Grunden för detta arbete är intervjuer med åtta vuxna elever av utländsk bakgrund som studerar på Komvux för att skaffa sig behörighet till högre utbildning. Genom deras berättelser har uppfattningar bildats om var och en av dessa elever, deras bakgrund och framtidsplaner.
Av olika skäl har de kommit till Sverige och av olika skäl vill de stanna här eller flytta vidare till något annat land efter studierna. Bakgrundskapitlet behandlar olika anledningar som får individer att lämna sina hemländer, och sedan kommer vi in på vår målgrupp.
Flera av intervjupersonerna är kärleksinvandrare. Varför det är så vet vi inte. Det kan vara en slump. Intervjupersonerna fick anmäla sig själva till vår undersökning och kärleksinvandrarna var i majoritet. Vi vet att denna grupp är stor på skolan och detta faktum kanske avspeglar sig i vår undersökningsgrupp. Hur stor procent de utgör i just den klassen vi uppsökte vet vi inte och det finns inte heller någon separat statistik över kärleksinvandrare hos Invandrarverket. Vi kan inte heller finna några skäl till varför just kärleksinvandrare skulle vara mer intresserade av att berätta om sig själva än andra elever i samma klass.
34
Några av informanterna i undersökningen har bestämda uppfattningar om sina framtidsplaner, medan andra är mer osäkra. Varför det i första hand är våra kinesiska informanter som verkar ha lättast för att bryta upp från Sverige och flytta vidare, är något vi har funderat över. Kina är ett mycket stort land och de hemmiljöer våra informanter har lämnat är livligare än tysta och trygga Sverige. Vidare är det ingen av de kinesiska informanterna som har en svensk partner och då kan det vara så att de inte upplever lika starka band med Sverige, som dem bland intervjudeltagarna, som har flyttat till sin partners hemland. Den begränsade kontakten med svenskar är också en bidragande orsak till att de kinesiska informanterna inte funnit sig helt till rätta.
Visserligen anges inte informanternas åldrar, men de två kinesiska kvinnorna är yngst och ungdomar är mer flyttbenägna än äldre individer. Den manlige kinesiske intervjudeltagaren har ett yrke som är gångbart internationellt, men han är även beroende av sin frus framtidsutsikter och därför inte främmande för att flytta från Sverige.
På vilket sätt man har kommit hit kan också vara en faktor som avgör om man stannar i Sverige. Emra kom hit som flykting, men hon var beroende av släktingarnas välvilja vid flytten för att kunna komma till Sverige och trots att hon anser sig ha blivit utsatt för diskriminering av myndighetspersoner har hon valt att stanna. Hennes planer på att utbilda sig till socionom med mångkulturell inriktning är inriktade på arbete bland invandrare i Sverige. Att hon är ensamstående mamma bidrar också till att Emra troligen kommer att stanna här. Kulturella faktorer kan ha betydelse för hur man upplever sin situation. Marek tycker inte att det är så stor skillnad mellan Polen och Sverige och har förutom sin bror även svenska vänner. Den geografiska närheten till Polen bör också betraktas som en bidragande orsak till att han förväntas stanna i Sverige.
Yvonnes afrikanska kultur skiljer sig en hel del från den svenska, men hon har inte mycket kvar i Afrika förutom sina föräldrar. Hon känner fortfarande starkt för Afrika men inser att hennes chanser till en bra framtid med studiemöjligheter är större här. Hon är äldst av informanterna, vilket också indikerar att hon kommer att stanna här. Dock kan man inte med säkerhet fastställa att Yvonne inte flyttar på sig i framtiden. Åldern kan i motsats till vad som anges ovan även vara en faktor som avgör att hon väljer att flytta tillbaka.
När man åldras kan längtan efter hemlandet bli starkare eftersom man på något sätt vill ”sluta cirkeln” på samma plats som man föddes. Samtidigt kan stigande ålder fungera som en
35
hämsko, så till vida att man kan utveckla en bekvämlighet som inte är förenlig med det stora projekt som en återflytt skulle innebära. Yvonne är ett bra exempel på att det går att klara av det mesta med rätt inställning, personlig styrka och personligt mod.
Antagligen kommer Tatiana också att stanna i Sverige. Hon tycker att det känns tungt att studera i hennes ålder och börja om, men samtidigt känns en nystart positiv och hon nämner inte att hon saknar hemlandet. Tatiana framhåller den höga materiella standarden i Sverige och det kan också bidra till att hon stannar här.
Det mesta pekar på att även Juan stannar kvar i Sverige, även om han helst vill flytta tillbaka till Sydamerika. Hans situation är besvärlig och han ser negativt på chanserna att få ett arbete efter studierna. Inom kultursektorn är jobbchanserna små. Hans flickvän väntar barn och det håller honom kvar här. Hade inte så varit fallet, hade han flyttat tillbaka till Sydamerika. De stora kulturskillnaderna påverkar honom negativt och Juan verkar lida mycket av att inte vara huvudförsörjaren i familjen, och han finner även svårigheter att känna sig hemma i det svenska samhället.
Juan verkar olycklig och besviken då hans kulturella bakgrund och identitet inte riktigt passar in i mallen, han berättar med värme om Sydamerika och idylliserar hemlandet, vilket kan vara en direkt följd av att han ännu inte känner sig hemma i sitt nya liv i Sverige.
I Emras fall är det tvärtom, hon ser nästan bara fördelar i Sverige, förutom det rent ekonomiska, och att hon har upplevt diskriminering. Skillnaden mellan att vara kvinna i Mellanöstern och här i Sverige är stor. Därför poängterar hon vid ett par tillfällen under intervjun, att hon värnar om de demokratiska värdena i det svenska samhället och därför vill hon att hennes dotter ska växa upp här.
De kinesiska informanterna nämner att de bl.a. saknar maten i Kina. Osäkerhet och känslor av utanförskap kan leda till att konkreta minnen från hemlandet gör sig påminda och saknaden av de små bitarna framträder. På så sätt kan de kulturella särdragen förstärkas.
Kultur och identitet är tätt sammanlänkade, då det ena förutsätter det andra. Informanternas identitet grundlades under deras uppväxt i respektive hemland. De värden och normer som man i unga år inhämtar bär man med sig genom livet. Kulturen sitter i ryggmärgen och färgar således av sig dagligen i deras liv. Att befinna sig mitt emellan två olika kulturer, även om en
36
del av intervjudeltagarna kommer från länder som är nära kulturellt besläktade med Sverige, upplevs på olika sätt.
När det gäller vägledning har informanterna utnyttjat studie- och yrkesvägledaren i varierande grad. Någon anger som skäl för detta att hon tror att vägledaren är väldigt upptagen, men har också dåliga erfarenheter av vägledning sedan tidigare, vilket kan vara en orsak till att man drar sig för att söka hjälp.
Att analysera och jämföra Sawyers studie med denna undersökning är svårt. Varför och om studie- och yrkesvägledare sorterar och bevarar strukturer som diskriminerar ungdomar med utländsk bakgrund, kan man ha åsikter om. Problemet är att man kan få uppfattningen att alla studie- och yrkesvägledare diskriminerar invandrarelever om man läser Sawyers undersökning.
I denna studie uttrycks nästan inget missnöje med vägledning. Vad skillnaderna kan bero på kan man bara spekulera kring, men det kan vara så att ungdomar med invandrarbakgrund bemöts på ett annat sätt än vuxna invandrarelever på en högre utbildningsnivå. Eftersom Sawyer menar att etnicitet är en betydelsefull faktor vid vägledning, fann vi det intressant att jämföra vår undersökning med Sawyers, trots att den enda likheten mellan informanternas elever i Sawyers studie och informanterna i den här undersökningen, är att de har invandrarbakgrund.
Sawyers antagande att det främst är etnicitet som avgör vägledningens kvalitet stämmer inte överens med resultaten i den här undersökningen. Andra faktorer som förkunskaper och personliga önskemål om utbildning har vid vägledning spelat större roll.
Gränslös kärlek kräver stora uppoffringar av den som blir medflyttare eller inflyttare i ett nytt land. Man lämnar sitt yrkesliv, sitt vardagsliv och sitt sociala nät bakom sig. Utan vänner, arbete, språket och kännedom om människorna och samhället i det nya landet förväntas man finna sig tillrätta. Att drabbas av den stora kärleken när man minst anar det kan hända alla och det krävs speciella egenskaper för att klara av dessa förändringar.
Livsvalen är högst personliga och bottnar oftast i någon sorts händelse eller brytpunkt som vänder upp och ner på tillvaron. Oavsett varför så ställs man inför en mängd nya intryck och måste lita till sig själv för att klara av dem. Varje individ har en egen historia och framtid, och genom våra intervjuer har vi fått ta del av valda delar ur våra informanters liv.
37