Slutet på livscykeln

Produktion av hylla och låda kommer att ske i liten skala gjord endast efter behov och efterfrågan i utvärderingsperioden. Bostadsområden har olika behov och därmed kan efterfrågan variera. Är det då dessutom så att mängden slitage på produkten varierar så finns där olika behov i fråga om renovering eller ersätta med ny hylla eller låda. Detta bör man ta tillvara på vid utvärdering av hyllan och lådans framtid och utveckling.

Livscykeln hos hyllan uppskattas vara ungefär 5-10 år, beroende på hur högt slitage och påfrestningen det är på hyllorna. Efter att det är använt kan brädorna antingen användas i sin helhet eller delar av det sågas ur eller så sorteras det på återvinningscentralen som obehandlat trä. Där går det sen och blir flis till värmekraftverk eller andra anläggningar.116

När lådorna är uttjänta så slängs de helt enkelt med bland plasten på återvinningscentralen, där de senare i processen sorteras ut efter plastsort. Beräknad livslängd cirka 5-10 år, beroende på slitaget.

116 _{LSR – Energiåtervinning.}

65

Bild 26 Hur användning av hylla och låda kan komma att se ut. Foto: Egen bild.

8.8 TEXTILÅTERVINNING.

Som angivet tidigare finns där idag ingen möjlighet till återvinning eller återbuk av textilier inom avfallshanteringen. För att komma runt det problemet och faktiskt samla upp den mängd kläder och föremål som slängs bland hushållssoporna behöver lösningen komma nära, att öppna upp för en fastighetsnära insamling av kläder så återburk av kläderna kan bli aktuellt. Olika biståndsorganisationer finns att tillgå och flertalet av dem har en liten budget med ett snävt verksamhetsområde.

Vid kontakt med Emmaus Björkå så framkom det att företaget själva har gått i tankar kring hur man kan fånga upp den stora mängden textilier som är dolda bland hushållssoporna. De anser själva att för att man i framtiden ska kunna få ännu mer medel till biståndsarbete, måste de öppna upp möjligheterna till nya sätt att samla in produkter på. De har inte mycket verksamhetsmedel att jobba med, men de ser gärna nya satsningar på fastighetsnära insamling.

De tycker att ett samarbete mellan fastighetsbolag och Emmaus inte ligger i en alltför avlägsen framtid. Genom samarbete så fångar de upp de produkter som försvinner bland hushållssoporna och fastighetsbolaget slipper transportera den delen avfall. Möjligheten finns även att de kan ta de produkter som är hela och väntar på att bli återbrukade, så att en ”tömning” av produkter som fortfarande kan användas blir tillvaratagna. Se Bilaga 10 - Mail från Emmaus.

66

67

8.9 JUNO OCH ANDRA OMRÅDEN.

Bild 28 Förslag på placering av hyllan i grovsopsrum på kv Juno. Foto: Egen bild.

Enligt uträkning på antalet hyllor och rullhäckar som behövs på Juno uträknat från kravspecifikationen (7 m³) 4 hyllor minst, (0,34 m³ x 4 st = 1,36 m³, 8 små och 4 stora lådor, ovandel inte inräknad). 4 rullhäckar (0,96 m³ x 4 =3,84 m³). Avfallsfraktioner i rullhäck: el- produkter och hemelektronik, metall, brännbart och icke brännbart. En sammanhängande markerad yta på 2 m² för hyllor, soffor, bord och stolar behövs. Totalt 7,2 m³.

68 Förslag på färg i rummet är en neutral färg på väggarna som lyser upp och reflekterar ljuset från lamporna i taket. Detta för att få ett så ”ljust och fräscht” rum som möjligt och undvika den mörka känslan som oftast finns i avfallsutrymmen.

För andra områden än Juno rekommenderas främst lokaler på marknivå om rullhäckar ska användas i insamlingen. I övrigt bör utrymmet vara lätt tillgängligt både för hyresgäster och personal, inte för långt ner i källaren eller dolt av andra utrymmen exempelvis cykelförråd eller under trappor. Markhöjd rekommenderas främst, då tillgängligheten för alla boende ska finnas. Om placeringen sker i källare eller annat plan än markplan ska man göra det tillgängligt för funktionshindrade personer.

69 God ventilation behövs för att undvika lukter eller annan odör från avfall inne i rummet eller utanför. Hyresgästen ska kunna vistas i rummet en längre stund. Belysningen bör vara LED- belysning med automatisk tändning och släckning på mer än 100 lux.117 _{Rekommendation är att} det kan sitta i taket som ger god belysning generellt men som även erbjuder punktbelysning på hyllorna och de produkter som står där. 118

För exempel på hur brukarsituationer med hyresgäst eller personal kan se ut, se Bilaga 15 – Brukarsituation.

117 _{Lux, SI-enhet för belysning med beteckningen lx. 1 lux = 1 lumen per kvadratmeter (lm/m}2_).

Nationalencyklopedin. 2012. http://www.ne.se.proxy.mah.se/kort/lux (Hämtad 2013-07-29.)

118 _{Avfall Sverige. Handbok för avfallsutrymmen, sid 10.}

Bild 30 Exempel på markerad yta till grovsopor. Här illustrerad med tejp.

Foto: Egen bild.

Bild 31 Exempel på hur hyllorna kan stå uppställda tillsammans med

70

9. Analys

Största delen av problemet är att där på kvarteret Juno inte finns någon fastighetsnära insamling av grovsopor. Övriga områden inom AB Landskronahem har insamling i utsatt container att tillgå 2 gånger om året, och har inte en bråkdel av mängden felslängda grovsopor som Juno har. Då kv. Juno inte har någon insamling alls att tillgå kring grovsopor skapar Landskronahem själva problemet. Även fast trivsel och gemenskap är viktigt det också, är det viktigaste att erbjuda en plats för grovsopor till hyresgästerna. Att viljan ökar för att sortera korrekt visas inte bara genom jämförelser mellan områden som har insamling och kvarteret Juno som inte har någon insamling alls i dagsläget. Avfallsplanen 2012-2017 från Naturvårdsverket anger att de boendes vilja att sortera och deponera sina sopor korrekt ökar när fastighetsnära insamling finns i fastigheten. Möjligheten till att sortera i fastigheten ger lusten och det bekräftas av den egna empirin.

Teorierna om gemenskap och boende från forskningsrapporten ’Osäker eller nöjd’ stämmer mycket bra in på kv. Juno. Kvarteret Juno och området öster upplevs som ett stökigt område där trivseln inte är hög hos de boende men även många ordningsregler bryts enligt både personal och hyresgäster. De boende trivs i själva fastigheten men inte i området Öster som har hög brottslighet och upplevs som stökigt. Enligt Ewert, Henriksson och Åkesson så har hyresgäster som inte bryr sig om sina grannar eller område någon ambition att följa ordningsregler och osynliga regler. Minskad trivsel i området leder till minskad trivsel i fastigheten och viljan att ”söka sig bort” är stor.

Gemenskapen mellan grannarna blir mindre vid högre omflyttningar vittnar bovärdarna om, hyresgästen blir anonym i sitt boende om den dessutom vill söka sig bort från området. Att höja gemenskapen mellan de boende bidrar till högre trivsel, mindre felslängda sopor och mindre brutna ordningsregler enligt både bovärdarna inom AB Landskronahem och Johansson & Lalander i boken Vardagslivets socialpsykologi. Denna lösning har inte löst problemet med brist på gemenskap, utan erbjudit en lösning till utrymme och frakt av grovavfall.

För att komma över missförstånd och bilda samarbete i fastigheten krävs både tid och energi, kanske framförallt en budget som tillåter en infasning av produkten och konceptet. Att införa ett grovsopsrum och hyllor med lådor till grovsopor löser arbetsmiljön för de anställda och förbättrad boendemiljö. Tillsammans med andra insatser kan det bli ett positivt inslag till boendet, men det ger inte den effekten som önskas om det är den enda satsningen. Mitt bidrag som produktdesigner är bara en liten bråkdel av vad lösningen egentligen borde vara. Insatser bör göras för att öka tryggheten och trivseln i området, vid dags dato finns projekt som håller på att startas upp för att öka områdets rykte och gemenskapen, i regi av både Landskrona Stad och flertalet fastighetsägare.

71

10. Slutsats

En prövoperiod med lösningen på Juno har inte gjorts vid publiceringen av denna uppsats. Därför blir analys och antaganden endast spekulationer då det inte finns något faktiskt utfall av projektet att analysera.

Problemet ligger i stora delar i att AB Landskronahem inte har någon fastighetsnära insamling till grovsopor att erbjuda hyresgästerna på kvarteret Juno. Dumpade grovsopor i källare, trappgångar och miljörum är ett problem för de anställda då bortforslingen av grovsoporna upptar mycket av deras tid. Övriga områden inom AB Landskronahem har containerutsättning 2 gånger om året för att tillmötesgå behoven om bortforsling av grovsopor, men där finns ingen möjlighet till det på kvarteret Juno på grund av utrymmesskäl. Där finns heller inget utrymme eller rum som hyresgästerna är hänvisade till att slänga sina grovsopor på. Personalen har en påfrestande arbetsmiljö genom att de behöver samla ihop och forsla bort avfallet som ofta är skrymmande och tungt. Främst är där problem med att frakta bort mindre grovsopor liknande mindre hushållsprodukter, prydnadssaker och dylikt då de måste gå många gånger eller samla avfallet i platssäckar för att få med allt avfallet

Att personer dumpar eller slänger saker fel kan ha lika många orsaker som hyresgäster. Många kanske inte har möjligheten till att ta sig till återvinningscentralen eller har inte någon tillgång till bil. Vissa kanske inte kan eller inte vill, för de tror att grovavfallshanteringen ingår i hyran. Och några kanske inte ens har uppfattat det att man inte får lov att dumpa saker i källaren, de har sett att grovavfall som slängs i miljöhuset försvinner efter ett tag och tolkar det som att det är en oskriven regel att det går bra. . Förvånande mycket textilier dumpas bland grovavfallet. En del av det som dumpas kan vara för att personen bytt möbler eller produkter i hemmet då många av produkterna är hela enligt de anställda.

Jag har utformat en hylla och låda som de kan lägga sitt avfall i, på ett utrymme gjort för grovsopor. Lådorna ska vara stapelbara så de sparar på utrymmet när de fraktas bort. Mängden felslängda sopor minskar och frakten av avfallet till återvinningscentralen blir enklare för personalen.

Genom att erbjuda möjlighet att ställa produkter på hyllor och transparenta lådor ökar möjligheten för hyresgästerna att återbruka produkter som de kanske vill använda/reparera. Öppna hyll-ytor där hyresgästerna kan sätta sina produkter som de inte längre vill använda men som är hela och kan användas. Att ”fynda” något som man inte ens har betalat för kan ge bra anknytningar till hyllorna och grovsopsrummet som helhet och ge det en positiv känsla som de gärna återvänder till. Återbruket av produkter kommer att utvecklas ytterligare efter

72 prövoperioden och kan då komma att vävas samman med samhörigheten i fastigheten, att gemenskapen ökar. Genom samarbete med biståndsorganisationen Emmaus kan textilier samlas in i ett avsett kärl och de kan tillvarata de produkter som har stått länge/ingen vill ha.

För att komplettera hyllan och lådan har jag utvecklat ett grafiskt mönster med fåglar och retursymboler som ska påminna och ”leda” de boende till grovsopsutrymmet. Mönstret kan målas på/skrivas ut och placeras på väggarna av bovärdarna i fastigheten där problemområdena är, i källaren, i trappan eller i miljörummet. Meningen med mönstret är att det ska vara ett positivt inslag i fastigheten samtidigt som det är en visuell påminnelse om grovsopsrummet och möjligt återbruk. I grovsopsrummet ska mönstret knytas samman i trädet där fåglarna ”samlas”, målat på väggen.

Innovationsgraden i projektet är låg. Där finns hyllkombinationer gjorda för lager som tål högre slitage och sen finns där redan gjorda lådor som kan användas. Som skrivits tidigare i texten finns redan fastighetsägare som valt att använda alternativ från erbjudna lösningar från avfall Sverige. Alla hyresgästerna och de anställda behöver få sina perspektiv belysta. Det behövs bara några få boende som inte sköter sig så vacklar lösningen. Alla vill inte vara delaktiga i sin fastighet eller ha kontakt med andra hyresgäster. Där bör finnas utrymme för alla att få välja vilket de vill, så länge det gagnar fastigheten och boendet.

11. Diskussion

Min designlösning uppfyller vissa delar av projektet. Hyresgästerna har genom hyllan och lådorna möjlighet att lämna och återanvända produkter. De kommer genom det grafiska mönstret påminnas om grovsopsutrymmet. Dock kan inte designen stå för hela lösningen, då stor del av lösningen ligger hos personalen och deras kringarbete. Utan personalen kommer hyllorna och lådorna inte användas på det sättet det är menat, deras städning och sortering mellan tömningarna upprätthåller ordningen i utrymmet. Utan personalens kunskap kring dumpningsplatser kommer inte mönstret till sin rätt och kan inte uppfylla sitt syfte. Problemet med samhörighet har inte lösts genom produkten. Vid vidare bearbetning kommer gemenskapen i fastigheterna utvecklas ytterligare och vävas samman för att öka samhörighet och trivsel i boendet.

Om projektet och förstudien skulle utföras återigen på samma område skulle resultatet kunna se annorlunda ut. Detaljerna hade förändrats men i det stora hela tror jag att det hade haft samma inriktning. Ämnesstudien som utfördes inom beteendevetenskapen gjordes på källor som var

73 granskade av högskolor och naturvårdsverket. Reabiliteten kring de källor är hög, att de slutsatser som gjorts i forskningsrapporter och fallstudier stämmer bra överens med verkligheten.

I den litteratur som inspirationen hämtades ifrån kommer från böcker som är utgivna av företagsägda bokförlag. Några av böckerna används inom undervisning på högskolor, trovärdigheten anser jag då vara hög. De användes som en vägledning i processen i projektet, och var en vägledande del kring materialvalen i produkterna. Litteraturkällorna kring beteendevetenskapen var många gånger ense kring vad och hur som var problemet, som sedan bekräftades av den egna empirin. Egna slutsatser av forskningsrapporterna kan ha vinklat resultatet.

När enkäterna inte gav den mängd svar som behövdes uppstod problem. Tanken med att de skulle svara anonymt var att det skulle ske sanningsenligt. Får personer svara anonymt är det högre trolighet att det är vad de tycker och tänker på riktigt, i motsats till en personlig intervju. Att intervjua en person ansikte mot ansikte höjer möjligtvis mängden felaktiga svar, då de inte kanske vill erkänna för någon annan att de själva bryter mot regler eller dumpar sopor på fel plats. Svaren från hyresgästerna och deras tankar kring behoven i bostadsområdet hade troligtvis sett annorlunda ut om man hade tagit 10 andra hyresgäster i området, valt en annan tidpunkt under dagen eller en annan dag. Dock var svaren likartade och de efterfrågade ungefär samma sak så validiteten i det som sades kan anses vara medelhögt.

Om man skulle undersökt ett annat bostadsområde som inte hade lika stora problem med grovsopor som kvarteret Juno hade projektet sett annorlunda ut. Om ett område med mindre antal lägenheter eller ett område med fler boende som har tillgång till bil hade valts så hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Ett område med containerutsättning hade belyst andra problem och efterfrågningar. Hyresgästernas behov i och kring bostadsområdet är kanske inte likartade mot hyresgästerna på Juno. Hade projektet utförts ytterligare en gång hade fler intervjuer utförts på flera olika bostadsområden och på fler tider på dagen.

Att Landskronahem har haft en avgörande roll i frågan kring nybyggnation av grovsopsrum. Om de ha de valt ett annat koncept än det som valdes så kan det ha förändrat slutresultatet för projektet. Hade de som exempelvis valt en placering utomhus hade projektet resulterat i en lösning som är anpassad efter de krav och behov som finns i en utemiljö. Hade de velat satsa en större budget på projektet hade där kunnat finnas andra lösningar som tillgodosett målgruppernas behov på ett liknande sätt eller varit mer påkostat än den nuvarande lösningen. Mina egna tankar kring vald plats och deras val går på samma linje kring hur utrymmet skulle utformats. I fråga om materialvalet på lådan hade jag valt PLA för det är ett miljömässigt bättre alternativ än PET eller PP.

74 Att från ett externt företag både köpa in hyllor och lådor, så går det att diskutera kostnaderna för material och konstruktion. Med avtal som företagen sluter med varandra så finns där möjligheter för att utföra produktionen av hyllan och lådan mer kostnadseffektivt. Det skulle kunna skilja sig kostnadsmässigt med produktion om man skulle utföra konstruktionen på ett annat sätt eller välja företag som har ett annat inköpspris baserat på material.

75

Referenslista

Litteratur

Breiler, A, och J Michanek. Idéagenten 2.0 en handbok i idea management. Stockholm: Bookhouse Publishing AB, 2007.

Berglund, E. Sittmöblers mått - Möbelinstitutets rapport nr 50. Växjö: Allkopia, 2007

Danielsson, S, J Stål, och K Sylwan. Materialens magi. Design för en skräpfri värld. . Göteborg: Camino Förlag, 2012.

Johansson, Thomas, och Philip Lalander. Vardagslivets socialpsykologi. Malmö: Liber, 2010. Kylén, Jan-Axel. ”Att får svar. Intervju, enkät, observation.” i Att får svar. Intervju, enkät, observation, av Jan-Axel Kylén, 53-94. Stockholm: Bonnier Utbildning AB, 2004.

Thorpe, Ann. Design för hållbar utveckling. Stockholm: Raster Förlag, 2007.

Österlin, Kenneth. Design i fokus för produktutveckling. 2:a upplagan. Malmö: Liber AB, 2007.

Rapporter

Avfall Sverige. Rapport 2009 Handbok för avfallsutrymmen. Handbok, Stockholm: Avfall Sverige, 2009.

Ambell, C, A Björklund, och M Ljunggren. Potential för ökad materialåtervinningav hushållsavfall och industriavfall. Analysrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och miljö, 2010.

Andersson, M, o.a. Hållbar avfallshanetring - utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv. Forskningsrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och analys, 2011. Ewert, Susanne, Greger Henriksson, och Lynn Åkesson. Osäker eller nöjd. Kulturella aspekter på vardagens avfallspraktik. Forskningsrapport, Stockholm: KTH Samhällsplanering och miljö, 2009 Naturvårdsverket. Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017.

76

Internet

AB Landskronahem. Landskronahem - Våra områden. 2013. http://www.landskronahem.se/ (använd den 21 02 2013).

AB Landskronahem. ”Bo hos oss .” Källsorteringsguide. 11 2006.

http://www.landskronahem.se/uploads/file/pdf/blanketter/kallsorteringsguide.pdf (använd den 15 07 2013).

Avfall Sverige. Avfall Sverige - Ordlista. 2013. http://www.avfallsverige.se/ordlista/ (använd den 13 05 2013).

Byggmax. Produkter. 2013. www.byggmax.se (använd den 24 07 2013).

Göteborgsstad, Avfall och återvinning. 2013. http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/avfall- och-atervinning/har-lamnar-du-ditt-avfall/grovsoprum-i-flerbostadshus/ (använd den 16 05 2013).

Göteborgsstad, Kretsloppsparken Alelyckan. 2013.

http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/avfall-och-atervinning/har-lamnar-du-ditt- avfall/kretsloppsparken-aterbruket/ (använd den 16 05 2013).

IKEM. Innovation & Kemiindustrierna i Sverige. ”Plastguiden.” Plast och kemiföretagen. 2013. http://www.plastkemiforetagen.se (använd den 15 07 2013).

LSR. LSR Landskrona Svalövs Renhållnings AB. 2013. http://www.lsr.nu/grovavfall (använd den 16 05 2013).

Nordbergs tekniska AB. Produkter - Material. 2004.

http://www.nordbergstekniska.se/products.aspx (använd den 15 07 2013).

Panthera. ”Panthera.” Tekniska Fakta - Standard. den 25 04 2013. http://www.panthera.se/ (använd den 02 05 2013).

Pondus Snickeri & Butik. Heminredning. den 07 01 2013. http://www.pondussnickeri.se/ (använd den 15 07 2013).

Resinex - Distribution of Plastics & Elastomers. Produkter - Natureworks Ingeo. 2013. http://www.resinex.se/produkter/natureworks-ingeo.html (använd den 15 07 2013). Runa AB. Runametall - Produkter - Rullcontainer. 2012.

77 sopor.nu - Sveriges Avfallsportal. En sopas väg - Deponering. 2013. http://www.sopor.nu/ (använd den 24 07 2013).

Stockholmsstad. Avfall och återvinning / Här slänger du sopor. den 12 Maj 2012.

http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-och-atervinning/Har-lamnar-du-sopor/Grovsoprum/ (använd den 16 05 2013).

Sveriges avfallsportal. Sopor.nu. En sopas väg - Grovsopor. 2012. http://www.sopor.nu/En-sopas- vaeg/Grovsopor (använd den 25 02 2013).

Svenskt trä & Skogsindustrierna. Träguiden - Träets egenskaper. 2013. http://www.traguiden.se (använd den 15 07 2013).

Upplagsverk

Nationalencyklopedin. Behovshierarki. den 18 Februari 2013.

http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/behovshierarki (använd den 18 Februari 2013). - Impregnering: impregnering av trä. 2013.

78

Bildförteckning

Bild 1 Källargången som löper under fastigheten på kvarteret Juno. Foto: Egen bild. ... 14 Bild 2 Del av innergården på kvarteret Juno. Foto: Egen bild. ... 15 Bild 3 Emmaus Björkå butik. Foto: Emmaus Björkå. ... 18 Bild 4 Vänster; en 2 hjulig 190 liters kärl. Höger; 4-hjuligt 660 liters kärl.

Foto: http://www.lundstams.se/atervinning/21284.atervinningskarl.html ... 21 Bild 5 En rullhäck, eller rullcontainer.

Foto: http://www.morework.se/img/product_95_1_large.jpg ... 21 Bild 6 Avfallshierarkin. Foto: http://www.lund.se/ ... 22 Bild 7 Kvarteret Juno ovanifrån. Foto: Google.com ... 24