Analys av droger

Jones nämner under sin undersökning hur rap genren har en större närvaro av alkohol och droger i sina musikvideos (Jones 1997, 350-351). Detta är något som går att applicera på Z.E och Einárs video eftersom alkohol och tunga droger står centralt och tar stor plats genom mu- sikvideorna samt representeras som något värdefullt och positivt. Detta gör sig klart genom Z.E och Einárs val av att öppet visa upp, hantera och förbruka material som representerar lät- ta och tunga droger i videon. Hall talar om representation som något symboliskt, där material kan användas på ett specifikt vis och symboliserar något annat (Hall 1997, 16). Z.E och Einár visar upp tunga droger på ett skrytsamt sätt, de vill visa upp att de besitter droger som ger dem status, exempelvis visar Z.E sin gästartist JIGGZ som pekar direkt på en tänd egen-rul- lad cigarett (se bild 2.3) och Einár har en scen i närbild på när han tar ett bloss från en egen- rullad cigarett (se bild 1.4). Här agerar drogerna som symboliskt material för status och fram- gång. Z.E säger i en intervju med Expressen hur han inte vill glorifiera våld eller vapen och agera som en förebild för ungdomar i Sveriges förorter (Expressen 2019). Samtidigt i hans video har personerna som hanterar droger smycken (se bild 1.2 och 2.2) i form av guldringar, lyx klockor och kör dyra bilar vilket kopplar drogerna till lyxvaror. Detta ger i sin tur ett meddelande till åskådaren att ekonomisk framgång är sammanlänkat med hanteringen av droger. Barthes menar att objekt är bärare av konnotation, som kan användas för att knyta

personer till olika värderingar (Hansen 2013, 184). I detta fall blir smyckena objektet som kopplar värdering av ekonomisk framgång till uppvisandet av drogerna. Gällande lätta droger är delar av Einárs video filmad som att den ska framställa en hemmafest där spritflaskor och festklädda människor är närvarande i bakgrunden. En annan bärare av konnotation som Bart- hes pekar på är miljön (Hansen 2013, 186), som i Einars video presenteras som en hemma- fest, där det befinner sig alkoholflaskor på bordet samt att det befinner sig en tjock rök i hela rummet. Detta bär med sig ett antal associationer, hemmafester är självständiga och är inte lika kontrollerade som exempelvis nattklubbar, vilket kan representera vårdslös eller min- derårig alkoholförbrukning. Rökmolnet indikerar även att förbrukningen av droger sker öppet och att samtliga är påverkade, eftersom det är en konsekvens av “hotboxing” att alla som be- finner sig i rummet blir påverkade (Urban Dictionary, 2004).

De äldre artisterna, Petter och Timbuktu, har ett annorlunda angreppssätt att representera droger från hur Z.E och Einár representerar dem. En väsentlig skillnad är att de enbart hante- rar alkohol, vilket arbetet definierar som en lätt drog. Timbuktu har en stor närvaro av lätta droger i sin video. Däremot symboliserar Timbuktu dessa droger på ett annorlunda vis, ef- tersom han även lyfter konsekvenserna och de negativa sidorna av drickandet. Som presente- rat av Sernhede kan hiphop-musik användas som kulturella uttryck som kommunicerar och identifierar de sociala problem som ungdomarna möter på i deras vardag (Sernhede 2007, 17- 18). Just denna identifiering av ett socialt problem framställt särskilt tydlig i Timbuktus video eftersom han förkroppsligar den ångest och förtvivlan som kan förekomma i samband med förbrukning av alkohol. Här använder Timbuktu symbolism för att lyfta de mörkare sidorna av drickandet, detta kan direkt kopplas till Halls symbolisering, där ett ting agerar som substi- tut för ett annat (Hall 1997, 16). Timbuktu representerar droger genom att visa upp sig på en sliten madrass i en relativt tom lägenhet (se bild 4.1). Här anspelar videon på miljön då den tomma lägenheten som då blir en bärare av konnotation som förkroppsligar förtvivlan (Han- sen 2013, 186). Ibland använder videon en efter-effekt som snurrar skärmen, vilket ska likna en bakfylla. Detta är en direkt motpol mot de nyare artisterna eftersom Timbuktu framställer konsekvenserna av drogen som misär. I bildspelen som förekommer i videon finns det tillfäl- len som visar Timbuktu i ett glatt tillstånd när han är påverkad av alkohol (se bild 4.3), detta tycks representera det tidiga stadiet av festandet. Under bildspelets gång skiftar bilderna fram

och tillbaka mellan de olika stadierna av festen och därmed de olika nivåerna av berusning hos Timbuktu. Därav framställs de nyanser som finns av alkoholkonsumtion, allt ifrån dess lockande aspekter till dess konsekvenser. Gällande Timbuktus representation av droger är det övergripande symboliska meddelandet att alkohol är negativt, detta speglas genom Timbuktus uppvisning av sin berusning från den lyckliga början till den ångestfyllda dagen efter. Tim- buktu meddelar till sin publik att alkohol kan ha positiva sidor (se bild 4.3) men framförallt negativa sidor (se bild 4.1, 4.2, 4.5).

Petter är den artist som har minsta mängden representation av droger i sin video. Likt Tim- buktu befinner sig alkoholkonsumtionen i en kontrollerad nattklubbsmiljö, till skillnad från Einár som befinner sig på en hemmafest. Eftersom att en nattklubb är en mer vedertagen mil- jö för festande än en lägenhet så tillskriv den med en konnotation som är mer accepterande av alkoholkonsumtion och festande (Hansen 2013, 186). Däremot visar Petter upp alkohol i form av drinkbord samt en märkbart berusad person vid en pissoar (se bild 3.2). Petter upp- manar även till alkoholhets genom sin refräng där han sjunger “Ska vi riva hela haket? Så klart!” som anspelar på att lyssnarna ska festa väldigt hårt genom vårdslöst och aggressivt beteende. Petter symboliserar enligt Halls definition av representation (Hall 1997, 16) alko- holen som något positivt och sammanlänkar den med glädje och fest. Alla personer som be- finner sig vid drinkborden och skålar mot scenen har ett stort leende på läpparna, vilket leve- rerar meddelandet av att man blir glad av alkohol. Större delar av Petters video, med undan- tag från mannen vid pissoaren, speglar Timbuktus tidiga stadie av alkoholberusning.

6.2 Analys av våld

I sin studie analyserade Jones 203 stycken musikvideos av olika genrer för att undersöka hur musikvideorna representerar våld och sex. Utstickande i analysen var rap och hiphop som ofta anspelar på våld och sex men visar aldrig upp det direkt i videon, utan använder symbo- liska metoder för att insinuera våld eller sex (Jones 1997, 350-351). På samma sätt använder Z.E och Einár sig av symboliska handtecken för att leverera en hotfull bild, exempelvis när de gör pistol tecken mot kameran som ska representera vapen och att de skjuter åskådaren. Z.Es utstickande karaktärisering av våldsamhet i sin video är en kombination av maskeringen av personers identitet och de konstanta handtecken som individer gör mot kameran, som kan

tolkas som tillkännagivande till kriminella gäng. När en person maskerar sin identitet genom en hockeymask eller tygbit över näsa och mun, skapas en symboliskt hotfull bild, eftersom maskeringen av en individs identitet kan betyda att de vill dölja intentionerna bakom deras handlingar eller undvika konsekvenser av sitt beteende. Exempelvis på en sådan handling kan vara Einárs text “Kommer med min mördarbil” som kan hänvisas till en “drive-by skjutning” som innebär att man skjuter på någon från en bil i farten för att sen snabbt köra därifrån. Einár har som nämnt i inledningen själv erkänt sina kopplingar till kriminella gäng i Stock- holm (Expressen 2019). Människor analyserar av andra människors ansiktsuttryck för att läsa av deras intentioner och humör, maskerar man sitt ansikte går det inte att avgöra ifall perso- nen är hotfull eller aggressiv vilket leder till en osäkerhet. Z.E har ofta väldigt många maske- rade män i bakgrunden i sin video, detta skapar en hotfull och osäker bild, eftersom det kan liknas med gängkriminalitet och undanflykt av kriminella gärningar. Både Z.E och Einár har kopplingar till det kriminella livet, Z.E har blivit arresterad för narkotikabrott och Einár har kopplingar till ett stort kriminellt gäng i Stockholm (Expressen 2019). Detta speglar Ken Rings uttryckande om hur hiphop musiken är reflekterande från våldet i samhället, om våldet på gatan blir grövre blir även musiken grövre. Ring säger även att hiphopen vara en bidra- gande faktor till varför våldet i samhället ökar (Svt, 2020). Vidare menar Sernhede att hiphop musiken är resultatet av kulturellt uttryck som kommunicerar sociala problem artisterna mö- ter i sin verklighet och sociala kontext (Sernhede 2007, 17-18). Det tycks uppstå en negativ spiral med hiphop när artisterna vill uttrycka de problem som uppstår i deras vardag, däremot representeras inte alltid dessa problem i ett negativt ljus i deras videos. Exempelvis har Z.E själv sagt i en intervju hur han inte vill glorifiera våld eller vapen i sin musik, samtidigt upp- står ett flertal tillfällen i hans musikvideo där symboliska handtecken ska representera vapen eller verkliga vapen uppvisas (se bild 2.5 & 2.6). Dessa vapen blir objekt som bär den konno- tativa meningen av våld, då de representerar hotfullhet genom hot till handling (Hansen 2013, 186).

Genomgående för Z.Es video är att kameran filmar ur ett grodperspektiv, detta ytterligare för- stärker representationen av våld genom att symboliskt förminska åskådaren. Z.E visar öppet upp vapen i videon som med sin närvaro levererar en hotfull bild, till skillnad från Einár som riktar verkliga vapen mot kameran och åskådaren (Hansen 2013, 190). Einárs representation

av våld är mer direkt i den benägenhet att ett flertal individer (se bild 1.5 & 1.6) vid flera till- fällen i videon riktar vapen mot kameran. Även symboliskt visar Einár en starkare hotfull bild genom handtecken när han och flera andra maskerade personer i videon ofta gör handtecken som att de avlossar ett vapen mot kameran. Likt Z.Es är Einárs video filmat ur ett grodper- spektiv för att förminska åskådaren (se bild 1.4) (Hansen 2013, 190). Einár sjunger även i kombination med att han gör tecken mot sin hals att han kan ta någons liv (se bild 1.7). Detta passar in i Stuart Halls klassifikation av representation som symbolisering, när ett ting agerar som ett substitut för något annat (Hall 1997, 18). Här blir Einárs handrörelser agerande för det hotfulla meddelandet han vill få fram som är att han är farlig, vilket är ett direkt hot till aggressiva och våldsamma handlingar.

De tidigare epokens hiphop videor har inte samma utsträckning av representation av våld, det finns närvarande som exempelvis i Petters video när gästartisten Eye N’ I blir bortsläpad och kämpar mot vakternas grepp. Petter uppmanar även lyssnarna till aggressivt beteende med sin refräng “Ska vi riva hela haket? Så klart!”, där fyra män i videon filmas medan de kastar ett dricksglas i golvet som resulterar i att Eye N’ I blir omhändertagen av vakterna. Petter an- vänder sig av humoristiska klipp i början och slutet av musikvideon i form av sketcher där Petters mamma skjutsar honom till och från nattklubben där han uppträder i videon. Detta fungerar som avväpnande och sänker hotfullhet i eventuella handlingar som exempelvis per- sonen som gör pistol fingrar mot kameran i början av videon (se bild 3.3). Timbuktu använ- der sig av samma knep när han visar upp en bild på personen som har strypgrepp på honom i slutet av videon där han har på sig en tröja med låtens namn (Se bild 4.6 & 4.7). Timbuktu gör även denna avväpning av den hotfulla bilden på den enda scen som anspelar på våld i sin video. Hiphop-musik kan fungera som kulturellt uttryck för artisterna (Sernhede 2007, 17-18). Petter representerar och uttrycker våld på ett annorlunda sätt genom att ta avstånd från våld genom att avväpna det via humorklipp i början och slutet av musikvideon där han gör narr av sig själv, vilket är motsatsen till vad de nyare artisterna gör. Eftersom de exem- pelvis använder sig av kameravinklar för att bygga upp en hotfull bild av sig själva. Liknande till hur Petter gör så avväpnar Timbuktu våldet i videon genom att påvisa en bild med Tim- buktu själv leende bredvid mannen som utfört den våldsamma handlingen, vilket antyder att handlingen var skådespeleri (se bild 4.6 & 4.7).!

7. Slutsats

I detta kapitel presenteras en slutsats som ämnar att besvara arbetets forskningsfrågor genom att återknyta till studiens inledande kapitel, teorier och diskussioner. Kapitlet ämnar att funge- ra som summerande och avslutande för uppsatsen. Kapitlet är uppdelat i två huvuddelar som är benämnda efter arbetets forskningsfrågor som besvaras under rubriken.

Malou satt i hennes program “Malou efter tio” i en soffa och kritiserade rapparen Greekazo för hans låttexter, Z.E har suttit i fängelse för narkotikabrott och Einár har erkänt sina kopp- lingar till ett av Stockholms största kriminella gäng. Samtidigt är hiphop en av Sveriges och världens största musikgenrer (ifpi, 2019). Den äldre rapparen Ken Ring menar att hiphop- musiken alltid kommer representera våldet i samhället, samtidigt berättar en nutida rappare Greekazo om hur hans texter enbart reflekterar de problem som drabbar Sveriges förorter. Båda dessa artisters reflektioner stämmer överens med Sernhedes uppfattning kring att hip- hop-musiken agerar som ett verktyg för att skildra problematiken som människor utsätts för inom deras sociala kontexter (Sernhede 2007, 17-18). Det är dock skillnaderna mellan hur artisterna väljer att skildra dessa problem som differentierar dagens- och den äldre generatio- nen prisbelönta svenska hiphopare.

Arbetets teoretiska ramverk har kopplat studien till media och kommunikationsvetenskap ge- nom att undersöka musikvideorna ur ett medieperspektiv. Representationsteorin hjälper arbe- tet analysera och lösa de subtila budskap och meningar i artisternas videos, samt sätter deras agerande i samhällelig kontext. Med hjälp av en semiotisk kodning kan mönster och värde- ringar hos artisterna identifieras via den konnotativa nivån.