I följande kapitel sammanställs och presenteras svaren från de intervjuer som genomförts. Dessa redovisas utifrån de kategorierna i studiens teoretiska ramverk. Namnen på
intervjupersonerna är anonymiserade och info kan utläsas i studiens respondenttabell (tabell 1).
4.1 Användbarhet
Nedan följer respondenternas svar kring applikationernas användbarhet. Begreppet innefattar uppfattningarna användarna hade kring hur praktiska de ansåg att applikationerna var utifrån deras egna perspektiv. Åsikterna kring applikationernas användbarhet varierade till en viss del med både positiva och negativa åsikter. En majoritet av respondenterna uttryckte sig generellt positivt till frågan vad de tyckte om applikationerna. En av anledningarna till detta förklarades av applikationernas enkelhet. Applikationerna ansågs vara lätta och pedagogiska att använda och förstå. Majoriteten uppskattade således applikationernas enkelhet. Även respondenter som själva uttryckte sig vara mindre tekniskt kompetenta [R4, R8] ansåg att applikationerna var enkla att använda:
“Det var lätt att ladda ned. De var självinstruerande tycker jag som egentligen inte laddat ner den här typen av appar så många gånger utan det var bara att klicka, jag fick upp frågorna och sen var det klart.” [R4]
“Det var ju väldigt enkelt och det var lätt att förstå.” [R8]
Ytterligare positiva aspekter som togs upp var förmågan att genomföra en snabb koll på sitt eget hälsotillstånd. Dessa positiva aspekter riktas mot Apples applikation som efter man fyllt i sitt hälsotillstånd fick feedback på vad man bör göra som nästa åtgärd, som till exempel stanna hemma eller ringa sjukvården. Respondent 6, som använder COVID Symptom Study dagligen beskriver en uppskattning till Apples applikation då denna gav feedback utifrån informationen som angetts. Han ansåg att när man lämnar information så vill man få någon form av feedback tillbaka. En osäkerhet påpekas hos respondenten i vad informationen man anger faktiskt bidrar med. Respondenten förklarade att han gärna bidrar till forskningen men utan feedback är det svårare att förstå värdet av informationen. Andra respondenter tillade om feedback funktionaliteten i Apples applikation:
“Jag kan tänka mig att det kan ge som ett extra stöd till de som vill ha någon slags av bekräftelse. Man orkar inte ta sig till vården, man kanske inte orkar ringa dit. Att göra en snabb självskattning kan vara ett bra verktyg.” [R4]
“Den andra på Apple tyckte jag, jag gillade den för det för där fick man ju praktiska
23
beteende så. Ur ett eget perspektiv så tyckte jag att den var bättre om man ska jämföra.”
[R7]
Det fanns däremot även negativa åsikter riktade till applikationernas användbarhet. Dessa kan summeras som att de ansågs vara för enkla och att syftet med applikationerna ifrågasattes. Respondent 3 beskriver att han tyckte att det var mycket information som man redan hört. Ytterligare beskrev respondenten en skepsis till hur frågorna kan hjälpa att stoppa
smittspridning. Respondent 9 ansåg att frågorna var mycket grundläggande och att det fanns en brist på givande feedback. Han ansåg att applikationerna var mindre användbara och ifrågasatte om syftet med dem bara var ett sätt för andra aktörer att samla in statistik.
4.2 Webbaserad eller nativ
Vid frågan om man föredrog att använda applikationen som webbaserad eller nativ fanns olika åsikter. Fem respondenter föredrog att ha applikationen på webben. Detta förklarades för det första för att slippa ladda ner något [R1, R5, R8]. Respondent 5 förklarar att när applikationen är så enkel behövs ingen stängd applikation. Ytterligare uttryckte denne att det känns olustigt att ladda ner en massa appar. Ytterligare fördelar med en webbaserad
applikation är enligt respondent 1 att man även slipper skapa ett konto. För denne var fördelarna med detta att spara tid samt slippa ge bort personlig information. Slutligen
beskriver respondent 9 att webbapplikationer är snabbare och enklare. Respondenterna 3 och 7 föredrog däremot att använda en nativ applikationen. Förklaringen till detta var att om man skulle använda den långsiktigt ansågs detta mer tillgängligt. Ytterligare tyckte respondent 7 upplevelsen i en app är bättre då användandet blir mer fokuserat på applikationen i sig. Respondent 3 förklarar att han tror det är sannolik att använda en app än vad jag är att använda en webbaserad: “Jag har svårt att se att jag skulle gå in på Safari (webbläsaren),
söka upp den här sidan för att kunna svara på frågor” [R3]
Slutligen ansåg respondent 4 och 10 att det ansåg att plattformen inte spelade någon större roll. Respondent 4 ansåg att det var sömnlöst och att hon inte tänkte på att den ena var
applikation och den andra en webbsida. Respondent 4 härleder detta till att det gick så snabbt att ladda ner applikationen. Respondent 10 föredrog först Apples applikation just för att man inte behövde logga in vilket man behövde på Lunds applikation, men efter att ha gjort det det så var de likgiltiga.
4.3 Användarvänlighet
Ytterligare tillfrågades respondenterna om applikationernas användarvänlighet. Området berör till vilken grad personen anser att ett system kan användas utan större ansträngning. Angående frågan hur lätt det var att använda applikationerna höll tio av elva med om att applikationerna var mycket lätta att använda. “Det krävs en väldigt minimal appvana för
24
båda två. Alltså det var aldrig man var osäker på hur man skulle göra. Och rent grafiskt och visuellt var det bra liksom, jättelätt använt. Där var det inga problem.” [R6]
Respondent 9 påpekar dock att applikationerna kändes icke-intuitiva och inte så roliga att använda. Ytterligare nyanserar respondent 4 sitt svar huruvida de var enkla att använda med att de eventuellt var för enkla. Där respondenten skulle kunna tänka sig att mer djupdykande frågor för mer korrekta resultat. Till exempel saknade respondenten möjlighet att välja flera symptom i applikationernas valbara listor. Detta argument får medhåll från respondent 6 som ifrågasätter applikationernas operationalisering av begrepp. Till exempel undrar denne hur starka symptom man måste ha för att fylla i det symptomet. När apparna var så enkelt konstruerade föll dessa nyanser bort: “Till exempel har det varit någon förmiddag där jag
precis fått halsont och då är det lite diffust, hur i halsen ska jag ha? Innan jag faktiskt fyller i appen att det är ett halsont. Man kanske kan ha lite grann exempel.” [R6]
På frågan om respondenterna tyckte att informationen var tydlig eller begriplig höll de flesta med om det och berättade att den var väldigt tydlig. Respondent 1, 3 och 5 påpekar dock att det var ganska mycket text som dem ej läste igenom helt. Respondent 3 tyckte att Apples applikation hade löst detta bättre genom mindre text och mer bilder. På så sätt kunde respondenten ta till sig informationen bättre. Respondent 5 tyckte på grund av att det var mycket text att syftet varför man skulle använda applikationerna ej kom fram så tydligt. Att syftet blev otydligt på grund av lång introduktionstext höll även respondent 1 med om:
“Jag skulle nog säga att informationen till vad informationen ska användas till var lite otydliga. Det tillkom först i efterhand. För då stod ju att den (Apples applikation) skulle användas för att hindra spridning. Det första var Lunds universitet som skulle utveckla någonting, eller se hur det har spridits. Det var lite oklart i början. Det hade kanske behövt vara tydligare i början, men sen så läste jag ju inte igenom allting.” [R1]
Slutligen tillfrågades respondenterna om applikationernas teckenstorlek och presentation. En majoritet på nio av elva respondenter tyckte att den var bra. Respondent 4 påpekade att ibland behöver hon ha på sig glasögon för att kunna läsa på mobilen, vilket inte behövdes nu.
Ytterligare så påpekade respondent 10 att hon brukar störas på att läsa text på mobilen, men i detta fall var texten varken för stor eller för liten vilket gjorde läsningen behaglig. Däremot hade respondent 7 dock problem på sin enhet med Lunds applikation. Han hade svårigheter att klicka i vissa boxar samt att texten var lite för liten för att kunna läsas bekvämt. “Där
tyckte jag att Lunds var lite smått. Det var några boxar i början där man jag fick trycka flera gånger för att försöka fylla boxarna. Och texten kanske lite liten.” [R7]
25
4.4 Uppfattat hot och hälsotillstånd
Hälsozonen berör respondenternas åsikter kring uppfattade hälsohotet till en viss sjukdom eller åkomma, i detta fall till COVID-19. Hälsohotet baseras i sin tur på två stycken variabler, sitt eget hälsotillstånd samt hälsotro och oro. Vid frågan om respondenterna personligen var oroliga att bli smittade svarade 5 respondenter att de ej var det. Samtliga av dessa hade inget hälsotillstånd som leder till ökad oro för COVID-19. Respondenterna 4, 5, 6 och 9 uttryckte viss oro att bli smittade men säger också att de ej har något hälsotillstånd som skulle leda till ökad oro. Slutligen angav respondent 8 en oro att bli smittad samt uppgav hälsotillstånd med orsak till ökad oro: “Det är väl att jag har en så pass hög ålder och att det är många av de
äldre som blir väldigt sjuka. Så det är väl det som jag är mest rädd för nu.” [R8]
Flera som angav att ej vara personligen oroliga uttryckte sig vara oroliga att smitta andra [R1, R2, R3, R4, R5]. Av dessa så uppger några av respondenterna att de är mest oroliga över att närstående blir sjuka [ R1, R2, R3, R4]. Ytterligare påpekar respondent 3 en oro till sjukdom på ett ekonomiskt plan, där en stor del av respondentens inkomst beror på hur mycket extra arbetstid han kan arbeta. Nedan beskrivs andra respondenternas åsikter kring smittan:
“Personligen nej. Men jag har stor respekt för det. Det jag menar egentligen är att jag är orolig för personer i min omgivning än för min egen hälsa om jag skulle få det. Jag tror att alla kommer att få det och förhoppningsvis så kan vi rädda så många som möjligt genom att sprida ut kurvan.” [R1]
“Ja, det är kanske lite mer nära och kära. Allt ifrån föräldrar till farmor, mormor så. Men även generellt folk i närheten, någon man tycker om. Det är lite av en mörk zon med vad som händer, att vissa påverkas på olika sätt så jag är mer orolig för människor runt mig än mig själv.” [R2]
4.5 Hälsotro och oro
Slutligen fick respondenterna frågan om applikationerna som de testade skulle kunna stävja deras orosmoment. Av respondenterna tyckte respondenterna 6, 8, och 10 att användandet av applikationerna skulle kunna minska deras egna orosmoment. Vidare så beskrev flera
respondenter att även om apparna inte minskade deras egna personliga oro, så trodde de att applikationerna kunde minska oron bland andra personer vid användning [R2, R3, R4, R5, R7].
“Nej, inte mig personligen. Däremot så skulle de kunna stävja de jag umgås med de jag träffar dagligen då några av dem är väldigt rädda. Om en sån här applikation eller hemsida på något sätt visar, ja det här uppnår vi, på det här sättet hjälper vi att tackla COVID-19, då skulle det kanske ge mig lite sinnesro då jag vet att det hjälper nära och kära till mig som är rädda.” [R3]
26
“Kanske som ett bra komplement innan man går ut på Kryappen eller bara är som en dubbel check om man inte kanske har någon hemma som man kan prata med eller känna att man vill ha någon. Det känns ändå trovärdigt även om den inte är så djupdykande som sagt, men den ger lite snabb check.“ [R4]
Av dem som var positiva till applikationernas möjlighet att minska oro uttryckte
respondenterna 1, 4, 6 och 7 att det var specifikt Apples applikation som skulle kunna bidra till detta. Detta förklarades av att applikationen gav en åtgärder som man skulle göra näst:
“För den (Apples applikation) gav ändå praktiska åtgärder på hur man kan göra. Jag kan tänka mig att om man är orolig kanske man kan känna sig lite lugnare av den. Den andra var bara frågan om man kände sig frisk eller inte.” [R7]
Två av respondenterna uttryckte sig skeptiskt till frågan om applikationen kan minska individers orosmoment. Deras förklaring till detta var följande:
“Jag tror jag är tillräckligt medveten om mitt beteende och vad jag ska göra för att inte
sprida vidare COVID-19 utifrån det sättet jag valt att leva. Jag skulle aldrig träffa mina morföräldrar vad än appen säger. Så mycket litar jag inte på appen om vi säger så. “[R1] “Nej, Som jag sa det var ingen feedback, det var ingen återkoppling till vad jag gav för svar. Det tillförde ingen ytterligare kunskap som jag sa. [...] Det är som att fylla i en SCB rapport eller statistikrapport för att du måste. Jag vart inte någonting klokare eller mer informerad efter att jag använt de där två undersökningarna än vad jag var innan.” [R9]
4.6 Tidigare användning
När det kommer till ifall respondenterna hört talas om applikationen tidigare hade ingen respondent hört talas om Apples applikation tidigare och tre av de elva respondenterna hade hört talas om Lunds COVID Symptom Study [R5, R6, R7] . Två av de tre respondenter som hört talas om COVID Symptom Study hade läst om applikationen via tidningen och annan media [R5, R7]. Den tredje representanten hade sett reklam för applikationen via Facebook eftersom att respondenten följer Lunds universitet sida där: “Lunds universitet hörde jag
framförallt för att jag såg reklam för den. Jag har Lunds universitet på Facebook och så la de upp reklam för den (applikationen) där. “ [R6]
27
4.7 Subjektiv norm
Även om få respondenter hört talas om applikationerna innan intervjun var det viktigt för respondenterna att de får applikationer rekommenderade från person i sin omgivning. Åtta av elva respondenter berättade att de har en större sannolikhet att använda applikationer om de har blivit rekommenderade av någon som de känner. Till exempel berättade en äldre
respondent (79 år) att det är mycket lättare att ta till sig applikationer om de rekommenderas av en annan person: “Att hitta applikationer själv tror jag att blir svårt. Men om det är någon
som rekommenderar en applikation då är det ju bra mycket lättare att ta till sig.” [R8]
Flera respondenter beskrev även att de skulle känna sig mer bekväma med att använda applikationerna om de rekommenderats av en professionell person som till exempel en läkare: “Om läkaren hade sagt att jag ska använda den här appen då hade jag gjort det” [R4]. Trots att flera respondenter ansåg att applikationerna skulle fått ökad kredibilitet om de haft en professionell rekommendation så var även rekommendationer från familj och vänner mycket viktigt. En respondent förklarade att det är viktigt att personer som man litar på rekommenderar applikationerna: “För mig är vänner och familj viktigare skulle jag säga. Jag
har större sannolikhet att ladda ner någonting om någon som jag känner och litar på säger att det här är en bra applikation och jag använder den.” [R3]
Respondenterna tillfrågades om applikationerna sparade den data som respondenten angav. Även om de flesta respondenter var rätt säkra på att applikationerna sparade den data som angavs svarade enbart tre respondenter [R1, R2, R5] på att de var helt säkra på att
applikationerna sparade data. Ett vanligt svar bland respondenterna var att de snabbt gått förbi informationen om ifall applikationerna sparat data: hur den sparats, under hur lång tid och dylikt. Alla respondenter visste att de godkänt att någon typ av data sparats men inte exakt på vilket sätt. Däremot ogillade respondent 5 och 11 att de behövde fylla i sitt
postnummer i COVID Symptom Study. Respondent 5 föreslog att han hade varit mycket mer bekväm med att enbart ange sin stad.
När det kommer till ifall respondenterna var bekväma med ifall applikationer sparar personlig data om denne svarade alla utom två respondenter att de oftast är bekväma med att lämna ur personlig information om sig själva. En respondent, som jobbar inom militären, ansåg att insamling av personlig data är avgörande för när det kommer till användningen av applikationer:
“Om det nu skulle framgå att så är fallet att den sparar data skulle jag inte ladda ner den och skulle inte använda appen. [...] Jag jobbar med säkerhetsklassad material och
information dagligen och det skulle inte vara aktuellt för mig att använda en app där mitt rörelsemönster sparas.” [R3]
För andra respondenter spelade typen av information som sparas avgörande roll för ifall respondenten är bekväm med att datan sparas eller inte. En respondent förklarade att denne var trygg med typen av data som sparats i dessa applikationer då det var neutral information
28
[R9]. En annan användare var inte bekväm med att data sparades men insåg också att det ibland är omöjligt att undvika: “Generellt är jag inte bekväm med det. Men man har ofta inte
så mycket val”. [R5]
Av de tio respondenterna svarade sex stycken att de tidigare lämnat ut personlig information till andra hälsoapplikationer. Den datan som respondenterna delat med sig av tidigare är bland annat längd och vikt. En respondent tog upp “KRY”-appen som ett exempel där denne delat med sig av information för att få vård via videomöte [R9]. Flera respondenter tog även upp Apples inbyggda “Hälsa”-applikation som ett exempel på en applikation där de delat med sig av hälsodata tidigare.
När det kommer till att applikationer sparar data som rör användarens hälsa uppvisar dock respondenterna fler reservationer. Många respondenter berättade att om de hade haft ett sämre hälsotillstånd, till exempel en kronisk åkomma så hade de inte varit lika benägna att dela med sig av information om deras hälsotillstånd. En respondent förklarade sin reservation med att dela hälsodata på följande sätt: “När det kommer till sjukdomar om jag skulle haft
någonting, då kanske det inte hade känts så bra att spara” [R2]. En annan respondent
vidareutvecklade argumentet med att man inte vet vem som tar del av informationen som delas: “Jag tycker att det är ju försäkringsfrågor om de vet att jag haft COVID-19, nu har ju
inte haft det, men då kanske de nekar mig någonting om något år i försäkring eller någon form av så”. [R9]
Alla respondenter var dock bekväma med att dela med sig av data för att spåra smitta av COVID-19. En respondent förklarade sin ståndpunkt med att det var för att hjälpa till med att minska smittspridningen. “Det känns nog mer bekvämt eftersom det känns som att min
information kan leda till att hjälpa andra eller hjälpa samhället att minska
sjukdomspridningen” [R1] . En annan respondent var också vaksam över vilken typ av
information som sparas angående respondentens hälsa men var mer okej med att data samlas in om det hjälper till att stoppa smittan av COVID-19: “Jag skulle inte vara okej med att så
att säga medicinska åkommor jag har haft det vill jag inte sparas. Men om det är någonting som säger att det här kan hjälpa dig att inte få COVID-19, den typen av information är jag okej med”. [R3]
Vidare svarade alla respondenter att de var mer bekväma med att appar sparade data för att spåra smitta av COVID-19 än andra anledningar. Många respondenter svarade att det var en plikt att hjälpa till att förhindra spridningen av COVID-19 i samhället. En respondent förklarade att alla har ett ansvar att hjälpa till att stoppa smittspridningen, genom att bland annat dela med sig av sin egen data: “Att läget är som det är och att alla måste ta ett ansvar.
Det är inte svårt för mig att ge bort min information jag tycker att det vad alla bör göra egentligen”. [R3]
29
4.8 Tillförlitlighet
På frågan om applikationerna som användes var tillförlitliga svarade alla elva respondenter