En vagn per fraktion avfall eller endast en vagn till allt.
Illustration 7 Koncept 1 Förvaringslåda.
40
+Underlättar för personalen genom minskad belastning, slipper bära och lyfta tunga saker. +Kan användas av många, bara att lägga i vagnen.
– Möjlig felanvändning. – Stöld och sabotagerisk.
– Begränsad yta till hur mycket man kan kasta i den.
– Liten chans för de produkter i botten att bli återbrukade.
– Teknik som kan strula. – Kostsamt vid inskaffande
Koncept 3 – Hyllsystem.
Liknande lagerhyllor. Kan anpassas efter behov och vilken avfallsfraktion de ska ha. Flyttbara hyllor, skena som är fastsatt i väggen. Materialval i hyllorna som tål tuffare behandling. + Beroende på höjd: Kan användas av
rullstolsburna till en viss höjd.
+ Går att byta ut enskilda plan eller sektioner efter att den är utsliten.
+ Möjliggör överblickbart återbruk.
– Uppfyller utrymmeskravet?
– Platskrävande och behöver en vägg. – Felanvändning.
– Tål den vikten från avfallet?
41
Koncept 4 – Hylla med lådor.
Liknar en traditionell hylla men som även rymmer lådor. Går att förändra ibland hyllorna, både bredd och längd kan anpassas efter vilket behov just den fraktionen har. Material som är anpassat efter att kunna inneha grovavfall.
+ Möjliggör överblickbart återbruk. + Lätt att städa och få en överblick på. + Beroende på höjd, kan användas av även rullstolsburna.
– Begränsad yta, djup och mått. Vad ska lådorna innehålla?
– Inte passande till skrymmande. – Felanvändning.