Martinas resultat ger en bild av hur hon tänker kring- och använder sig av populärkultur i sin undervisning. Det kan både vara positivt och negativt på grund av olika begränsningar i form av intresse och aktualiteten i populärkultur eftersom att den tar mer och mer plats i skolan. Persson (2000) menar att det finns en viktig faktor som kommer in i skolan som
32
både begränsar och möjliggör det vill säga, medierna och populärkultur. Populärkulturen konkurrerar en hel del med skolan med både tid och intresse. Eleverna intresserar sig mer för populärkultur vilket konkurrerar med skolans tankar kring vårt svenska kulturarv. Martina försöker att hålla sig uppdaterad när det gäller ungdomslitteratur och populärkultur och tycker det är viktigt att kunna diskutera böcker med eleverna. Gunilla Molloy (2008) anser att det är viktigt som lärare att läsa ungdomslitteratur för att kunna vara uppdaterad, men även för att kunna hitta lämplig litteratur utifrån elevernas behov och intressen. Vidare skriver Molloy (2008) att kunna skapa diskussioner med eleverna när det gäller litteratur är av största vikt.
När Martina bestämmer för vilken slags litteratur som ska läsas gör hon sina didaktiska val utifrån elevernas behov och språkkunskaper. Molloy (2003) poängterar även här hur viktigt det är när en lärare gör sina didaktiska val att de har betydelse för eleverna. Eleverna på skolan är indelade i olika metodgrupper vilket innebär att eleverna läser lite olika i grupperna. Martina har en grupp både med språksvaga -och språkstarka elever men kan inte alltid läsa all litteratur med dem så hon blandar finlitteratur och populärkultur. Anledningen att de är blandade i gruppen beror på både på språkkunskaper men även på det sociala i indelningen vilket innebär att Martina såväl som eleverna hjälper varandra. Olga Dysthe (2001) diskuterar Lev Vygotskij i sin bok om att det sociala samarbetet är utgångspunkten för allt lärande. Vidare betonar Dysthe (1996) vikten av att undervisning med social interaktion hjälper eleverna att även bygga upp sin kunskap i detta fallsamspel med andra elever. Detta kan även liknas med vad Jerome Bruner också här genom Dysthe (1996) kallar för scaffolding, det vill säga stödstrukturer som innebär hjälp av andra elever eller av läraren för att kunna nå en utveckling av sina redan besittande färdigheter. Nackdelen med scaffolding menar Dysthe (1996) kan vara att tillämpa det i helklass då eleverna inte alltid ligger på samma nivå i utvecklingszonen. Vidare diskuterar hon de sociala aspekterna för inlärning och Dysthe (1996) menar att fokus ligger på det kulturella bagage som elever bär med sig till skolan.
När det gäller att läsa finlitteratur är för att det står i Lgr11 och att elever ska ”ha ifrån alla epoker så det gör vi väl” säger Martina. Med detta menar Martina precis som Molloy (2003:31) att finlitteraturen ”bär på vårt kulturella arv” och detta anser Martina att eleverna även ska ta del av men det kan vara svårt på grund av elevers språkkunskaper. Martina säger att:
33
”förr kunde de läsa Hemsöborna och Utvandrarna men det går inte idag för att eleverna har sämre språkkunskaperhelt enkelt och det gäller även de svenska barnen. Vi har ju väldigt mycket elever med annat modersmål och det påverkar också vad man läser i skolan”.
Men för att eleverna ska få ta del av vårt kulturarv läser eleverna utdrag ibland ur finlitteratur eftersom de inte kan läsa hela boken beroende på vilken nivå eleven har. Martina arbetar ofta med böcker som det finns filmer av och diskuterar och jämför dem. Att arbeta med böcker och filmatiseringar av dem i undervisningen menar Christina Olin- Scheller (2006) är ett alternativ till (fin)litteratur för att hjälpa elevers receptionskapacitet, när texten kan upplevas som svårarbetad. Skolverket menar att syftet med film och (fin) litteratur ska leda till att eleverna utvecklar en förmåga att använda sig av andra sorters texter för att ha förståelse för andra människors erfarenheter, tankar, livsvillkor och föreställningsvärldar (www.skolverket.se).
Martina är mycket positiv till populärkultur och arbetar mycket med det i sin undervisning. Förr fick man inte läsa vad som helst och stora resursinsatser sattes in för att bekämpa populärkulturen. När det inte gick att motverka gjorde man på ett annat sätt och på 60-talet kom den fria upplevelseläsningen som innebar att elever skulle få läsa allt (Persson 2000). Grunden till detta var att stimulera elevernas läslust och samma mönster går även att urskilja idag. Nu handlar det om att väcka elevernas läslust igen precis som i slutet av 60-talet. I läroplanen från 1969 sades det att:
Det bör bedrivas så, att de [eleverna] även efter skoltidens slut fortsätter att öka och fördjupa sina kunskaper och vidga sina intressen. Lika väsentligt är, att undervisningen tillgodoser elevernas behov av fantasiupplevelse och väcker deras läslust. Omfattande lustbetonad läsning av litteratur som svarar mot deras utvecklingsnivå har därvid en viktig uppgift att fylla. (Lgr 69, s.132 ).
(Persson 2000, s.37)
Enda skillnaden då från idag är att eleverna inte behöver lära sig att skilja på vad som är bra eller dålig litteratur. Fast å andra sidan säger Martina att när det kommer till litteratur så ”måste man lära eleverna att överväga lite vad som är relevant och vad som icke är relevant och så”. Detta för tankarna tillbaka när eleverna skulle läsa all litteratur för att kunna skilja på ”bra” och ”dålig” litteratur (Persson 2000).
34
När Martinas menar att ” det spelar ingen roll vad de läser utan huvudsaken är att de läser” kan återkopplas till läroplanen från 1969. Persson (2002) skriver att problemet med
upplevelseläsningen är att eleverna tillägnar sig både av populärkultur och finlitteratur och
den blir både perspektivlöst och oproblematiserad. Med detta menar Persson (2002) att det spelar ingen roll med vilka knep man tilltar eller ”stimulansåtgärder” bara man läser.
Martina tycks tillta olika knep för att hennes elever ska läsa, för henne är läsglädjen nummer ett och de knep hon tilltar spelar som sagt ingen roll. Martina tar in det som är intressant och relevant i dag och eleverna får läsa bloggar eller ta med sig sina egna fotbollstidningar för att väcka deras läsglädje.
När det gäller att välja litteratur är det blandat, när det gäller finlitteratur är det Martina som väljer till eleverna samt gruppen. När eleverna själva får välja väljer de oftast
populärkulturära böcker. Martina läser en hel del och håller sig uppdaterad på både finlitteratur och populärkultur. Molloy (2008) betonar vikten av att om en lärare läser mycket kan förutom att diskutera med sina elever även hitta lämplig litteratur. Att se
elevernas olika förutsättningar och behov kan läraren välja passande texter för hela gruppen men även för den enskilde eleven.
Persson (2007) tycks kunna märka en klar öppenhet mot populärkulturen och för att ta in populärkulturella texter i läroböckerna i skolan. Vidare menar Persson (2007:97) att det populärkulturella inte hotar den traditionella kanon. Den populärkultur som tas in hör även hemma i det ”högre” skiktet av just det populära med tydliga ”litterära” kvaliteteter. Martina tror exempelvis att de nya populärkulturböckerna som eleverna läser just nu, Hungerspelen och Cirkeln kommer att bli klassiker i framtiden och kanske tillhöra den så kallade
finlitteraturen.