I detta kapitel analyseras det empiriska resultatet utifrån syfte, frågeställning och vald teori. För att förstå analysens olika teman, så kommer de teoretiska begreppen Doxa och distinktion samt Watts modell att användas.
6.1 Konstruktion av yrkesdoxa
Utifrån begreppet doxa (Bourdieu 2014 s 115-125) finns det värderings och dominansförhållande inom olika fält och inom varje fält en förhärskande ordning. Om en sådan ordning existerar under en längre tid, så skapas det också en högre grad av struktur och kontroll. Av de intervjuade vägledarna, så redogör samtliga för hur vägledning i årskurs sju består av informationstillfällen och självkännedomsövningar. Vidare i årskurs åtta så finns ett stort fokus kring förberedelser, organisation och genomförande av den obligatoriska praon. En av de intervjuade vägledarna redogör här för att organisationen kring praoverksamheten i kommunen har centraliserats. Det positiva med denna centralisering är att det har skapats utrymme för hen att genomföra individuella samtal med alla elever i årskurs åtta, vilket innebär att det ges möjlighet att lyfta idéer och tankar kring gymnasievalet ett år tidigare än vanligt. Vidare redogörs för hur arbetet med ämnesintegrerade aktiviteter är något som två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna arbetar aktivt med, och som bland lärarna uppfattas positivt som ett värdefullt och bra redskap för vidga elevernas perspektiv kring kopplingen mellan ämne och yrken.
I årskurs nio kretsar mycket kring det förestående gymnasievalet som föregås av gymnasieinformationer och individuella samtal. Eleverna informeras också såväl klassvis,
31
som i de individuella samtalen om de grundläggande gymnasieprogram som finns tillgängliga.
Utifrån de etiska regler (Sveriges Vägledarförening 2017) som finns, så ska de individuella samtalen utgå från individen samt vara opartiska och värderingsfria i syfte att kunna göra ett väl underbyggt val. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör för att detta är något som praktiseras i vägledningssamtalen. Det framkommer också i empirin att individens intresse är något som återkommer i de samtal som utförs. Syftet med detta är att individen ska få syn på om hens intressen kan kopplas till tankar kring studie- och yrkesval och också för att det egna perspektivet skall vidgas och en självförståelse uppnås. Konstruktionen av yrkesdoxan ”den goda vägledningen” kan förstås utifrån att studie- och yrkesvägledaren anser att matchning och påverkan i arbetet uppfattas som något fult och på så sätt skapar en distinktion mellan det som betraktas som vad en studie- och yrkesvägledare bör göra och inte göra i vägledningsarbetet. Att påverka konstrueras som fel och dåligt till skillnad från oberoende och opartiskt som uppfattas som bra. Den ”goda vägledningen” utifrån ovanstående är att förstå som opartisk och värderingsfri och som syftar till att individen ska kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval.
De intervjuade studie- och yrkesvägledarna förklarar också att om mer tid skulle frigöras i studie- och yrkesvägledarens arbete, så skulle denna tid fyllas med fler individuella samtal. Allt för att ytterligare kunna vidga individens perspektiv vad avser studie- och yrkesval.
6.2 Att vägleda mot lokala kontexter
Inom den studie- och yrkesvägledning som idag genomförs på de intervjuade skolorna så finns en vägledningsmodell som fokuserar kring det individuella samtalet, som syftar till att eleven ska vidga sina perspektiv och få en självförståelse för att kunna göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Denna vägledning följer de etiska regler som finns kring opartisk och värderingsfri vägledning, det som betraktas som ”den goda vägledningen” - yrkesdoxan. I den generella vägledning som idag bedrivs så arbetar skolan dels internt med lärarna när det gäller den ämnesintegrerade verksamheten och dels med den obligatoriska
32
praon. Det genomförs också olika aktiviteter med externa aktörer. Bland annat så görs studiebesök på lokala företag. Skolan arrangerar också yrkesdagar där lokala företag kommer till skolan och visar upp sin verksamhet. Syftet med den här typen av aktiviteter är att eleven ska få en breddad kunskap kring yrke och arbete. Två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör för hur de systematiskt arbetar med att vidga kontaktytan med det lokala näringslivet.
Utifrån förutsättningen att studie- och yrkesvägledning ska ske opartiskt och värderingsfritt, så skapas en yrkesdoxa – ”den goda vägledningen”. Utifrån ovanstående ser jag att vägledningen har individen i fokus och ser sin roll som att de inte ska påverka. I Watts modell redogörs för hur vägledningen kan följa en individcentrerad inriktning som syftar till att individen och dess förutsättningar och möjligheter att vidga sitt perspektiv maximeras. I den samhällscentrerade inriktningen finns en tanke om att vägledning inriktas på att förändra samhället utifrån ett syfte att styra individen mot exempelvis de branscher där det idag råder kompetensbrist.
Utifrån den insamlade empirin så är förståelsen att det görs en distinktion mellan den individuella vägledningen i förhållande till den generella vägledningen. I den individuella vägledningen så finns det etiska regler att förhålla sig till. När det gäller den generella vägledningen så finns en komplexitet kring vad studie- och yrkesvägledaren får göra och inte göra. Studie- och yrkesvägledaren bör förhålla sig opartisk och vara värderingsfri och samtidigt till varje individ förmedla information och kunskap kring yrken och arbete som finns i närområdet.
6.3 Sammanfattande analys
Studie- och yrkesvägledarens doxa ”den goda vägledningen” konstrueras utifrån förståelsen att det finns distinktioner mellan det som uppfattas som bra och dålig vägledning och vad en studie- och yrkesvägledare bör göra och inte göra. Studie- och yrkesvägledaren genomför vägledning med individen både genom individuella samtal såväl som genom generell vägledning. Utifrån de sex intervjuer som har genomförts så är det tydligt att den
33
vägledning som bedrivs utgår från de etiska regler som finns, samt att den är opartisk och värderingsfri. och att fokus i vägledningen ska ligga på individen och hens förutsättningar. När det gäller den generella vägledningen så genomförs prao, som sedan 2018 är obligatorisk i Sverige. Vidare så genomförs olika typer av aktiviteter som exempelvis studiebesök och yrkesdagar, där skolan mer eller mindre samverkar med externa aktörer. När det gäller den generella vägledningen så finns en komplexitet kring vad studie- och yrkesvägledaren får göra och inte göra.
Lovén (2000) redogör för studie- och yrkesvägledarens dilemma där hen hela tiden måste se till så att det finns en avvägning/balans hos vägledningen mellan samhällets och individens behov. I den gjorda studien redogörs för hur en yrkesdoxa – ”den goda vägledningen” skapas utifrån att varje individ bör få en opartisk och värderingsfri vägledning. Vidare så redogörs det för samhällets behov genom att det i den lokala kontexten finns aktörer med kompetensbrist samt att politiken har en önskan om ungdomars framtid som kommuninnevånare. I den lokala kontexten så blir det genom det empiriska materialet synliggjort att de aktörer som samarbetar med skolan och informerar om sin verksamhet också kan påverka eleven och skapa ett intresse hos eleverna. Detta kan benämnas av studie- och yrkesvägledaren som god påverkan då det påverkar individen att bli intresserad av något. Detta kan med fördel användas i den individuella vägledningen för att hjälpa den enskilda eleven att ytterligare vidga sina perspektiv.
Den slutsats som kan dras är att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har ett
likvärdigt förhållningssätt att i den individuella vägledningen arbeta utifrån det som kan betraktas som yrkesdoxan – ”den goda vägledningen”. Den generella vägledningen verkar vara mer komplex. Systematiskt arbete med detta verka höra till ovanligheterna bland de intervjuade studie- och yrkesvägledare. Genom att uppmana externa aktörer till att delta i studiebesök och yrkesdagar får eleverna arbetsmarknadskunskap och i vissa fall så skapas också ett intresse. Om ett intresse skapas, så fångar studie- och yrkesvägledaren upp detta i samband med det individuella vägledningsarbetet, och hjälper på sätt individen att ytterligare vidga sitt perspektiv.
34