Att vara vuxenstuderande och immigrant

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

Att vara vuxenstuderande och immigrant

En intervjuundersökning med studenter av utländsk härkomst

To be a mature immigrant student

A field investigation of foreign students

Stefan Berntsson

Annelie Nordenfors

Studie- och yrkesvägledarexamen 120 p Examinator: Marita Flisbäck 2007-11-09 Handledare: Nils Andersson

1

Sammanfattning

Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Informanterna är komvuxelever med utländsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner, och hur de upplever att det är att befinna sig i två kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Vi har också utgått från teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vägledning. Resultatet av vår undersökning visar att några individer vill stanna i Sverige medan andra har planer på att flytta vidare. Anknytningsgraden till Sverige avgör ofta hur flyttningsbenägen man är, men det kan också bero på hur kulturellt och geografiskt nära hemlandet man emigrerat ifrån ligger. Några informanter uppger att de ser studierna på Komvux som en nystart, medan andra menar att det mest är ett tidsfördriv i väntan på att deras meriter från hemlandet valideras av VHS. Samtliga har emellertid som mål att få behörighet till högre studier. Den långa väntan på validering upplevs dock som frustrerande av flera intervjupersoner i studien. Andra problem som kan finnas är känslor av ensamhet eftersom kontakten med svenskar är begränsad hos några av informanterna. Språksvårigheter och kulturella skillnader kan vara orsaker till detta. Informanternas erfarenheter av studie- och yrkesvägledning är övervägande positiva. De anser med något enstaka undantag att de har fått den hjälp som de har behövt.

3

INNEHÅLL

1. INLEDNING...4

1.1 Bakgrund ...4

1.2 Syfte och problemformulering ...6

2. METOD...7

2.1 Urval...9

2.2 Genomförande...10

3. INTERVJURESULTAT ...12

Ling ...12

Tatiana...13

Mai ...15

Wang ...16

Yvonne ...17

Juan ...19

Marek ...20

Emra ...22

4. TEORETISKA PERSPEKTIV ...24

4.1 Kosmopoliter...24

4.2 Invandringens kris...26

4.3 Två kulturer och den egna identiteten...29

4.4 Vägledning som möjlighet eller hinder?...32

5. ANALYS...33

6. AVSLUTANDE DISKUSSION ...36

KÄLLFÖRTECKNING...39

4

1. Inledning

Individer som har invandrat till Sverige måste ibland revidera sina framtidsplaner för att kunna finna sig till rätta i sin nya tillvaro. Omvälvningarna som en flytt; frivillig eller påtvingad innebär, är både av praktisk och känslomässig karaktär. Språket är det första man måste lära sig som invandrare i ett nytt land. Om man inte gör det riskerar man att bli marginaliserad och hamna utanför samhället. Det är svårt att balansera den invanda kulturen med det nya landets sedvänjor och lagar, det mesta sätts ur spel och man måste skaffa sig nya referensramar. Många upplever en viss diskriminering. Att som invandrare få nöja sig med ett arbete som lokalvårdare eller taxiförare när man har en hög utbildning med sig till Sverige kan med all säkerhet ge självförtroendet en törn. Andra gör en helomvändning, satsar på att förverkliga sina drömmar genom högre studier som leder till kvalificerade yrken. För en del personer kan det kännas motigt och uppgivet. För andra blir det en nystart. Hindren blir till utmaningar som ska övervinnas.

1.1 Bakgrund

Det finns olika anledningar till att människor söker sig bort från sina hemländer. Ofta handlar det om tvångsmässig förflyttning, men det kan även bero på frivilliga rörelser av individer som för att öka sina livschanser väljer en framtid i ett annat land. (Cohen 1997, s 2 ff.). Migrationsverket definierar migration enligt följande:

När vi på Migrationsverket använder begreppet migration inrymmer vi också alla typer av flyttningar, det vill säga både den påtvingade flyttningen – flykten eller fördrivningen – och den frivilliga flyttningen till studier, ett bättre jobb eller till en älskad familj eller make/maka. I en del andra länder används begreppet migration enbart för den frivilliga flyttningen, oftast av arbetskraft (Migrationsverket).

I Carles tolkning av Bourdieu formas individen av den sociala miljön hon vistas i. ”Vad individen då gör är att hon tillägnar sig ett habitus” (Carle 1998 se Månson (red), s 407). En person kan avsiktligt förändra sitt liv, men det sociala arvet finns alltid med i varierande omfattning, beroende på vilken levnadsbana individen väljer. Nya miljöer fordrar nya beteendemönster (ibid.). En person som tillägnar sig ett nytt habitus skaffar sig en ny livsstil.

5

Hur detta nya habitus ser ut beror på vilket ursprung vederbörande har. Enligt Månson talar Bourdieu om det kulturella kapitalet som t.ex. kan vara kunskaper som man förvärvat genom utbildning (Carle 1998, se Månson (red), s 408). Skawonius skriver att Bourdieu framhåller att kulturellt kapital kan bytas mot ekonomiskt kapital, genom att man skaffar sig information om utbildningar som sedan kan ge ekonomisk utdelning (Bourdieu 1986 se Skawonius 2005, s 29). Ett stort antal individer emigrerar när de inhämtat information och blivit medvetna om att deras kompetens efterfrågas internationellt och framför allt benägenheten för studerande från Asien att förlägga sin utbildning utomlands har ökat (Castles & Miller 2003, s 170f.). Många migranter lever redan innan de ger sig av ett förhållandevis bra liv, och deras humankapital är gångbart även i andra länder. Denna kategori migranter är att betrakta som kosmopoliter och söker sig mot de samhällen där deras humankapital ger bäst utdelning. Vidare är utbildnings- och arbetsmöjligheter för familjemedlemmarna viktiga faktorer vid valet av destination för välutbildade migranter. Tillsammans med asylsökande och ekonomiska invandrare har välutbildade individer blivit en stor del av dem som flyttar mellan olika länder. Giddens poängterar en ökad polarisering hos dem som flyttar mellan de som ”har” och de som” inte har ” (Giddens 2003, s 246).

Medan flyktingar flyr från något, menar Franzén att den som frivilligt lämnar sitt hemland reser till något. Flyktingars fokus ligger oftast på planerandet av flykten, medan den som emigrerar på frivillig basis vanligen lägger sin kraft på planeringen av framtiden i det nya landet (Franzén 2001, s 100). Även om man som vuxen migrant är väl införstådd med vad flyttning innebär i teorin, kan man inte på förhand förutse den psykiska reaktionen. Detta gäller oavsett om man är flykting, arbetskraftsinvandrare, anhörig, eller om man flyttar av någon annan anledning (Franzén 2001, s 54f.).

Denna studie omfattar tre män och fem kvinnor. En av dem är flykting, och de andra har antingen följt med sin partner som forskar i Sverige eller flyttat hit som kärleksinvandrare. Våra informanter är vuxenstuderande migranter och de upplever varierande grader av tillfredsställelse i sin nya tillvaro i Sverige. Deras upplevelser utgör grunden för undersökningen. Några har funnit sig väl till rätta och är nöjda med det mesta medan andra uppger att de har problem som tynger dem. En del tänker stanna i Sverige och andra har planer på att flytta vidare. Hur många som stannar här efter studierna beror på flera faktorer

6

som t.ex. möjligheterna att få arbete efter studierna, hur man upplever skolan, eller hur man blir behandlad av allmänhet och myndigheter.

Den bristande kontakten med invånarna i det nya landet kan leda till vantrivsel och språksvårigheter och kulturskillnader kan utgöra svårforcerbara hinder, när det gäller att knyta nya kontakter. Sverige är för lugnt och tyst och svenskar upplevs ibland som svåra att få kontakt med, menar några intervjupersoner. Någon har stött på svårigheter vid kontakt med myndigheter och känner sig diskriminerad, och får på så vis ett dåligt första intryck, som sedan blir svårt att frigöra sig ifrån. Bristfällig vägledning i ett initialt skede har också förekommit, och även en sådan erfarenhet kan sätta djupa avtryck hos den nya immigranten. Trots att man känner sig väl förberedd inför sin nya tillvaro finns det mycket som är svårt att förutse. Den långa väntan på validering av studiemeriterna från hemlandet har angivits som skäl till frustration. Att man måste komplettera och i vissa fall läsa en ny utbildning från början upplevs också som ett hinder för etableringen av ett nytt liv i Sverige, då den uppfattning som råder kan vara, att det räcker att läsa svenska och komplettera med ytterligare något enstaka ämne.

Den utbildning som många immigranter har med sig räcker inte till för att man ska kunna ge sig ut på arbetsmarknaden direkt efter ankomsten, och flera års studier kan behövas för att nå dit. Att studera på gymnasienivå i vuxen ålder är ovanligt i andra länder och ses inte alltid som positivt. Kriser man då kan uppleva och faser man måste gå igenom, när man ställs inför detta faktum utgör centrala delar av innehållet i detta arbete.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med denna undersökning är att studera hur några utländska komvuxelever försöker skapa sig en framtid i vårt land. Vi vill undersöka vad respondenterna anser vara avgörande för om de stannar eller flyttar från Sverige efter sin utbildning. Vi vill också undersöka vilken betydelse vägledning har haft för respondenterna.

• Planerar respondenterna att stanna i Sverige efter sin utbildning? • Hur upplever respondenterna att befinna sig i två kulturer?

• Har respondenterna fått hjälp av någon studie- och yrkesvägledare för att planera sin framtid?

7

Som blivande studie- och yrkesvägledare är det värdefullt att få en inblick i hur denna kategori av elever funderar kring sin framtid, eftersom den blir allt vanligare i vårt samhälle. Förhoppningsvis kan vår undersökning underlätta arbetet för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som kommer i kontakt med denna grupp, genom att de individer som vi skriver om tillhör en kategori som växer (Johansson), men inte har fått så mycket uppmärksamhet tidigare. Detta kan ge en möjlighet till ett bredare synfält och vidgade perspektiv, vilket vi hoppas gynnar de som är i samma position som våra informanter och söker professionell hjälp. Andra yrkeskategorier som kan vara intresserade av vår undersökning kan t.ex. vara pedagoger, socionomer och personal på Migrationsverket.

1.3 Disposition

Metodkapitlet som inleder undersökningens huvuddel, består av resonemang kring valet av metod. I underkapitlen urval och genomförande beskrivs hur informanterna valdes ut samt hur intervjuerna gick till. Dessa redovisas i kapitel tre genom underrubriker. Kapitel fyra utgörs av teorier som relateras till de intryck intervjupersonerna gett i kapitel tre och undersökningen avslutas med analys och diskussion.

2. Metod

Kvalitativ metod skiljer sig från den kvantitativa på så sätt att den utgår från informanternas perspektiv, medan den kvantitativa oftast utgår från forskarens egen idé om vad som ska studeras (Alvesson & Sköldberg 1994, s 10). Intervjuer används i större utsträckning inom den kvalitativa forskningen, medan enkäter till större del hör hemma inom den kvantitativa forskningen (Patel & Davidson 2003, s 118f.). Således ansåg vi att den kvalitativa metoden låg närmare till hands, då vi genom att träffa våra informanter personligen hade möjlighet att under intervjuernas gång fånga upp sådant som sinnesstämning och kroppsspråk. Detta lämnar utrymme för reflektion och kan få materialet att bli mer levande (ibid.).

En annan anledning till att vi bestämde oss för att göra kvalitativa intervjuer, var att vi trodde att bortfallet skulle bli alltför stort vid en enkätundersökning. Vuxna elever som inte har svenska som modersmål behöver ibland muntlig förklaring av frågor, resonerade vi. Detta

8

visade sig senare vid intervjuerna vara ett korrekt antagande. Vi behövde ibland förklara våra frågor flera gånger.

Med empiribeskrivningarna har vi försökt berätta historier som är meningsfulla och för att göra detta har vi använt en del citat. Nylén menar att man genom att arbeta på detta sätt utgår ifrån att texten reflekterar en fristående verklighet som måste få komma till tals (Nylén 2005, s 62). Genom våra problemformuleringar och vårt teoriavsnitt förbereder vi för analys. I sin bok poängterar Nylén att om data grupperas i teman, har de en analysförberedande roll (ibid.). Konversationsanalysen kräver att läsaren ska kunna ”höra” samtalet vid läsning av återgivningen och Nylén menar att empirin då måste begränsas för att inte tråka ut läsaren (Nylén 2005, s 65). Empiriredovisningen i denna studie redovisas främst genom sammanfattningar, vilket medför att läsaren inte ”hör” samtalet på samma sätt som vid en konversationsanalys, men å andra sidan blir den mer lättläst. ”Varje kvalitativ forskare måste alltså göra en genomtänkt avvägning mellan `närsynthet’ och detaljrikedom respektive överblick och avstånd i sin empiriredovisning” (ibid.).

Hermeneutik handlar om tolkning och förståelse och nämns i litteraturen som en vanlig metod vid kvalitativa undersökningar. Den har sina rötter i protestantisk bibeltolkning och i humanistiska studier av de gamla antika klassiska dramerna (Alvesson & Sköldberg 1994, s 115). ”Hermeneutiken har fått stå för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem och en forskarroll som är öppen, ‘subjektiv’ och engagerad” (Patel & Davidson 2003, s 29).

Den hermeneutiska tolkningsstilen förknippas med ett empatiskt närmandesätt, som indikerar att man tänker och känner sig in i en annan individs situation (ibid.). När vi har tolkat noggrant utskrivna intervjuer, har vi börjat med att läsa och försöka förstå helheten för att sedermera övergå till att intressera oss för delarna i texten.

Inom den existentiella hermeneutiken, är varje individ utkastad i en värld, där det är upp till var och en av oss att finna oss tillrätta. Alla människor har möjligheter, d.v.s. frihet och med denna frihet kommer frihet att välja, alla har alltså ansvar (Alvesson & Sköldberg 1994, s 133). Heidegger säger:

Vad det gäller under dessa förhållanden är att beslutsamt ta sitt ansvar, stå upp till sitt öde och fatta beslut i en trots allt- inställning. Det värsta man kan göra är att bara överlämna

9

sig åt omständigheterna, och förneka sina fria valmöjligheter. – Att inte välja är f ö också ett val (Heidegger 1927 se Alvesson & Sköldberg 1994, s 133).

Denna inriktning inom hermeneutiken gör gällande att man som forskare aldrig till fullo kan förstå den man studerar eftersom alla individer befinner sig i en unik situation och därmed har ett unikt synsätt som innebär att man har egna förföreställningar d.v.s. förutfattade meningar. Alvesson refererar till Heidegger som säger att förstå förutsätter förförståelse, men att förförståelsen samtidigt är ett hinder för förståelsen (Heidegger 1927 se Alvesson & Sköldberg 1994, s 136).

En trovärdig empiriredovisning innehåller ofta fylliga och detaljerade beskrivningar (Nylén 2005, s 13). Vidare poängterar Nylén att:

Den empiriska redovisningen utgör läsarens enda – om än indirekta – förbindelse mellan den studerade miljön, som forskaren vill berätta om, och den analys och tolkning som forskaren vill lägga fram och därmed det kunskapsbidrag som hon eller han gör anspråk på (Nylén 2005, s 13).

Fylliga och detaljerade beskrivningar kan emellertid bli alltför omfattande och därmed inte lästa av särskilt många (Nylén 2005, s 16). Vår avsikt med intervjuredovisningarna har varit att försöka hitta en balans mellan fylliga, detaljerade, begränsade och läsvänliga redovisningar.

Till balansen i återgivandet av intervjuer hör också citat. Intervjuredovisningar har en förmåga att bli tråkiga och enformiga eftersom det förekommer en hel del upprepningar i dessa. Vi har försökt levandegöra våra intervjuredovisningar genom att använda oss av citat. För många citat kan ibland vara störande i en text, men vår undersökning kräver ett visst användande av citat eftersom våra informanter har utländsk bakgrund och vi menar att det därför är av stort intresse för läsaren att kunna ta del av hur de uttrycker sig. ”Ofta är citaten enbart med för att belysa och exemplifiera, i andra sammanhang byggs en förståelse upp av nästan enbart enskilda individers berättelser” (Thomsson 2002, s 35).

2.1 Urval

Vi har valt att göra intervjuer med ett urval vuxna elever med utländsk bakgrund och av Anna, en studie- och yrkesvägledare som vi kände sedan tidigare, fick vi tips om en klass där vi kunde söka våra informanter. Denna klass bestod av vuxna elever från olika länder, som läste

10

svenska B, d.v.s. den högsta nivån man kan studera svenska på gymnasienivå som invandrare. De är i olika åldrar, har olika kulturella bakgrunder och de var vuxna vid ankomsten till Sverige. Några av dem visade sig ha någon sorts anknytning till högskola eller universitet. Vi uppsökte klassen under en lektion, presenterade oss och fick snabbt ihop åtta informanter som var 21-44 år och som gärna ville bli intervjuade.

Redan vid den första kontakten med informanterna hade vi noggrant informerat varje deltagare om förutsättningarna för intervjuerna. Vi berättade vad intervjuerna skulle handla om, att de skulle vara anonyma, att vi skulle använda bandspelare, att intervjutiden beräknades till 30-45 minuter och att vi skulle vara två som intervjuade. Ingen hade något att invända mot detta. Vi var också noga med att framhålla hur viktig varje informant var för vår undersökning eftersom de tillhörde en utvald och unik grupp. All denna information är viktig att förmedla innan man börjar intervjua deltagarna i undersökningen (Patel & Davidson 2003, s 70).

2.2 Genomförande

Heléne Thomsson betonar vikten av vilken plats man väljer att göra sina intervjuer på genom att beskriva skillnaden mellan att göra intervjuer hemma hos informanterna eller på hennes arbetsplats, som är ett rum på Stockholms universitet. Hon intervjuar en invandrarkvinna i hennes hem och denna intervju beskrivs som väldigt lyckad. Där får hon träffa hela familjen och bjuds på både kaffe och lunch. Stämningen är otvungen och hon känner sig mer som en välkommen gäst än som forskare. En intervju med en annan invandrarkvinna äger rum på Thomssons rum på universitetet och beskrivs helt annorlunda. Informanten talar med sitt kroppsspråk om att hon känner sig obekväm, hela situationen blir spänd och intervjun blir inte så lyckad (Thomsson 2002, s 84ff.).

Dessa två exempel är ytterligheter och vi känner inte igen någon av situationerna till fullo från våra intervjuer. Vi gjorde våra intervjuer i ett rum på skolan där våra informanter tillbringar en stor del av sin tid. Skolan är inte bara en plats där informanterna har lektioner utan den fyller också flera andra funktioner. De sitter och studerar i biblioteket, träffas i kafeterian, läser tidningar eller helt enkelt bara umgås.

Komvux är för våra informanter minst lika mycket ett socialt forum som en utbildningsanstalt. De har inte så många kontakter med svenskar ute i samhället och

11

uppehåller sig därför gärna på skolan. Den ovan beskrivna situationen märktes också när vi gjorde våra intervjuer. Informanterna kände sig hemma på skolan och flera av dem föreslog själva rum som vi kunde använda.

Enligt Thomsson bör man i stort sett endast vara två intervjuare när man gör intervjuer med maktstarka personer (Thomsson 2002, s 75). Då kan man dela upp frågorna mellan sig och fokusera på olika saker under intervjun och man kan också få ut mer än den verbala informationen under intervjun om någon av intervjuarna koncentrerar sig på att läsa av informanternas kroppsspråk. Våra informanter kan man inte kalla maktstarka i traditionell betydelse, men vi märkte ändå att det var en fördel att vara två eftersom det var tydligt att de uppskattade uppmärksamheten och känslan av att vara betydelsefulla.

Det märktes inte hos någon att de var besvärade eller kände sig underlägsna, utan samtliga var mycket intresserade av att berätta om sig själva. Detta tolkar vi som att de tyckte det var roligt att få uppmärksamhet från svenskar.

Beträffande placeringen i rummet vid intervjuerna följde vi Thomssons råd om att inte sitta mitt emot och inte heller för mycket vid sidan av informanterna (Thomsson 2002, s 88). Vi placerade oss snett emot informanterna på varsin sida. Detta gav dem möjlighet att titta bort vid behov och att inte känna sig uttittade. Vi hade också ett bord med papper och bandspelare och stolar med samma sitthöjd.

Att bli inspelad på band kan upplevas som störande och det kan också av informanter kännas som om de har stora krav på sig att formulera sig tydligt, men för oss var det nödvändigt att använda bandspelare eftersom vi redan innan inspelningarna visste att vi skulle vara tvungna att lyssna på varje inspelad intervju flera gånger. Att informanterna läser svenska på den högsta gymnasienivån innebär inte att man kan jämföra dem med infödda svenskar eller invandrarungdomar som lär sig svenska tidigt.

Som vuxen är det betydligt svårare att tillägna sig ett nytt språk och mer eller mindre kraftig brytning finns alltid hos vuxna inlärare. Vi tog fram bandspelaren efter lite småprat och poängterade att ingen annan än vi själva skulle lyssna på banden och sedan skulle de raderas.

12

3. Intervjuresultat

I detta kapitel presenteras intervjudeltagarna via underrubrikerna bakgrund, livet i Sverige, vägledning och framtid. Genom att introducera informanterna, lägger vi grunden för de teoretiska kopplingar som presenteras i kapitel fyra.

3.1 Ling

Ling kommer från den norra delen av Kina. Hon bor i en liten skånsk kommun med sin sambo sedan ett och ett halvt år tillbaka och är elev på Komvux. Ling studerar svenska B, samhällskunskap, matematik och engelska. Innan hon lämnade Kina hade hon slutfört sin gymnasieutbildning.

Ling anser sig vara en självständig tänkande individ och det traditionella kinesiska utbildningssystemet passade inte henne, vilket var anledningen till flytten.

Jag ville inte stanna och utbilda mig i Kina för det är ett så orättvist system. Har man inte rätt kontakter eller är elitstudent är det svårt. Och så ville jag se hur det är i andra länder så jag kan jämföra.

Hon anser att det kinesiska systemet är stelbent och med stora inslag av svågerpolitik. Från början var tanken att bo i Danmark och studera på universitet där men efter att hon träffat sin pojkvän, beslöt de att bo i Sverige.

3.1.2 Livet i Sverige

Vid ankomsten till Sverige var det ingen som informerade om möjligheten att läsa på Komvux, utan det blev först en tid med varierande kurser i ett studieförbunds regi. Ling tog kontakt med studie- och yrkesvägledare på plats, men ingen informerade om alternativet Komvux, som är avgiftsfritt. Hon känner sig lurad på både tid och pengar. ”Det är inte klokt, jag fick reda på att Komvux fanns genom tips från en vän på internet”, säger hon upprört. Som det är nu läser hon på Komvux för att få svensk gymnasiekompetens och därmed allmän behörighet till högre studier. Hon skulle vilja studera juridik eller ekonomi, men hon tror att det skulle vara svårt med juridiken eftersom hon inte till fullo behärskar det svenska språket.

13

Ling väntar på att hennes kinesiska gymnasiebetyg ska valideras av VHS, ”det tar lång så tid”, säger hon frustrerat. Hon säger också att det hade underlättat för henne att veta om hon kan använda dessa, slippa Komvux och därmed kanske spara tid, men så länge hon inte vet om betygen är tillräckliga läser hon in den svenska behörigheten. Det framgår tydligt att hon känner en viss oro över att tiden rinner iväg, men hon försöker trots det använda den så konstruktivt som möjligt genom nuvarande sysselsättning. Studierna har också varit ett bra sätt att träffa nya vänner på.

3.1.3 Vägledning

Ling är nöjd med Komvux och uttalar sig om studie- och yrkesvägledning i positiva ordalag. Dock känner hon att studie- och yrkesvägledaren är för upptagen, ”så jag vill inte störa henne i onödan”. I början av sin Sverigevistelse tog Ling kontakt med en studie- och yrkesvägledare på en högskola, men där kände hon sig dåligt bemött. ”Det kändes som hon ville säga åt mig att gå direkt”, säger hon besviket och lite irriterat. Studie- och yrkesvägledaryrket tycker hon är mycket viktigt, då man både kan hjälpa och stjälpa, beroende på hur man bemöter människor. ”Såna jobb är jätteviktiga jobb, fast det är viktigt vem som har jobbet. Har du en dålig dag kan du förstöra väldigt mycket”.

3.1.4 Framtid

Ling kan tänka sig en framtid i Sverige och vill gärna arbeta inom något företag som har kontakter med Kina. Hon känner stora krav från familjen att studera, och hon tror att det beror på att hennes föräldrar själva aldrig hade den möjligheten i Kina.

3.2 Tatiana

Tatiana kommer från en stad söder om Moskva i Ryssland. Hon har bott i Sverige i drygt ett år och läser svenska B, samhällskunskap, engelska och datorkunskap på Komvux. Före flytten arbetade hon som säljare på ett byggvaruhus, och för Tatianas del innebar det en hel del tjänsteresor. Sedan Tatiana hade träffat, blivit förälskad i och gift sig med sin svenske man, beslutade de sig för att flytta hit.

14 3.2.2 Livet i Sverige

Tatiana hade från början inga planer på att byta ut sitt liv i Ryssland som civilekonom mot en framtid i Sverige. Sin examen tog hon på ett, som hon själv uttrycker det, prestigeuniversitet. ”Fast jag kan inte säga att jag älskade mitt arbete, det var inte exakt vad jag egentligen skulle vilja göra.” Kanske bidrog det till att hon tog steget fullt ut och flyttade till sin makes hemland. Att studera var en ren nödvändighet för att kunna hävda sig på arbetsmarknaden i Ryssland, så hon valde en ”säker” utbildning. Tatiana ser egentligen en fördel med att bo här nu. Det är en chans att börja om och skaffa sig en annan inriktning i livet.

Hennes civilekonomexamen ska valideras av VHS, men hon tror själv att hon behöver komplettera, dels inom området svensk ekonomi, för att eventuellt kunna söka arbete och dels för att bli behörig till högre studier om hon inte skulle få arbete. Hon betonar vikten av att kunna språket ordentligt.

Det är inte så lätt att börja om från början i min ålder, jag är nästan trettio, hade jag varit tjugo år så, och nu känner jag att tiden går så fort, och så ska jag börja studera ett par år igen.

Hon gör jämförelsen med personer som är äldre när de kommer hit och under andra premisser och kommer underfund med att det måste vara ännu svårare för dem att börja om. Tatiana poängterar att hon trots allt kom hit tillsammans med en svensk sambo, och de har både lägenhet och pengar vilket har gjort det lättare för dem än för många andra. Det är tydligt att hon känner sig lyckligt lottad

.

3.2.3 Vägledning

På planeringsstadiet inför komvuxstudierna träffade hon skolans studie- och yrkesvägledare och fick information om hur hon skulle gå tillväga med sina ryska betyg bl.a. Hon upplever det som en resurs, och något som hon ser som en klar fördel, jämfört med hur det ser ut i Ryssland, där det inte finns motsvarande tjänster.

3.2.4 Framtid

I framtiden ser hon sig själv bo och arbeta i Sverige, även om hon tror att hon kanske får ta enklare arbeten i början. ”Mina vänner säger att det är bättre om jag tar vilket jobb som helst

15

så jag kan öva min svenska.” Detta säger hon och ser samtidigt frågande på oss, som för att få bekräftelse på att det stämmer.

3.3 Mai

Mai kommer från södra Kina och har bott i Sverige i snart två år. Hon har en universitetsexamen med engelska som huvudämne med sig från Kina. Mai kom till Sverige tillsammans med sin make som är doktorand vid ett universitet. I hemlandet arbetade hon som engelsklärare och säger att hon valde att studera till lärare för att det är en trygg och passande försörjning för en kvinna.

3.3.2 Livet i Sverige

På Komvux studerar Mai svenska B, matematik och samhällskunskap. Inom en snar framtid hoppas hon få en plats på det internationella magisterprogrammet på något universitet, vilket var hennes plan när hon kom hit, men eftersom det är ett begränsat antal platser reserverade för utländska studenter, upplever hon konkurrensen som mycket hård. En alternativ plan var att arbeta som lärare här, men hon har bara ett huvudämne och det krävs två i Sverige. Mais svenska är ännu inte fullgod, så dessa tankar ligger på is. Hennes betyg är inskickade till VHS och än så länge vet hon inte hur de kommer att evalueras.

Väntetiden använder hon till att läsa in högskolebehörighet på Komvux, så att hon har en alternativ plan. Förhoppningsvis dröjer det inte länge till innan hon kan återuppta sina universitetsstudier, vilket även skulle ge henne bättre karriärmöjligheter vid en eventuell återflytt till Kina. Hon saknar Kina väldigt mycket: ”Jag har ändå bott där i över 20 år, maten, ljuden, familjen, svårt med vänner här.”

Att Mai inte känner några svenskar plågar henne och upptar en stor del av hennes tankar. Hon har tagit några initiativ till kontakt med svenskar, men dessa har runnit ut i sanden och Mai har känt sig avvisad. Att erkänna att hon inte har många sociala relationer och en känsla av att vara ensam, verkar vara ett misslyckande för henne.

16 3.3.3 Vägledning

Mai har varit i kontakt med studie- och yrkesvägledare på både Komvux och Vägledningscentrum, och den information hon har fått där har fått henne intresserad av att studera ekonomi. Hjälpen hon har fått är hon nöjd med, fast hon efterlyser ändå mer personlig hjälp, en sorts ”guide” som kan informera om arbetsmarknadssituationen och ge förslag.

Ibland kan man bli lite förvirrad, de förklarar så mycket på en gång och de har svårt att ge mer personlig information. Jag skulle ha velat ha mer exakt information om vilken utbildning eller vilket ämne som ger jobb.

I Kina finns ingen motsvarande vägledningsservice. ”Det är mest lärarna man kan fråga och information söker man själv i alla kataloger som universiteten skickar ut”. På sättet hon berättar förstår man att det tar tid att inhämta denna informationsmängd. Därför är hennes önskan om en sorts guide inget onaturligt, då hon är invandrare och inte har den information som man som svensk tar för given. Vilsenheten är framträdande, vilket är förståeligt.

3.3.4 Framtid

Det beror mycket på makens framtida arbetsmöjligheter om Mai kommer att stanna i Sverige eller inte. Det är möjligt att de flyttar till USA, då maken forskar i ekonomi. Mai skulle gärna arbeta inom ett område där hennes språkkunskaper kommer till godo. Trading och Kina är en stor växande marknad, ”mer jobbchanser kanske”, funderar hon. Det framgår tydligt att Mai är villig att kompromissa i valet av framtida bostadsort och land.

3.4 Wang

Wang kommer från en hamnstad på Kinas västkust. Han har varit i Sverige i sammanlagt sju år, med avbrott för två år i USA. Han är läkare med examen från Kina men studerar på Komvux för att lära sig svenska och kom från början hit tillsammans med sin fru som skulle forska vid ett universitet.

3.4.2 Livet i Sverige

Det är bara språket som har hindrat Wang från att börja arbeta, säger han själv. ”När jag läser i böcker från läkarutbildningen här, ser jag att det mesta är likadant, så jag kan använda den

17

utbildning jag har.” Så snart han klarat av svenska B planerar Wang att söka arbete. Han skulle gärna vilja specialisera sig inom patologi, men räknar med att börja med en AT- tjänst. Det märks att han är medveten om sitt värde på arbetsmarknaden.

3.4.3 Vägledning

Vid planeringen i början av studierna på Komvux hade Wang en hel del kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare: ”Hon hjälpte mig att välja kurs och har gett mig många bra tips och idéer på annat också.”

3.4.4 Framtid

I framtiden kan han mycket väl tänka sig att arbeta i Kina, men eftersom hans fru trivs och har ett välbetalt arbete, vet han inte hur eller om det blir så. På frågan om han trivs i Sverige säger han att ”Jag vill gärna tillbaka, saknar maten, kulturen, allt i Kina.” Sedan nämner han nostalgiskt släkten och detta är ett känslosamt ämne att prata om för honom.

3.5 Yvonne

Yvonne kommer från Afrika och studerar bl.a. svenska B på Komvux. Med sig från hemlandet hade Yvonne gymnasieutbildning och arbetade sedan under 18 år inom postväsendet i huvudstaden.

Jag träffade min blivande man när jag ställde upp som frivillig i en förening jag var aktiv inom, och vi gifte oss inom ett år. Han var från Sverige så efter ett par år flyttade vi hit, han blev svårt sjuk och behövde vård.

3.5.2 Livet i Sverige

Yvonne startade sin bana inom posten som brevbärare för att senare via kassatjänst avancera till postmästare. Yvonne kan mycket väl tänka sig att söka jobb och arbeta inom posten här i Sverige. Hon ger intryck av att vara beredd att kämpa för att få en anställning. ”Det kan kanske skilja sig åt lite grann, men brev, jag menar brev är brev, de ska sorteras och bäras ut”, svarar hon på frågan om hon tänkt byta yrkesinriktning efter studierna. Samtidigt är hon intresserad av att studera mänskliga rättigheter, något som hon gjorde via fackförbundet i hemlandet.

18

Jag har ju lagt arton år inom posten redan, jag kanske borde passa på och läsa något annorlunda, nu när jag har kommit till ett annat land där jag har chansen.

Hon trivs mycket bra i Sverige, men säger att hon aldrig glömmer Afrika. Visserligen har hon kvar kontakten med min mans släktingar här, men man har ju ett speciellt band med Afrika. Hennes vilja att klara sig trots hindren som finns är tydlig. ”Det gäller att inte ge upp, livet är inte alltid lätt, men det går.” Denna inställning verkar vara hennes motto, och hennes inneboende styrka och vilja att göra det bästa av vad man har lyser igenom.

3.5.3 Vägledning

Här i Sverige kom Yvonne i kontakt med Komvux och skolans studie- och yrkesvägledare. Hon frågade vad jag hade gjort innan och tog sig tid att fråga mig vad jag ville nu när jag bodde i Sverige, vi pratade mycket om detta, och det tyckte jag var så skönt.

Det var språket som var första prioritet för Yvonne, men hon tyckte att studie- och yrkesvägledningen var mycket viktig när det gällde information om arbete och arbetsmarknaden här. Yvonne säger att hon fått ett tips av studie- och yrkesvägledare om en kurs på Malmö Högskola inom internationell migration, som hon gärna skulle vilja studera. Hon uttrycker stor beundran för studie- och yrkesvägledaren på Komvux: ”Utan henne hade jag kanske studerat något som inte var lämpligt med tanke på att jag vill plugga inom IMER, hon var mycket hjälpsam.”

3.5.4 Framtid

Yvonne menar att hon i framtiden kommer att bo och arbeta i Sverige. Anknytningen till hemlandet är svag nu säger hon, bara föräldrarna bor kvar: ”Här i Sverige har jag en annan chans att studera än där, det är bara tiden som är emot mig.” Yvonne berättar att hon saknar Afrika men också att hon numera upplever att anknytningen är svag, vilket är en tydlig paradox i sammanhanget. Det märks att hon på något vis försöker intala sig själv att hon lever i nuet, men vid ett par tillfällen under intervjun, känns det mer som förnekelse av sina känslor för Afrika.

19

3.6 Juan

3.6.1 Bakgrund

Juan kommer från Sydamerika och har bott i Sverige i ungefär ett år. Han läser svenska B, samhällskunskap och matematik på Komvux. Sin svenska sambo, som arbetade med ett gatubarnsprojekt träffade han i sin hemstad. De blev förälskade och flyttade till Sverige. Juan bodde i egen lägenhet i hemlandet och var, enligt egen utsago ”varken fattig eller rik”. Han levde ett socialt liv med många vänner och fritidsintressen, varav musiken var det största. I hemlandet arbetade han med grafiskt datorarbete, något han även är utbildad inom.

3.6.2 Livet i Sverige

Just nu läser Juan in svensk gymnasiekompetens för eventuella fortsatta studier, om det skulle visa sig nödvändigt för att kunna få arbete längre fram. Han och hans sambo väntar sitt första gemensamma barn, och därför känner Juan att han har extra stor press på sig att kunna försörja sin familj: ”Här går jag på Komvux, hade det varit hemma hade jag arbetat, nu känns det som att jag står stilla liksom”, säger han uppgivet. I hemlandet är det tydligt att manlighet är starkt kopplat till att vara försörjare. Han upplever att det är skillnad mellan Sydamerika och Sverige när det gäller inställningen till just arbete: ”Där kan man syssla lite med vad som helst, här måste man ha ett riktigt jobb.” Studierna verkar vara något Juan ser som ett tvång för att kunna få arbete längre fram. Det märks på honom att det inte ingick i hans planering initialt att studera och att han hellre hade sysslat med annat.

Juan upplever också att de kulturella skillnaderna är stora. Där han bor hälsar man inte på varandra när man möts i trappan, vilket förvånar honom. Vänner har han främst skaffat sig bland andra studenter på Komvux och de är av olika ursprung. Juan anser att svenskar har en benägenhet att planera för mycket, och att det saknas spontanitet i hur man umgås: ”Hemma bara bestämde vi att nu spelar vi fotboll eller nåt, vi bokade inte tid.” Språket har han övat upp hemma, då de ganska snart efter flytten till Sverige bestämde sig för att bara tala svenska med varandra. Det har hjälpt honom mycket, anser Juan och tror att om han talar bra svenska kan det hjälpa honom att komma in på arbetsmarknaden, men det märks att han inte är särskilt optimistisk beträffande sina chanser att få ett arbete.

20 3.6.3 Vägledning

Juan har haft återkommande samtal med studie- och yrkesvägledaren om sina framtidsplaner och han har fått information om den svåra arbetsmarknaden för kulturarbetare i Sverige. Trots detta anser han att studie- och yrkesvägledaren har gjort mycket för att hjälpa honom: ”Anna har varit väldigt viktig för mig”, framhåller Juan. Att det funnits många funderingar framgår tydligt, och det verkar som om Juan ännu inte vet hur planerna kan komma att utformas framöver.

3.6.4 Framtid

I framtiden skulle han vilja ta upp sin dröm om att arbeta med konst eller musik. Dock känns det som att han vet med sig att detta kanske bara förblir drömmar.

Det är ju sånt jag skulle vilja göra, en dröm liksom. Men snart har jag ett barn så jag måste arbeta. Här i Sverige ska man ha ett fint jobb, lite status så där, annars är det inget bra jobb.

Det är tydligt att han ser svårigheter att sammanföra sin innersta önskan med vad han uppfattar vara den bistra verkligheten ute på den svenska arbetsmarknaden. Juan och hans familj planerar att stanna i Sverige, åtminstone som det ser ut nu. Det är inte omöjligt att Juan hade valt att flytta tillbaka till Sydamerika om han haft den valmöjligheten. På sättet han talar förstår man att det enbart är på grund av familjeförhållandena som han stannar i Sverige. Han ser sorgsen och nedstämd ut när hemlandet kommer på tal.

3.7 Marek

Marek kommer från södra Polen. Han är utbildad civilingenjör och har haft en hög position inom ett multinationellt telekomföretag i hemlandet. För Marek innebar arbetet många tjänsteresor utomlands och under en av dessa resor träffade han sin svenska flickvän och sedan två år är han bosatt i en stad i Skåne. Han studerar svenska B, samhällskunskap och engelska på Komvux.

21 3.7.2 Livet i Sverige

Marek har nyligen skickat in sina polska betyg till VHS för validering och han hoppas att hans kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena räcker för behörighet till högre studier i Sverige. Under intervjun märker vi att Marek är frustrerad över att det tar så lång tid för VHS att validera hans betyg: ”Det kan ta nio månader har de sagt till mig, jag trodde sånt här fungerade mycket bättre i Sverige.” Han höjer rösten och gestikulerar när han nämner detta och besvikelsen är tydlig.

Marek har tänkt studera vidare efter Komvuxstudierna och trivs bra i Sverige. Han tycker att svenskar och polacker är ganska lika och han har inte upplevt att han haft svårigheter att få kontakt med svenskar, tvärtom har han många svenska vänner som han mestadels träffat genom sin flickvän. Marek har även många polska vänner i Sverige som han träffat genom sin bror som bor i Sverige sedan många år. Saknaden efter släktingar och kompisar i Polen finns dock där, menar Marek: ”Men idag går det lätt att resa dit och för dem att resa hit och vi håller också kontakt med mejl och telefon”, säger Marek, som i det här skedet av samtalet skiner upp och visar att han är ganska nöjd med tillvaron trots problemet med valideringen.

3.7.3 Vägledning

Kontakt med studie- och yrkesvägledaren har Marek haft vid ett flertal tillfällen och han är mycket nöjd med hennes insatser.

Anna har hjälpt mig mycket, hon har fått mig att tänka lite annorlunda, liksom mer brett. Först när jag kom till Sverige var ingenjör det enda jag kunde tänka mig att jobba som, men nu kan jag också tänka mig lärare om det tar kortare att bli.

3.7.4 Framtid

Mareks framtidsplaner är att studera till lärare i naturvetenskapliga ämnen eller att skaffa sig en svensk civilingenjörsexamen. Vilket av alternativen han väljer beror på hur VHS validerar hans polska betyg: ”Helst vill jag vara civilingenjör här i Sverige, det var ett jobb jag kände väldigt bra med i Polen”, menar Marek. Han är övertygad om att han och hans fru stannar i Sverige.

22

3.8 Emra

3.8.1 Bakgrund

Emra kommer från Mellanöstern och kom till Sverige tillsammans med sin dotter 2001. Orsaken till att de flyttade var att det politiska läget i hemlandet blev sämre och det var omöjligt för dem att stanna kvar, eftersom hon tillhör en religiös minoritet. I hemlandet läste Emra vid humanistiska institutionen där hon studerade engelska och franska under fyra år. I Sverige studerar hon svenska och samhällskunskap på Komvux för att få behörighet till högskolan.

3.8.2 Livet i Sverige

Emra var innan flytten till Sverige gift men efter ömsesidig uppgörelse med sin make, skilde de sig. Detta poängterar hon, eftersom det inte tillhör vanligheterna i hemlandet. Emra säger samtidigt att kvinnor lever efter männens regler där. Därför var det inte heller självklart att bara välja ut ett tänkbart land att flytta till.

Min make och övriga släkten enades om att jag fick välja mellan fyra länder där vi hade släktingar. Att det blev just Sverige berodde på att min moster bodde här sedan ett par år och så hade jag hört att det var tryggt och demokratiskt land. I mitt hemland får man inte säga vad man tycker och tänker, det var viktigt för mig att komma till en demokrati.

Hon poängterar även vikten av att hennes dotter får växa upp i ett fritt land där hon kan forma sin egen framtid.

Jag har tankar på att gå en kurs på högskolan så jag blir behörig att undervisa i engelska. Men det kanske blir extra svårt eftersom jag inte behärskar svenska språket fullt ut. Det är ju ganska tufft att vara vanlig lärare bara.

En liten del av henne, säger hon, skulle vilja studera till socionom och arbeta inom kommunens flyktingmottagning och på så sätt kunna ta tillvara sina egna erfarenheter för att hjälpa andra. Emras starka engagemang märks både på hur hon uttrycker sig och på hennes expressiva kroppsspråk.

Hon vet inte hur det skulle fungera ekonomiskt om hon fortsatte att studera som ensamstående mamma: ”Kanske kan jag hitta något arbete vid sidan om skolan, plugga heltid och jobba

23

deltid.” Emra har haft en del tråkiga erfarenheter av möten med människor som hon stött på inom myndigheter och andra funktioner.

Det har känts att de haft något emot att jag är kvinna, att jag har fel färg på håret. Jag kan knappt minnas alla gånger jag inte tagits på allvar. Ibland är det som att min röst inte hörs och att mina åsikter inte är lika mycket värda som svenskars.

Hon säger att det kvittar vilken position dessa människor är i. Det har varit en chock att uppleva sådana fördomar hos personer med universitetsutbildningar och som arbetar med människor.

3.8.3 Vägledning

Emra har fått hjälp av tre olika studie- och yrkesvägledare för att skaffa sig nödvändig kunskap om högskolestudierna. Hon vill gärna ha en strukturerad utbildning, så att hon inte spiller tid.

Ibland funderar jag på att söka något jobb där jag slipper ha direktkontakt med folk, eftersom jag är övertygad om att min utländska bakgrund skulle ge problem men alla studie- och yrkesvägledare jag pratat med har sagt att jag passar att jobba med människor, kanske som socionom.

Kommentarer om att hon har för dålig svenska för att läsa på högre nivå har hon fått ett par gånger, men känner att det snarare sporrar henne än tvärtom. Hon pratar engagerat om demokrati, och det märks att hon vill ta till vara de möjligheter som erbjuds i Sverige.

3.8.4 Framtid

På det hela taget är hon glad över att bo i Sverige och anser att det har gett henne andra chanser i livet än om hon bott kvar i hemlandet. Emra säger att den ekonomiska situationen är svårare här eftersom hon inte har familjen som stöttar. Numera känner hon sig mer som svensk än invandrare, säger hon. Emra har i nuläget inga planer på att bo någon annanstans än i Sverige.

24

4. Teoretiska perspektiv

I detta kapitel presenteras några teorier som ansluter till problemformuleringen, och relaterar till undersökningens informanter.

4.1 Kosmopoliter

Många av nutidens migranter är välbeställda och högutbildade individer med kvalificerade yrken. De utgör en annan kategori än outbildade arbetskraftsmigranter och flyktingar (Cohen 1997, s 64). Nya grupper av människor med olika kvalifikationer lämnar sina hemländer för att söka lyckan på andra håll i världen, där deras humankapital ger bättre utdelning. De är ofta väl förberedda inför flytten och de har ofta i förväg undersökt vilka lagar och regler som gäller för nykomlingar i sina nya hemländer (ibid.)

Informanterna som vi har intervjuat är inte traditionella gäststudenter i första hand utan de har kommit hit som kärleksinvandrare, anhöriga och i ett fall som flykting. Samtliga har dock blivit studenter när de flyttade till Sverige. Bland dessa finns det tre som vi betraktar som tänkbara kosmopoliter, då de under intervjuerna har gett uttryck för att de mycket väl kan tänka sig att flytta till andra länder där deras humankapital ger bra utdelning i form av hög status och goda ekonomiska villkor. Dessa tre är våra kinesiska intervjudeltagare.

Majoriteten av asiatiska migranter består fortfarande av lågutbildade arbetare, men rörligheten bland välutbildade asiater ökar. En form av denna rörlighet kallas ”brain-drain” och består av välutbildade individer som flyttar från mindre utvecklade länder till i första hand Europa, USA och Australien (Castles & Miller 2003, s 170). Rörligheten av studenter förebådar ofta migration av arbetskraft med hög utbildning och ökningen av studenter som flyttar från Asien till västländer har ökat kraftigt under senare år. Enligt Castles & Miller bör dessa också ingå i kategorin brain-drain (Castles & Miller 2003, s 172).

Wang, Mai och Ling är att betrakta som en del av denna brain-drain då de är välutbildade och kommer från ett land som är mindre utvecklat än Sverige och andra västländer, där de kan tänka sig en framtid.

Wangs framtidsutsikter i Sverige beror till stor del på hur det går med hans möjligheter att få arbete som läkare efter svenskstudierna, men också på hur hans frus arbetssituation utvecklas. Just nu arbetar hon i Sverige, men eftersom hennes företag har verksamhet i andra länder är

25

det möjligt att de någon gång måste flytta härifrån. Frågor om uppehållstillstånd och arbetstillstånd är också avgörande för parets framtid och USA eller Kanada är länder som Wang gärna flyttar till.

Det råder skarp konkurrens mellan västländer om utländska studenter. Detta gäller dock främst länder där studierna är avgiftsbelagda. I dessa länder är det också vanligt att studenterna stannar efter utbildningen (Castles & Miller 2003, s 171). I Sverige där utbildningen är kostnadsfri är situationen annorlunda.

En informatör på Migrationsverket framhöll den kostnadsfria utbildningen som dragplåster för utländska studenter, men från ansvarigt håll diskuteras för närvarande om det är rimligt att svenska skattebetalare ska finansiera gäststudenters utbildning i Sverige.

En vanlig synpunkt är att det kan uppstå en situation där många färdigutbildade gäststudenter lämnar Sverige efter examen för att arbeta i ett annat land där villkoren är bättre och då blir den kostnadsfria utbildningen en förlustaffär för landet. En annan uppfattning är att det skulle bli svårt för Sverige att konkurrera med andra länder som upplevs som attraktivare, om Sverige införde avgiftsbelagda utbildningar för utländska studenter (Johansson).

Ovan beskrivna situation kan komma att gälla Ling i framtiden. Hon anser sig ha fått bristfällig information under sin första tid i Sverige och är missnöjd med att ha betalat mycket pengar för kurser vid ett studieförbund; kurser som hon kunde ha läst gratis på Komvux om hon hade vetat om den möjligheten. Vidare uttrycker Ling missnöje över att det tar så lång tid för VHS att validera hennes tidigare studiemeriter. Hon vill gärna utbilda sig inom internationell ekonomi och kan tänka sig att stanna i Sverige, men hon ser även möjligheter att efter utbildningen arbeta internationellt, t.ex. inom handel med Kina.

Hur Mais framtid ser ut beror både på hennes egna studier hennes makes arbete som doktorand. De vet inte hur länge de kan stanna i Sverige, men de kan tänka sig en framtid i USA där de tror att deras utbildningar och yrken kan ge dem en bra framtid. Precis som Ling vill Mai gärna arbeta inom någon sektor som har utbyte med Kina.

Enligt Cohen har kineser som bor utomlands genom sina yrken ofta ekonomiska relationer med det gamla hemlandet och de utländska investeringarna i Kina ökar med rekordfart genom globaliseringen (Cohen 1997, s 161). Två av informanterna vill i framtiden ägna sig åt handel

26

med Kina på internationell nivå och som kosmopoliter blir de en del av denna globala utveckling.

Vi har angett de kinesiska intervjudeltagarna som de mest sannolika kosmopoliterna. Det kan emellertid inte uteslutas att övriga informanter kommer att tillhöra denna kategori i framtiden, även om de för tillfället har starkare bindningar till Sverige och själva säger att de kommer att stanna här. De har flyttat till ett nytt land en gång och då de har genomgått den processen, kan det vara lättare att ta det steget ytterligare en gång.

Om Yvonne som fortfarande känner starka band till hemlandet genomför sin utbildning enligt planerna kan arbetsgivare, som har verksamhet inom hennes utbildningsområde finna att hon genom sin bakgrund är intressant för ett arbete i Afrika. Juans fru har haft en internationell karriär och vill kanske återuppta den efter graviditeten i något land där Juans kompetens är mer gångbar än på den svenska arbetsmarknaden.

Vidare har både Tatiana och hennes man rest frekvent i sina arbeten. Skulle det visa sig att Tatiana i framtiden inte får ett arbete i Sverige, som motsvarar hennes kompetens och hennes mans arbete för honom till andra länder, är en flyttning ingen omöjlighet.

Bristfälliga språkkunskaper kan vara ett hinder för Marek på arbetsmarknaden i Sverige, men om han utbildar sig till civilingenjör kan han bli eftertraktad i något annat land. Emra har släktingar i andra länder och har känt sig diskriminerad i Sverige. Det kan bli lättare för henne att flytta när hennes dotter har vuxit upp.

4.2 Invandringens kris

Det är nästan omöjligt att som nyanländ invandrare förbereda sig för det nya livet, även om man tycker att man planerat noga för sin nya situation. En traumatisk kris kan orsakas av yttre händelser. I samband med invandring menar Franzén att man kan urskilja en speciell form av traumatisk kris (Franzén 2001, s 55). Den följer till stor del det klassiska krisförloppet som inbegriper 1) chockfasen, 2) reaktionsfasen, 3) bearbetningsfasen och 4) nyorienteringsfasen (Cullberg 2006, 143 ff.).

Chockfasen varar upp till ett par dygn och det är svårt att ta in verkligheten. Reaktionsfasen sägs börja då den som drabbats av exempelvis en sjukdom kan ta till sig informationen och förstår innebörden av denna. Tidsrymd är en till en och en halv månad. Bearbetningsfasen

27

inträffar cirka ett halvår till ett år efter händelsen. Det är nu som individen börjar blicka framåt. Nyorienteringsfasen innebär att personen har gått vidare i livet och kan se på det inträffade som en del av verkliga livet (ibid.). Det behöver dock inte innebära att alla personer som invandrar är i kris i psykologisk betydelse. Snarare är invandringens kris en variant av den traumatiska krisen (Franzén 2001, s 55).

Vilken typ av invandrare man är spelar ingen roll. För de flesta kan den första tiden upplevas positiv och spännande. Migranten observerar företeelser i det nya landet och jämför med hemlandet. Det kan vara människors sätt att klä sig, utbudet i affärer, hur bostadsområden ser ut m.m.

Bland informanterna finns flera som har bekräftat att de har haft liknande upplevelser som beskrivits ovan, men efter ett tag kan en långsamt smygande olust infinna sig. ”Och det är denna långsamt smygande olust som, i likhet med traumat, kan utlösa en krisreaktion. Det händer sällan direkt efter ankomsten, utan först efter en tid” (Franzén 2001, s 58).

Mai menar att det är kolossalt tyst och tråkigt i Sverige. Saknaden efter familjen och vännerna känns ibland outhärdlig och hon lider av att inte känna några svenskar. Hon bor i ett studentområde men känner sig ändå utanför. Ensamhet och isolering kan vara en betydande stressfaktor hos många invandrare, vilket kan leda till sämre hälsa (Hjelm 1998 se Ekberg (red) 2003, s 77). Trots dessa svårigheter nämner Mai också positiva inslag i sin nya tillvaro, t.ex. att möjligheten som kvinna att göra karriär i Sverige är betydligt större än i Kina. Lärare var en av få karriärvägar för henne i hemlandet, eftersom det ansågs passande för en kvinna. Även Emra framhåller möjligheterna att som kvinna göra karriär i Sverige och hon tycker det är viktigt att hennes dotter får växa upp i ett fritt land. Det hade hon inte kunnat göra i det gamla hemlandet. Emra har drabbats av en krisreaktion efter en tid i Sverige. Hon har ett större ekonomiskt ansvar än övriga informanter, då hon är ensamstående mor till en dotter. Att vara ensam med försörjningsbördan är något hon tänker på varje dag och det stressar henne psykiskt att ofta leva på existensminimum. I hemlandet hade släkten hjälpt henne med försörjningen, men i Sverige känner hon sig mer utsatt och sårbar.

Emra nämner att hon har blivit dåligt behandlad av myndigheter p.g.a. att hon är kvinna och av utländskt ursprung. För vissa kan diskriminering, dold eller inte, bli till en självuppfyllande profetia. Om man tror att det är omöjligt att klara av högre studier för att man inte behärskar språket som de infödda, då blir det också omöjligt (Hjelm 1998 se Ekberg (red) 2003, s 77).

28

På så sätt fordrar det större styrka av Emra och andra i liknande situationer att ta sig till högre studier och i förlängningen arbetslivet. Majoritetsbefolkningens attityd påverkar också huruvida det är lätt eller besvärligt för migranter att etablera sig på arbetsmarknaden. Många företag har dock goda erfarenheter av att arbeta med mångfald (ibid.).

Strategier som individer använder sig av medvetet eller omedvetet för att tackla besvärliga situationer kallas copingstrategier (Lazarus & Monat (red) 1985, s 119f.). Copingstudier innebär vidare att man studerar individens förmåga till anpassning och på vilket sätt han eller hon väljer att gå till väga. Copingforskningen ligger nära stressforskningsområdet och innebär ett holistiskt synsätt på individens psykiska och fysiska hälsa (Lazarus & Monat (red) 1985, s 6f.).

Oavsett om det gäller vardagliga problem eller kriser som i våra informanters fall har med migration att göra, så har alla olika sätt att ta itu med dem och olika sätt att bemästra denna stress. När Emra bestämmer sig för att satsa på att söka in på socionomutbildningen, väljer hon en strategi för att lyckas. Hon gör ett aktivt val när hon inte låter andras åsikter stå i vägen för hennes planer, och hon låter sig inte nedslås av negativa attityder hos myndigheter och andra instanser.

Yvonne väljer att stanna kvar här efter makens bortgång, trots att hon egentligen inte längre har några familjeband, som binder henne till Sverige. Händelser såsom dödsfall som inträffar oväntat, och som man omöjligt kunnat förutse, har en tendens att försvaga den efterlevande som kan reagera med kraftigt förlorad handlingsförmåga och vitalitet (Cullberg 2006, s 121). En nära anhörigs död placeras överst på listan över stressframkallande händelser som en individ kan utsättas för under sin livstid (Lazarus & Monat (red) 1985, s14f.). Övriga omständigheter kan vara att man flyttar, slutar skolan, giftermål osv. (ibid.).

Chocken över att plötsligt vara ensamstående och dessutom invandrare får inte Yvonne att ge upp. Om man hittar ett effektivt sätt att övervinna livets oväntade händelser och motgångar kan dessa t.o.m. hjälpa till att stärka individens förmåga att klara sig genom livet, enligt Pearlin (Pearlin 1985 se Lazarus & Monat 1985 (red) s 204). Forskarna tror att vi anpassar oss på sätt som fungerar väl utifrån den unika situation det handlar om (Pearlin 1985 se Lazarus & Monat (red) 1985, s 203).

En annan utlösande orsak till en traumatisk kris kan vara förluster (Franzén 2001, s 58). Man kan få en känsla av att inte ha kontroll över sin egen situation. Juan har förlorat hela sitt

29

sociala liv med vänner och fritidsintressen. Han uttrycker frustration och är ledsen över sin situation som han upplever som problematisk. Juan läser på Komvux och tycker att han inte riktigt själv bestämmer över sin framtid. Juan uppfyller alla kriterier på utlösande faktorer vid invandringens kris:

Förlust av nästan alla människor man känt. Integritetsförlust, att inte längre få bestämma själv i många frågor. Förlust av språk, skolmeriter, yrkesstatus, kontaktnät, lokalkännedom m.m. Förlust av det samhälle och det landskap där man växt upp. Identitetsförlust, helt eller delvis (Franzén 2001, s 61).

Flera av intervjupersonerna förnekar omedvetet verkligheten och de svårigheter som finns. Optimismen som de ger uttryck för uppfattas inte alltid som realistisk (Franzén 2001, s 63). Yvonne är övertygad om att hon kommer att kunna få arbete inom posten eftersom hon har tjänstgjort länge inom postväsendet i hemlandet. Denna något förenklade syn på arbetsmarknaden kan vara ett tecken på förnekande av de svårigheter som hon ställs inför som arbetssökande.

Bland informanterna finns det exempel på dem som både överskattar och underskattar sina kunskaper i svenska språket. Genom förnekande tror invandrare ibland att de behärskar det nya språket bättre än vad som egentligen är fallet (Franzén 2001, s 63). Vid vår intervju med Marek noterade vi att hans kunskaper i svenska språket inte nådde upp till samma nivå som hos flera av de andra intervjudeltagarna. Stora delar av det inspelade materialet med Marek fick vi spela upp flera gånger, för att kunna förstå innebörden av vad han sa.

4.3 Två kulturer och den egna identiteten

Flera informanter gav uttryck för saknad av hemlandet. Detta är förståeligt eftersom de har levt större delen av sina liv där. Att som vuxen antingen ta steget självmant genom att flytta på sig, eller som i Emras fall vara tvungen till det, kan vara som att ryckas upp med rötterna, om än i olika grad.

Franzén refererar till Erik Homburger Eriksons definition av identitetsbegreppet. Erikson menar något förenklat, att en individ kan vara med om olika slags händelser och förändringar men att man i grunden är den samma. Man har en stabil grund att stå på oavsett hur den yttre situationen förvandlas (Homburger Erikson 1977 se Franzén 2001 s 75).

30

De personer som ingår i denna studie, har alla bekräftat svårigheterna med att fortsätta sina liv i samma banor som innan de kom till Sverige. Vissa talar om brytpunkterna som nästan enbart positiva, medan andra ger ett motsatt intryck.

Wang ger uttryck för saknad på ett konkret sätt; det är släkten och den kinesiska maten han saknar mest. Han när också en dröm om att någon gång återvända till Kina och leva där. Detta är ett hinder för en aktiv planering av livet i det nya landet och kan vara i vägen när man söker sin nya identitet. Detta kan framstå som självklart, men bottnar i att individen har svårt att ta till sig ett nytt språk och kan ha problem med att validera sin yrkesutbildning m.m. (Franzén 2001, s 103).

Juan verkar ha tappat en stor del av sin självkänsla och identitet. Detta märks tydligt när han talar om svårigheterna han tror sig komma att möta på den svenska arbetsmarknaden, när det blir dags att söka arbete. Han skulle gärna vilja ta sitt ansvar och bidra till familjens försörjning men har inte den möjligheten just nu, vilket har naggat självförtroendet och i viss mån påverkat hans uppfattning om vad som är vuxet. Eftersom det är en viss form av arbetslöshet att vara studerande, kan det vara samma känsla som att vara arbetslös i praktiken, man är utan ett socialt accepterat sätt att försörja sig på (Franzén 2001, s 152).

Som vuxen och ny i ett land står man utan referensramar. Man måste återuppbygga sin identitet och sin egen person. Det är lätt att bli en i mängden, eftersom ingen vet vem man är som person. Man blir asiat, ryska eller sydamerikan eller kort och gott bara invandrare (Franzén 2001, s 78). Emra har en liten fördel av att komma som kvinna med ett barn, då det för omgivningen är lättare att få en glimt av vad hon är eller har varit, d.v.s. mamma (ibid.). För att knyta till drömmar om återvändande, hade det i Emras fall varit till nackdel för hennes dotter om hon hade haft sådana, då föräldrars missnöje med det nya landet antas kunna färga av sig på barnen. Därmed anses de inte kunna förbereda dem tillräckligt för att hjälpa dem framåt till en bättre framtid (Ålund 1997, s 68). Vidare menar Franzén också att om man tidigare avbrutit studier, vill man återuppta dessa. På samma sätt är det med yrkeskarriärer, då man försöker få ett nytt liknande arbete (Franzén 2001, s 153).

Många undersökningar tyder på att vi ganska snart, efter att vi kommit någorlunda tillrätta i det nya landet, försöker återuppta våra individuella livsprojekt. Med det menar jag ungefär de planer vi tidigare haft för hur vi vill ha vårt liv ordnat (Franzén 2001, s 153).

31

Att erövra språket är för våra informanter det absolut främsta och viktigaste redskapet för att komma in i det svenska samhället.

Att det för Tatiana och Juan, som båda har svenska sambor, skulle vara lättare att lära sig svenska bekräftas också (Franzén 2001, s 30). Det livslånga lärandet fyller här sin funktion, då det gäller för våra intervjupersoner att se komvuxstudierna som en möjlighet och något som stärker deras kompetens. Detta var alla medvetna om. Även Wang och Mai, som båda talade om en viss möjlighet att flytta till andra länder än Sverige eller om en återflytt till Kina och hade viljan att tillägna sig så bra kunskaper i svenska som möjligt.

Det kan tolkas som att alla ser sin nuvarande sysselsättning som en tillgång och inte bara som ett tidsfördriv. Det finns skillnader i hur man uppfattar att studera som vuxen beroende på att det helt enkelt inte erbjuds vuxenundervisning i så många andra länder. Därför kan det av vissa människor anses kränkande, att som vuxen syssla med något som för många migranter förknippas med barn, alltså gå i skolan (Franzén 2001, s 130). Dessa tankar känns igen hos några av intervjupersonerna, men de har också poängterat att komvuxstudierna ger dem möjlighet att ändra yrkesinriktning.

Yvonne ser möjligheten att få studera mänskliga rättigheter och Emra kan i Sverige själv göra sina val utan påverkan från familjen och kulturen i hemlandet. Mai och Ling har också möjligheter att prova på studier och arbeten som traditionellt inte anses typiskt kvinnliga i Kina. Tatiana skulle vilja ta chansen att göra något helt annat än vad hon arbetade med i Ryssland, då hon kände att civilekonom inte var det hon egentligen innerst inne ville.

I vissa länder där det krävs mycket arbete för att komma in på en högre utbildning och där den per automatik leder till en fin karriär, kan det av en del migranter anses vara ett misslyckande att inte kunna använda den utbildningen i det nya landet. Humankapitalet går till spillo och för en del personer kommer det som en chock (Franzén 2001, s 153).

I intervjun med Emra framkom det att hon upplever att hon blir behandlad på ett sämre sätt än andra p.g.a. sin bakgrund. Vad detta beror på hade hon olika teorier om, men de kan sammanfattas i fel hårfärg, fel kön och fel brytning. Det framkom inget från våra andra informanter som pekade på liknande upplevelser.

Emra känner att hon har mycket emot sig, vilket även bekräftas i Integrationens svarta bok: ”Detta att människor avskiljs och kategoriseras som invandrare är inte sällan kopplat till en

32

nedvärdering av gruppen” (SOU 2006:79, s 120). På samma ställe kan man också läsa att många invandrade personer uppfattar att de blir nedvärderade, förlöjligas och på många sätt framställs som bristfälliga (ibid.). ”Det största problemet är att de blir diskriminerade, både de med och de utan utbildning” (Ålund 1997, s 68). Emra beskrev även hur hon ibland blivit ifrågasatt när hon nämnt sina planer på att studera till socionom. Man undrade då hur hon skulle klara av sina studier då hennes svenska inte var perfekt. Att ha en brytning ansågs i hennes fall vara ett problem, att hon har kompetensen och behörigheten att studera till socionom lyftes inte fram.

Som vi nämnt tidigare visade ingen av de andra informanterna liknande känslor under intervjuerna. Flertalet påtalade dock svårigheter med att lära känna svenskar. Till viss del kan detta bero på att de tillbringar mycket tid på Komvux i sällskap med andra invandrarelever och där minoriteten av svenskar ofta är lärare. Svenskar uppfattas ofta som reserverade och svåra att komma in på livet. Vårt sätt att hålla en viss distans till exempelvis grannar, kan av migranter ofta tolkas som avståndstagande och ogillande (Ehn 2000, s 62f.). Det krävs att migranten knäcker de kulturella koder som existerar för att kunna förstå (ibid.).

4.4 Studie- och yrkesvägledaren som möjlighet eller hinder?

Lena Sawyer är verksam som forskare vid Umeå Universitet och har medverkat i utredningen Utbildningens dilemma. Där har hon intervjuat tolv studie- och yrkesvägledare. Av dessa tolv var endast två examinerade vägledare. De var verksamma på grundskolan och hennes studie handlar om hur de vägleder elever med invandrarbakgrund inför gymnasievalet (SOU 2006:40, s 192).

Sawyer hävdar att hennes forskning visar att studie- och yrkesvägledare slentrianmässigt diskriminerar elever med utländsk bakgrund och sorterar dem genom att skylla på att de kommer från en annan kultur (SOU 2006:40, s 234).

Vidare menar Sawyer att studie- och yrkesvägledare är så styrda och präglade av de samhällsstrukturer de arbetar inom, sin egen utbildning samt av skolans resurser och ekonomi, att de istället för att bryta mönster är medverkande till, att strukturerna som innebär diskriminering av elever med utländsk bakgrund reproduceras (SOU 2006:40, s 233).

33

Likheten mellan skolorna, som ingår i Sawyers undersökning och skolan där informanterna som medverkar i denna studie går, är att samtliga skolor har en hög andel elever med utländsk bakgrund.

Denna studies resultat av intervjuer med åtta vuxna elever med invandrarbakgrund om deras upplevelser av studie- och yrkesvägledning, skiljer sig från bilden som Sawyers studie ger av vägledning.

Hennes resultat kontrasterar mot vad flera av informanterna i denna undersökning anser om sina kontakter med studie- och yrkesvägledare. De flesta är nöjda med hjälpen och nämner att de har börjat tänka i nya banor efter kontakter med vägledare. Flera har utvidgat sina framtidsplaner från att ha varit ensidigt inställda på en karriärväg till att hitta alternativ, som de inte hade funderat på tidigare. Andra har vänt sig till flera olika studie- och yrkesvägledare för att få en bekräftelse på att deras egna framtidsplaner är realistiska.

5. Analys

Grunden för detta arbete är intervjuer med åtta vuxna elever av utländsk bakgrund som studerar på Komvux för att skaffa sig behörighet till högre utbildning. Genom deras berättelser har uppfattningar bildats om var och en av dessa elever, deras bakgrund och framtidsplaner.

Av olika skäl har de kommit till Sverige och av olika skäl vill de stanna här eller flytta vidare till något annat land efter studierna. Bakgrundskapitlet behandlar olika anledningar som får individer att lämna sina hemländer, och sedan kommer vi in på vår målgrupp.

Flera av intervjupersonerna är kärleksinvandrare. Varför det är så vet vi inte. Det kan vara en slump. Intervjupersonerna fick anmäla sig själva till vår undersökning och kärleksinvandrarna var i majoritet. Vi vet att denna grupp är stor på skolan och detta faktum kanske avspeglar sig i vår undersökningsgrupp. Hur stor procent de utgör i just den klassen vi uppsökte vet vi inte och det finns inte heller någon separat statistik över kärleksinvandrare hos Invandrarverket. Vi kan inte heller finna några skäl till varför just kärleksinvandrare skulle vara mer intresserade av att berätta om sig själva än andra elever i samma klass.