Syftet med uppsatsen har varit att identifiera vilka faktorer leder till acceptans av
applikationer för diagnostisering och spårning av COVID-19. Således ämnas det att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och accepterar dessa typer av applikationer. Som nämnt ovan har tidigare forskning inom systemutveckling påvisat en problematik att system ej accepteras och används (Legris, Ingham, & Collerette, 2003; Davis, 1989). Att dessa lösningar och applikationer accepteras är således av yttersta relevans för att de ska användas. Nedan presenteras de de största faktorerna som identifierades påverka acceptansen att använda dessa typer av applikationer.
5.1 Användbarhet
Enligt Technology Acceptance Model (Davis, 1986) bygger acceptansen till
informationssystem på variablerna användbarhet och användarvänlighet. Begreppet användbarhet berör huruvida man som användare uppfattar att tekniken uppfattas vara användbar för vad man vill göra. Angående applikationernas användbarhet uppskattade de flesta respondenter att de var enkla och pedagogiska. Detta kom fram tydligt när respondenter med låg teknisk erfarenhet ej fick några problem vid användande. Däremot framkom
motsägande information som hävdade att apparna kanske var för enkla. Detta gav respondenterna mindre möjlighet att nyansera beskrivningen av input sina symptom. En osäkerhet uppstod således hos vissa användare vid ifyllnad av symptom eftersom de inte visste hur starka symptom man behövde ha för att dessa skulle anges. I tillägg till detta och eftersom applikationerna var så enkla, ifrågasattes även om de kunde göra skillnad och verkligen minska på virussmitta. Således ifrågasattes syftet med applikationerna.
Återkoppling påpekades vara eftertraktat i applikationer för spårning och diagnostisering av COVID-19. Denna feedback efterfrågades i två olika former. Den första var att återkoppling kring om man använde applikationen korrekt. Till exempel behövde användaren ange mycket information vid första användning av COVID-19 Symptom Study applikationen. Vid andra användning var dessa frågor väldigt minimerade. Denna fråga följdes inte av någon
återkoppling kring användarens svar. En utförligare respons hade varit uppskattad för att applikationen skulle uppfattas som mer användbar. Den andra typen av återkoppling som efterfrågades var känslan av att få något i gengäld. Apples applikation gav användaren råd om vilka åtgärder som skulle tas härnäst medans COVID Symptom Study inte gjorde det. Således var att få något konkret i utbyte mot sin information, i detta fall faktiska åtgärder, efterfrågat av respondenterna.
33 5.1.1 Webbaserad eller nativ
Vilken plattform som föredrogs berodde mycket på vilket syfte användaren hade med sitt användande. Skulle man använda applikationen varje dag så föredrogs det en nativ
applikation. Anledningen till detta förklarades med att det är lättare att hitta en applikation på sin enhet om den är installerad som applikation samt att nativa applikationer ansågs vara mer funktionella. I motsatts så framkom att om man enbart skulle använda applikationen ett eller ett fåtal antal gånger så föredrogs en webbaserad applikation. Detta förklarades genom att webbapplikationer har lägre tröskel till användning då dessa ej behöver laddas ner.
5.2 Användarvänlighet
Andra faktorn som påverkar acceptansen av informationssystem i HITAM är
användarvänlighet. Teorin föreslår att en hög användarvänlighet påverkar attityden till systemet som i sin tur påverkar villigheten att använda systemet (Kim & Park, 2012).
Angående användarvänligheten ansåg de flesta att de var friktionsfria och enkla att använda. Till och med de respondenter med mindre teknisk kompetens tyckte att de var okomplicerade. Vad som däremot preciserades som icke önskvärt var längre textstycken att läsa sig igenom. Många respondenter berättade att de inte läste igenom all text som presenterades. Som en konsekvens av detta förstod respondenterna inte syftet med applikationerna. Detta påverkade i sin tur utsträckningen av hur villiga de var att använda applikationerna. Mycket text
minskade således användarvänligheten och i sin tur acceptansen till applikationerna i sig.
5.3 Uppfattat hot och hälsotillstånd
Teoretiska ramverket HITAM bygger vidare på TAM genom att sätta modellen i en kontext av e-hälsa. Hälsoaspekten mäter användarens hälsa och hur detta i sin tur påverkar dess acceptans till ett system. I dessa ingår uppfattat hot och hälsotillstånd. Dessa två variabler influerar den medierande variabeln hälsotro och oro (Kim & Park, 2012). Uppfattat hot hanterar hur personerna uppfattar ett visst sjukdomshot, i detta fall COVID-19. Hälsotillstånd mäter om respondenten har ett tillstånd som leder till ökad oro för ett visst sjukdomshot (ibid). En majoritet av de som deltog i undersökningen sade att de inte tillhörde en riskgrupp. Detta ledde också till att färre deltagare beskrev att de kände oro för COVID-19. Detta kan förklaras med att en stor riskgrupp demografiskt sett är äldre personer. Som tidigare påpekat finns en problematik med att inkludera denna demografi i studien då dessa måste äga en smartphone som de kan hantera självständigt. COVID Symptom Study har poängterat att kartläggningen över 70 varit ett problem på grund av detta (Lunds universitet, 2020c).
34
5.4 Hälsa tro och oro
Enligt HITAM finns det en korrelation mellan applikationernas uppfattade användbarhet och användarens hälsotillstånd och uppfattningar om hälsa (Kim & Park, 2012). Enligt HITAM kan psykologiska incitament som användarens hälsotro och oro kan motivera denna att vidta åtgärder mot sin hälsohantering (ibid). Denna korrelation mellan hälsostatus och inställning till applikationerna var även tydlig bland de respondenter som intervjuades. De respondenter som svarade att de var oroliga för COVID-19 hade också i regel en mer positiv inställning till de applikationer som respondenterna fick testa. I motsats så hade de respondenter som inte uttryckte någon oro för COVID-19 mer negativa åsikter om applikationerna. Ett
återkommande tema bland dessa respondenter var att de inte förstod applikationernas användningsområden eller vad applikationernas syfte var.
Ett annat tema som var vanligt förekommande i intervjuerna var att många respondenter inte var oroliga för sig själva utan för personer i deras närhet som tillhörde en riskgrupp. Flera respondenter svarade att de upplevde att dessa applikationer kunde stävja de orosmoment som finns kopplat till dem i deras närhet. Till exempel kunde applikationerna användas för att diagnostisera en närstående eller så kunde en applikation för rapportering av smitta användas för att undvika att andra blev smittade av COVID-19. Ytterligare så svarade respondenterna att Lunds universitets applikation är bra då kartläggning av smitta i samhället leder till lägre smittspridning.
5.5 Subjektiv norm
Enligt HITAM finns det flertalet subjektiva normer som påverkar acceptansen av en applikation bland användarna. Social påverkan är enligt HITAM något som berör den subjektiva normen kopplat till hälsoapplikationer (Kim & Park, 2012). För att påverka användare till att använda applikationerna kan sociala medier utnyttjas för att sprida
applikationen. Om användare ser att deras vänner eller familj använder applikationen kan det leda till att även denne börjar använda den.
Respondenterna var dock kritiska till användandet av sociala medier kopplat till
applikationerna. Detta berodde på två primära faktorer: För det första på grund av att sociala medier hade sänkt tillförlitlighet till applikationerna. En respondent uttryckte att om
applikationerna hade inkorporerat funktionalitet för sociala medier så hade det sänkt förtroendet för applikationerna avsevärt. Denna åsikt kan ha göra med att flera användare blivit mer kritiska mot sociala medier på den senaste tiden. Användare är idag mer medvetna om att sociala medier sparar enorma mängder information (Rainie, 2018). För det andra på grund av att respondenterna var kritiska mot att applikationerna kunde identifiera en som person. Till och med användandet av postnummer i COVID Symptom Study applikationen var tillräckligt för att vissa respondenter skulle uttrycka tvivel till att använda sig av
35
Vidare uttryckte alla respondenter att de inte var fullständigt medvetna om vilken typ av information som applikationerna sparade om dem. Respondenterna var bekväma med att applikationerna samlade in och sparade generell hälsoinformation som till exempel längd, vikt och hur aktiv man är. Det var dock betydligt mer känsligt att applikationerna sparade data som rörde respondenternas hälsa. Information om hälsotillstånd och kroniska sjukdomar var något som användarna var betydligt mer reserverade med att dela med sig av. Ett exempel som lyftes av flera respondenter var att försäkringsbolag eller arbetsgivare kan få tillgång till ens hälsodata. Detta kan leda till att man får en höjd försäkringspremie eller blir flyttad till en ny tjänst om det visar sig att man är sjuk.
Även om användarna var reserverade till att dela med sig av vissa typer av data fanns det en överväldigande konsensus kring att det var mer acceptabelt att dela data med syftet att förhindra smitta av COVID-19. Alla respondenter svarade att de var mer okej med att dela med sig av data för ändamålet att begränsa COVID-19 än på grund av någon annan
anledning. Många respondenter sade att arbetet med att begränsa smittan berörde alla och att alla invånare i Sverige har ett ansvar att bekämpa COVID-19, bland annat genom att dela med sig av sin hälsostatus om det finns ett sätt att göra det på.
5.6 Tillförlitlighet
Angående applikationernas tillförlitlighet lyftes organisationen bakom utvecklingen som en stor faktor till ökad tillförlitlighet. Att namn som Lunds universitet och King's College stod bakom utvecklingen gav applikationerna stor legitimitet och tillförlitlighet. Detta gällde även för Apple som varumärke där detta gjorde användaren villig att använda applikationerna. Noterbart var att många respondenter även tyckte att Apple som varumärke skapade lika stor tillförlitlighet som Lunds universitet. Inom dessa fanns till och med respondenter som litade mer på Apples applikation på grund av att de har förtroende för deras produkter. Detta pekar tydligt på att varumärken har en stor påverkan på vilka applikationer för diagnosticering och spårning användare väljer att acceptera och använda.
När det kommer till applikationernas tillförlitlighet upplevdes Apples applikation vara mer stabil att använda än Lunds universitet COVID Symptom Study. Dock kan denna upplevda stabilitet vara kopplad till hur de olika applikationerna upplevdes att användas. Enligt HITAM påverkar den upplevda tillförlitligheten och självförmågan användarens attityd gentemot applikationen (Kim & Park, 2012).
36
5.7 Självförmåga
Användares upplevelse av applikationen är viktigt när det kommer till hälsoteknologi. Enligt HITAM kommer de användare som gillar och uppskattar att använda applikationer få ökat förtroende för sitt användande och utvecklar därför ökade tendenser att använda
applikationen (Kim & Park, 2012). Det är därför viktigt att applikationerna är enkla, roliga och intuitiva att använda ifall man vill att många användare ska använda applikationen regelbundet.
Flera respondenter berättade att de uppskattade att använda Apples betydligt mer än Lunds applikation. Detta hade mycket att göra med att Apples applikation var snabbare att använda och att man inte behövde gå in i varje enskild fråga för att svara ja eller nej. En respondent förklarade också att Apples applikation lät respondenten svara på fler frågor snabbare eftersom Apples applikation gjort det enklare att svara på frågorna och för att frågorna ställdes på ett bättre sätt. Dessutom svarade andra respondenter att Apples applikation var roligare att använda då den såg mer väldesignad ut och innehöll bilder vilket ökade nöjet av att använda applikationen.
Ytterligare ett tema som framkom under intervjuerna var att Lunds COVID-19 applikation innehöll sektioner med långa textstycken som skulle läsas och sedan godkännas av
användarna. Detta var inte uppskattat av respondenterna då det ledde till att man inte orkade läsa alla texter och hoppade över mycket viktig information. Apples applikation lade fram texten på ett mer intuitivt sätt vilket gjorde att det var enklare att förstå vad man godkände som användare.
37