I det här kapitlet diskuterar jag vad som har framkommit genom att relatera resultaten i analysen till den tidigare forskningen. Kapitlet delas in i en resultatdiskussion, en metoddiskussion samt en diskussion om de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien. Syftet med studien var att studera/analysera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i sitt vägledande arbete.
7.1 Resultatdiskussion
I den tidigare forskningen som lyfts så framkommer det att den enskilde vägledaren hamnar i ett dilemma där det utifrån förståelsen att vägledningen ska vara en kontinuerlig process, måste finnas en avvägning/balans mellan individens och samhällets behov (Lovén 2000 s 26). Utifrån de intervjuade studie- och yrkesvägledarna så framkommer ett mönster kring hur den individuella vägledningen genomförs. I detta mönster framträder de etiska reglerna (Sveriges vägledarförening 2017) i kombination med ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt vara att betrakta som ”den goda vägledningen” – vad en studie- och yrkesvägledare får göra och inte göra. Vidare så finns också en generell vägledning som handlar om att eleverna ska få arbetsmarknadskunskap genom att görs studiebesök och att skolan tillsammans med externa aktörer genomför exempelvis yrkesdagar. Dessa aktiviteter tydliggör vilka yrken och arbeten som finns i den lokala kontexten, men också vilka utmaningar som kan finnas i form av kompetensbrist, politiska mål och visioner.
I tidigare forskning (Hedenus och Wikstrand 2015) så diskuteras kring olika förståelser av ordet ”intresse”. Utifrån att ordet kan betraktas som något som individen utvecklar på sin fritid, så kan det också betecknas som en aktivitet som hen uppfattar som viktig och
35
som i förlängningen blir en passion. Mot bakgrund av att intresse kan utvecklas till passion så kan det också överföras till ett vägledningssammanhang där det handlar om att vidga den enskilde individens perspektiv kring att göra ett väl underbyggt gymnasieval. I den gjorda studien kan man tydligt se att det finns studie- och yrkesvägledare som systematiskt samarbetar med externa aktörer kring olika aktiviteter som exempelvis studiebesök och yrkesdagar. Utifrån ett vägledningsperspektiv så redogör dessa två studie- och yrkesvägledare att de uppmanar lokala aktörer att samarbeta med skolan i syfte att väcka elevernas intresse kring de yrken och arbetsplatser som finns i den lokala kontexten.
Denna studie har genomförts utifrån intervjuer av sex studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne. I denna region råder inom vissa branscher en stor kompetensbrist, som uppfattas som en stor utmaning för framtiden. Den tidigare forskningen redogör för att kompetensbristen är ett stort problem i många länder och att det krävs en utveckling i samarbetet mellan företagen och utbildningssamordnarna för att förståelsen kring de lokala aktörernas verksamhet ska utvecklas bland eleverna. Utifrån resultatet av den studie som har gjorts framkommer att det redan idag finns ett samarbete mellan externa aktörer och de skolor som har deltagit i studien. Det framkommer vidare att det finns ett intresse hos de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att informera om lokala kontexter för att skapa intresse hos eleverna. Uppfattningen är dock att utifrån den yrkesdoxa som har skapats och där vägledning bör ske opartiskt och värderingsfritt, så uppfattas vägledning mot lokala kontexter som något som utgör en påverkan på individen och därmed betraktas som dålig vägledning. Förutom den obligatoriska praon så uppger endast två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att de arbetar systematiskt med denna typ av samverkan. Övriga fyra redogör för att det finns möjligheter för utveckling kring samverkan med externa aktörer. Slutsatsen är att det finns en samverkan i lokal kontext mellan skolan och externa aktörer, samt att graden av samverkan avgörs beroende på hur studie- och yrkesvägledaren väljer att organisera denna verksamhet.
I Watts modell kan ”den goda vägledningen” som kan förstås som opartisk och värderingsfri betraktas befinna sig i rutan ”icke-anvisande modell” som innebär att nuvarande situation ur svensk kontext befinner sig i en individcentrerad inriktning där det handlar om att maximera den enskildes möjligheter genom att vidga hens perspektiv. En
36
samhällsförändrande inriktning innebär vägledning som sker utifrån samhällets behov (exempelvis bristyrken) skulle uppfattas som dålig vägledning.
Samhällscentrerad Individcentrerad inriktning inriktning Förändring
Anpassning
Figur 1. Vägledningens funktioner enligt Watts (1980 s 112).
I lokal kontext finns också aktörer där kompetensbrist är en ständigt återkommande utmaning. En av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör vidare för ett politiskt mål i kommunen där det finns en förhoppning om att ungdomarna ska stanna kvar i kommunen, och se kommunen som en potentiell arbetsgivare.
7.2Metod och teoridiskussion
Syftet med studien har varit att studera/analysera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i sitt vägledande arbete. För att genomföra denna undersökning har en kvalitativ metod valts. Anledningen till val av denna metod har varit att kunna få en helhetsförståelse för ett fenomen, och vidare också att personligen få möjligheten att möta intervjupersonerna för att kunna observera och på ett bättre sätt kunna tolka svaren. Det har inte funnits något bortfall bland de intervjuade studie- och yrkesvägledarna eftersom alla kontaktade också har deltagit i studien. I intervjuguiden fanns sex frågor, och detta var fullt tillräckligt och gav också utrymme för de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att utveckla sina svar och ge kompletterande och fördjupande information. När det gäller tillförlitligheten i studien så anses denna som
Samhällsföränd- rande modell Individförändrande modell Kontrollmodell Icke-anvisande modell
37
god eftersom samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledare är verksamma i de kommuner som innefattas i begreppet Sydöstra Skåne.
Vid val av teoretiska begrepp så valdes Bourdieus doxa för att få syn på hur en vägledare resonerar om gränserna i sin roll, och vad som kan innefattas i beskrivningen av det som kan betraktas som ”den goda vägledningen” – vad en vägledare får göra och inte gör. Vidare så har begreppet distinktion använts för att förstå hur studie- och yrkesvägledaren talar om sin roll och sätter gränser för sitt arbete. Avslutningsvis så har det redogjorts för Watts modell för att förstå den spänning som existerar mellan samhällets och individens behov, och hur doxan påverkar var i modellen vägledarna rör sig. Med en sådan doxa blir det svårt att vägleda utifrån samhällets behov. Min egen reflektion är att de teoretiska begrepp som har använts har känts högst relevanta för den studie som har genomförts. Dock kände jag en svårighet att i början lyfta mig ur min egen förståelse av vägledning då jag ju utifrån min pågående utbildning är bärare av samma doxa.
7.3 Förslag till vidare forskning
Då såväl ämnesintegrerad verksamhet i skolan som samarbete mellan skolan och externa aktörer är en ständigt återkommande diskussion på de skolor som jag har besökt, så skulle det vara intressant att undersöka hur huvudmännen ser på detta utifrån det ansvar som de har att organisera studie- och yrkesvägledningen.
38