Resultatet av Fredriks intervju ger bild av att han gärna bara skulle vilja läsa August Strindberg med högstadieeleverna. Samtidigt förkastar han inte populärkultur eftersom han har märkt att eleverna är mer intresserade av just populärkultur än finlitteratur. Persson (2000) menar att populärkulturen spelar en stor roll för dagens ungdomar och är också den enda kulturen enligt dem vilket Fredrik också anser att det är, han säger att ”populärkulturen är väl den enda kulturen”. Han försöker hänga med i vad som är nytt och fräscht men han tycker det är svårt och tycker att det är ”lättare att hänga med i filmer” som gjorts av populärkulturens böcker. Ändå använder Fredrik inte sig av film i sin undervisning. Att
35
arbeta med film har både för och nackdelar. Nackdelen kan vara menar Olin-Sheller (2006) att det endast ses som underhållning om man inte följer upp det efteråt. Fördelar kan vara att elever får ett vidgat textbegrepp (Olin-Sheller 2006).
Fredrik använder sig just nu av populärkulturen i sin undervisning eftersom det tilltalar eleverna och han försöker vara lyhörd. Fredrik har läst de nya böckerna Hunger games och
Cirkeln för att hänga med vad som är populärt nu. Men Fredrik har en vision att väcka
elevernas läslust för att läsa annan lite äldre litteratur det vill säga finlitteratur och det ska ske med ett ämnesövergripande tema där svenskan och So läses parallellt med varandra. Tanken är att om läsningen är kopplad till So-ämnet kommer eleverna att få en bättre förförståelse i både svenska och So och även i andra ämnen.
Att göra litterär läsning som ett projekt får positiva effekter i många ämnen. Enligt Britta Stensson (2006:17) blir den positiva effekten av läsningen att det berikar elevernas språkkunskaper och ökar elevernas förståelse för andra ämnen. Detta stärks med hjälp av fin- och skönlitteraturens hjälp. Vidare diskuterar Stensson (2006) att den finlitterära läsningen kan ge eleverna bättre kunskap på att förstå olika sorters texter, dess innehåll och samband och detta gynnar deras inlärning. Fredrik arbetar inför olika val av arbetets former och innehåll och tänker hela tiden på kursplanen och de nya kunskapskraven. Molloy (2008) poängterar vikten av att det finns olika sätt för svensklärare att arbeta på vilket är positivt. Nackdelen kan bli enligt Molloy (2008) när lärare inte har tankarna på kursplanen eftersom det inte skapar tillräckligt med möjligheter för elevernas språkutveckling eller utmanar deras egna tankar. Molloy (2008) menar att man måste hela tiden vara medveten om de didaktiska valen som lärare och medvetenhet angående de didaktiska valen står i fokus när nytt
arbetsområde introduceras ”vad är det jag gör, varför gör jag detta och hur ska jag gå till väga”. Samtidigt ligger inte fokus i Fredriks undervisning på Vygotskijs (1991)
sociokulturella teori där eleverna interagerar med varandra eller med läraren. De diskuterar inte böckerna efteråt och hans undervisning tycks mer fokusera på att elever ska läsa och det följs inte upp. Dysthe betonar vikten av ett dialogiskt klassrum och skriver att ”När ett antal elever samtalar i klassrummet, skapas en mångfald av stämmor i kombination med läsarens, lärarens, läroboken och eventuella andra texters röst” (Dysthe 1996:68).
Fredrik är som sagt positiv till populärkulturen men när det gäller att välja litteratur är det endast finlitteratur som är det centrala. Valet som görs är lättare litteratur i form av noveller
36
av Jack London. Detta för att så smått börja introducera finlitteratur för eleverna, just nu läser de bara populärkultur. Anledningen till att eleverna bara läser populärkultur är för att Fredrik är nyanställd på skolan och vill att eleverna ska behålla sitt intresse för läsning. Att börja introducera finlitteratur direkt är inget som gynnar eleverna, detta kan skapa motstånd hos eleverna (Molloy 2003). När finlitteraturen ska introduceras i svenska kopplat till So är det kapitel av Don Quijote, Balzac eller Candide. Dessa böcker anses tillhöra den
”kvalificerade” litteraturen som Escarpit menar (Perssons 2010) och i skolans värld, är det kanoniserad litteratur.
Charles Sarland här genom Olin-Sheller (2005:101) menar att böckers tillgänglighet på skolan kan spela roll för läraren när de väljer litteratur. De kan ha en särskild förkärlek till en viss sorts litteratur som speglar urvalet av texter. Vidare påpekar Sarland att den
förkärleken till viss litteratur betraktas som ”bra” och står för ”kvalitet” vilket innebär att det förmedlar högkulturella värden. På Fredriks skola läser man Ondskan av Jan Guillou vilket uppfyller lärarens kriterier på ”bra” litteratur och är av ”kvalitet” (Olin-Sheller 2005). Ett annat kriterium på ”bra” och ”kvalificerad” litteratur är Hemsöborna av August Strindberg som eleverna ska läsa. Den boken är inte är så svår och den ger eleverna en insyn i hur det såg ut förr i Sverige och de får ett bättre språk. Molloy (2008) menar att lärare väljer lättare texter för att eleverna inte ska bromsas av språket. Denna litteratur anses tillhöra kanon och kanondebatten är ett aktuellt ämne och Fredrik är positiv för att införa kanon i skolan. Dock vill han inte gärna själv välja utan han föredrar att det hade funnits en gemensam kanon som alla skolor måste följa. Folkpartisten Cecilia Wikström är inne på samma linje att vilja skapa en svensk litteraturkanon. Detta innebär att skapa en gemensam litterär bas som skulle framhäva betydelsen av en traditionell bildning som är av största vikt för vårt svenska kulturarv för alla elever (Cecilia Wikström 22 juli 2006 Sydsvenskan).