Vi var ganska tidigt överens om att vårt ämnesval för examensarbetet skulle handla om etnicitet. Att det skulle handla om utländska komvuxelever med akademiska ambitioner bestämde vi först senare. Denna kategori bör få mer uppmärksamhet, eftersom den är en tillgång som verkar vara förbisedd ute i samhället. Eleverna med utländsk bakgrund som har kommit så långt som våra informanter, är så när som på någon enstaka termin behöriga att söka in på kvalificerade universitets- och högskoleutbildningar och den resurs, som de utgör kan tillvaratas bättre.
VHS måste effektivera sitt arbete när det gäller att validera utländska studenters studiemeriter från hemlandet. Att behöva vänta nio månader på besked därifrån upplevs som frustrerande för många och att läsa kurser som enbart fungerar som tidsfördriv under tiden, är att betrakta som slöseri med resurser, både för samhället och för den enskilde studenten. Det är säkert inte alltid lätt att jämföra olika länders utbildningssystem, men då det finns många utländska studenter i Sverige och antalet ökar, bör dessa erbjudas bättre service. Trögheten i systemet kan innebära att studenterna lämnar Sverige när tålamodet tryter för att istället förlägga sina fortsatta studier i ett annat land.
Humankapitalet som utländska studerande bär med sig kan de ofta inte använda fullt ut i Sverige, vilket måste vara en källa till besvikelse. Många har hört talas om civilingenjörer som kör taxi eller öppnar närbutik och bland intervjudeltagarna finns ingen förutom läkaren som räknar med att kunna använda sitt humankapital fullt ut utan att först komplettera.
Tidigare har vi nämnt problemen med validering och komplettering av utländska studenters meriter, men även arbetsmarknaden måste öppnas för dem. De välutbildade informanterna skulle kunna göra nytta för samhället samtidigt som de väntade på valideringen av sina meriter i stället för att läsa kurser som tidsfördriv. Det finns behov av en flexiblare arbetsmarknad i framtiden, där personliga egenskaper spelar en större roll än idag.
Språket har det inte fokuserats så mycket på i undersökningen på grund av begränsad tid och begränsat utrymme, men givetvis är det viktigt att kunna tala svenska för att kunna anpassa sig till en framtid i Sverige. Engelska används allt oftare inom företag som arbetsspråk och kan för informanterna i framtiden visa sig lika viktigt som svenska. Om de utbildar sig inom
38
de områden, som de har uttryckt önskemål om i intervjuerna, kommer flera av dem, även om de väljer att stanna i Sverige med stor sannolikhet att arbeta i en miljö där engelska används. Svenskkunskaperna måste dock vara goda för att kunna användas utanför arbetslivet och bland intervjudeltagarna som visserligen studerar på den högsta komvuxnivån är kunskaperna trots detta inte så goda, att de alltid blir förstådda. En förklaring kan vara att det i många fall beror på att de inte har svenska vänner, vilket också bekräftas av flera av dem.
För att etablera sociala nätverk behövs språkkunskaper och det får inte våra informanter genom att tillbringa mycket tid på Komvux, eller genom att endast umgås med personer från det egna hemlandet. Samtidigt förstår vi att det känns tryggt att vistas i dessa miljöer och det är inte de studerandes fel att de hamnar lite utanför samhället.
I studien finns det individer med dåliga erfarenheter av vägledning, men den övervägande delen är positivt inställd. Sawyers underlag är betydligt större än vårt och det finns fler skillnader än likheter mellan underökningarna. Det är dock direkt felaktigt att utmåla en hel yrkeskår som fördomsfull mot elever med utländsk bakgrund, när man bara har gjort intervjuer med tolv vägledare och endast två av dessa är utbildade studie- och yrkesvägledare. Positiva erfarenheter av denna yrkeskategori bland hjälpsökande elever med utländsk bakgrund förtjänar därför att lyftas fram.
Undersökningen ger svar på vad våra intervjupersoner säger när det har ställts ett antal frågor till dem. Endast åtta personer är för lite för att man ska kunna dra säkra slutsatser om hur en speciell kategori individer tänker angående ämnena vi behandlar, men en liten fingervisning kan man få.
Frågorna har intervjudeltagarna svarat på efter bästa förmåga och de har också varit förvånansvärt öppenhjärtliga. Det har varit tydligt att de har uppskattat, att vi har lyssnat på dem. Den här gruppen av individer växer och det vore oklokt att inte använda den resurs som de utgör. Vi talar i egen sak, men menar att vägledning är viktig, inte minst för utländska studenter. De har mindre möjligheter att själva finna vägar som passar dem i det snåriga svenska utbildningssystemet, än vad deras svenska motsvarigheter har.
39
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (1994). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund, Studentlitteratur. Citerar Heidegger, M. (1927). “Varat och tiden. 1-2.” Lund: Doxa 1981.
Carle, Jan. (1998),”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”. I: Månson, Per (red.), Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker, Stockholm, Bokförlaget Rabén Prisma, femte reviderade upplagan.
Castles, Stephen & Miller, Mark J.(2003). The Age of Migration: International Population Movements in the Modern World, third edition, revised and updated, New York, Palgrave Macmillan.
Cohen, Robin. (1997). Global Diasporas: an introduction, Seattle, UCL Press and University of Washington Press.
Cullberg, Johan. (2006). Kris och utveckling, Stockholm, Natur och Kultur, femte omarbetade och utökade upplagan.
Ehn, Siv. (2000). Flyktingars möte med Sverige: en studie av flyktingskapets erfarenheter, Stockholm, Ceifo.
Franzén, Elsie C. (2001). Att bryta upp och byta land, Stockholm, Natur och Kultur. Citerar Erikson, Erik H. (1977). Ungdomens identitetskriser, Stockholm, Natur och Kultur. Giddens, Anthony. (2003). Sociologi, Cambridge, Polity Press, tredje upplagan.
Hjelm, Katarina. (1998), ”Migrationens effekter för hälsan”. I: Ekberg, Jan (red.). (2003). Invandring till Sverige: orsaker och effekter, Växjö, Växjö University Press.
Lazarus, Richard S. & Monat, Alan (red.). (1985). Stress and Coping: an anthology, New York, Columbia University Press, Second Edition.
Nylén, Ulrica. (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning, Malmö, Liber AB.
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund, Studentlitteratur, tredje upplagan.
Pearlin, Leonard. (1985). ”Life Strains and Psychological Distress Among Adults.” I: Lazarus, R & Monat, A. (red.), Stress and Coping: an anthology. New York, Columbia University Press, Second Edition.
Sawyer, Lena & Kamali, Masoud (red.). (2006). Utbildningens dilemma- demokratiska ideal och andrafierande praxis, Stockholm, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. (SOU 2006:40).
Skawonius, Charlotte. (2005). Välja eller hamna: det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor, Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. Citerar Bourdieu, P. (1986). The Forms of Capital. I: A.H. Halsey m.fl. (1997), Education, Culture, Economy and Society, Oxford, Oxford University Press.
Slutbetänkande av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
Integrationens svarta bok: agenda för jämlikhet och social sammanhållning, Stockholm, (SOU 2006:79).
Thomsson, Heléne. (2002). Reflexiva intervjuer, Lund, Studentlitteratur.
40
Internetkälla
http://www.migrationsverket.se
Muntlig källa
Johansson, Marie. Migrationsverket, Norrköping, telefonsamtal, 2007-09-18
41
¾ Ålder, nationalitet?
¾ Varför valde du att flytta till Sverige?
¾ Hur länge har du bott i Sverige?
¾ Eventuell utbildning och karriär före flytten till Sverige?
¾ Förändrade planer i Sverige?
¾ På vilket sätt i så fall?
¾ Hur trivs du och hur upplever du din situation just nu?
¾ Varför läser du på Komvux?
¾ Vidareutbildning efter Komvux?
¾ Har du tänkt stanna i Sverige efter studierna?
¾ Studie- och yrkesvägledares eventuella påverkan på ditt
utbildningsval?
42
43
44