Att vägleda i lokala kontexter

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Att vägleda i lokala kontexter

- en studie om yrkesdoxan och vägledarens dilemma

Vocational guidance in local contexts

- a study about the vocational doxa and counsellors dilemma

Michael Fogelström

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp

Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-04

Examinator: Irene Andersson Handledare: Frida Wikstrand

3

Sammanfattning

Kompetensbristen är en stor global utmaning för framtiden. Såväl internationellt, nationellt som ur ett regionalt perspektiv. Det är därför av stor vikt att den studie- och yrkesvägledning som bedrivs har förmågan att tillgodose varje ung människas möjligheter att få en opartisk, värderingsfri och informativ vägledning i syfte att öka självkännedomen och vidga perspektiven för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Forskning visar att den individuella vägledningen i form av vägledningssamtal som idag oftast bara genomförs i årskurs nio borde utökas och ges större utrymme i såväl årskurs sju som i årskurs åtta, för att kunna utveckla en process över längre tid. Syftet var att studera och analysera hur studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne talar i relation till sin roll som vägledare samt även hur det vägledande arbetet relaterar till den lokala kontexten. För att genomföra studien valdes en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne intervjuades på sina respektive skolor. Det gjordes samtals intervjuer som utgick från en på förhand konstruerad intervjuguide för att intervjupersonerna både skulle kunna svara på direkta frågor, men även för att få kompletterande och fördjupande information som skulle stärka validiteten i undersökningen. Den insamlade empirin analyserades genom de teoretiska begreppen doxa, distinktion och Watts modell. Resultatet av studien ger en bild av att det konstrueras en doxa som är baserad på ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt, och att det sker en vägledning i den lokala kontexten som utgår ifrån det intresse som kan finnas hos den enskilde eleven, dock utan att studie- och yrkesvägledaren gör avsteg ifrån doxan.

4

Förord

Denna uppsats är ett resultat av en lång och arbetsam process där jag har slitits mellan hopp och förtvivlan, men där jag i min övertygelse om att allt är möjligt äntligen har kommit i mål. Jag vill rikta ett varmt och hjärtligt tack till min älskade familj och de vänner som har stöttat mig under min studietid. Vill också slutligen rikta ett stort tack till min handledare Frida Wikstrand för det stora stöd och den värdefulla respons som jag har fått under arbetets gång.

5

Innehållsförteckning

2.1 Individuell och generell vägledning ... 10

2.2 Kompetensbrist ... 12 2.3 Ungas val ... 13 2.4 Sammanfattning ... 14 3. Teoretiska begrepp ... 15 3.1 Doxa ... 15 3.2 Distinktion ... 16 3.3 Watts modell ... 17 3.4 Sammanfattning ... 18 4. Metod ... 19 4.1 Metodval ... 19 4.2 Urval ... 20 4.3 Datainsamling ... 21 4.4 Analysmetod ... 21 4.5 Etiska ställningstaganden ... 22 5. Resultat ... 23

5.1 Vägledningsarbetet i årskurs sju ... 23

5.2 Vägledningsarbetet i årskurs åtta ... 24

5.3 Vägledningsarbetet i årskurs nio ... 26

5.4 Vägledning mot bristyrken ... 27

6

6. Analys ... 30

6.1 Konstruktion av yrkesdoxa ... 30

6.2 Att vägleda mot lokala kontexter ... 31

6.3 Sammanfattande analys ... 32

7. Diskussion ... 34

7.1 Resultatdiskussion ... 34

7.2 Metod och teoridiskussion ... 36

7.3 Förslag till vidare forskning ... 37

8. Referenslista ... 38

7

1.Inledning

”Och det rimmar väldigt illa, eftersom vi i kommunen har politiska mål att vi ska behålla ungdomar här och att de ska vilja stanna kvar i kommunen och se orten som en potentiell arbetsgivare”

I citatet ovan beskriver studie- och yrkesvägledaren Beata den komplexitet som kan finnas kring att vägleda i en lokal kontext.

Det finns individuella val som inte tar hänsyn till behov som samhället kan tänkas ha (Lovén 2000 s 26). Det finns ur ett samhällsperspektiv en vikt av att individer väljer bristyrken, oavsett om det är på riksnivå eller ur ett lokalt perspektiv. Utifrån detta pekas det på studie- och yrkesvägledaren som en yrkesgrupp som ska vara med och vägleda unga för att tillgodose samhällets behov. Studie- och yrkesvägledaren hävdar från sin horisont att det är individens fria val som gäller och att vägledning ska göras opartiskt. Detta brukar kallas vägledarens dilemma (Lovén 2000 s 24).

Ända sedan vägledningens professionella tillkomst har det utifrån ett samhällsmål funnits en skärningspunkt mellan individens fria val och samhällets behov. Vägledningen har historiskt sett fungerat som en kontrollfunktion, som har varit en samhällscentrerad inriktning för kontroll och anpassning av individen. Att vägledaren skulle agera som samhällsförändrare har därför varit mer sällsynt (Watts, 1980), men har skett i svensk kontext på 1970- och 1980 talet. Eleverna skulle då medvetandegöras om orättvisor i samhället. och skulle på så sätt få både beredskap och kunskap för att kunna förändra dessa (Lovén 2000 s 25).

Arbetsförmedlingen redogör i sin rapport: Var finns jobben? Bedömning för 2019 och

på fem års sikt (Arbetsförmedlingen 2019) att det totala underskottet av utbildad arbetskraft

8

också finns goda jobbmöjligheter i många yrken som kräver någon form av utbildning, antingen en yrkesutbildning på gymnasienivå el. en högskoleutbildning. Vissa av dessa yrken är bristyrken som exempelvis elektriker, svetsare och industriarbetare där för få individer befinner sig i utbildning för kunna matcha det behov som finns på arbetsmarknaden. I rapporten (Centrum för regional analys 2019 s 35-36) betonas hur det finns ett samhällsbehov som inte blir tillgodosett av individens yrkespreferenser.

Enligt Skolverkets allmänna råd ska studie- och yrkesvägledningen utveckla

individens kunskaper kring den egna förmågan och framtida karriärval med syftet att kunna göra väl underbyggda val och fatta väl övervägda beslut (Skolverket 2013 s 11). Utifrån en kontext där såväl kompetensbrist, vägledarens roll och de ungas val påverkar så skapar detta en komplex roll för den enskilde studie- och yrkesvägledaren.

Utifrån ovanstående vill jag studera hur vägledningens doxa konstrueras, vad som betraktas som god respektive dålig vägledning. Vidare är det intressant att studera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare resonerar om ”sin roll” i relation till frågor som berör vägledning i den lokala kontexten.

9

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att studera och analysera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar i relation till sin roll som vägledare och om det vägledande arbetet i relation till den lokala kontexten.

1.2 Frågeställning

• Hur konstrueras vägledningens doxa i berättelsen kring studie- och yrkesvägledarens roll och det vägledande arbetet?

10

2. Tidigare forskning

I det här kapitlet redogörs för tidigare forskning med relevans i förhållande till syfte och frågeställning. Det redovisas hur den generella vägledningen bör utvecklas för att elever på olika sätt ska kunna utveckla sin yrkeskunskap i syfte att bli bättre förberedd inför gymnasievalet. Vidare så kommer det i kapitlet att redovisas tidigare forskning utifrån följande teman: Individuell och generell vägledning, kompetensbrist och ungas val.

2.1 Individuell och generell vägledning

Lovén (2000) har i sin forskningsrapport Kvalet inför valet intervjuat såväl elever som studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning och dess effekter. När det gäller intervjuerna med vägledarna så framkommer att ett stort elevunderlag gör att tiden för samtalen med de enskilda eleverna blir kort. Vägledarna menar också att en längre process som startade redan i årskurs 7 eller 8 skulle medföra att fler samtal kunde genomföras. ”Tendensen är att vägledarna omedvetet, bland annat av effektivitetsskäl, gör bedömningar utifrån ett kortsiktigt matchningstänkande och därmed inte ur ett processperspektiv”(Loven 2000 s 244). Dock menar Lovén att vägledarna står inför ett problem. Eleverna har nämligen minimal erfarenhet av arbete, och denna erfarenhet kan inte bytas ut mot information (Loven 2000 s 249). Det finns begränsningar i det traditionella samtalet. Det är därför av vikt att vägledarna hittar nya former för att möta och interagera med eleverna. Vägledning kan ske i samband med praktikplatsbesök såväl som i andra miljöer utanför skolan (Lovén 2000 s 250).

11

250). Vidare så menar Lovén att studie- och yrkesvägledarens roll inte har slagit igenom i skolans vardag. Vägledarens huvudsakliga roll har blivit att genom vägledningssamtalet hjälpa elever i årskurs nio att göra ett val som är väl övervägt. Samtalen kan beskrivas som möten utifrån inbyggda ritualer. Initiativet kommer från vägledaren som frågar ut eleven, och fortsätter sedan med att informera. Utifrån detta lotsas eleven mot ett beslut. Beskrivningen kan upplevas som förenklad, men tydliggör en bild av vägledningen där densamma är inramad av faktorer som både elever och lärare har svårt att frigöra sig ifrån. Vägledarna kan också beskrivas som koordinatorer och katalysatorer där de försöker aktivera processer där både perspektiv vidgas, såväl som att knyta ihop de idéer och brist på idéer som eleverna har utifrån de möjligheter som fanns. Ambitionen för vägledarna i Lovéns studie var att valet skulle klaras av, antagningsblanketten fyllas i utifrån en begränsning av tid. En del av ansvaret överlämnades från eleven till vägledaren och eleven ägde på så sätt inte de alternativ som diskuterades och heller då inte de val som gjordes (Lovén 2000 s 250). Vidare så kan elevernas möjlighet till att bearbeta självkännedomen ökas genom en utbyggd och mer flexibel arbetslivspraktik tillsammans med tillvalskurser med inriktning på framtidsval. Insatser i undervisningen baserad på självuppfattning och framtidsbilder skulle ge ett större avtryck på syoverksamheten (Lovén 2000 s 249). År 1994 slutade praon i Sveriges skolor att vara ett obligatorium. Allt sedan dess har praon successivt minskats. I en rapport från Ratio (2016 s 16-18) redovisas att praon i de kommunala skolorna 1995 uppgick till 4,3 veckor och i friskolorna 3,8 veckor. År 2015 hade detta minskats till nio dagar i de kommunala skolorna och sju dagar i friskolorna. Vidare så var det 84,8% av de kommunala och 81,3% av friskolorna som år 2015 fortfarande hade kvar praon i grundskolan. Författarna menar vidare att praon är viktig för att kunskaper, förmågor och färdigheter kräver att det finns en interaktion mellan teori och praktik (Ratio 2016 s 10). År 2017 beslutar regeringen att tillsätta en utredning som har i uppdrag ta fram förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i skolan kan utvecklas så att elever ska få en likvärdig förutsättning att utifrån goda kunskaper om utbildningsvägar och arbetsliv kunna göra ett väl underbyggt val. I februari 2018 så beslutar Skolverket att från och med den 1 juli 2018 återinföra praon i grundskolan (Skolverket 2018). I Januari 2019 presenteras ett betänkande där det redovisas olika förslag för att utveckla studie- och yrkesvägledningen både ur ett individuellt såväl som ur ett generellt perspektiv. Ett av

12

förslagen är att införa ett ämne på schemat kallat framtidsval. Tanken är att ämnet ska komplettera de former som idag finns för generell vägledning och vidare utveckla och bredda elevens kunskaper om samhälle och arbetsliv inför såväl studie som yrkesval. (SOU 2019:4 s 297)

2.2 Kompetensbrist

I en alltmer globaliserad värld, så är kompetensbristen en viktig fråga i många länder. I en forskningsartikel från Ghana (Ayenteimi, Burgess, Dayaram, 2016) framkommer att landets framtida utveckling hindras beroende på brist av utbildad arbetskraft. Det är främst inom de tekniska och industrirelaterade yrkena som denna kompetensbrist visar sig. Yrkesutbildningar inom industri och teknikbranschen ses främst vara lämpat för elever som inte klarar antagning till traditionella skolor och för elever som inte uppfattas ha möjligheter att tillgodogöra sig akademiska studier (Darvas & Palmer 2014). Detta har gjort att regeringen medvetet har undertryckt värdet av yrkesutbildningar, vilket också har resulterat i färre investeringar kring yrkesutbildningar i förhållande till andra utbildningar (Ansah & Kissi 2013). Författarna pekar på att det finns problem kring utbildningssystemet och lärlingsprogrammen utifrån arbetsgivarnas perspektiv. Vidare så menar Ayenteimi, Burgess och Dayaram (2016) är att det krävs en utveckling i samarbetet mellan företagen och utbildningssamordnarna, och att det i större utsträckning görs större investeringar riktade mot yrkesrelaterade utbildningar i syfte att minska kompetensbristen.

I takt med att många industriföretag i Sverige går mot en högteknologisk framtid så skapas ett omvandlingstryck som pekar på en framtida ökning av antalet anställda inom industrisektorn. Det framställs att det pågår en övergång från industri till ett tjänstesamhälle, men det är en mycket förenklad bild av den strukturomvandling som sker, och detta riskerar också att bli en självuppfyllande profetia som på inget sätt gynnar långsiktig tillväxt i Sverige. Med den befarade nedgången som detta ger sken av, så finns risken att allt fler unga och välutbildade inte söker sig till denna sektor trots att det finns en brist på kompetent arbetskraft (Centrum för regional analys 2019).

13

2.3 Ungas val

Beroende på var en ung individ växer upp, så ges olika förutsättningar för individen att kunna följa sina utbildningsval när det gäller fortsatta studier och yrkesval. I en forskningsartikel (Rosvall, Rönnlund, Johansson 2018) redogörs för en studie gjord bland årkurs nio elever på två olika skolor, en i staden och en på landsorten. Den generella slutsatsen är att ungdomar på landsorten möter olika typer av utbildning- och yrkeshinder. Förståelsen för ett livslångt lärande betyder att det finns minst två viktiga konsekvenser som påverkar en utbildningssamordnare. För det första så har ungdomar idag ett ökande behov av obligatorisk utbildning, och det argumenteras också för att den obligatoriska utbildningen måste centraliseras. Vidare så kräver de flesta länder i västvärlden idag en gymnasieutbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden (Rosvall, Rönnlund, Johansson 2018).

Om ungdomar på landsorten i Sverige skulle bestämma sig för att fortsätta sin utbildning efter den obligatoriska nioåriga grundskolan, precis som 95% av Sveriges ungdomar gör (Skolverket 2016) så skulle det troligtvis också bli nödvändigt för dem att flytta hemifrån under studietiden. Inför valet ”att flytta eller stanna kvar” skulle många av dessa ungdomar uppleva en ambivalens. Hembygden är trygg men ger inga möjligheter till utveckling varken när det gäller utbildning eller arbete. Utifrån en sådan utveckling kan de unga tvingas att lämna sin hemort för studier eller möjligheter till arbete (Rosvall, Rönnlund, Johansson 2018).

Vidare så har val av yrken och studier under lång tid varit något som setts ska matchas mot en individs intressen. I en forskningsartikel av Hedenus och Wikstrand (2015), så diskuterar författarna olika förståelser av ”intresse” och vilken betydelse detta ges i samband med yrkesval. I grunden är intresse att förstås utifrån ett fritidsintresse eller en hobby, någonting som individen ägnar sig åt på sin fritid. Många gånger kan detta

sammanfalla med en annan förståelse där intresse kan uppfattas vara en aktivitet som individen anser är viktig och tycker mycket om, och därför lägger ner mycket energi och tid på – en passion (Vallerand m fl 2007). Ett intresse kan också beskrivas utifrån att individen är intresserad av något specifikt. Ett exempel skulle kunna vara att en individ är intresserad av att arbeta som advokat för att hen vill ha en hög lön. Utifrån detta ska direkt och indirekt

14

intresse förstås som en teoretisk indelning, intern och extern motivation. Intresse som passion kan kopplas till det förra, och intresset för ett visst yrke till det (Deci m fl 1991). Det konstateras vidare att det kan råda olika förståelser kring intresse, och i vilken utsträckning det kan anses som medfött – som en del av personligheten eller som föränderligt och socialt konstruerat. Hedenus och Wikstrand (2015) utgår ifrån det senare. Intresset och vilja hos individen kan uppfattas vara ett resultat av den egna bedömningen och utvärderingen av de möjligheter som finns. Hedenus och Wikstrand (2015) noterar avslutningsvis att ett intresse kan vara föränderligt över tid. Det vill säga att individer kan påverkas till att själva rikta sig mot yrken där det råder brist på arbetskraft.

2.4 Sammanfattning

Den tidigare forskning som gjorts visar att den individuella vägledning där samtalen är en central del borde utvecklas och genomföras i högre utsträckning i både årskurs sju och årskurs åtta, i syfte att i en längre process kunna öka elevernas självkännedom. Vidare så finns det utvecklingspotential när det gäller den generella vägledningen, där olika typer av aktiviteter i form av studiebesök och praktik skulle bredda elevernas kunskap om yrken och arbeten. Globalt så är kompetensbrist en stor utmaning för framtiden, och tidigare forskning visar att samarbetet bör intensifieras mellan utbildningssamordnare och näringsliv för att skapa möjligheter att möta kompetensbristen på ett bättre sätt. Det beskrivs också i tidigare forskning hur en individs intresse kan vara en viktig beståndsdel i samtal som rör studier och framtida yrkesliv. Utifrån ovanstående tar jag med mig att en utökning av de individuella samtalen med eleverna i kombination med en utökad generell vägledning, kan medföra att elever får ökad självkännedom och vidgade perspektiv.

15

3. Teoretiska begrepp

Då syftet med denna undersökning är att studera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i sitt vägledande arbete så presenteras i det här kapitlet de teoretiska begreppen som har använts för att analysera det empiriska materialet som samlats in. Begreppen som har använts är Bourdieus doxa och

distinktion för att förstå hur vägledarna talar om sin roll och sätter gränser för sitt arbete

samt Watts modell för att förstå den spänning som finns mellan samhällets och individens behov.

3.1 Doxa

Doxa (Bourdieu 2014 s 115-125) är ett begrepp myntat av Bourdieu och förstås utifrån ett grundantagande att det sociala livet är byggt kring symboliska och kulturella trossystem med specifika föreställningar så kallade doxor. Utifrån ett vägledningsperspektiv kan detta exempelvis vara hur man lyssnar på den enskilda individen och var hen är just nu. Att också på bästa sätt få individen att utveckla olika förmågor för att hen ska kunna väga samman de faktorer som kan vara betydelsefulla i ett studie- och yrkesval. Vidare så kan det härledas till vägledningens etiska regler där det redogörs för att studie- och yrkesvägledningen ska vara värderingsneutral eller opartisk (Vägledarföreningen 2017). I intervjuerna kommer jag att leta efter och förstå uttryck för det som skulle kunna kallas trosuppfattningar eller det som tas för givet.

Där finns värderings- och dominansförhållanden inom olika fält, och inom varje fält råder en förhärskande ordning. Om ett fält historiskt har existerat en längre tid, så finns en högre grad av struktur och kontroll. Detta leder till en starkare kamp mellan de krafter som står för det konservativa i förhållande till de utmanande krafter som ifrågasätter doxan (Bourdieu 2014 s 115-125). Studie- och yrkesvägledarens huvudsakliga roll har i en svensk

16

kontext under lång tid varit att genom individuella vägledningssamtal vägleda den enskilde eleven för att hen på bästa sätt ska kunna göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Genom att få syn på hur ett yrke eller gränser för yrkesrollen och vad ”den goda vägledningen” är kan spår av yrkesidentitet skönjas. Utifrån detta så kommer begreppet doxa att användas för förstå vilka regler som skapas för hur en studie- och yrkesvägledare bör arbeta.

För att se hur vägledare resonerar om gränserna i sin roll vill jag förstå hur de beskriver ”den goda vägledningen”. Det kan jämföras med den vägledning som bygger på Skolverkets allmänna råd om att all vägledning ska ske opartiskt och värderingsfritt i förhållande till de förväntningar som den lokala kontexten kan ha kring studie- och yrkesvägledning. Doxa handlar om vad som beskrivs som regler.

3.2 Distinktion

Utifrån det som är det för givet tagna och de trosuppfattningar som sammantaget från ett vägledarperspektiv skapar en doxa – ”den goda vägledningen” så finns det också det som kan betraktas som dålig vägledning. Distinktion kan förstås som ett begrepp där det särskiljande blir synligt (Wikstrand 2011). I denna studie kommer distinktion att användas för att få syn på det som i studie- och yrkesvägledarens arbete tillskrivs som den dåliga vägledningen.

Vägledning kan utifrån detta förstås vara konstruerad utifrån förutsättningen att vägledaren skulle vara beroende, partisk och agera påverkande i sitt förhållningssätt gentemot individen. Förståelsen utifrån genomförd studie är att det i den lokala kontexten existerar lokal politik och näringsliv som utifrån politiska mål, visioner och det faktum att det inom vissa branscher råder kompetensbrist, kan utgöra en form av påverkansfaktor kring studie- och yrkesvägledarens roll och det vägledningsarbete som genomförs. Utifrån ovanstående är det därför intressant att använda begreppet distinktion för att få syn på hur vägledaren i den lokala kontexten talar om sin roll och sätter gränser i sitt arbete och det som betraktas som den dåliga vägledningen.

17

3.3 Watts modell

Det finns individuella val som ofta inte tar hänsyn till samhällets behov. Ur ett samhällsperspektiv finns det ett behov av att individer väljer bristyrken. Det vara behov från ett landsperspektiv men också ett lokalt perspektiv. Vägledare brukar pekas på som en grupp som ska vara med och vägleda unga för att möta upp samhällets behov. Vägledare å andra sidan brukar hävda individens fria val och sin egen opartiskhet. Detta brukar kallas vägledarens dilemma. Watts (1980) har försökt fånga detta i en modell som består av en kvadrat med fyra fält. I dessa fält redogörs för hur begreppen individ – samhälle sätts i förhållande till anpassning – förändring. Utifrån denna modell innebär anpassning att nuvarande situation fortfarande är aktuell. Förändring innebär en verksamhet som ifrågasätter och kan utveckla situationen som råder. Modellen har utvecklats ur ett yrkesvägledarperspektiv för att förstå spänningen mellan samhällets och individens behov, och också få en förståelse hur dessa kan samvariera.

Samhällscentrerad Individcentrerad inriktning inriktning Förändring

Anpassning

Figur 1. Vägledningens funktioner enligt Watts (1980 s 112).

Studie- och yrkesvägledarens roll är att genom individuella samtal och generell vägledning stärka den enskilde individen för att hen utifrån sitt eget värderingssystem ska kunna göra ett väl underbyggt val – den icke anvisande modellen. I en individförändrande modell så är syftet att maximera en individs möjligheter i livet. Att exempelvis vidga perspektivet för en arbetarungdom till att också fundera kring universitetsutbildning, eller att uppmuntra

Samhällsföränd- rande modell Individförändrande modell Kontrollmodell Icke-anvisande modell

18

flickor till att söka sig till yrken inom det tekniska området. Det kan ske en samvariering mellan den individförändrande modellen och kontrollmodellen eftersom det ligger i

samhällets intresse att fler flickor väljer ett tekniskt yrke eftersom det inom detta område finns en kompetensbrist. En tänkbar utveckling kring individförändring kan på längre sikt vara att det sker en samhällsförändring, en ”ringarna på vattnet” effekt (Lovén 2000 s 25). Utifrån att använda både begreppet doxa och distinktion, är det intressant att förstå vad vägledarna sätter fokus på i sitt tal om vad de gör och sätta detta i relation till Watts modell.

3.4 Sammanfattning

För att analysera de gjorda intervjuerna har jag valt att använda begreppet doxa och distinktion för att få syn på och förstå hur en studie- och yrkesvägledare sätter gränser i yrkesrollen kring det som benämns som ”den goda vägledningen”, och hur en studie- och yrkesvägledare utifrån detta arbetar med vägledning i den lokala kontexten. Begreppet distinktion används för att i intervjuerna identifiera det som utifrån förståelsen att det finns ”den goda vägledningen” också existerar dålig vägledning där lokal politik och näringsliv utifrån sina mål och visioner skulle kunna utgöra en påverkan på studie- och yrkesvägledarens roll att vara opartisk och värderingsfri i vägledningen med den enskilda individen. Det avslutande begreppet är Watts modell och denna modell används för att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv kunna förstå den spänning som finns mellan samhällets och individens behov, men också för att få en förståelse hur dessa kan samvariera. Det är därför relevant utifrån ovanstående att genom begreppen doxa, distinktion och Watts modell att studera/analysera hur studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne talar i relation till sin roll och det vägledningsarbete som utförs.

19

4. Metod

I detta kapitel redogörs för vilken metod som använts vid genomförandet av studien. Metodval, urval av plats och informanter, datainsamling och analysmetod beskrivs. Vidare redovisas de etiska ställningstaganden som tagits utifrån de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

4.1 Metodval

För att genomföra denna undersökning har en kvalitativ metod valts. Syftet med studien är att få en helhetsförståelse för ett fenomen, och då anses den kvalitativa metoden vara den bästa. Det har genomförts samtalsintervjuer med stöd från en intervjuguide (Larsen 2009, s 23). Eventuella missförstånd kan också redas ut, vilket underlättar när materialet ska analyseras (Larsen 2009, s 27). Anledningen till att välja samtalsintervjuer är att det används frågor från en intervjuguide och det finns också möjlighet att ställa följdfrågor. Vidare så ges möjligheten att personligen få träffa intervjupersonerna ansikte mot ansikte vilket gör att bortfallet minimeras. Dessutom får intervjupersonerna svara på direkta frågor men har också tillfälle till att utveckla sina svar vilket ger kompletterande och fördjupande information vilket också stärker validiteten i undersökningen. Att genom ett personligt möte kunna observera intervjupersonen under intervjun kan också göra att svaren kan bli enklare att tolka (Larsen 2009, s 27). Nackdelarna med en kvalitativ metod är bl.a det omfattande arbete som krävs för att behandla det empiriska materialet och att det finns en risk för att intervjuaren påverkar intervjuresultatet.

Vidare är att mer tid krävs för att behandla empirin, och att det inte går att dra generaliserande slutsatser (Larsen 2009, s 27). Vid användandet av denna metod kan det även hända att informanterna anpassar sina svar efter vad de tror att intervjuaren vill höra,

20

eller för att göra ett gott intryck (ibid.). För att undvika detta har det vid varje intervju ställts kompletterande följdfrågor för att säkerställa att validiteten i de svar som har getts.

Det kan då finnas en fördel att istället använda en kvantitativ metod där det finns fastställda frågor, i exempelvis enkätform, vilket ger en tydligare avgränsning i svaren (Larsen 2009, 25). Vid användning av enkätsvar förstärks också informanternas anonymitet, vilket troligtvis innebär mer sanningsenliga svar (ibid.). Det ges också en möjlighet att generalisera utifrån resultatet. Dock kräver en kvantitativ metod en större urvalsgrupp än vad som har varit avsikten i denna studie.

Syften med denna studie har varit att intervjua studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne för att få en helhetsförståelse kring hur de talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i vägledningsarbetet. För att kunna genomföra denna studie och också kunna ställa följdfrågor och få kompletteringar samt fördjupningar i svaren (Larsen 2009, s 24), ansågs den valda metoden vara den bästa.

4.2 Urval

För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med sex studie- och yrkesvägledare i grundskolan. De utvalda studie- och yrkesvägledarna är alla verksamma i fem olika kommuner i Södra Skåne. En av kommunerna är i en jämförelse större än de andra och därför är denna kommun representerad av två studie- och yrkesvägledare. För att intervjupersonerna inte ska kunna identifieras har de getts fingerade namn, och benämns i studien: Abel, Beata, Cecilia, Diana, Erik och Fredrik. Med syftet att uppnå mesta möjliga kunskap kring hur studie- och yrkesvägledarna inom ett geografiskt område vägleder såväl ur det individuella som ur det breda perspektivet, samt hur yttre faktorer, kompetensbrist och ungas val påverkar den opartiska vägledningen så har det gjorts ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, s 77). I urvalsprocessen har det gjorts ett godtyckligt urval vilket innebär att intervjupersonerna har valts efter egen bedömning att de har samma utbildning och alla arbetar i grundskolan.

21

4.3 Datainsamling

Intervjupersonerna kontaktades via e-post där skribenten presenterade sig och också redogjorde för ämnesområdet i undersökningen. Det gavs även datumförslag för intervjutillfällen, och att intervjuerna skulle komma att spelas in samt att de forskningsetiska principerna skulle beaktas. Samtliga sex studie- och yrkesvägledare som kontaktades, accepterade att delta i studien. Därefter konstruerades en intervjuguide som formulerades utifrån frågeställningarna. Denna intervjuguide användes sedan som ett stöd vid intervjuerna. En intervjuguide används som en checklista vid samtalsintervjuer för att säkerställa att alla ämnen/frågor behandlas innan intervjun avslutas (Larsen 2009, s 84). Intervjuerna genomfördes vid personligt besök på studie- och yrkesvägledarnas skolor och spelades in med ljudupptagning via mobiltelefon. Det insamlade materialet har sedan transkriberats.

4.4 Analys av insamlad empiri

Empirin har analyserats med hjälp av innehållsanalys (Larsen 2009 s 101) vilket innebär att det har identifierats samband, mönster, gemensamma drag och skillnader i det empiriska materialet. I denna studie har det inneburit att det har genomförts personliga intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare i grundskola. De mönster som sedan har framträtt har utvärderats mot tidigare forskning och teoretiska begrepp. Vid bearbetningen av det insamlade materialet har det gjorts en datareduktion, där data som inte ansågs bidra till att besvara frågeställningen har sorterats bort (Larsen 2009, s 98). Det som i intervjupersonernas svar har ansetts relevant för studien har sedan sorterats utifrån teman för att med hjälp av teori kunna svara på studiens frågeställningar.

22

4.5 Etiska ställningstaganden

I enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har de fyra huvudkraven tillämpats: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, s 4).

Intervjupersonerna har enligt informationskravet upplysts angående syftet med studien, deras roll i undersökningen, att deltagandet i undersökningen varit frivilligt och har fått avbrytas närhelst intervjupersonen önskat enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002, s 7-9). Vidare har det informerats om att ljudinspelade intervjuer och transkriberingar hanteras enligt konfidentialitetskravet och raderas efter det att materialet analyserats och uppsatsen blivit godkänd (Vetenskapsrådet 2002, s 12). Enligt samma krav skyddas intervjupersonerna genom avidentifiering av såväl namn som arbetsplats (ibid.). Allt insamlat och dokumenterat material hanteras utifrån nyttjandekravet och används endast för forskningsändamål i denna uppsats (Vetenskapsrådet 2002, s 14).

23

5. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet av intervjuerna med studie- och yrkesvägledarna i Sydöstra Skåne. Samtliga av de intervjuade vägledarna arbetar med vägledning för samtliga elever i grundskolans årskurs sju, åtta och nio. Materialet har sammanställts och sorterats utifrån följande teman: Vägledningsarbetet i årskurs sju, vägledningsarbetet i årskurs åtta, vägledningsarbetet i årskurs nio, vägledning mot bristyrken och samarbete med kommun och näringsliv. Relevanta svar från undersökningen presenteras med hjälp av citat. Avslutningsvis sammanfattas resultatet.

5.1 Vägledningsarbetet i årskurs sju

Elevernas första kontakt med studie- och yrkesvägledaren sker i årskurs sju. De intervjuade vägledarna förklarar att vägledningsarbetet är tämligen begränsat i årskurs sju. Arbetet begränsar sig i huvudsak till att vägledaren tillsammans med eleverna genomför olika typer av självkännedomsövningar. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna har olika sätt för att genomföra dessa aktiviteter, men huvudsyftet med de övningar som genomförs är att eleverna ska kunna värdera sina egna förmågor. Diana beskriver att det med fördel går att använda denna information för att i årskurs nio ge eleverna möjlighet att reflektera över hur de såg på sig själv och sina förmågor i årkurs sju. Diana uttrycker detta på följande sätt:

Självkännedomshäfte som jag var gång jag tittar på det så tänker jag för fasen vad tråkigt. Men de tycker det är jätteroligt, de kan sitta hur länge som helst fylla i egenskaper, vad de är intresserade av, vad de skulle vilja bli bättre på, hitta positiva egenskaper om sig själv. Ett häfte som vi går igenom som de sedan får när de går ut nian. Så det är rätt kul, -då ville jag bli det, det vill jag inte bli längre

Vidare beskriver Beata detta arbete som ett sätt att redan i början av årskurs sju få en bättre kontakt med eleverna och också få dem att bli trygga som en grupp. Beata förklarar detta på följande sätt:

24

Vi har ett arbete som heter 3 S. Självkännedom, självförtroende och självinsikt och dels för att lära känna dem och de lär känna oss så tidigt som möjligt, och sedan handlar det ju om att liksom stärka dem och göra dem till en grupp också.

Beata menar vidare att i den här aktiviteten skapas grunder som med fördel går att knyta an till i det fortsatta vägledningsarbetet i årskurs åtta.

5.2 Vägledningsarbetet i årskurs åtta

Eftersom det sedan 2018 är lagstadgat med prao (SFS 2018:1368) genomförs detta också i alla intervjupersonernas skolor. Praon organiseras idag antingen direkt av SYV eller genom en praosamordnare i kommunen. Endast hos Erik finns idag en central enhet för praoanskaffning. Att centralisera praoanskaffningen är ett beslut som skol- och utbildningsförvaltningen har tagit. Studie- och yrkesvägledaren Erik menar att denna förändring har betytt att de individuella samtalen har ökat i antal. Utifrån att tidigare endast ha haft ett individuellt samtal med årskurs nio elever, så finns nu tack vare denna förändring också möjlighet för vägledaren att genomföra samtal med elever i årskurs åtta. Erik ser detta som positivt och förklarar varför det är bra att ha individuella samtal redan i årskurs åtta:

”Jag märker att det är väldigt bra att de får den här enskilda tiden, verkligen kunna bli sedda och hörda och liksom lyfta sina idéer inför gymnasiet, för det är många tankar redan i åttan” . Beata däremot berättar att hen inte har obligatoriska samtal i åttonde klass. Beata förklarar att det är fritt för åttorna att genomföra individuella samtal, men redogör samtidigt för att hen har skapat en arbetsform som benämns ”hitta ditt mål”:

Äh jag har ett arbete som ”hitta ditt mål”, så elever som har svårt att hitta det här extra alltså motivationen eller så. Bara känner att jag har ingen aning om vilken väg jag ska liksom vad jag är nyfiken på …. Och då har man då är det upplagt att jag träffar dem minst 3 ggr

I årskurs åtta genomförs också olika aktiviteter utöver den obligatoriska praon. En del intervjupersoner nämner att arbetet med att integrera studie- och yrkesvägledningen i

25

undervisningen påbörjas i årskurs åtta. Cecilia beskriver det ämnesintegrerade arbetet som på allvar har påbörjats under innevarande läsår. Cecilia förklarar detta på följande sätt:

…så fick våra lärare här sätta sig i arbetslagen och så hade jag gjort en lektion i google classroom där jag hade lagt upp ett dokument och så fick de gå igenom hur jobbar vi idag i varje ämne, och hur kopplar vi ämnet till SYV och vad kan vi göra som vi inte gör …och som ett exempel som jag blev väldigt stolt över … så nu när där det är konstrunda, så åker två slöjdlärare och bildlärare ut med elever som har fått välja att följa med. Och så ska de hälsa på en textilkonstnär, en bildkonstnär och en bildhuggare. Och så har de förberett frågor då liksom lön, utbildning, karriärvägar.

Vidare så redogör Cecilia om hur man aktivt i årskurs åtta också försöker arbeta med att få fler tjejer intresserade av teknikyrken:

Och sen teknikläraren har jag fått involverad i att han ska ta kontakt med våra teknikföretag … så att alla våra elever som har valt teknik på elevprofilen nu ska ut minst en gång i månaden då … Det tycker det är jätte, jättebra ju … Och speciellt för att få tjejerna lite intresserade av att se att teknik är så mycket mer än att bara stå på golv och svetsa t.ex. Med programmering osv.

För att ta in mer yrkeskunskap i skolan har studie- och yrkesvägledaren Fredrik valt att jobba med ett projekt kallat ”Tema och arbetsliv” som pågår under en vecka och som genomförs både i årskurs åtta och nio. Eleverna blir då indelade i olika grupper som besöker olika företag lokalt på orten. I förberedelsearbetet ingår att eleverna skapar frågor gällande vilken utbildning som behövs för att utföra de arbeten som finns på de företag i lokal kontext som eleverna besöker.

Utifrån de resultat som kommer fram reflekterar sedan grupperna kring svaren och skriver ett arbete om detta. Fredrik menar att detta arbetssätt öppnar upp nya tankar kring yrken och arbete. Under samma tema inbjuder skolan också yrkesgrupper som kommer till skolan och informerar om sitt yrkesval och vilka utbildningsvägar som är möjliga för just det yrket.

26

När det gäller det ämnesintegrerade arbetet så redogör Cecilia kring att lära sig skriva CV:

Jag har bara ett så klockrent exempel på svenskläraren som precis har börjat här. För då har vi sagt nu att de ska gå ut och få lära sig skriva CV och personligt brev på svenskalektionen. Inte att SYV själv står och håller i det här utan nu ska svenskläraren hålla i det här. Och hon var lite stressad och pressad för det hade kommit ut ett mail från rektorn som sa att nu ska ni lära eleverna skriv CV och personligt brev. Och hon tyckte liksom själv att hon inte hade hunnit planera detta. Det var en ganska dålig lektion och eleverna säger till henne. –Äntligen får vi göra något som vi har nytta av. Och då sa jag ta med det här nu X. För det är ju det här de, när det får ett syfte med varför man går i skolan det ju då det händer någonting.

Samtliga intervjuade studie- och yrkesvägledare redogör för att kreativiteten i kombination med samarbetet med övriga pedagoger på skolan, avgör i vilken hastighet det ämnesintegrerade arbetet med studie- och yrkesvägledning kan genomföras.

5.3 Vägledningsarbetet i årskurs nio

Gymnasieinformationer genomförs med alla elever i årskurs nio. På dessa träffar redogör Studie- och yrkesvägledaren för vilka gymnasieprogram som finns, såväl teoretiska som praktiska. I årskurs nio genomförs också minst ett individuellt inbokat samtal med varje elev. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna har en likvärdig uppfattning om att de flesta elever behöver minst två samtal innan gymnasievalet görs. Eleverna ges också möjlighet att genomföra ”skuggningar” på olika gymnasieskolor. Med ”skuggning” avses att en elev i årskurs nio får möjligheten att följa en gymnasieelev under en dag för att få en inblick hur en skoldag kan se ut på ett specifikt program.

Utöver detta så genomförs hos två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna också en praovecka i årskurs nio. Denna praoperiod följs sedan upp i det enskilda samtalet där eleven redogör för sina erfarenheter från praon och hur det eventuellt har gjort intryck på eleven inför det kommande gymnasievalet. Vidare så genomförs också studiebesök hos olika externa aktörer för att eleverna ska få en inblick i olika yrken. Studie- och yrkesvägledaren Abel redogör med inlevelse för hur ett besök hos en marinbiolog gjorde avtryck hos en del elever:

27

Där har alla våra elever fått vara och de har fått snorkla och de har fått äh sätta på sig en massa olika och testa olika saker. Äh och … då kom det tillbaka fyra, fem stycken som ville bli marinbiologer som aldrig tänkt på, de visste inte ens att yrket fanns självklart.

Abel förklarar att det alltid är spännande att genomföra den här typen av aktiviteter. Dels för att eleverna får möjlighet att komma ut från skolmiljön, och också för det väcks nya intressen.

5.4 Vägledning mot bristyrken

Arbetsförmedlingen vittnar om att befolkningsökningen i kombination med sammansättningen demografiskt och den tekniska utvecklingen skapar ett stort framtida behov av arbetskraft. Samtidigt medför digitaliseringen och strukturell förändring att en del arbetsuppgifter kommer att automatiseras. Det finns ett stort antal yrken som redan idag erbjuder goda eller mycket goda möjligheter till arbete även inom en femårsperiod. Bland dessa räknas yrken inom pedagogisk verksamhet, hälso- och sjukvård, bygg- och anläggning, data/it, tekniska samt naturvetenskapliga arbeten (Arbetsförmedlingen 2019 s 4).

Abel redogör tydligt att hen inte vägleder mot bristyrken, utan att det är individens intresse som styr. Hen uttrycker detta på följande sätt:

Men sedan är det ju fortfarande så att om intresset inte finns eller de inte vet att de är intresserade av det då spelar det ju ingen roll att man bankar sig blodig. Alltså det handlar om att väcka ett intresse hela tiden äh så det skulle jag väl säga. Som sagt utifrån samtalet när man sitter här så beroende på vad de nämner så kan jag ju visa på en mängd olika yrken inom ett område eller ja lite så. Men … som sagt det måste finnas ett grundläggande intresse hos eleven.

För få en bild av var kompetensbristen finns, så menar Diana att det är viktigt i alla möten med eleverna att diskutera om yrken utifrån vad som har funnits, och hur framtiden kan se ut. Hen exemplifierar detta på följande sätt:

28

Ja, när vi diskuterar yrken så pratar vi om vilka yrken som behöver mycket folk i framtiden. Vilka yrken som försvinner helt och hållet, så tittar vi på det. Då brukar de få lista vilka de tror försvinner… Äh och en del elever är absolut med på att här behövs folk, här kan man jobba.

En av de intervjuade vägledarna säger att hen har funderat mycket kring det här med att vägleda mot bristyrken. Cecilia förklarar att en vägledare måste förhålla sig till de etiska regler som finns kring vägledning, men uttrycker också att det är oerhört viktigt att eleverna blir uppmärksamma på hur arbetsmarknaden ser ut och ser ingen värdering i det. Cecilia beskriver detta enligt följande:

Jag tycker, tycker att vi har en skyldighet att berätta för våra elever hur det ser ut, sedan är det de som gör sitt val. Och där skulle jag aldrig gå in och värdera det. Aldrig, men vi har en skyldighet tycker jag att informera om var det finns jobb. Äh men jag känner inte att jag går in och matchar.

Cecilia beskriver också studie- och yrkesvägledarens förmåga att få lärarna att se möjligheter att koppla ett ämne till ett yrke för att ytterligare vidga elevernas perspektiv när det gäller bristyrken:

Alltså jag sa till hemkunskapsläraren att det behövs ju kockar, så ut och hälsa på kockar. Bjud in dem till elevprofilen och slå en bearnaisesås, vi har ju till exempel den här stjärnkocken i närheten som ju har gått här på skolan.

Samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledare förklarar att samarbetet med lärarna kring studie- och yrkesvägledningen är något som ständigt utvecklas, samt att detta är en förutsättning för att studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas.

5.5 Samarbete med kommun och näringsliv

För att få en bättre kontakt med näringslivet och tidigt vidga elevers perspektiv när det gäller yrken och arbetsliv, arbetar de intervjuade studie- och yrkesvägledarna på olika sätt kring detta. Cecilia berättar om en yrkesdag där de lokala företagen bjöds in för att på olika sätt visa upp sina verksamheter. Bland företagen fanns verksamheter med både praktisk

29

såväl som teoretisk inriktning. En del av företagen var verksamheter som hade kompetensbrist. Cecilia beskriver effekten av en sådan dag:

För att det handlar om att bilda dem och visa vad som finns, och det är så häftigt när de kom in efteråt och sa – Nu ska jag bli elektriker. För det var ju också så på yrkesdagen så sa jag att nu vill jag inte bara att ni står i era montrar utan ta med så att de får prova praktiskt så företag x hade ju tagit med sig så att de kunde koppla ihop så att de fick en lampa att lysa.

Cecilia pekar vidare på att det är viktigt att näringslivet har ett öppet förhållningssätt till den verksamhet som studie- och yrkesvägledaren bedriver. Hen menar att det är viktigt att de företag som saknar personal också ska förstå att ett yrkesintresse kan starta redan under högstadietiden:

Det är som jag sa att det var något företag jag pratade med där jag sa att de kunde agera faddrar […] men vill ju helst bara ta emot gymnasieelever. Alltså men då sa jag att då har de ju redan valt. Vi ska ju försöka nå de som inte har valt er. Och speciellt då industri som det är jättefå som väljer. Att det är ju dem vi ska försöka hitta på högstadiet.

Beata beskriver hur det arbetas aktivt med näringslivskontoret för på så sätt komma i kontakt med de arbetsgivare som finns lokalt:

Vi arbetar väldigt systematiskt, äh och jobbar jättemycket med näringslivet. Och det kan man säga att vi hade som en kick-off en näringslivsfrukost här på skolan. Och då jobbar jag tätt med näringslivssamordnarna här […] och då är det ju mycket lokala arbetsgivare, och framförallt de som vet att vi kommer att behöva de här eleverna i framtiden.

Att samverka med externa aktörer är något som samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna anser är oerhört viktigt, men som på grund av tidsbrist inte ges det utrymme som skulle behövas. Dock kan det skönjas att de skolor som är mest aktiva i det här samarbetet också har ett systematiskt arbete kring detta.

30

6. Analys

I detta kapitel analyseras det empiriska resultatet utifrån syfte, frågeställning och vald teori. För att förstå analysens olika teman, så kommer de teoretiska begreppen Doxa och distinktion samt Watts modell att användas.

6.1 Konstruktion av yrkesdoxa

Utifrån begreppet doxa (Bourdieu 2014 s 115-125) finns det värderings och dominansförhållande inom olika fält och inom varje fält en förhärskande ordning. Om en sådan ordning existerar under en längre tid, så skapas det också en högre grad av struktur och kontroll. Av de intervjuade vägledarna, så redogör samtliga för hur vägledning i årskurs sju består av informationstillfällen och självkännedomsövningar. Vidare i årskurs åtta så finns ett stort fokus kring förberedelser, organisation och genomförande av den obligatoriska praon. En av de intervjuade vägledarna redogör här för att organisationen kring praoverksamheten i kommunen har centraliserats. Det positiva med denna centralisering är att det har skapats utrymme för hen att genomföra individuella samtal med alla elever i årskurs åtta, vilket innebär att det ges möjlighet att lyfta idéer och tankar kring gymnasievalet ett år tidigare än vanligt. Vidare redogörs för hur arbetet med ämnesintegrerade aktiviteter är något som två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna arbetar aktivt med, och som bland lärarna uppfattas positivt som ett värdefullt och bra redskap för vidga elevernas perspektiv kring kopplingen mellan ämne och yrken.

I årskurs nio kretsar mycket kring det förestående gymnasievalet som föregås av gymnasieinformationer och individuella samtal. Eleverna informeras också såväl klassvis,

31

som i de individuella samtalen om de grundläggande gymnasieprogram som finns tillgängliga.

Utifrån de etiska regler (Sveriges Vägledarförening 2017) som finns, så ska de individuella samtalen utgå från individen samt vara opartiska och värderingsfria i syfte att kunna göra ett väl underbyggt val. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör för att detta är något som praktiseras i vägledningssamtalen. Det framkommer också i empirin att individens intresse är något som återkommer i de samtal som utförs. Syftet med detta är att individen ska få syn på om hens intressen kan kopplas till tankar kring studie- och yrkesval och också för att det egna perspektivet skall vidgas och en självförståelse uppnås. Konstruktionen av yrkesdoxan ”den goda vägledningen” kan förstås utifrån att studie- och yrkesvägledaren anser att matchning och påverkan i arbetet uppfattas som något fult och på så sätt skapar en distinktion mellan det som betraktas som vad en studie- och yrkesvägledare bör göra och inte göra i vägledningsarbetet. Att påverka konstrueras som fel och dåligt till skillnad från oberoende och opartiskt som uppfattas som bra. Den ”goda vägledningen” utifrån ovanstående är att förstå som opartisk och värderingsfri och som syftar till att individen ska kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval.

De intervjuade studie- och yrkesvägledarna förklarar också att om mer tid skulle frigöras i studie- och yrkesvägledarens arbete, så skulle denna tid fyllas med fler individuella samtal. Allt för att ytterligare kunna vidga individens perspektiv vad avser studie- och yrkesval.

6.2 Att vägleda mot lokala kontexter

Inom den studie- och yrkesvägledning som idag genomförs på de intervjuade skolorna så finns en vägledningsmodell som fokuserar kring det individuella samtalet, som syftar till att eleven ska vidga sina perspektiv och få en självförståelse för att kunna göra ett väl underbyggt val till gymnasiet. Denna vägledning följer de etiska regler som finns kring opartisk och värderingsfri vägledning, det som betraktas som ”den goda vägledningen” - yrkesdoxan. I den generella vägledning som idag bedrivs så arbetar skolan dels internt med lärarna när det gäller den ämnesintegrerade verksamheten och dels med den obligatoriska

32

praon. Det genomförs också olika aktiviteter med externa aktörer. Bland annat så görs studiebesök på lokala företag. Skolan arrangerar också yrkesdagar där lokala företag kommer till skolan och visar upp sin verksamhet. Syftet med den här typen av aktiviteter är att eleven ska få en breddad kunskap kring yrke och arbete. Två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör för hur de systematiskt arbetar med att vidga kontaktytan med det lokala näringslivet.

Utifrån förutsättningen att studie- och yrkesvägledning ska ske opartiskt och värderingsfritt, så skapas en yrkesdoxa – ”den goda vägledningen”. Utifrån ovanstående ser jag att vägledningen har individen i fokus och ser sin roll som att de inte ska påverka. I Watts modell redogörs för hur vägledningen kan följa en individcentrerad inriktning som syftar till att individen och dess förutsättningar och möjligheter att vidga sitt perspektiv maximeras. I den samhällscentrerade inriktningen finns en tanke om att vägledning inriktas på att förändra samhället utifrån ett syfte att styra individen mot exempelvis de branscher där det idag råder kompetensbrist.

Utifrån den insamlade empirin så är förståelsen att det görs en distinktion mellan den individuella vägledningen i förhållande till den generella vägledningen. I den individuella vägledningen så finns det etiska regler att förhålla sig till. När det gäller den generella vägledningen så finns en komplexitet kring vad studie- och yrkesvägledaren får göra och inte göra. Studie- och yrkesvägledaren bör förhålla sig opartisk och vara värderingsfri och samtidigt till varje individ förmedla information och kunskap kring yrken och arbete som finns i närområdet.

6.3 Sammanfattande analys

Studie- och yrkesvägledarens doxa ”den goda vägledningen” konstrueras utifrån förståelsen att det finns distinktioner mellan det som uppfattas som bra och dålig vägledning och vad en studie- och yrkesvägledare bör göra och inte göra. Studie- och yrkesvägledaren genomför vägledning med individen både genom individuella samtal såväl som genom generell vägledning. Utifrån de sex intervjuer som har genomförts så är det tydligt att den

33

vägledning som bedrivs utgår från de etiska regler som finns, samt att den är opartisk och värderingsfri. och att fokus i vägledningen ska ligga på individen och hens förutsättningar. När det gäller den generella vägledningen så genomförs prao, som sedan 2018 är obligatorisk i Sverige. Vidare så genomförs olika typer av aktiviteter som exempelvis studiebesök och yrkesdagar, där skolan mer eller mindre samverkar med externa aktörer. När det gäller den generella vägledningen så finns en komplexitet kring vad studie- och yrkesvägledaren får göra och inte göra.

Lovén (2000) redogör för studie- och yrkesvägledarens dilemma där hen hela tiden måste se till så att det finns en avvägning/balans hos vägledningen mellan samhällets och individens behov. I den gjorda studien redogörs för hur en yrkesdoxa – ”den goda vägledningen” skapas utifrån att varje individ bör få en opartisk och värderingsfri vägledning. Vidare så redogörs det för samhällets behov genom att det i den lokala kontexten finns aktörer med kompetensbrist samt att politiken har en önskan om ungdomars framtid som kommuninnevånare. I den lokala kontexten så blir det genom det empiriska materialet synliggjort att de aktörer som samarbetar med skolan och informerar om sin verksamhet också kan påverka eleven och skapa ett intresse hos eleverna. Detta kan benämnas av studie- och yrkesvägledaren som god påverkan då det påverkar individen att bli intresserad av något. Detta kan med fördel användas i den individuella vägledningen för att hjälpa den enskilda eleven att ytterligare vidga sina perspektiv.

Den slutsats som kan dras är att de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har ett

likvärdigt förhållningssätt att i den individuella vägledningen arbeta utifrån det som kan betraktas som yrkesdoxan – ”den goda vägledningen”. Den generella vägledningen verkar vara mer komplex. Systematiskt arbete med detta verka höra till ovanligheterna bland de intervjuade studie- och yrkesvägledare. Genom att uppmana externa aktörer till att delta i studiebesök och yrkesdagar får eleverna arbetsmarknadskunskap och i vissa fall så skapas också ett intresse. Om ett intresse skapas, så fångar studie- och yrkesvägledaren upp detta i samband med det individuella vägledningsarbetet, och hjälper på sätt individen att ytterligare vidga sitt perspektiv.

34

7. Diskussion

I det här kapitlet diskuterar jag vad som har framkommit genom att relatera resultaten i analysen till den tidigare forskningen. Kapitlet delas in i en resultatdiskussion, en metoddiskussion samt en diskussion om de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien. Syftet med studien var att studera/analysera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i sitt vägledande arbete.

7.1 Resultatdiskussion

I den tidigare forskningen som lyfts så framkommer det att den enskilde vägledaren hamnar i ett dilemma där det utifrån förståelsen att vägledningen ska vara en kontinuerlig process, måste finnas en avvägning/balans mellan individens och samhällets behov (Lovén 2000 s 26). Utifrån de intervjuade studie- och yrkesvägledarna så framkommer ett mönster kring hur den individuella vägledningen genomförs. I detta mönster framträder de etiska reglerna (Sveriges vägledarförening 2017) i kombination med ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt vara att betrakta som ”den goda vägledningen” – vad en studie- och yrkesvägledare får göra och inte göra. Vidare så finns också en generell vägledning som handlar om att eleverna ska få arbetsmarknadskunskap genom att görs studiebesök och att skolan tillsammans med externa aktörer genomför exempelvis yrkesdagar. Dessa aktiviteter tydliggör vilka yrken och arbeten som finns i den lokala kontexten, men också vilka utmaningar som kan finnas i form av kompetensbrist, politiska mål och visioner.

I tidigare forskning (Hedenus och Wikstrand 2015) så diskuteras kring olika förståelser av ordet ”intresse”. Utifrån att ordet kan betraktas som något som individen utvecklar på sin fritid, så kan det också betecknas som en aktivitet som hen uppfattar som viktig och

35

som i förlängningen blir en passion. Mot bakgrund av att intresse kan utvecklas till passion så kan det också överföras till ett vägledningssammanhang där det handlar om att vidga den enskilde individens perspektiv kring att göra ett väl underbyggt gymnasieval. I den gjorda studien kan man tydligt se att det finns studie- och yrkesvägledare som systematiskt samarbetar med externa aktörer kring olika aktiviteter som exempelvis studiebesök och yrkesdagar. Utifrån ett vägledningsperspektiv så redogör dessa två studie- och yrkesvägledare att de uppmanar lokala aktörer att samarbeta med skolan i syfte att väcka elevernas intresse kring de yrken och arbetsplatser som finns i den lokala kontexten.

Denna studie har genomförts utifrån intervjuer av sex studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne. I denna region råder inom vissa branscher en stor kompetensbrist, som uppfattas som en stor utmaning för framtiden. Den tidigare forskningen redogör för att kompetensbristen är ett stort problem i många länder och att det krävs en utveckling i samarbetet mellan företagen och utbildningssamordnarna för att förståelsen kring de lokala aktörernas verksamhet ska utvecklas bland eleverna. Utifrån resultatet av den studie som har gjorts framkommer att det redan idag finns ett samarbete mellan externa aktörer och de skolor som har deltagit i studien. Det framkommer vidare att det finns ett intresse hos de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att informera om lokala kontexter för att skapa intresse hos eleverna. Uppfattningen är dock att utifrån den yrkesdoxa som har skapats och där vägledning bör ske opartiskt och värderingsfritt, så uppfattas vägledning mot lokala kontexter som något som utgör en påverkan på individen och därmed betraktas som dålig vägledning. Förutom den obligatoriska praon så uppger endast två av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att de arbetar systematiskt med denna typ av samverkan. Övriga fyra redogör för att det finns möjligheter för utveckling kring samverkan med externa aktörer. Slutsatsen är att det finns en samverkan i lokal kontext mellan skolan och externa aktörer, samt att graden av samverkan avgörs beroende på hur studie- och yrkesvägledaren väljer att organisera denna verksamhet.

I Watts modell kan ”den goda vägledningen” som kan förstås som opartisk och värderingsfri betraktas befinna sig i rutan ”icke-anvisande modell” som innebär att nuvarande situation ur svensk kontext befinner sig i en individcentrerad inriktning där det handlar om att maximera den enskildes möjligheter genom att vidga hens perspektiv. En

36

samhällsförändrande inriktning innebär vägledning som sker utifrån samhällets behov (exempelvis bristyrken) skulle uppfattas som dålig vägledning.

Samhällscentrerad Individcentrerad inriktning inriktning Förändring

Anpassning

Figur 1. Vägledningens funktioner enligt Watts (1980 s 112).

I lokal kontext finns också aktörer där kompetensbrist är en ständigt återkommande utmaning. En av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna redogör vidare för ett politiskt mål i kommunen där det finns en förhoppning om att ungdomarna ska stanna kvar i kommunen, och se kommunen som en potentiell arbetsgivare.

7.2

Metod och teoridiskussion

Syftet med studien har varit att studera/analysera hur studie- och yrkesvägledare i Sydöstra Skåne talar kring samhällets krav och den lokala kontexten i sitt vägledande arbete. För att genomföra denna undersökning har en kvalitativ metod valts. Anledningen till val av denna metod har varit att kunna få en helhetsförståelse för ett fenomen, och vidare också att personligen få möjligheten att möta intervjupersonerna för att kunna observera och på ett bättre sätt kunna tolka svaren. Det har inte funnits något bortfall bland de intervjuade studie- och yrkesvägledarna eftersom alla kontaktade också har deltagit i studien. I intervjuguiden fanns sex frågor, och detta var fullt tillräckligt och gav också utrymme för de intervjuade studie- och yrkesvägledarna att utveckla sina svar och ge kompletterande och fördjupande information. När det gäller tillförlitligheten i studien så anses denna som

Samhällsföränd- rande modell Individförändrande modell Kontrollmodell Icke-anvisande modell

37

god eftersom samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledare är verksamma i de kommuner som innefattas i begreppet Sydöstra Skåne.

Vid val av teoretiska begrepp så valdes Bourdieus doxa för att få syn på hur en vägledare resonerar om gränserna i sin roll, och vad som kan innefattas i beskrivningen av det som kan betraktas som ”den goda vägledningen” – vad en vägledare får göra och inte gör. Vidare så har begreppet distinktion använts för att förstå hur studie- och yrkesvägledaren talar om sin roll och sätter gränser för sitt arbete. Avslutningsvis så har det redogjorts för Watts modell för att förstå den spänning som existerar mellan samhällets och individens behov, och hur doxan påverkar var i modellen vägledarna rör sig. Med en sådan doxa blir det svårt att vägleda utifrån samhällets behov. Min egen reflektion är att de teoretiska begrepp som har använts har känts högst relevanta för den studie som har genomförts. Dock kände jag en svårighet att i början lyfta mig ur min egen förståelse av vägledning då jag ju utifrån min pågående utbildning är bärare av samma doxa.

7.3 Förslag till vidare forskning

Då såväl ämnesintegrerad verksamhet i skolan som samarbete mellan skolan och externa aktörer är en ständigt återkommande diskussion på de skolor som jag har besökt, så skulle det vara intressant att undersöka hur huvudmännen ser på detta utifrån det ansvar som de har att organisera studie- och yrkesvägledningen.

38

8. Referenslista

Ansah, S.K. och E.Kissi. 2013. Technical and Vocational Education and Training in Ghana: A tool for Skill Acquisition and Industrial Development. ”Journal of Education and

Practice 4 (16)”: 172–180.

Ayentimi, D. T., J. Burgess, and K. Brown. 2016. “Developing Effective Local Content Regulations in sub-Sahara Africa the Need for More Effective Policy Alignment.”

Multinational Business Review 24 (4): 354–374. doi:10.1108/MBR-08-2015-0040

Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. Betänkande av utredningen om

en utvecklad studie- och yrkesvägledning. 2019. SOU 2019:4. Stockholm: Statliga utredningar.

Bourdieu, P. 2014. Key Concepts. New York: Routledge, Taylor and Francis Group

Centrum för regional analys. 2019. Kompetenser för industri i omvandling –Utmaningar

och strategier i nya kompetenslandskap

https://cra.handels.gu.se/digitalAssets/1724/1724948_den-h--gteknologiska-tillverkningsindustrins-framtida-kompetensbehov-inkl-framsida.pdf (Hämtad 2019-06-10)

Darvas, P. and Palmer,R. 2014. Demand and Supply of Skills in Ghana: How Can Training

Programs Improve Employment and Productivity. Washington, DC: World Bank.

Deci E, Vallerand R, Pelletier L, Ryan R. 1991: ”Motivation and education: The

39

Hedenus, M och Wikstrand, F. 2015. Yrkesval och det personliga intressets betydelse (Hämtad 2019-05-22)

Larsen, A K. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. Uppl. Malmö: Gleerups

Lovén, A. 2000. Kvalet inför valet. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen

Malm Lindberg, H. Herrström, S. 2016. Praon i grundskolan – ett outnyttjat redskap. Ratio

http://ratio.se/app/uploads/2016/02/praon-i-grundskolan-ett-outnyttjat-redskap.pdf (Hämtad 2019-06-10)

Rosvall, P-Å. Rönnlund, M. Johansson, M. 2018. Young people´s career choices in Swedish rural contexts: School’s social codes, migration and resources. Journal of Rural

Studies 60: https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2018.02.007 (Hämtad 2019-05-22)

SFS 2018:1368. Skollag

Skolverket. 2013. Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm: Elanders Sverige AB

Skolverket. 2016. Uppföljning av gymnasieskolan, Stockholm

Skolverket 2018.

https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca4116986 3e6a65d9fe?file=4051 (Hämtad 2019-06-10)

Sveriges Vägledarförening. 2017. Etisk deklaration och etiska riktlinjer för Studie och

yrkesvägledning: http://www.vagledarforeningen.se/deklaration/ (Hämtad 2019-05-22)

40

Vallerand R, Salvy S-J, Mageau G, Denis P, Grouzet F, Blanchard C. 2007: “On role of passion in performance”. Journal of Personality, 75(3)505-533.

Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt. Arbetsförmedlingen. 2019

Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet.

Watts, A. 1980. Karriärutbildning och läroplan. I S. Franke & Wikberg & U.P. Lundgren (Red.), Karriär och levnadsbana. Stockholm: Wahlström & Widstrand

41

Bilaga 1

Intervjuguide

1.Utifrån Skolverkets allmänna råd så ska skolan erbjuda studie- och yrkesvägledning ur ett både snävt (individuellt) och brett (ex. prao, ämnesintegrerad, studiebesök el. andra aktiviteter) perspektiv i syfte att varje elev ska kunna göra ett väl underbyggt val. Hur arbetar du idag och hur skulle du vilja arbeta?

2. Hur tänker du i din yrkesutövning kring informationen och prognoser inom olika yrken när det gäller de individuella samtalen med eleverna?

3. Vilken kunskap har du om bristyrken som finns lokalt?

4. Arbetar du på något sätt med eleverna kring information om de bristyrken som finns lokalt?

5. Är det några moment i den individuella vägledningen som du skulle vilja göra annorlunda i relation till yrkesinformation och kring de bristyrken som finns lokalt?

6. Hur tänker du i din yrkesutövning kring information och prognoser inom olika yrken utifrån det breda perspektivet (prao, ämnesintegrerat, studiebesök andra aktiviteter)?