SVERIGE VET att The botten is nådd: En komparativ studie av prisbelönta svenska hiphopartisters  representation av droger och våld i musikvideos från två olika generationer.

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020

SVERIGE VET att The botten is nådd

En komparativ studie av prisbelönta svenska hiphopartisters

representa-tion av droger och våld i musikvideos från två olika generarepresenta-tioner.

Författare: Hampus Jansson & Luciano Ansoleaga Larrama Handledare: Emma Rönngren

Abstract

Given the controversial history of the music genre hiphop it is important to investigate how the genre is representing violence and drugs. Since the beginning of hiphop the content of the genre has been heavily criticised for its explicit references to drugs and violence. The contro-versial genre is growing in popularity and in modern Sweden the hiphop genre is topping music charts.

This study aims to research the change in how acclaimed Swedish hiphop artists represent violence and drugs in their music videos, today versus 20 years ago. The study analyses four different award winning artists' music videos from two different time periods, using Stuart Hall's representation theory (1997) as its theoretical framework. Two of the chosen music videos are from the later half of this decade and the other two are from the early 2000s. The studied artists are Z.E, Einár, Petter and Timbuktu; their videos have been analysed by using the methodological semiotic approach, which utilises the denotative and connotative levels when analysing media content.

The result of the study shows that there is a change in how these acclaimed hiphop artist from these two generations represent drugs and violence in their videos. Especially it is shown that the modern era of acclaimed Swedish hiphop artist are connecting heavy drugs with success and social status. Simultaneously they use violence to build a threatening and powerful image of themselves. The older generation only represent lighter drugs which are portrayed in festi-ve contexts and their negatifesti-ve consequences are presented. It should be noted that any vio-lence portrayed in their videos is neutralised by the use of humor and levity.

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1 Problemformulering 4

1.2 Syfte 5

1.3 Frågeställningar 5

1.4 Studiens koppling till media 5

1.5 Disposition 6

1.6 Begreppsdefinition 6

2. Tidigare forskning 8

2.1 Kalle Berggren: Snubben trodde han var cool för han hade en pistol 8

2.2 Ove Sernhede: Alienation is my Nation 9

2.3 Kenneth Jones: Are Rap Videos more Violent? 10

2.4 Jennifer Stevens Aubery & Cynthia Frisby: Sexual Objectification in Music Videos 11

3. Teoretiskt ramverk 12

3.1 Semiotik 12

3.2 Representationsteorin 13

4. Metod, material och urval 15

4.1 Forskningstradition, metodologiska utgångspunkter & forskningsdesign 15

4.2 Material 16

4.3 Genomförande och Urval 16

4.4 Semiotisk Analys 18

4.5 Metodologiska reflektioner och etiska överväganden 19

5. Resultat 21

5.1 Einár - Katten I Trakten 21

5.1.1 Droger 21

5.1.2 Våld 24

5.2 Z.E - SVERIGE VET 27

5.2.1 Droger 27

5.2.2 Våld 29

5.3 Petter - Så Klart! 32

5.3.1 Droger 32

5.3.2 Våld 33

5.4 Timbuktu - The Båtten is nådd 36

5.4.1 Droger 36

5.4.2 Våld 40

6. Analys & diskussion 41

6.1 Analys av droger 41

6.2 Analys av våld 43

7. Slutsats 46

7.2 Hur har representationen av droger och våld förändrats i jämförelse med generationen av

pris-belönta svenska hiphop artister för två decennier sedan? 47

7.3 Begränsningar 49

7.4 Framtida forskning 49

8. Referenslista 50

8.1 Vetenskapliga källor 50

8.2 Webbartiklar och hemsidor 51

8.3 Musikvideos 53

8.3 Övriga källor som inspirerat uppsatsen 53

9. Bilagor 55

9.1 [Tabell] SVERIGE VET, Z.E x JIGGZ [OFFICIELL MUSIKVIDEO] 55 9.2 [Tabell] Einar - Katten i Trakten (Official Music Video) 59

9.3 [Tabell] Petter - Så klart ! ft. Eye N’ I 64

9.4 [Tabell] Timbuktu - The båtten is nådd 67

9.5 Arbetsfördelning 70

1. Inledning

Det var inte förens år 2001 som Grammisgalan introducerade kategorin “Årets hiphop/ soul” (Grammis, 2020). Två decennier senare har denna genren kommit att bli en av Sveriges och även världens populäraste musikstilar (ifpi, 2019). År 2019 var hiphop/rap placerad på fjärde plats när det kom till globala favoritgenrer. Samma år omfattades en tredjedel av alla låtar i Sveriges årstopplista av hiphop artister (Sverigetopplistan, 2019). Hiphop har fått ett enormt genomslag i musikvärlden och det finns inga indikationer på att genren är påväg nå-gon annanstans än uppåt. Till följd av musikens växande popularitet ökar numera även intres-set för att förstå och kartlägga genrens innehåll. Speciellt eftersom denna genre som har ut-satts för stark kritik angående hur ämnen såsom våld, droger och kvinnor presenteras och glo-rifieras. I USA används artisternas texter i rättegångar som i vissa fall har fällt en dom mot dem. Samtidigt har ett flertal av dagens populära hiphopartister i Sverige suttit i fängelse eller anklagats för brott (Sveriges radio, 2020). Rap artisten Ken Ring menar att många av texterna i hiphop-musik reflekterar våldet i samhället, och om våldet ökar på gatorna kommer det sy-nas i texterna. Ring förnekar dock inte att hiphopen kan elda på våldet (Svt, 2020). Den pris-belönta hiphopartisten Z.E berättar i en intervju att han tidigare varit dömd för grov stöld och narkotikabrott, han beskriver även sig själv som livsstilskriminell. Han berättar i intervjun att han inte vill glorifiera våld eller vapen genom sin musik, utan att han ser sig själv mer som en förebild för de unga i förorten (Expressen, 2019). Journalisten Fredrik Sjöshult menar i sin artikel att man kan koppla ett flertal stora svenska rappare till skjutningar och kriminella nät-verk, exempelvis har rapparen Einár berättat att han har kopplingar till ett av de största kri-minella gängen i Stockholm (Expressen, 2019).

1.1 Problemformulering

Hiphop är en genre skapad av och för den amerikanska underklassen, mer specifikt den afro-amerikanska befolkningen i New Yorks ghetton (Sernhede 2007, 19). Idag har denna musik-genre utvecklats till ett globalt fenomen och blivit en av de populäraste musikstilarna även i Sverige. Under år 2019 blev rapparen Einár Sveriges mest spelade artist på Spotify (Musik-industrin, 2019). Rapparen Z.E vann prisets för årets artist på Grammisgalan (Grammis, 2020) och musikguiden i P3 nominerade rapparen Dree Lows sång Pippi till årets låt (P3 guld, 2020). Trots genrens tillväxt hyser många kritik mot de ämnen som musiken ofta väljer

att lyfta. Ett uppmärksammat exempel är från Malou von Sivers när hon i sitt program “Ma-lou efter tio” ifrågasatte rapparen Greekazos om att hans låtar idealiserar våld och droger (svt, 2020). Greekazo menar istället att hans texter reflekterar aktuella problem i Sveriges förorter. Till följd av de intresseväckande diskussionerna om hiphopens uppfattning ska denna studie undersöka och jämföra de ämnen som presenteras hos musikvideos av prisbelönta svenska hiphop artister från olika tidsperioder. Studien vill undersöka artisternas representation, där-för blir det lägligt att studera musikvideos eftersom det tillhör artistens helhetsprojekt och budskap. Det är genom musikvideos som den visuella dimensionen i musiken presenteras. Studien vill flagga för att den inte ämnar att dra något kausalt samband mellan genrens väx-ande popularitet i relation till dess porträttering av våld och droger eftersom hiphop genren har stött på kritik angående dessa ämnen sen dess uppkomst.

1.2 Syfte

Studiens syfte är att jämföra hur prisbelönta svenska hiphop artister representerar droger och våld genom deras musikvideos idag kontra för två decennier sedan. Detta kommer genomfö-ras genom en semiotisk analys av fyra artisters musikvideos.

1.3 Frågeställningar

Syftet i uppsatsen leder till två huvudsakliga frågeställningar som lyder:

-Hur representerar dagens prisbelönta svenska hiphopare droger och våld i sina musikvide-os?

-Hur har representationen av droger och våld förändrats i jämförelse med generationen av prisbelönta svenska hiphop artister för två decennier sedan?

1.4 Studiens koppling till media

Media har en stor påverkan på våra liv då dess primära uppgift är att informera samhället. De som kontrollerar media har ett stort inflytande på våra liv, under en längre exponering av me-dia färgas mottagarens världsbild och moraliska uppfattningar av meme-dias innehåll (Mosharafa 2015, 1).

Studiens syfte är att undersöka hur hiphopartister representerar droger och våld i visuell me-dia, mer specifikt deras musikvideos. Shrum menar att åskådaren av media blir påverkad av dess innehåll (Shrum 2017, 1). Därför är det viktigt att undersöka hur en av de största musik-genrerna i Sverige representerar ämnen som droger och våld. Detta är viktigt ur ett medie- och kommunikations-vetenskapligt perspektiv för att skapa en utvecklad förståelse för ett fält som ökar i popularitet och influens, samtidigt som dess innehåll har starka kopplingar till kontroversiella ämnen med tanke på att materialet kan påverka åskådarens åsikter och världs-bild.

1.5 Disposition

Det inledande kapitlet 1- Inledning ska stå till stöd för studiens syfte, frågeställningar och hur arbetet är kopplat till media. Detta ska fungera som en grund för arbetets material samt ge en övergripande bild av vilka problem som motiverat studien och vilka frågeställningar som ska besvaras. Nästkommande kapitel 2- Tidigare forskning ämnar att ge en överblick av forsk-ningsfältet och vad som tidigare forskats kring hiphop som musikgenre. Kapitel 3- Teoretiskt

ramverk utvecklar studiens valda teorier genom att kort summera historiska bakgrunder samt

hur teorierna har används i nutida forskning. Kapitel 4- Metod, material och urval kommer inledas med en presentation av studiens forskningstradition och forskningsdesign. Följt av en redovisning av materialet samt genomförande och urval, därefter utvecklas studiens metodo-logiska tillvägagångssätt som är semiotisk analys. Kapitlet avslutas med etiska överväganden och metodologiska reflektioner. Kapitel 5- Resultat presenterar resultatet av den semiotiska analysen av materialet, detta kapitel är uppdelat efter droger och våld där artisternas represen-tation av respektive ämne tydligt delas upp och utvecklas av den semiotiska analysen. Kapitel 6- Analys & diskussion fördjupar resultatet i en diskussion som står till grund för besvarandet av forskningsfrågorna, även detta kapitel är uppdelat mellan droger och våld för att tydliggö-ra. Slutligen kommer kapitel 7- Slutsats som presenterar forskningsfrågorna för att sedan be-svara dem, tillsist kommer en rubrik som ger förslag på framtida forskning som kan bygga på denna studies slutsats.

1.6 Begreppsdefinition

Studien använder ett flertal begrepp som definieras i detta stycke. Kenneth Jones definierar begreppet hiphop som beatet och begreppet rap som talandet/sjungandet över beatet (Jones 1997, 346). Denna studie kommer att slå ihop begreppen och använda de synonymt, men an-vänder huvudsakligen hiphop för att undvika eventuell förvirring.

Symboliska handtecken - identifieras som vapenliknande eller tillhörande till kriminalitet

vilket tolkas som ett hot till våld och därmed räknas som våldsamt beteende (Urban Dictiona-ry, 2007).

Uppvisning av vapen - syftar på direkt uppvisning av vapen i videorna, vilket tolkas som

hotfullt och våldsamt beteende.

Maskering av identitet - är ett beteende som kategoriseras som våld. Detta eftersom att

ma-skering av individers identitet förmedlar en hotfull bild där betraktaren inte kan tyda deras intentioner. I Sverige så använder polisen sig av hiphop-videos för att kartlägga gängkrimina-litet, maskeradset av ens identitet fungerar då även som ett medel att undvika konsekvenserna av olaga handlingar (Krantz, 2020)

Lätta droger - syftar på alkohol.

Tunga droger - syftar på narkotikaklassade preparat (ex cannabis och kokain).

2. Tidigare forskning

Detta avsnitt utvecklar och redogör tidigare forskning inom fältet hiphop. Avsnittet berättar även var inspirationen till uppsatsen kommer ifrån och anledningen till att utveckla det valda kunskapsområdet.

2.1 Kalle Berggren: Snubben trodde han var cool för han hade en pistol

Kalle Berggren skriver i sin tidskrift Snubben trodde han var cool för han hade en pistol att det finns en omfattande forskning kring hiphopkulturen i USA som kallas för hip hop studies. Där forskar man med ett flertal perspektiv, bland annat musikaliska, lingvistiska, pedagogiska och sociologiska. Feministiska perspektiv utgör också en viktig del av hip hop studies då de utforskar och problematiserar genusrelationer samt dess samspel med klass, ras och sexualitet genom att lyfta kvinnors position, erfarenheter och bidrag till musikgenren (Berggren 2016, 53). Berggren menar att forskningen i Sverige använder genusperspektivet på populärmusik för att belysa genus-ojämlikheter inom genrer som rock och elektronisk dansmusik, samt i relation till hur ungdomar konsumerar och skapar musik. Inom svensk forskning på hiphop-musik så fokuserar studierna på en rad olika aspekter; autenticitet, biografi, folkbildning, historiebeskrivning, motstånd, religion och transnationalism. Däremot belyser Berggren att det finns två centrala aspekter inom ämnet maskulinitet som ännu inte undersökts inom svensk hiphop, vilket är våld och föräldraskap (Berggren 2016, 54). Berggren undersöker i sin studie diskurser om våld och föräldraskap i ett urval av svenska hiphop-texter. Resultatet av studien visar hur artikulationer av våld påverkas av av faktorer som ras och klass. Medan uttrycken för föräldraskap påvisar ett genusmönster där mammor beskrivs som stabila om-sorgsgivare och pappor ofta är källan till besvikelse. Ras och klass är kategorierna som ligger i relation till våld, medan ålder och sexualitet är de kategorier som kopplas med föräldraskap (Berggren 2016, 69). Berggren förklarar forskningsfältet för svensk hiphop och vad tidigare forskning inom området har inriktat sig på. Avsaknaden av forskning inom våld blir extra in-tressant för denna studie då den ämnar att undersöka våld och droger.

2.2 Ove Sernhede: Alienation is my Nation

I Ove Sernhedes bok Alienation is my Nation: Hiphop och unga mäns utanförskap i det nya

Sverige (2007) genomför han en etnografisk undersökning på ett utanförskapsområde på

ungdomar i en del av Göteborg. Sernhede har genom deltagande observation och intervjuer under en längre period vistas i fältet som undersöks, med syfte att ge en levande bild av hur en ungdomskultur förankrad i multinationella rötter kan se ut. Även om studien framförallt ämnar att undersöka ungdomskulturer i utanförskapsområden är den starkt kopplad till hip-hopen som musikgenre och verktyg för identitetsskapande. Sernhede menar att hiphop-musik kan användas som kulturella uttryck som kommunicerar och identifierar de sociala problem som ungdomarna möter på i deras vardag (Sernhede 2007, 17-18). Sernhede definierar hip-hopen som beteckningen på fyra olika element; breakdance, graffiti, dj-ing och rap. Hiphip-hopen är ett paraplybegrepp över dessa fyra element. Viktigt att poängtera är att denna studie enbart kommer att fokusera på de musikaliska aspekterna, rap och dj-ing, när det gäller hiphop. Vi-dare har den svenska hiphopen skapat mytologier om hur det är att leva i utanförskapsområ-den i Sverige. Detta kan även kopplas till utanförskapsområ-den större rörelsen hiphop-nation som sträcker sig globalt och som genom musiken sammankopplar människor i utanförskap runt om i världen (Sernhede 2007, 19). Sernhedes studie identifierar hiphopkulturen i göteborgsområdet som en

kulturell rhizome som innebär att människor från olika kulturer runt om i världen samlas på

samma plats, där deras tidigare mönster av historiska erfarenheter, religiösa uppfattningar samt sociala och psykiska behov bryts. Detta brytande av mönster skapar nya kulturella upp-fattningar med influens från olika delar av världen och ger upphov till gemenskap i gruppen. Sernhede menar att kulturella rhizomes kan vara en anledning till att nya kläd- eller musiksti-lar formas. Under dessa möten är det vanligt att starka gemenskaper och identitetsskapande formas kring kulturen som växer fram i det nya forumet (Sernhede 2007, 132).

Alienation is my Nation har många intressanta och relevanta perspektiv att utveckla. För att påbygga Sernhedes studie har denna studie valt att fördjupa sig i enstaka infallsvinklar. De huvudsakliga aspekterna som inspirerar denna studie har identifierat att musiken fungerar

som identitetsskapande hos dess lyssnare, men även att hiphop fungerar som ett kommunika-tionsverktyg för kulturellt uttryck samt ventilation av de sociala problem som artisterna lever med (Sernhede 2007, 19).

2.3 Kenneth Jones: Are Rap Videos more Violent?

Sedan hiphopens uppkomst har föräldrar, kommunikations-aktivister och beslutsfattare argu-menterat för faran av genrens innehåll, både auditivt och visuellt. De menar att hiphop glori-fierar negativa handlingar och värderingar såsom användningen av droger och våld. Kenneth Jones har genomfört en studie på 203 musikvideos från ett spektrum av olika musikgenrer för att undersöka hur de representerar våld och sex. De fem utvalda genrerna i studien var pop, hiphop, rap, R&B-Soul, country och western musik (Jones 1997, 343). Jones förklarar hur rap och hiphop ofta används som synonymer, men att han väljer att differentiera dem mellan varandra. Där han definierar hiphop som beatet och rappen talandet/sjungandet över beatet (Jones 1997, 346). För att analysera materialet använder Jones sig av kultivationsteorin (Ge-orge Gerbner) som menar att vi blir påverkade av det material vi tar del av från mass-media, framförallt från tv:n. Analysens resultat gällande de 203 musikvideorna är att ingen av gen-rerna direkt visade fysiskt våld eller sex. Däremot anspelade de flesta genrer på dessa aspek-ter, där rap-videos var konstant utmärkande från de resterande undersöka genrerna. Diskus-sioner kopplade till vapen, droger, spelmissbruk och en närvaro av alkohol var prominenta faktorer inom genren rap (Jones 1997, 350-351).

Jones studie är den huvudsakliga inspirationen till denna studies definition gällande termerna våld och droger. Exempelvis anspelar begreppet våld inte enbart på fysiskt våld, utan även när man talar om hot till våld genom att visa upp eller tala om vapen. Jones inspirerar även denna studies huvudsakliga inriktning på hiphopens representation och förklarar valet till att undersöka hiphop-artisters musikvideos. Jones studieresultat berättar hur hiphopen är unik i jämförelse med andra genrer gällande artisters relationer till droger och våld. Det blir därför intressant att undersöka om det fortfarande stämmer efter att genren blivit en av de största i världen. Jones studie är genomförd år 1997, vilket är under samma period som Timbuktu och Petter släppte sina låtar som undersöks i studien. Det blir därför intressant att se om någon utveckling eller förändring har skett hos genrens prisbelönta artister på 20 år.

2.4 Jennifer Stevens Aubery & Cynthia Frisby: Sexual Objectification in

Music Videos

Jennifer Stevens Aubrey och Cynthia Frisby genomför studien Sexual Objectification in

Mu-sic Videos: A Content Analysis Comparing Gender and Genre (2011) där de gör en

kvantita-tiv textanalys av musikvideos inom olika genrer, med fokus på sexism för att identifiera eventuella likheter och skillnader. Stevens Aubrey och Frisby argumenterar för att musikvi-deos är genvägar till förståelsen av vardagssexism samt sexuella stereotyper då de innehåller relativt linjära budskap av exempelvis objektifiering av kvinnokroppen (Stevens Aubrey & Frisby 2011, 476). Resultatet av textanalysen är att hiphop-producerade kvinnor mer frekvent blir sexualliserade än hiphop-producerade män. Resultatet förklarar de som en konsekvens av

The Male Gaze som är ett begrepp som utvecklats av den feministiska filmteoretikern Laura

Mulvey. Den manliga blicken som det heter på svenska handlar om en blick som granskar kvinnans kropp med sexuell intention och längtan. Även om kvinnor också kan använda sig av den manliga blicken är det främst, som namnet insinuerar, manliga producenter som för-brukar sig av den (Stevens Aubrey & Frisby 2011, 494).

Under utforskandet efter inspiration till denna uppsats dominerar liknande studier som Ste-vens Aubrey och Frisby forskningsfältet. Hiphop och dess representation undersöks frekvent ur ett genusperspektiv. För att urskilja arbetet ur mängden och tillföra en mer nyanserad bild till forskningsfältet valde arbetet att bortse genusfrågor för att istället fokusera på ämnen som undersöks mindre frekvent i Svensk forskning rörande hiphop-studier. !

3. Teoretiskt ramverk

Studien använder sig av två huvudsakliga teoretiska perspektiv, Roland Barthes Semiotik (Semiotics) och Stuart Halls representationsteori (representation theory). Barthes kommer användas som teoretiskt och analytiskt verktyg för att förstå artisternas budskap och represen-tation i deras musikvideos. Medan Hall kommer användas för att försöka förstå varför artis-terna väljer att agera på ett specifikt sätt för att leverera ett specifikt meddelande

3.1 Semiotik

Yvonne Eriksson och Anette Göthlund (2012) skriver i sin bok Möten med bilder hur semio-tiken är en vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen. Framförallt fo-kuserar teorin på kommunikationen och menings-skapande genom tecken. Teorin inkluderar läsandet av tecken samt teckens produktion. Semiotiken anspelar på uppfattningen av att människor har förmågan att tyda bilder, visuella uttryck eller texter som budskap eller me-ningsbärande. Detta innebär att semiotiken ser konstprodukten eller uttrycken som medde-landen till åskådaren, betraktaren eller läsaren. Därmed antar man att konstprodukten eller uttrycket används för kommunikation mellan skapare och mottagare (Eriksson & Göthlund 2012, 42). Teorins utgångspunkt är att bilder kan tolkas som tecken, vilket består av ett

inne-håll och ett uttryck. Detta innebär att det finns bildkoder samtidigt som det finns andra

språk-liga koder i bilden. Olika kulturer kan tolka koderna på olika sätt då gemensamma kulturella system ger mening till tecknen i bilderna. Eriksson och Göthlund skriver i sin bok hur de an-tar att bilder kan skapa föreställningar hos betrakan-taren om fenomen, objekt och företeelser. De fortsätter med att nämna att bilder kan leverera ett budskap samt generera värderingar (Er-iksson & Göthlund 2012, 43). Ursprungligen är semiotiken utvecklad av lingvister och språk-forskare. Lingvisten Ferdinand de Saussure och filosofen Charles Sanders Peirce är grundar-na till den semiotiska teorin, däremot utvecklades bild-semiotiken av Roland Barthes år 1964.

Ander Hansen (2013) skriver i boken Media and Communication research methods hur se-miotisk analys kan ge en detaljerad beskrivning av tecken i en bild. Med granskandet av en bild kan man identifiera underliggande värderingar och betydelser av människor, platser eller objekt i bilder (Hansen 2013, 175). Den semiotiska teorin utvecklades av Barthes som intro-ducerade två olika nivåer när man analyserar en bild med det semiotiska perspektivet, den

denotativa och konnotativa. Den denotativa nivån är rent bokstavligt det betraktaren ser i

bil-den (Hansen 2013, 175-176). Exempelvis om en bild på Jesus hängandes på korset analyse-ras, beskriver den denotativa nivån en man som är fastspikad på ett träkors i handflatorna och fötterna. Medan den konnotativa nivån, som är den mer representativa nivån, beskriver bety-delsen av Jesus på korset som att guds son hänger och lider för mänsklighetens synder som en symbol för kristendomen. Den konnotativa nivån ställer frågor om; vad bilden vill berätta, kommunicera samt vad som representeras och på vilket sätt inför vem (ibid.). En viktig detalj är att en tolkning av tecken i en bild kan uppfattas olika då bilder ofta triggar olika känslor eller mening för olika individer. Barthes menar dock att den denotativa nivån kan hjälpa oss rikta våra observationer till en mer korrekt iakttagelse.

3.2 Representationsteorin

I boken Representation: Cultural Representations and Signifying Practices utforskar sociolo-gen Stuart Hall begreppet representation. Hall summerar begreppets kärna som “produktio-nen av mening genom språk” (Hall 1997, 16). Med “språk” syftar han på mer än enbart det skrivna eller talade. Språk blir istället ett samlingsord för de olika tillvägagångssätt som möj-liggör utbytet av mening och koncept och därav innefattar ordet även visuellt material som videos (Hall 1997, 18). Hall bygger sedan vidare på det förstnämnda begreppet “representa-tion” genom att hänvisa till Oxfords ordlista där begreppet delats upp i två olika relevanta definitioner. Den ena definitionen beskriver begreppet "representation" som ett tillvägagångs-sätt att ge en bild av, eller karakterisera ett objekt vilket möjliggör att sinnet kan framställa objektet genom bild eller idéer. Den andra definitionen beskriver att begreppet representation fungerar som ett substitut eller en synonym för att förklara och symbolisera ett specifikt ob-jekt, när ett ting agerar som ett substitut för något annat. För att ge ett exempel där båda defi-nitionerna används korrekt kan vi använda oss av en tavla som föreställer ett kors. Tavlan agerar som en skildrande representation av ett faktiskt kors vilket i sin tur även är en symbo-lisk representation av Jesus Kristus korsfästning och lidande, om man ser det utifrån ett kris-tet betraktelsesätt (Hall 1997, 16). Exemplet kan förklaras med semiotikens samspelande be-grepp denotation och konnotation. Där denotation anvisar en bilds direkta innehåll medan konnotation riktar in sig på bildens bakomliggande innebörd och tolkning (Hansen 2013, 175-176). Därför samspelar representationsteorin bra med studiens metod. Halls tolkning av

representation menar att människor, objekt eller händelser i världen inte har fasta eller san-ningsenliga meningar, istället är de kulturella utgångspunkterna i samhället som framkallar specifika meningar (Hall 1997, 17).

Exemplet ovan stämmer in med Halls användning av den konstruktionistiska representations-teorin gällande hur “representation av mening genom språk” kan förklaras. För att förtydliga den konstruktionistiska approachen är det givande att även presentera de två andra tillväga-gångssätten som finns gällande ämnet. Hall presenterar först den reflekterande approachen (Hall 1997, 24). Tillämpat till den denna studie kan exempelvis den reflekterande approachen avse när media endast agerar som en reflektion av det verkliga livet och att meningen finns hos det existerande objektet, idén, eventet eller personen. Vilket betyder att skaparen av inne-håll endast tar någots verkliga mening för att sedan återskapa det i publikens sinne. Sedan presenterar Hall den intentionella approachen, som menar att representation är helt och hållet färgat av de ändamål som dess skapare har fyllt den med. Vad som presenteras har inte lika stor betydelse som vem det är som presenterar det eftersom att de ord och bilder som fram-ställs får sin mening utav producentens intentioner (Hall 1997, 25). Dessa två tillvägagångs-sätt är dock för simpla och hjälper inte denna studie att uppfylla sitt ändamål, de förtydligar dock studiens val av teori. Det är mer genomförbart att använda den konstruktionistiska

ap-proachen eftersom den agerar som en blandning mellan de tidigare nämnda begreppen.

Kon-struktionismen tar inte enbart hänsyn till det verkliga ting som representeras eller de värde-ringar som producenten av innehållet har, istället tar den även hänsyn till att språk är socialt och offentligt. Detta innebär att objekt, händelser och människor inte har någon fast eller sann mening. Meningen är istället präglad av skillnader mellan olika individuella uppfattningar och samhälleliga kulturer och kontexter. Detta innebär att det inte blir möjligt att utforma en allmängiltig objektiv sann tolkning över vad studiens material representerar. Däremot kan representationsteorin och det konstruktionistiska perspektivet assistera till att nå en rättvis och rimlig förklaring till artisternas val av innehåll till musikvideos och hur innehållet ska presenteras och tolkas av åskådaren. Viktigt att nämna är att full objektivitet är omöjligt att uppnå vid kommande granskning och analys av artisternas musikvideos med hjälp av repre-sentationsteorin.

4. Metod, material och urval

Inledningsvis presenterar detta kapitel studiens forskningstradition, forskningsdesign och ma-terial. Sedan fördjupas materialets urval och genomförandet av metodologin. Slutligen ut-vecklas studiens val av metodologi under rubriken semiotisk analys följt av etiska och meto-dologiska reflektioner.

4.1 Forskningstradition, metodologiska utgångspunkter &

forskningsde-sign

Studien tar en naturalistisk forskning position som anses stå för insikten att människan är för-fattare till sin egna sociala verklighet och inte passiva objekt (Bryman 2018, 76). Den natura-listiska forsknings positionen kan kopplas med kritisk realism som är ett epistemologiskt per-spektiv. Kritisk realism menar att vi kan enbart förstå den sociala verkligheten om vi identifi-erar de strukturera som är i verksamhet och ger grund till specifika diskurser eller myter. Dessa strukturer är inte självklara utan kräver samhällsvetenskapliga teorier för att identifie-ras (Bryman 2018, 53).

Ontologiskt väljer denna studie att positionera sig inom socialkonstruktivism. Bryman förkla-rar socialkonstruktionismen som en ståndpunkt som går ut på att sociala företeelser samt de-ras mening ständigt skapas av olika sociala aktörer. Detta innebär att det sociala samspelet skapar sociala företeelser samt kategorier som ständigt ligger i revidering och förnyelse. Vil-ket leder till att denna studie kommer ge en specifik tolkning av det stadie den sociala kon-struktionen i tidskontext befinner sig i (Bryman 2018, 58).

Det teoretiska ramverket för studien hänger ihop med det metodologiska ramverket eftersom Halls representationsteori förklarar varför artisterna väljer att presentera deras budskap ge-nom både självklara och underliggande meningar. Enligt tidigare avsnitt 3.2 definieras be-greppet representation som en beskrivning där sinnet målar upp en bild av objektet, idéen el-ler föreställningen (Hall 1997, 16). En tolkning av hur representation framhävs kan göras på två olika nivåer. Den första är denotativa nivån som till exempel är när ett verkligt vapen pre-senteras. Den andra är konnotativa nivån som till exempel tolkar presentationen av vapnet som ett hot till våld.

Studien är en komparativ studie eftersom arbetet ämnar att jämföra den äldre prisbelönta hip-hopens representation av droger och våld mot den nyare prisbelönta hiphopen för att identifi-era eventuella skillnader (Bryman 2018, 102). Studiens frågeställningar besvaras med hjälp av ett komparativt tillvägagångssätt där metodologin är en semiotisk analys av utvalt visuellt material.

4.2 Material

Materialet som används för att besvara studiens forskningsfrågor är fyra utvalda svenska prisbelönta hiphopartisters musikvideos. Studien har valt att arbeta med två äldre hiphopare som Timbuktu och Petter och ställa dem i jämförelse med dagens hiphopare Einár och Z.E. Timbuktu har vunnit grammis som årets hiphopare fem gånger under sin karriär (Grammis, 2020) samt MTV-priset för bästa musikvideo år 2010, vilket är två exempel på att Timbuktu är en väletablerad artist inom 2000-talets hiphop. Denna studie har valt att analysera Timbuk-tus musikvideo till låten “The botten is nådd” som ingick i TimbukTimbuk-tus album med samma namn som låttiteln. Albumet försåg honom till vinsten i P3 Guld och en grammis år 2004 i kategorin årets hiphop. Ett annat etablerat namn inom 2000-talets hiphop är Petter med ge-nomslag år 1999 vann Petter grammis för årets nykomling, textförfattare och manliga artist på samma gala (Grammis 2020). Studien har valt att studera Petters låt “Så klart” som ingick i albumet Bananrepubliken vilket gav Petter en grammis år 2000 (ibid.).

Nykomlingarna som tagit genren med storm är bland annat Einár som slog igenom med hitlå-ten “Kathitlå-ten i Trakhitlå-ten” som vann årets låt 2020 i P3 guld. Låhitlå-ten hade i juli 2019 spelats över 19 miljoner gånger (Svt, 2019). Den sista artisten studien analyserar är Z.E som även han är en av de främsta artisterna i dagens hiphop Sverige. Z.E vann årets artist i P3 guld år 2020 och en grammis i samma kategori år 2019. Studien har valt att analysera låten “SVERIGE VET” som var låten som gav Z.E sitt genomslag år 2018.

4.3 Genomförande och Urval

För att besvara arbetets frågeställningar har fyra musikvideor från två olika tidsepoker analy-serats, där Z.E och Einar representerar den nya generationen prisbelönta svenska hiphopen

medan Petter och Timbuktu representerar den äldre generationen prisbelönta svenska hipho-pen. Bryman förklarar ett målstyrt urval som en kvalitativ urvalsmetod som innebär att urva-let är målstyrt. Där forskningsfrågorna styr tillvägagångssättet vid urvaurva-let (Bryman 2018, 498). Denna studie vill komparativt undersöka prisbelönta hiphopartister från två olika gene-rationer, därför blev målet med urvalet att hitta hiphopartister som blivit erkända med musik-priser från stora musikgalor. Detta urval kan kategoriseras som ett målstyrt urval. Den mål-styrda urvalsprocessen skedde genom att söka upp svenska musikgalors listor över tidigare vinnare. P3 guld och Grammis var de musikgalor som fick stå till grund för urvalet av mate-rialet i arbetet eftersom samtliga artister i matemate-rialet blivit erkända genom priser under de se-naste två decennierna. Låtarna som valts att analyseras i uppsatsen hade samma kriterier som val av artister. Vid letandet av artister och låtar hittades ett flertal artiklar som talade för hur hiphopen som genre har exploderat i popularitet och toppar musik listor på stora streaming-tjänster som Spotify (Valsinger 2019). Nästa steg i urvalsprocessen var att granska listan av vinnare genom åren från P3 guld och grammis för att identifiera och konkretisera om de nya artisterna faktiskt har åstadkommit de meriter som de ovanstående artiklarna påstått. Samti-digt letade vi efter äldre hiphop artister från ett par tidigare decennium, där vi tillslut valde Timbuktu och Petter. De båda artisterna fick stor uppmärksamhet vid samma period inom samma musikgenre. Urvalsprocessen av de fyra artisterna och deras låtar grundades enbart på att de blivit erkända av svenska musikgalor.

Som i alla musikgenrer så består hiphop av en stor omfattning av olika subgenrer, exempel-vis gangster rap, crunk och trap (Adaso 2019). Dessa subgenrer skiljer sig i produktion samt textinnehåll. För att systematiskt välja ut artister från bägge generationerna utan att låta vår subjektiva preferens påverka urvalet kommer enbart de hiphopartister som vunnit svenska musik priserna P3 guld och Grammis få vara en del av urvalet. Detta urval kan komma att ge ett skevt resultat. Eftersom den nya generationen av prisbelönta hiphopartister främst tillhör subgenren gangster rap så kommer deras musik med största sannolikhet vara med våldsam än artisterna från tidigare generationer då de tillhör en “snällare” subgenre. Det är därför studien vill poängtera att den undersöker prisbelönta hiphopartister och hur just de porträtterar studi-ens valda ämnen och inte hiphop-genren som helhet oavsett vilken subgenre artisterna befin-ner sig i.

Studiens analys av materialet skedde via en semiotisk granskning av fyra olika musikvideos. Redan innan analysen sattes igång definierade arbetet tydliga gränser för vad som kategorise-ras som representation av droger eller våld, detta för att genomföra en regelbunden och rättvis granskning av materialet. När gränserna var klara gick vi gemensamt igenom de fyra musik-videorna och noterade instanserna där droger och våld som passade vår definition uppvisades. För att stärka studiens validitet kommer bilagor av analysen finnas längst ner i arbetet som detaljerat beskriver Halls denotativa och konnotativa nivåer i videorna när våld eller droger är representerade. Analysen skedde genom en successiv, noggrann och antecknade genom-gång som resulterade i fyra stycken olika tabeller, en för vardera video. För att ytterligare för-tydliga upplägget har arbetet delat upp hur videorna representerar droger och våld under olika rubriker samt delat upp den nyare och äldre eran av prisbelönt svensk hiphop. De tydliga gränserna för vad som kategoriseras som våld och droger samt nedtecknandet i tabellerna an-vänds för att öka studiens interbedömarreliabilitet. Detta innefattar en överensstämmelse mel-lan olika observatörer, i detta fall forskarna, som innefattar att subjektiva bedömningar ska falla under samma tolkningar (Bryman 2018, 209). Exempelvis kom forskarna överens om att en gest som symboliserar en pistol ska tolkas som ett hot till våld. Efter analysen av de fyra enskilda musikvideorna har genomförts och presenterats kommer ett enskilt kapitel i arbetet ägnas åt att jämföra resultaten. Med tanke på studiens kvalitativa natur och fördjupning i det material som presenteras tillåter inte tidsramen för undersökning av ytterligare videos som skulle öka studiens validitet.

4.4 Semiotisk Analys

Barthes presenterade ett antal olika viktiga “bärare” av konnotation såsom; poseringar, objekt och miljö. Hansen förklarar hur, enligt Barthes, så existerar ett lexikon av poseringar i geme-ne mans huvud. Exempelvis när en soldat står i givakt så tänker vi oss en individ som står rakryggad med en stel och fast positionering. Hansen presenterar även att det finns

metaforis-ka associationer som utvecklades av Rudolf Arnheim (1969). Arnheim menar att dessa

asso-ciationer spelar en viktig roll inom en stor del av visuell kommunikation. Exempelvis när nå-gon visar upp ett smalt avstånd mellan tummen och pekfingret, kan dem representera hur nära de var att verbalt utskällda någon. Det visuella handtecknet kommunicerar ett metaforisk

av-stånd mellan närheten man till att gå över gränsen. Detta tillåter oss att visualisera känslor genom fysisk agerande (Hansen 2013, 177). En annan viktig bärare av konnotation enligt Barthes är objekt, som kan användas i visuellt material för att skapa identiteter och kan även knyta personer till ett specifikt yrke eller värdering. Genom att beskåda en person i en bild som är klädd i skyddshjälm och reflexväst samt bär på en hammare, kan åskådaren dra slut-satsen att personen arbetar eller sysslar med byggarbete. Objekt kan även knytas till associa-tioner gällande mer nyanserade egenskaper, som personlighetsdrag. Om samma person som arbetar med byggarbete har en ren eller en smutsig reflexväst kan associationer dras gällande personens erfarenhet på arbetsplatsen samt hur ordningsam och välvårdad hen är generellt (Hansen 2013, 184).

Barthes pekade även på miljö som en viktig konnotations bärare i bilder. Exempelvis använ-der sig bilreklamer ofta av bergsmiljöer för att koppla bilen till kraft och äventyr. I detta ex-empel kommer meningen från kulturellt ursprung. Med andra ord är landskapet som visas i bilreklamen kulturellt kopplat till äventyr, hade kulturen associerat äventyr med glaciärer hade reklamen troligtvis utspelat sig på nordpolen (Hansen 2013, 186).

Hansen fortsätter sedan med att referera till Theo van Leeuwen (2005) principer som rör uppmärksammandet de centrala objekten hos en bild och dess komposition. En mängd av dessa principer handlar om hur åskådaren positioneras i relation till bilden. Hur ett objekt po-sitioneras vertikalt kan associeras med vilken nivå av makt objektet innehar. Genom att ett objekt positioneras så att åskådaren måste tittar upp på det så får objektet metaforiska associ-ationer till makt, styrka och status (Hansen 2013, 190). Detta fenomen kommer arbetet att benämna som grodperspektivet.

Den semiotiska analysen är användbar när syftet är att studera underliggande budskap i visu-ellt material. Med tanke på att denna studies syfte är att undersöka hur prisbelönta hiphopar-tister representerar droger och våld är den semiotiska analysen till fördel, speciellt när en stor del av analysen kommer att gå åt att undersöka den visuella aspekten av materialet. Vi som forskare är väl medvetna om att semiotiken är en subjektiv metod, om någon med en annan bakgrund eller kultur skulle granska samma material finns en chans att resultatet skiljer sig

från vårt. Därför har analysprocessen noterats och presenterats så tydligt som möjligt genom grafer (se bilagor 9.1-9.4).

4.5 Metodologiska reflektioner och etiska överväganden

Bryman förklarar en deduktiv infallsvinkel som en arbetsprocess där forskaren utifrån tidiga-re kunskap kring ett forskningsområde skapar ett flertal hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning. Vilket innebär att forskaren måste specificera hur den empiriska infor-mationen ska samlas in utifrån de förutspådda hypoteserna. Förenklat kan man säga att teorin styr observationer och resultat i studien (Bryman 2018, 48-49). Denna studie har en deduktiv infallsvinkel där teorierna styr materialet och i sin tur analysen samt resultatet. Eftersom stu-dien inte behandlar informanter förenklas den etiska aspekten av arbetet signifikant. Däremot finns det forskningsetiska riktlinjer som studien förhåller sig till. Studien har under hela ar-betsprocessen låtit sig vägledas av Vetenskapsrådets artikel om God forskningssed för att ge-nomföra ansvarsfull och korrekt forskning. Vetenskapsrådet sammanfattar åtta generella forskningsregler. Studien berör inte samtliga forskningsetiska regler och därav används eller förklaras dem inte i studien. Första regeln Vetenskapsrådet nämner innebär ett ansvar hos forskaren att utgiven information ska vara sanningsenlig. Vilket denna studie i största mån strävar efter, det uppvisas till exempel genom att hänvisa till referenser kring vart tidigare forskning är hittad. Studien redovisar även öppet de utgångspunkter och beslut som använts. Studien ska inte stjäla forskningsresultat utan har inspirerats och vidareutvecklar tidigare forskning. Arkivering av arbetsprocessen har genomförts inför en eventuell redovisning efter studien (Vetenskapsrådet 2017, 8). Det är grundläggande att alla delar av arbetet hålls objek-tiv eftersom det innefattar behandling av integritetskänsligt material (Vetenskapsrådet 2017, 8). Exempelvis avser inte studien att svartmåla någon artist i ett negativt ljus. Det är viktigt som forskare att angripa materialet på ett forskningsetiskt korrekt sätt. Under analysprocessen av materialet hölls en konstant konversation mellan forskarna gällande vikten av att upprätt-hålla objektivitet så att materialet blir rättvist bedömt och analyserat. Målet med denna kon-versation är att sträva så nära objektivitet som vi kan. Vi är dock medvetna om att vår subjek-tiva tolkning kommer med största sannolikhet att påverka resultatet. !

5. Resultat

I detta avsnitt kommer ett resultat av materialet att presenteras. För att besvara arbetets fråge-ställningar har en metodologisk genomgång av empirin genomförts. Vilket presenteras i form av bilagor men fördjupas under denna rubrik.

Följande underrubriker gör en närmare granskning av materialet. Viktigt att flagga för är att följande segment kommer fokusera på den visuella analysen men kommer lyfta fram de till-fällen då visuellt material och låttext överlappar och påverkar varandra. Arbetet har klippt in bilder där viktiga segment presenteras, såsom om artisterna eller individer i videorna gör tec-ken med händerna eller liknande. Detta då en del visuellt material inte översätts väl till text. Viktigt att lyfta är att varje enskild gest eller handtecken i videon inte har lyfts fram utan mer generella exempel som ska fungera som vägledande genom resultatet. Arbetet förklarar även gesterna i text där det är lämpligt. Arbetet kan inte försäkra att det är droger som hanteras i videorna, utan har valt att anta att artisterna har valt att använda snarlika material som ska symboliskt representera drogerna. Exempelvis kan torra örter representera cannabis eftersom de är liknande i utseende.

5.1 Einár - Katten I Trakten

Einárs musikvideo innehåller representation av både lätta och tunga droger i form av alkohol och cannabis. Denotativt i introt av musikvideon visas låttiteln “Katten i Trakten” till bak-grunden av en Smirnoff Vodka flaska och en Fanta exotic flaska. Enligt en konnotativ be-dömning antyder videon att artisterna vill relateras med alkohol och fest-relaterade event. Vodka är en populär festdryck och kan kopplas till starka berusningar eftersom den har en alkoholhalt på 40%. Videon framhäver och hyllar alkoholen då den placeras i centrum, vilket är en genomgående trend när alkohol representeras genom musikvideon (bild 1.1). Likt alko-holens hyllande och centrala närvaro hanteras tyngre droger på samma sätt. Låttiteln står kvar mitt i skärmen medan bakgrunden går från flaskorna till en handflata som hanterar ört-lik-nande material som ska representera cannabis. Denotativt i bild 1.2 visas en handflata som smular ner bruna örter i handen. Handen som smular ner örterna har guldsmycken i form av ring och armband på sig. Konnotativt står drogen i centrum och visas upp öppet inför

kame-ran. Hanteringen av drogen genom att lyfta upp den och smula ner den i sin handflata kan vara en handling av uppvisning av drogens kvantitet vilket kan kopplas till status och fram-gång. Detta blir ytterligare tydligt när handen som hanterar drogen är beklädd i guldsmycken, vilket ska representera ekonomisk framgång. Här drar Einár en parallell mellan ekonomisk framgång och innehavande av droger.

Bild 1.1 från Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019)

Bild 1.3 från Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019)

Bild 1.3 visar på den denotativa nivån hur Einár tänder en hand-rullad cigarett i ett dimmigt och mörkt rum. Einár sitter i en soffa med två andra personer där personen till vänster om ho-nom tittar på cigaretten. Einár har på sig en Louis Vuitton mössa, guldkedja runt halsen och solglasögon. Konnotativt uppvisar Einár som är huvudartist hur han är klädd i lyxiga märkes-kläder och förbrukar droger. Detta ger ett budskap av sammankopplande mellan ekonomisk framgång och drog-förbrukning. Den dimmiga atmosfären i rummet kan likna metoden “hot-box” som är en metod där man i ett rum stänger igen alla luftvägar och röker cannabis, detta leder till att rummet fylls med rök och personerna i rummet blir mer påverkade av drogen (Urban Dictionary, 2004).

Bild 1.4 från Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019)

Bild 1.4 visar denotativt återigen hur huvudartisten tar ett bloss från en hand-rullad cigarett och blåser ut rök. Samtidigt som bild 1.4 visas i videon sjunger Einár “Du och jag kan röka weed”. Konnotativt antyder Einár på att han och personen som han sjunger till ska förbruka weed, som är ett annat ord för cannabis. Övergripande i videon filmas och representeras dro-gers förbrukning i en hemmiljö, många av videons scener tar plats i samma rum som gestaltar en hemmafest. Detta etableras redan i introt av videon när populära alkohol och läsk-kombi-nationer visas upp.

5.1.2 Våld

Genomgående för Einárs video är hur artisten själv och personer i bakgrunden symboliserar eller riktar verkliga vapen mot kameran. Denotativt visar Bild 1.4 exempel på när Einár står med två personer och gör handtecken mot kameran. Scenen är filmad ur ett grodperspektiv och samtliga personer i bild är maskerade. Konnotativt utstrålar scenen hot till våld, detta dels genom personernas val att skydda sina ansikten och identiteter genom masker och huvor. Be-skyddandet av ens identitet kan betyda att personen vill undgå eventuella konsekvenser av sitt agerande och därmed är mer benägna att genomföra kriminella och aggressiva handlingar (Krantz, 2020).

Kombinera maskeringen med de handtecken som individerna gör mot kameran, som ska symbolisera pistoler. Einár som står i mitten gör ett handtecken som ska likna ett automatva-pen som han siktar mot kameran och därmed åskådaren. Personen till höger gör ett handtec-ken som ska representera en pistol som även siktas mot kameran. Scenen är filmat i grodper-spektiv vilket betyder att de tre individerna står ovanifrån och ser ner i kameran. Detta är en vanlig teknik för att förmedla makt genom att förstora de tre individerna och förminska åskå-daren (Hansen 2013, 190).

Bild 1.4 från Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019)

Bild 1.6 från Einár - Katten i Trakten (Official Music Video) (2019)

Bild 1.5 och 1.6 visar denotativt två olika tillfällen i videon när maskerade individer riktar verkliga pistoler mot kameran. Bild 1.5 visar även hur Einár gör ett handtecken mot kameran.

Konnotativt är dessa två bilder tydliga exempel på direkt hot till våld eftersom de öppet visar

upp vapen som riktas mot kameran och åskådaren. Detta i kombination av maskeringen av individernas identitet utstrålar hot till våld.

Bild 1.7 visar denotativt hur Einár står i utomhus under en viadukt och gör tecken med sina händer mot sin hals. Samtidigt sjunger Einár “Tro mig, kan förstöra liv, kommer med min mördarbil”. Konnotativt kan de gester Einár genomför representera halshuggning och att av-sluta en persons liv. Detta sammankopplat med låttexten där Einár påstår sig vara kapabel till att förstöra någons liv, vilket i kombination av gesterna kan antyda att han kan ta någons liv. Einár sjunger även “Kommer med min mördarbil” vilket kan representera den våldsamma handlingen som är drive by-skjutning vilket innebär att man skjuter på någon medan man be-finner sig i en åkandes bil, för att komma därifrån snabbt (Urban Dictionary, 2003). Med den höga närvaron av vapen i Einárs video kan kopplingen dras att det är drive by skjutning som han menar när han nämner “mördarbil”.

5.2 Z.E - SVERIGE VET

Både lätta och tunga droger är på flera olika vis representerade i Z.Es musikvideo. Bild 2.1 är ett tydligt exempel på hur tunga droger är representeras.

Bild 2.1 från Z.E x JIGGZ - SVERIGE VET [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2018)

Denotativt visar bilden en maskerad man som står framåtlutad över en diskbänk med en

är maskerad. Konnotativt finns det ett flertal antydanden på att de vita klumparna är tunga droger. Exempelvis står mannen utan tröja, i större drog produktioner kan arbetarna tvingas att arbeta nakna för att undvika stöld av sortimentet (Wood, 2007). Han är även maskerad vilket antyder att hans handlingar kan ha kriminella implikationer.

Den mest dominanta drogen som visas upp i videon är cannabis eller material som ska repre-sentera cannabis. Exempel på när de öppet visar drogen kan ses i bilderna 2.2 och 2.3, men de finns även fler scener i videon som behandlar cannabis. Ett genomgående tema i videon är hur de representerar droger. Exempelvis bild 2.3 visar hur JIGGZ, som är gästartist i musik-videon, pekar på en påtänd egenrullad cigarett. Genom att peka på cigaretten betonar JIGGZ cigarettens närvaro i videon, vilket kan anses som hyllande och glorifierande. Drogen blir huvudrollen i scenen, samma gäller i bild 2.2 där en handflata med örter som representerar drogen visas upp, även här ligger drogen i fokus. Bild 2.2 gestaltar en person i dyra smycken som hanterar droger. Detta kan konnotativt koppla ekonomisk framgång, med förbrukning och hantering av droger.

Bild 2.3 från Z.E x JIGGZ - SVERIGE VET [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2018)

5.2.2 Våld

En återkommande trend i Z.Es musikvideo är att personer ofta gör tecken med händerna, och det är många som bär masker för att skydda sin identitet. Det kan kopplas till gängkriminali-tet eftersom handgester ofta används för att representera det kriminella gänget (Urban Dictio-nary, 2007). Detta kopplat till att personerna vill skydda sin identitet kan anspela på potenti-ellt kriminella handlingar, eftersom att man ofta skyddar sin identitet för att undvika konse-kvenser från lagen.

Bild 2.4 visar att under de första sekunderna i videon filmas en man som sitter på huven på en bil och gör tecken med händerna. Detta kan antyda på hot till våld genom att visa sitt stöd till gängkriminalitet. Personen till höger har på sig en hockeymask som ofta är kopplat till en fik-tiva skräckfilms karaktären Jason Voorhees som under filmserierna Friday the 13th mördar folk. Detta kan förmedla och ett hotfullt budskap till åskådaren eftersom hockeymasken re-presenterar skräck och mord. Samtidigt som masken fungerar som skrämseltaktik döljer den även personens ansikte, detta kan ha två funktioner. Först döljer den personens identitet och möjliggör för våldsamma och kriminella handlingar genom att ge personen en möjlighet att undvika konsekvenser för att personen inte är identifierbar (Krantz, 2020). Den andra funk-tionen är bygga upp en hotfull bild genom att dölja sina intentioner och ansiktsuttryck. Detta är något som människor blir illa till mods av, människor läser av andras ansikten för att iden-tifiera deras avsikt, humör eller välmående. Maskeringen av ens identitet är återkommande i denna video, många individer i bakgrunden av Z.E och JIGGZ döljer ofta sin identitet. Detta sker på olika sätt, som en tygbit över näsa och mun eller en stor luva överdragen ansiktet.

Vapen har en stor närvaro i Z.Es video, det finns ett flertal scener som öppen visar vapen vil-ket är en stark koppling till representation av hot till våld. Även om inget vapen avlossas un-der videon gång är närvaron och uppvisandet av vapen en hotfull handling.

Bild 2.5 visar denotativt ett mörkt rum men en person som sitter och laddar ett automatvapen över sitt knä. Konnotativt kan detta betyda hot till våld eftersom laddningen av vapnet kan anses vara en förberedelse av handling. Denna handling refererar till att avlossa skott från automatvapnet. Det fanns även tillfällen i videon när verkliga pistoler riktades mot kameran, detta är ett ytterligare exempel på representationen av våld. I musikvideon förekommer det även mer indirekt symbolisk representation av våld i form av ytterligare gester och handtec-ken.

Bild 2.6 från Z.E x JIGGZ - SVERIGE VET [OFFICIELL MUSIKVIDEO] (2018)

Ett exempel på detta indirekta symboliska våldet är gestaltat i bild 2.6 där Z.E gör pistol ken med fingrarna och riktar mot åskådaren. Även personen till höger om Z.E gör pistol tec-ken mot åskådaren, addera personen till vänster i hockeymastec-ken ökar den hotfulla känslan i scenen. Konnotativt utstrålar denna scen våldsamhet. De fyra övergripande tematiska repre-sentationerna av våld i Z.Es video är maskeringen av individers identitet, uppvisning av va-pen, handgester som visar stöd till gängkriminalitet och handtecken som symboliserar vapen. Bild 2.4 är filmat ur ett grodperspektiv som konnotativt skapar en känsla av förminskning hos åskådaren och förstoring av Z.E och individerna i scenen, detta för att skapa osäkerhet och ge en hotfull bild (Hansen 2013, 190).

5.3 Petter - Så Klart!

Petters musikvideo utspelar sig på en nattklubb där han och gästartisten Eye N’ I står på scen inför ett flertal människor som sitter runt ett flertal drinkbord i klubben (se bild 3.1). Alkohol är den enda drogen som är närvarande i Petters musikvideo, förutom undantaget när Eye N’ I nämner cannabis i sin vers, men någon tyngre drog än alkohol visas aldrig visuellt. Bild 3.1 visar hur alkohol representeras genom videon; firande, glatt och lättsamt. Det finns scener där personer är märkbart berusade av alkohol, exempelvis visar bild 3.2 en scen där en man har svårt att hålla balansen vid en pissoar, vilket indikerar att han har överkonsumerat alkohol. Men överlag är det festlig stämning genom videon där folk skålar och hurrar mot scenen där artisterna framträder.

Bild 3.2 Från Petter - Så klart! ft. Eye N’ I (2009)

5.3.2 Våld

Bild 3.3 visar den klaraste representationen av våld i Petters musikvideo. Denotativt står det fyra män vid en bar, Eye N’ I som står till höger i bild håller i ett glas. Scenen innan visar hur alla fyra dricker ur samma glas med 4 separata sugrör. Sekunden efter kastar personen till vänster glaset i golvet så att det går sönder. Ögonblicket efter bild 3.3 är taget kastar Eye N’ I glaset han håller i ner i golvet. Senare i videon filmas samma personer som i bild 3.3 som hurrar över att Eye N’ I kastade glaset i golvet, samtidigt sjunger Petter “Ska vi riva hela ha-ket? Så klart!” som är en del av låtens refräng och titel. Konnotativt uppmanar Petter med texten “Ska vi riva hela haket” till aggressivt beteende från publiken, detta är en uppmaning till att festa väldigt hårt och agera vårdslöst gällande sin omgivning. Att personerna i bilden står vid en bar och dricker ur glaset antyder på att glaset innehåller alkohol och att de är beru-sade, konsekvensen av detta är att de agerar vårdslöst och aggressivt genom att krossa glaset i golvet. Scenerna är klippta på det vis att det antyds att det är alkoholen som är den bidragan-de orsaken till beteenbidragan-det.

I Petters video finns det inga direkta anspelningar på våld genom uppvisningen av vapen eller gängtecken, däremot finns det en närvaro av våld genom uppmaning av Petter och Eye N’ I i deras låttext “ska vi riva hela haket? Så klart!”. Bild 3.3 visar denotativt hur tre män sitter på nattklubben riktade och pekar med två fingrar i ett tecken mot kameran, de har en cham-pagnehink bakom sig. Denna scen sker i början av videon och männen pekar upp och ner i takt med musiken. Konnotativt kan detta tolkas som mannen i mitten gör handtecken som liknar pistoler och “skjuter” i takt med musiken mot åskådaren.

Bild 3.4 Från Petter - Så klart! ft. Eye N’ I (2009)

Bild 3.4 visar denotativt hur gästartisten i låten Eye N’ I blir släpad längst med klubben av två säkerhetsvakter iklädda kostym. Eye N’ I har precis i scenen innan krossat ett glas mot golvet som leder till att vakterna griper tag i honom för att kasta ut honom från klubben (Se bild 3.3). Under scenen sjunger Eye N’ I sin vers i låten och konstant stretar emot vakterna som försöker dra honom ut ur klubben. Konnotativt sjunger Eye N’ I sin vers medan han ge-nomför våldsamma och aggressiva handlingar. Detta eftersom att han sprakar och försöker slita sig loss från vakternas grepp. Vilket kan leverera ett meddelande till åskådaren att göra motstånd mot vakter är okej, vilket är hotfullt och vårdslöst beteende.

I början och slutet av Petters video får Petter, Eye N’ I och en tredje man skjuts till och från klubben av Petters mamma. Dessa scener liknar sketcher eftersom de inte tillhör musikvideon utan spelas utan musik i bakgrunden, scenerna fungerar även som avväpnande och avslapp-nande i tonen i musikvideon eftersom de har humoristisk karaktär.

5.4 Timbuktu - The Båtten is nådd

Timbuktu befinner sig mellan bildspelen, som innefattar majoriteten av videon, på en madrass i en lägenhet där han sitter eller ligger medan han sjunger låten (se bild 4.1). Stund-tals har videon en videoeffekt där det ser ut som om allting snurrar. Konnotativt skapar detta en känsla av berusning och illamående vilket ska reflektera hans bakfylla. Här speglas alko-holen i ett negativt ljus när de sämre sidorna och konsekvenserna av berusning representeras i form av dessa effekter.

Bild 4.1 från Timbuktu - The båtten is nådd (2011)

De analoga fotografierna som visas presenterar tidigare festtillfällen där Timbuktu noterbart är påverkad av alkohol. Ur en denotativ nivå skildras han redan vid det första fotografiet (bild 4.2) som en man som stödjer sig mot väggen med ena handen och håller om dörren med den andra. Timbuktus ansiktsuttryck i denna bild är slitet och hans ögon är halvt igenstängda. Det finns dessutom någon form av filter på bilden som framhäver de gröna färgerna och för-vränger rummet han befinner sig i. Konnotativt representerar detta fotografi att Timbuktu är

Bild 4.2 från Timbuktu - The båtten is nådd (2011)

kraftigt berusad. Hans händer är placerade för att få balans, ansiktsuttrycket anspelar på onykterhet och filtret förhöjer den känslan som porträtteras. Bilder som denna återkommer längst med videon och presenterar de olika situationerna som Timbuktu medverkat i under dessa festtillfällen.

Genom att presentera fotografier från olika tidpunkter av festandet representeras alkohol på ett antal olika sätt. Fotografierna visar denotativt hur Timbuktu glatt skrattar med en dricka i handen medan en man säger något till honom (Bild 4.3). Att han dricker med ögonen stängda ur en brun glasflaska (Bild 4.4) samt hur han ligger utslagen på golvet med flaskan i hand (Bild 4.5). Dessa fotografier presenteras dock inte linjärt utan är istället uppblandade alltige-nom videon, blandningen av dessa fotografier belyser konnotativt både de negativa och posi-tiva aspekterna som kommer med alkohol. Eftersom presentationen inte är linjär behöver sensmoralen inte nödvändigtvis vara att alkohol gör folk illa, utan kan istället reflektera de nyanser som finns inom drickandet.

Bild 4.3 från Timbuktu - The båtten is nådd (2011)

Bild 4.5 från Timbuktu - The båtten is nådd (2011)

Ett tydligt exempel på när Timbuktu skildrar alkoholen i ett positivare ljus är på bild 4.3 när Timbuktu är märkbart glad eftersom att han ler stort. På bild 4.5 däremot representeras den

denotativa motsatsen när Timbuktu ligger ner med slutna ögon och ena handen stödjer hans

huvud genom att hålla handflatan mot pannan. Timbuktu har samtidigt en glasflaska i handen och en person som sitter med sitt ansikte nära honom. Konnotativt kan hans avslappnade po-sition och slutna ögon betyda att han tappade medvetandet på grund av berusning på alkohol, men kan också betyda att han är illamående som är en vanlig konsekvens av drickandet. Ex-tra talande blir flaskans närvaro som indikerar på att Timbuktu nyligen konsumerat alkohol och att en annan person är i närheten med sitt ansikte och försöker förmodligen väcka honom. Här belyser Timbuktu den negativa aspekten hos överkonsumtion av alkohol genom att visa de negativa sidorna av alkoholen.

5.4.2 Våld

Musikvideon har enbart ett tillfälle som faller innanför ramarna av vad arbetet definierar som våld. Bild 4.6 visar denotativt hur Timbuktu med spänt ansikte och stängda ögon bli hållen runt halsen av en annan man som visar ett argt ansiktsuttryck. Konnotativt anspelar detta på en våldsam och aggressiv situation eftersom han blir tagen i ett strypgrepp, vilket är en hand-ling för att kväva någon på luft.

Bild 4.6 från Timbuktu - The båtten is nådd (2011)

Våldsamheten på bild 4.6 avtrubbas dock mot slutet av musikvideon när samma man som tagit strypgreppet står iklädd en jacka med artistens namn och låtens titel på bröstet. Bredvid honom står även en leendes Timbuktu.

6. Analys & diskussion

Under detta kapitel kommer studiens material fördjupas och ställas mot varandra i vidare ana-lys för att identifiera potentiella skillnader eller likheter mellan tidsepokerna. Med hjälp av representationsteorin och det metodologiska tillvägagångssättet kommer en diskussion av re-sultatet att genomföras. Arbetet kommer återigen förtydliga diskussionen genom att dela upp representationen av droger och våld under två kapitel. Droger och våld var närvarande i samt-liga fyra musikvideor i olika omfattningar. Däremot finns det en genomgående markant skill-nad i närvaron av vilka typer av droger som är dominerande samt nivån av våldsamhet. Det finns skillnader i hur artisterna väljer att representera droger eller våld. Även om Timbuktu uppvisar droger eller våld gör han det på ett helt annorlunda sätt från Einár och Z.E. Exem-pelvis visar enbart de nya artisterna det som denna studie definierar som tunga droger. Detta kommer utvecklas vidare under kommande segment.

6.1 Analys av droger

Jones nämner under sin undersökning hur rap genren har en större närvaro av alkohol och droger i sina musikvideos (Jones 1997, 350-351). Detta är något som går att applicera på Z.E och Einárs video eftersom alkohol och tunga droger står centralt och tar stor plats genom mu-sikvideorna samt representeras som något värdefullt och positivt. Detta gör sig klart genom Z.E och Einárs val av att öppet visa upp, hantera och förbruka material som representerar lät-ta och tunga droger i videon. Hall lät-talar om represenlät-tation som något symboliskt, där material kan användas på ett specifikt vis och symboliserar något annat (Hall 1997, 16). Z.E och Einár visar upp tunga droger på ett skrytsamt sätt, de vill visa upp att de besitter droger som ger dem status, exempelvis visar Z.E sin gästartist JIGGZ som pekar direkt på en tänd rul-lad cigarett (se bild 2.3) och Einár har en scen i närbild på när han tar ett bloss från en egen-rullad cigarett (se bild 1.4). Här agerar drogerna som symboliskt material för status och fram-gång. Z.E säger i en intervju med Expressen hur han inte vill glorifiera våld eller vapen och agera som en förebild för ungdomar i Sveriges förorter (Expressen 2019). Samtidigt i hans video har personerna som hanterar droger smycken (se bild 1.2 och 2.2) i form av guldringar, lyx klockor och kör dyra bilar vilket kopplar drogerna till lyxvaror. Detta ger i sin tur ett meddelande till åskådaren att ekonomisk framgång är sammanlänkat med hanteringen av droger. Barthes menar att objekt är bärare av konnotation, som kan användas för att knyta

personer till olika värderingar (Hansen 2013, 184). I detta fall blir smyckena objektet som kopplar värdering av ekonomisk framgång till uppvisandet av drogerna. Gällande lätta droger är delar av Einárs video filmad som att den ska framställa en hemmafest där spritflaskor och festklädda människor är närvarande i bakgrunden. En annan bärare av konnotation som Bart-hes pekar på är miljön (Hansen 2013, 186), som i Einars video presenteras som en hemma-fest, där det befinner sig alkoholflaskor på bordet samt att det befinner sig en tjock rök i hela rummet. Detta bär med sig ett antal associationer, hemmafester är självständiga och är inte lika kontrollerade som exempelvis nattklubbar, vilket kan representera vårdslös eller min-derårig alkoholförbrukning. Rökmolnet indikerar även att förbrukningen av droger sker öppet och att samtliga är påverkade, eftersom det är en konsekvens av “hotboxing” att alla som be-finner sig i rummet blir påverkade (Urban Dictionary, 2004).

De äldre artisterna, Petter och Timbuktu, har ett annorlunda angreppssätt att representera droger från hur Z.E och Einár representerar dem. En väsentlig skillnad är att de enbart hante-rar alkohol, vilket arbetet definiehante-rar som en lätt drog. Timbuktu har en stor närvaro av lätta droger i sin video. Däremot symboliserar Timbuktu dessa droger på ett annorlunda vis, ef-tersom han även lyfter konsekvenserna och de negativa sidorna av drickandet. Som presente-rat av Sernhede kan hiphop-musik användas som kulturella uttryck som kommunicerar och identifierar de sociala problem som ungdomarna möter på i deras vardag (Sernhede 2007, 17-18). Just denna identifiering av ett socialt problem framställt särskilt tydlig i Timbuktus video eftersom han förkroppsligar den ångest och förtvivlan som kan förekomma i samband med förbrukning av alkohol. Här använder Timbuktu symbolism för att lyfta de mörkare sidorna av drickandet, detta kan direkt kopplas till Halls symbolisering, där ett ting agerar som substi-tut för ett annat (Hall 1997, 16). Timbuktu representerar droger genom att visa upp sig på en sliten madrass i en relativt tom lägenhet (se bild 4.1). Här anspelar videon på miljön då den tomma lägenheten som då blir en bärare av konnotation som förkroppsligar förtvivlan (Han-sen 2013, 186). Ibland använder videon en efter-effekt som snurrar skärmen, vilket ska likna en bakfylla. Detta är en direkt motpol mot de nyare artisterna eftersom Timbuktu framställer konsekvenserna av drogen som misär. I bildspelen som förekommer i videon finns det tillfäl-len som visar Timbuktu i ett glatt tillstånd när han är påverkad av alkohol (se bild 4.3), detta tycks representera det tidiga stadiet av festandet. Under bildspelets gång skiftar bilderna fram