Analys av förklarande variabler

6.2.1 Netsales

Givet det händelsefönster vi har valt att använda oss av (V5V30) fann vi statistiskt stöd på 1% nivån att transaktionsstorleken i relation till marknadsvärdet har, med en koefficient om -0,509 enligt tabell 5, en negativ påverkan på volatiliteten. Netsales är en variabel som är positiv om den är en köptransaktion och negativ om den är en säljtransaktion. En tolkning av resultatet blir då att desto större köptransaktion, i relation till marknadsvärde, insidern genomfört desto större negativ påverkan har den på volatiliteten. Samt desto större säljtransaktion, i relation till marknadsvärdet, desto större positiv påverkan har det på volatiliteten. Detta stöds delvis också av tabell 6 som visar ett signifikant samband för säljtransaktioner, men inte för köptransaktioner.

Vi fann likt Chiang et al. (2017, s. 68) statistiskt stöd för att insidertransaktioners storlek har en påverkan på volatiliteten på marknaden. Chiang et al. (2017, s. 68) kom fram till att köptransaktioner hade ett negativt samband med volatilitet och ett positivt samband mellan säljtransaktioner och volatilitet. Detta liknar vårt resultat för variabeln Netsales som visar att desto större köptransaktion desto mindre blir volatiliteten efter en insidertransaktion samt desto större säljtransaktion desto större blir volatiliteten.

6.2.2 Listor

En annan signifikant skillnad var dummyvariabeln Lista. Detta var något som vi anade efter att vi observerade de olika medelvärden för olika listorna (se figur 1). I figur 1 kan vi se att Small caps listan hade högre volatilitet både före händelsen och efter. Detta kan även liknas med Wei & Zhang (2006, s. 291) som hävdar med stöd från deras resultat att mindre bolag har en högre volatilitet i jämförelse med större bolag. Även Tang et al.

(2013, s. 603) hävdar med basis från deras resultat att bolag som genomför ett listbyte uppåt får en lägre volatilitet. Detta indikerar att bolag noterat på exempelvis Large cap har en lägre volatilitet än de noterade på Small cap, vilket kan liknas med vårt resultat.

45 Vi kunde även observera att förändringen i volatilitet innan händelsen och efter var som störst för mindre bolag. Detta går i linje med flera av de tidigare studierna som vi har tagit upp i denna studie. Jeng et al. (2003, s. 464) menar att informationsövertaget är större i mindre företag och att det är enklare för dem att nyttja denna information i sin insiderhandel. Även Frankel & Li (2004, s. 256) resonerade i samma banor. Denna förhöjda informationsasymmetri i mindre företag ville vi testa om det påverkade signalvärdet för marknaden och kunde visa sig i form av förändring i volatilitet. Våra resultat visar att det finns skillnad i volatilitet mellan stockholmsbörsens mindre och större listor. Slutligen visar våra resultat på att volatiliteten minskar mer efter en insidertransaktion för en aktie på Small cap listan jämfört med Large cap listan.

Lakonishok & Lee (2001, s. 109) kommer fram till att outsiders har möjlighet till abnormal avkastning genom att följa insiders köptransaktioner i mindre bolag. Detta då dessa transaktioner ger starkare signaler för ökad avkastning jämfört med större bolag (Lakonishok & Lee, 2001, s. 109). Att volatiliteten minskar mer i mindre företag jämfört med större företag kan vara av samma anledning som Lakonishok & Lee (2001, s. 109) menar kring möjligheten till abnormal avkastning för outsiders. Om insidertransaktioner från mindre företag ger mer information till marknaden kan det leda till att osäkerheten på marknaden minskar vilket skulle leda till minskad volatilitet. Då insidertransaktioner i mindre bolag tenderar att ge mer information kan det förklara den ökade minskningen i volatilitet för dessa bolag.

6.2.3 Karaktär

I resultatkapitlet kan vi utläsa i tabell 4 att det inte finns statistiskt stöd för att köp och säljtransaktioner är skilt från varandra i variabeln Karaktär. Vi kan därifrån konstatera att volatiliteten inte skiljer sig signifikant beroende av transaktionstyp. Detta resultat går emot Chiang et al. (2017) som menar att transaktionstyp har en inverkan var sälj påverkar volatiliteten positivt och köp påverkar volatiliteten negativt. Vi kan däremot se tendenser för att säljtransaktioner inte har samma påverkan som köptransaktioner. Detta då Small skiljer sig signifikant från Large vid köptransaktioner men inte för säljtransaktioner enligt tabell 6. Vi kan även se en skillnad i variabeln Netsales mellan de två olika transaktionstyper. Netsales inkluderar transaktionsstorleken som en faktor och indikerar att effekterna av stora köp och säljtransaktioner är olika, vilket även nämns i kapitel 6.2.1.

Denna tendens liknar Chiang et al. (2017) då det visar en viss skillnad mellan de två transaktionstyper. Om man endast observerar transaktionstyp som för alla listor ser vi dock ingen statistisk skillnad.

Huruvida transaktionstypen påverkar möjligheten till abnormal avkastning för insiders råder delade meningar bland forskare. Jeng et al. (2003, s. 467) hittade statistiska bevis för att insiders kan uppnå en abnormal avkastning vid köptransaktioner, men inte vid sälj.

Cheuk et al. (2006, s. 89) fann istället statistiska bevis för att outsiders kan erhålla en överavkastning genom att härma insiderförsäljning men endast möjlighet att uppnå en överavkastning genom selektivt imitera insiders köptransaktioner. Även Alldredge &

Cicero (2015, s. 85) identifierade en skillnad i avkastning för insiders beroende på transaktionstyp, varvid de såg större sannolikhet för en högre avkastning vid köptransaktioner. Eftersom vårt resultat inte uppvisar att köptransaktioner är statistiskt skilt från säljtransaktioner går vårt resultat mot dessa studiers resultat. Å andra sidan har den mångciterade studien av Finnerty (1976) funnit bevis för att insiders kan generera en

46 överavkastning, oberoende av transaktionstyp, vilket skulle kunna liknas med vårt resultat då vi inte heller fann någon skillnad mellan transaktionstyper.

6.2.4 Befattning

Vi genomförde robusthetstest i denna studie där befattning var en förklarande variabel, detta för att testa om olika befattningar kunde ha en inverkan på signalvärdet. Studiens syfte är inte att testa ifall befattning innebär en skillnad i påverkan på volatilitet men vi såg det som relevant då tidigare forskning har visat att personer med högre befattning kan besitta mer kvalitativ information (Seyhun, 1986, s. 210). I och med detta menar den tidigare forskningen att dessa personer kan generera en högre abnormal avkastning (Seyhun, 1986, s. 210) vilket kan i sin tur innebära ett starkare signalvärde. Då vi inte fann en signifikant skillnad mellan VDs och övriga insiders påverkan på volatiliteten talar det mot Seyhun (1986). Då vi inte fann någon signifikant skillnad i befattning styrker det robustheten i vår modell.

47