Samhälleliga och etiska aspekter

7.4 Samhälleliga och etiska aspekter

Till vår kännedom, har ingen annan studie undersökt insiderhandel kopplat till volatilitet på den svenska marknaden. Detta i kombination med studiens valda mätperiod, som tar hänsyn till det senaste regelverket för insiderrapportering, ger denna studie en unik position och stort samhälleligt bidragande. I den aktuella studien fann vi statistiska belägg för att insiderhandel påverkar volatilitet och att det finns en skillnad beroende vilken lista bolaget är noterat på. Detta resultat kan användas av samhället i flera olika dimensioner.

Dels på individnivå, genom att insynspersoner kan ta del av studien för att förstå hur deras handelsaktivitet i det egna bolaget påverkar volatiliteten. Därutöver kan privatinvesterare och daytraders var intresserade av att förstå sambandet mellan insiderhandel och volatilitet för att veta hur de bör reagera från ett aktiespararperspektiv. Studiens bidragande inom det aktuella området och resultatet bör framförallt vara efterfrågat för personer med yrke inom kapitalförvaltning. Det skulle exempelvis kunna vara fondförvaltare på AP7 fonden som kan använda sig av studiens resultat för att öka sina chanser till en bättre riskjusterad avkastning, vilket skulle gynna majoriteten av samhällets pensionssparare.

Den aktuella studien har uppmärksammat läsaren på regelverket gällande insiderhandel och tidigare insiderbrott, varvid en etisk diskussion kan ta form från. En djupare förståelse kring insiderhandel bör uppnåtts genom att vi inkluderat ett flertal tidigare studier som bland annat undersökt insiders/outsiders möjlighet till abnormal avkastning, och därigenom kan den etiska och moraliska frågeställningen tas upp igen. Eftersom denna studie inte undersökt insiderhandel kopplat till avkastning kan vi inte uttala oss med bevis inom detta område. Men utifrån vårt resultat, kan vi konstatera att det finns en signifikant skillnad i volatilitet beroende på insiderhandel i Large cap och Small cap bolag.

Därigenom kan en tänka att det finns en skillnad i informationsövertaget och insynspersoner i Small cap har större sannolikhet för att besitta information som marknaden ännu inte delgivits. Med grund i detta resonemang uppmanar vi myndigheter att sätta mer resurser till dessa bolag för att motverka eventuell olaglig insiderhandel.

Det finns fyra grundläggande krav som forskare bör ta hänsyn till, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). Informationskravet grundas i att den som bedriver forskning ska informera övriga parter, som på olika sätt berörs, om syftet med uppgiften (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Det andra kravet, samtyckeskravet, kan förklaras som att deltagarna i den aktuella studien är de som självständigt bestämmer över sin medverkan och således dess utsträckning (Vetenskapsrådet, 2002, s. 8). Konfidentialitetskravet kan förklaras som att forskaren ska i största möjliga mån hantera personuppgifter och annan information som kan kopplas till en individ på ett konfidentiellt sätt, dvs. ansvara för att sådan information inte blir tillgänglig för obehöriga (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Det sista kravet handlar om att forskaren bör betrakta är nyttjandekravet. Det innebär att den

52 inhämtade informationen ska enbart användas i linje med forskningssyftet och inte på något sätt tillämpas eller delas för kommersiellt bruk eller andra skäl som inte har ett vetenskapligt ändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14).

Eftersom denna studie baseras på sekundärdata i form av insidertransaktioner från Finansinspektionen och volatilitet uträknat från bolagets historiska aktiekurser har samtlig information funnits tillgänglig via internet. Av den anledningen har inte studien inkluderat några respondenter och därför har inte heller någon större hänsyn behövts tagit till vare sig informationskravet eller samtyckeskravet. I vårt inhämtade dataset från Finansinspektionen återfanns information om bland annat befattningsposition och namnet på denna. Än fast denna information är publik och således inte konfidentiell, har vi ändå valt att endast inkludera befattningsposition. Dels för det är mest relevant i studien dels för att minimera risken att dela uppgifter som kan kopplas till privatpersoner. All information har hanterats i enlighet med vårt forskningssyfte och inget har delats vidare för kommersiellt bruk, varvid vi anser uppnå även nyttjandekravet.

53

8. Sanningskriterier

Följande kapitel kommer att bedöma studiens trovärdighet och kvalitet. Detta görs genom en diskussion angående reliabilitet samt validitet, vilka är de två delar som kommer att presenteras i detta kapitel.

8.1 Reliabilitet

Reliabilitet kan liknas med huruvida studiens resultat skulle vara detsamma om någon annan skulle efterlikna studien. En hög grad av reliabilitet skulle därför kunna ses som hög möjlighet till replikerbarhet (Djurfeldt et al., 2018, s.104). Eftersom denna studie baseras på sekundärdata från internetkällor som är tillgängliga för alla, är det möjligt för andra att inhämta samma data för samma tidsperiod och således besitta exakt samma datamaterial som för den aktuella studien. Då vi i studien anser att vi förklarat vårt tillvägagångssätt kontinuerligt, finns det möjlighet för andra aktörer att både tillämpa samma data och samma metod, och bör därigenom inneha mycket hög sannolikhet att uppnå samma resultat.

8.2 Validitet

Validitet kan förklaras som hur väl svaren från frågeställningen besvarar studiens syfte och av den anledningen är det viktigt att skapa mätbara frågor (Djurfeldt et al., 2018, s.

104). Djurfeldt et al. (2018, s.104) menar att kvantitativa studier har i större utsträckning problem med validiteten jämfört med kvantitativa studier fastän reliabiliteten för dessa är lägre än för kvantitativa studier. Denna insikt har vi tagit med oss under studiens gång och därigenom varit vaksam över moment som kan leda till validitetsproblem. Inte minst har vi lagt hög fokus på robusthetstest och därigenom säkerställa validiteten om det erhållna resultatet.

Det finns fyra olika typer av validitet. En av dessa är mätningsvaliditet som innebär hur väl forskaren mäter det som faktiskt avses att mätas för att besvara syftet (Bryman & Bell, 2011, s. 42). Då vi i denna studie avsett att mäta volatiliteten har vi beräknat det genom förändringen i aktiepriset. Vi är dock medveten om att volatiliteten kan beräknas på flera olika sätt men bedömer vår metod som god då den mäter det vi avser att mäta för att besvara studiens syfte. Den andra typen av validitet är intern validitet. Det relateras huvudsakligen till kausalitet och belyser risken för resultat kan bero på utomstående variabler och kan därmed påverka pålitligheten av studiens resultat (Bryman & Bell, 2011, s. 42). Som tidigare nämnt finns det flera faktorer som kan påverka volatiliteten. Vi har vidtagit åtgärder som exempelvis att exkludera bolag som genomfört listbyte under mätperioden då det kan vara en faktor som påverkar volatiliteten. Dock finns det övriga faktorer, som exempelvis makronyheter, som kan påverka volatiliteten, men vi har bedömt dessa vara utanför vår kontroll. Vi anser även att vårt urval är tillräckligt stort för att sådana faktorer ej ska ha en märkbar påverkan på resultatet. Extern validitet härrör istället om studiens resultat kan generaliseras där storleken på urvalet är avgörande (Bryman &

Bell, 2011, s. 43). I och med denna studie kan liknas med ett totalurval och resultat kan på många sätt liknas med andra forskares resultat, anser vi att resultatet går att generaliseras till stor utsträckning. Den del som skulle kunna ifrågasättas är att vi fick relativt få observationer för Small cap bolag och därigenom blir den delen svårare att generalisera. Sista typen är ekologisk validitet och kan förklaras som resultatets påverkan

54 på det vanliga livet (Bryman & Bell, 2011, s. 43). Vår bedömning är att det framförallt är insynspersoner och olika typer av investerare, privata såväl som professionella, som kommer vilja ta del av denna studie för att förstå insiderhandeln effekt på volatilitet och därifrån vidta åtgärder, vilket är varför vi anser studien uppnår en ekologisk validitet.

55

Referenslista

Akerlof, G.A., (1970). The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics. 84 (3), 488–500.

Alldredge, D.M., & Cicero, D.C., (2015). Attentive insider trading. Journal of Financial Economics. 115, 84–101.

Anwar, S., Singh, S., & Jain, P.K., (2015). Cash Dividend Announcements and Stock Return Volatility: Evidence from India. Procedia Economics and Finance. 30, 38–49.

Avanza (2016, 21 April) A. Vad visar volatilitet? Avanza. [Informationssida].

https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/aktier/vad-ar-volatilitet.html [Hämtad: 2020-05-21]

Avanza (2016, November) B. Vilka företag får göra en börsnotering? Avanza.

[Informationssida].

https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza- akademin/borsintroduktioner-emissioner-foretagshandelser/vilka-foretag-far-gora-en-borsnotering.html [Hämtad: 2020-05-21

Bettis, C., & Vickrey, D., (1997). Mimickers of Corporate Insiders Who Make Large-Volume Trades. Financial Analysts Journal. 53 (5), 57–66.

Bryman, A., & Bell, E., (2011). Business research methods. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.

Stockholm: Liber.

Cheuk, M.-Y., Fan, D.K., & So, R.W., (2006). Insider trading in Hong Kong: Some stylized facts. Pacific-Basin Finance Journal. 14 (1), 73–90.

Cheung, W.J., & Jackson, A.B., (2013). Chief Executive Officer departures and market uncertainty. Australian Journal of Management 38, 279–310.

Chiang, C-H., Chung, S.G., & Louis, H., (2017). Insider trading, stock return volatility, and the option market’s pricing of the information content of insider trading. Journal of Banking and Finance. 76, 65–73.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O., (2018). Statistisk verktygslåda 1:

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 3:e uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Du, J., & Wei, S.-J., (2004). Does Insider Trading Raise Market Volatility? The Economic Journal. 114, 916-942.

Edvardsson, D., & Ruthberg, F., (2012). Genererar insiderhandel överavkastning?: En studie om insiderhandel på Stockholmsbörsen. Kandidatnivå. Stockholm: Södertörns Universitet.

56 Eriksson, L., & Wendt, S., (2018). Investerares reaktioner på offentliggöranden av företags oetiska handlingar: En eventstudie på Stockholmsbörsen. Kandidatnivå.

Uppsala: Uppsala Universitet.

Fama, E.F., (1970). Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work.

The Journal of Finance. 25, 383–417.

Finnerty, J.E., (1976). Insiders and Market Efficiency. The Journal of Finance. 31 (4), 1141–1148.

Finansinspektionen (2016, 21 April). Nya regler för rapportering av insynshandel och loggbok. Finansinspektionen. [Informationssida]

https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2016/nya-regler-for-rapportering-av-insynshandel-och-loggbok/ [Hämtad: 2020-05-21].

Finansinspektionen. (2020, 20 Februari). A. Marknadsmissbruk. Finansinspektionen.

[Informationssida]. https://www.fi.se/sv/marknad/om-marknadsmissbruk/ [Hämtat:

2020-05-21].

Finansinspektionen. (2020, 17 januari). B. Insynshandel - transaktioner utförda av personer i ledande ställning. Finansinspektionen. [Informationssida].

https://www.fi.se/sv/marknad/investerare/insynshandel-transaktioner-utforda-av-personer-i-ledande-stallning/ [Hämtad: 2020-05-21]

Finansinspektionen (2020, 7 Januari). C. Insiderinformation. Finansinspektionen.

[Informationssida]. https://www.fi.se/sv/marknad/emittenter/insiderinformation/

[Hämtad: 2020-05-21]

Frankel, R., & Li, X., (2004). Characteristics of a firm’s information environment and the information asymmetry between insiders and outsiders. Journal of Accounting and Economics. 37 (2), 229–259.

Insiderfonder (u.å). Fonder. Insiderfonder. [Fondinformation].

https://insiderfonder.se/fonder/ [Hämtad: 2020-05-21]

Intintoli, V.J., (2013). The effects of succession choice surrounding CEO turnover announcements: evidence from marathon successions. Financial Management. 42 (1), 211-238.

Jaffe, J.F., (1974). Special Information and Insider Trading. Journal of Business. 47, 410–

428.

Jeng, L.A., Metrick, A., & Zeckhauser, R., (2003). Estimating the Returns to Insider Trading: A Performance-Evaluation Perspective. The Review of Economics and Statistics. 85 (2), 453–471.

Kothari, S.P., & Warner, J.B. (2007). 1: Econometrics of Event Studies. I: Espen Eckbo, B., red. Handbook of Empirical Corporate Finance. North-Holland: Elsevier..

Kuepper, J., (2020, 13 Mars). Volatility Definition. Investopedia.

https://www.investopedia.com/terms/v/volatility.asp [Hämtad: 2020-05-21]

57 Lakonishok, J., & Lee, I., (2001). Are Insider Trades Informative? The Review of Financial studies. 14 (1), 79–111.

Leland, H.E., & Pyle, D.H., (1977). Informational Asymmetries, Financial Structure, and Financial Intermediation. The Journal of Finance. 32 (2), 371–387.

MacKinlay, A.C., (1997). Event Studies in Economics and Finance. Journal of Economic Literature. 35 (1), 13–39.

Ohlson, C., & Öhrner, J., (2014). Informationsasymmetri och Insiderhandel : En händelsestudie om informationsasymmetrins påverkan på insiderhandelns avkastning på Stockholm OMX. Magisternivå. Umeå: Umeå universitet.

Olofsson, P., & Wahlberg, J., (2011). Insiders vs. Outsiders : En händelsestudie om insiderhandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid-, och Large Cap-listor. Magisternivå.

Umeå: Umeå universitet.

Patel, R., & Davidson, B., (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 4., [uppdaterade] uppl.. Studentlitteratur, Lund.

Patton, A.J., & Verardo, M., (2012). Does Beta Move with News? Firm-Specific Information Flows and Learning about Profitability. The Review of Financial Studies, 25 (9), 2789–2839.

Rozeff, M.S., & Zaman, M.A., (1988). Market Efficiency and Insider Trading: New Evidence. The Journal of Business, 61(1), 25–44.

PWC, (2020). Fighting Fruad: A never-ending battle, PwC’s Global Economic Crime and Fraud Survey. [Rapport].

https://www.pwc.com/gx/en/forensics/gecs-2020/pdf/global-economic-crime-and-fraud-survey-2020.pdf [Hämtad: 2020-05-21]

Sandberg, J., & Alvesson, M., (2011). Ways of constructing research questions: gap-spotting or problematization? Organization. 18 (1). 23-44.

Seyhun, H.N., (1986). Insiders’ profits, costs of trading, and market efficiency. Journal of Financial Economics. 16 (2), 189–212.

Spence, M., (1973). Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics. 87(3), 355–374.

STATA (u.å.) REGRESSION WITH STATA CHAPTER 2 – REGRESSION DIAGNOSTICS. STATA.

https://stats.idre.ucla.edu/stata/webbooks/reg/chapter2/stata-webbooksregressionwith-statachapter-2-regression-diagnostics/ [Hämtat: 2020-05-21].

Svenska Dagbladet. (2020, 11 Februari). Insiderdom mot före detta Starbreeze-chef.

Svenska Dagbladet.

https://www.svd.se/tidigare-starbreeze-chef-doms-for-insiderbrott [Hämtat: 2020-05-21].

58 Schwert, G., (2002). Stock volatility in the new millennium: how wacky is Nasdaq?

Journal of Monetary Economics. 49 (1), 3-26. https://doi.org/10.1016/S0304-3932(01)00099-X

Tang, W., Nguyen, H.H., & Nguyen, V.T., (2013). The effects of listing changes between NASDAQ market segments. Journal of Economics and Finance. 37 (4), 584-605.

Thurén, T., & Werner, J., (2019). Källkritik. 4:e uppl. Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Rapport]. Mölnlycke: Erlanders Gotab.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad: 2020-05-21]

Wei, S.X., & Zhang, C., (2006). Why Did Individual Stocks Become More Volatile?

Journal of Business .79(1), 259-292.

Zhang, C., (2010). A Reexamination of the Causes of Time-Varying Stock Return Volatilities. Journal of Finance and Quantitative Analysis. 45 (3), 663-684.

Företagsekonomi 901 87 Umeå 090 786 50 00 www.usbe.umu.se