Populärkultur mot finlitteratur

Examensarbete

Populärkultur mot Finlitteratur

En studie om lärare och elevers tankar kring populärkultur och litteratur

A study about pupils and teachers thoughts about

fine litteratur and popular litteratur

Pernilla Sövgren

Examinator: Katarina Lundin Lärarexamen 270 hp Handledare: Magnus Persson Svenska i ett mångkulturellt samhälle

2

Förord

Det har varit roligt och lärorikt att skriva detta examensarbete, samtidigt har det varit både jobbigt och påfrestande. Jag vill rikta ett stort tack till min underbara familj, Juan min man som är klippan och kärleken i mitt liv. Mina barn Gabriel och Valeria, ni är ljuset och glädjen i mitt liv. Ni har hjälpt och stöttat mig under den här svåra processen, utan er hade denna uppsats aldrig blivit av.

4

Innehållsförteckning

1 Inledning 6 2 Syfte och frågeställningar 7 3 Litteraturgenomgång 7 4 Teoretisk anknytning 8 5 Begreppsdefinition 9 5.1 Kultur 9 5.2 Populärkultur 10 5.3 Finkultur 11 6 Litteratur 11 6.1 Finlitteratur 12 6.2 Populärlitteratur 13 7 Populärkultur i skolan 14 7.1 Litteratur i skolan 15 8 Metod 17 8.1 Kvalitativ intervju 18 8.2 Urval 18 8.3 Genomförandet av intervju 19 9 Resultat 20 9.1 Martina 20 9.2 Fredrik 23 9.3 Elevgrupp 27 10 Analys 31

10.1 Analys av Martinas intervju 31 10.2 Analys av Fredriks intervju 34 10.3 Analys av elevintervju 36 10.4 Analys och jämförelse av Martinas och Fredriks intervju

Avslutande diskussion 38 Bilaga 1 Brev till föräldrar

Bilaga 2 Frågor till lärarintervju Bilaga 3 Frågor till elevintervju

6

1 Inledning

I takt med att samhället förändras och utvecklas, förändras samtidigt betydelsen av begreppet kultur för alla, framförallt för barn och ungdomar. Detta förändrar även människans attityd inför läsning, särskilt för barn- och ungdomars motivation på läsning och litteratur. Två internationella mätningar, PISA och PIRLS gjorda av EU visar att svenska elevers läsförmåga har försämrats på sistone (Nyheter, SVT.se, 2012-12-11). PIRLS är en undersökning av fjärdeklassares läsförmåga och PISA av femtonåriga elevers läsförståelse. Det finns olika faktorer som spelar in, en del kan vara de nya teknologierna, barnens olika intressen som ställer skolan inför nya utmaningar. De vill säga att de nya teknologierna kan försvaga elevers intresse för läsning och finlitterartur. I stället vinner populärkulturen allt större terräng.

Som blivande svensklärare kom jag i kontakt med elevers läsning under min VFT och jag observerade vilka böcker eleverna och även lärarna valde. I min lärarutbildning är svenskämnet i skolan förr och nu en viktig del, vilken litteratur som väljs, vad som ska läsas, vad som anses som kvalificerad litteratur. Det som ofta kom upp under min utbildning var hur viktigt det är att elever läser så kallad klassisklitteratur och tar del av vårt svenska kulturarv. Detta gjorde att jag kom att intressera mig allt mer för vilken roll litteraturen innehar idag för elevers utbildning eftersom jag observerade att populärkulturen upptar mer och mer plats i skolans- och elevernas utformning samt utveckling. Detta innebär att finlitteraturen kommer i skymundan. Jag blev nyfiken på hur lärare och elever tänker kring populärkultur. Det har förts olika debatter just om litteraturläsning i skolan den och är ständigt utsatt för påtryckningar i samband med samhällets utveckling. I detta arbete kommer jag att undersöka hur lärare och elever tänker kring finlitteratur och populärkultur.

Eftersom klassisk litteratur är ett begrepp som snävt innebär klassiker, det vill säga litteratur som är minst över femtio år gamla, och kan vara allt från Homeros till kanoniserad litteratur till dagens moderna klassiker. För att ha ett större begrepp som innefattar allt, det vill säga; klassisk, samtida/nutida, hög- och kvalificerad litteratur kommer detta att benämnas som

”finlitteratur” genom hela arbetet. På samma sätt som jag använt mig av finlitteratur för ett

övergripande begrepp använder jag mig av populärkultur som övergriper allt från litteratur, filmer, internet, sociala medier, musik och dataspel.

7

Ställs populärkulturen mot finlitteraturen i undervisningen och i så fall hur? Finlitteratur har sedan länge haft en stor del i svenskundervisningen men populärkultur breder ut sig mer och mer. Finlitteraturen kommer att vara föremål för min undersökning tillsammans med dagens

populärkultur, därav min titel ”Populärkultur vs Finlitteratur”.

Jag vill med detta examensarbete få möjligheten att låta eleverna och lärarnas tankar och åsikter om populärkultur och finlitteratur komma till tals genom att göra kvalitativa intervjuer med elever och lärare. Jag tror att denna undersökning kommer att ha relevans för mitt framtida yrke som svensklärare.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta arbete är att granska hur lärare och elever tänker kring finlitteratur och populärkultur. Ställs populärkulturen mot finlitteraturen i undervisningen och i så fall hur? Mina frågeställningar är:

 Använder lärare sig av populärkultur i undervisningen och i så fall hur och varför?

 Hur anser lärarna att populärkultur och finlitteratur förhåller sig till varandra?

 Hur förhåller sig eleverna till finlitteratur och populärkultur?

3 Litteraturgenomgång

I detta kapitel presenteras den litteratur och de teorier samt tidigare forskning som är relevant och som används i studien. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig på forskares teorier om populärkulturen står i samspel eller i konflikt med finlitteraturen och skolan. Eftersom populärkultur är ett ganska utbrett fenomen har jag delat in dem i olika begreppsförklaringar för att få en helhet och hur det hänger samman. De är viktiga och avgör dessutom hur vi ser på populärkultur och finlitteratur.

De böcker som ligger till grund för mitt arbete gällande populärkultur är Magnus Perssons,

Populärkultur och skolan (2000), Simon Lindgren Populärkultur, Teorier, metoder och analyser (2009), Lars Gustaf Andersson, Magnus Persson och Jan Thavenius, Skolan och de kulturella förändringarna (1999).

8

Böckerna tar upp de olika kulturella förändringarna och förhållandet mellan skolans finlitteratur och skolans populärkultur. De böcker som ligger till grund för undersökningen gällande finlitteratur är, Gunilla Molloy (2008) Reflekterande läsning och skrivning, Magnus Perssons (2000) Varför läsa litteratur? och Anders Öhman Populärlitteratur och Christina Olin-Sheller Mellan Dante och Big Brother.

Till arbetets undersökning har jag intervjuat två olika lärare samt en elevgrupp och deras tankar, reflektioner och åsikter kommer att ligga till grund för analysen i detta arbete. Jag kommer att benämna lärarna som Martina och Fredrik i detta arbete. Eleverna kommer jag att benämna som Simon, Jimmy, Jennifer, Therese, Sandra Jenny och Linda.

4 Teoretisk anknytning

Jag kommer att utgå ifrån den sociokulturella traditionen eftersom den betecknar relevansen av den sociala och kulturella miljön för människors interaktion för att utveckla kunskap. Jag ville undersöka om och hur lärarna använder elevernas intresse för populärkultur som ett verktyg för samspel och lärande. Intresset för samspel skapar lärande mellan lärare och elev men även mellan elev och elev. Fokus kommer att ligga på Lev Vygotskijs teoretiska utgångspunkt vilket innebär att elever bygger upp sin kunskap tillsammans med andra. Att utgå ifrån elevers intresse och erfarenheter är eftersträvansvärt som en utgångspunkt för lärandet (Vygotskij 1995, 1999, 2001). En annan utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om smak och distinktion (Bourdieu 1991). Bourdieu har i synnerhet arbetat med skolans

konserverande roll, dvs. utbildningssystemet som förvaltare av kulturellt kapital.

Populärkultur ifrågasätter skolans roll. Bourdieu använder begreppet klasshabitus för att

beskriva hur de yttre livsbetingelserna leder till likartade hållningar, preferenser, likartad smak och likartat beteende, kort sagt till distingerade livsstilar. Dessa livsstilar betingar genom mängden ekonomiskt kapital, kulturellt kapitalt, socialt kapitalt och symboliskt kapital. Habitus är de system av dispositioner som människor förvärvar genom att vistas i en bestämd social miljö (hem, skola etc.) (Bourdieu 1991). Det kulturella kapitalet består huvudsakligen av en förtrogenhet med det vi i Sverige kallar för finkultur. Att känna till klassisk musik, konst, litteratur; att kunna föra sig i fina salonger och uttrycka sig kultiverat.

9

5 Begreppsförklaring

Jag kommer att i detta kapitel ge en övergripande förklaring kring hur finkultur och populärkultur kommer ifrån begreppet kultur. John Storey menar att: In order to difine popular culture we first need to define the term “culture”. […] culture´ one of the two or three most complicated words […].

Jag kommer även att ge samma förklaring när det gäller uppkomsten av populärlitteratur och finlitteratur ur litteraturen.

5.1 Kultur

Begreppet kultur är ett komplext koncept och därför inte så lätt att förklara. Kultur kan innehålla olika betydelser och dimensioner vilka kan även samspelas med varandra. Kultur härstammar, enligt Story (2009) från ordet bildning och har främst två betydelser, konstnärlig och socialt överförda levnadsmönster. Vissa distinktioner kan dock göras för att dela in och definiera begreppet kultur som i detta fall är relevant. Den första är den estetiska kulturen och den andra den antropologiska kulturen (Andersson m.fl 1999:16). Den

estetiska kulturen handlar om finkultur som också har begreppet högkultur vilket menas med

en klassmässigt begränsad kultur på många sätt. I högkulturen som anses som finkultur och värderas relativt högt, det vill säga konstnärliga artefakter som givits ett högt värde i ett visst samhälle. Den är avskild från människans vardag och arbete till skillnad från den

antropologiska kulturen. Den antropologiska kulturen innefattar människors vardag och

arbete som exempel på människans yttringar eller kreativitet och skapande, ett helt livssammanhang som skiljer sig markant från den estetiska (Andersson m.fl. 1999). Högkulturen kompletteras med populärkultur eller masskultur, i båda begreppen ingår visserligen litteratur, konst samt musik. Finkultur äger ett högt estetiskt värde och därmed ingår ”kvalificerad” litteratur, klassisk musik, opera och konstnärliga artefakter. Populärkulturen äger däremot inget estetiskt värde och hänvisas ofta till kommersiella produkter som till exempel skräplitteratur (såsom deckare, fantasy), såpoperor, reality och populära musikgenrer.

10

5.2 Populärkultur

Begreppet populärkultur syftar på folkligt utbredda konstnärliga uttryck. Populärkultur äger i sig inte en negativ värdegrund. Populärkulturen har haft en lång historia och har varit och är fortfarande påverkad av olika fenomen, det vill säga samhällets utveckling. Populärkultur har sedan dess definierats utifrån dess form (som baserad på schabloner), dess estetiska värde (som finkulturens motsats), kvantitativt (som masskultur), sociologiskt (som ”folklig” kultur) och politiskt (som folkkultur präglad av motstånd). […] (Lindgren 2009:17).

Den historiska aspekten av populärkultur även kallad ”masskultur” har sitt ursprung redan på 1700-talet då massproduktionen av litteratur började ta fart. Termen ”masskultur” förknippas med det moderna samhällets demokratisering, uppkomsten av massmedier samt industrialiseringen (Persson 2000:23). Begreppet populärkultur blev inte allmänt utbrett förrän i början av 1900-talet i samband med radions och filmernas genombrott (Persson 2000:26). Populärkulturen har många gånger ställts som kontrast till hög- och finkultur och dessa förknippas oftast med elitgrupper. Med det moderna samhällets framväxt får dessa fenomen nya begrepp, finkulturen klassas som högkultur och populärkultur klassas som lågkultur. Det som tidigare uppfattades som lågkultur (populärkultur) har gradvist förändrats och förvandlats genom tiderna till finkultur. Shakespear och opera som idag anses vara stereotypa symboler för högkultur ansågs som ”masskultur” (populärkultur) under andra hälften av 1800-talet. I slutet av 1800-talet genomgick högkulturen en så kallad en rening från olika populära element. Det som tidigare var en naturlig mix av olika genrer exempelvis folklig konst uppfattades nu som vulgaritet och obildning. Enligt det kulturella etablissemanget skulle högkulturen inte besudlas med populärkultur utan bemötas med högaktning och respekt. Populärkulturens intåg uppfattades som nytt och skrämmande eftersom man såg gamla traditioner och värderingar gå förlorade och kände oro som vart vårt samhälle var på väg. I samband med detta nya utbröt moraliska paniken, de tidigaste redan på 1700-talet och då kretsade det kring litteraturen och den läsning som ansågs som skadlig. Detta kan ses även i dag, då ungdomen anses mottagliga för populärkulturen och de måste skyddas och vägledas bort ifrån sådant som även fått benämningen ”skräpkultur” (Persson 2000).

11

Distinktionen mellan finkultur och populärkultur har sin början i modernismen under senare hälften av 1800-talet. Populärkultur är ett brett begrepp och har sett olika ut genom olika tider och i olika sammanhang. En öppen definition är en fördel eftersom begreppet är svårdefinierat (Lindgren 2009). En definition av populärkultur kan den litteratur räknas till som är populär bland människor idag. De flesta vet och känner igen vad populärkultur är idag, det vill säga det innefattar medier, dokusåpor, såpoperor och olika sorters musik som rock och hip hop (Persson 2000). För ungdomar spelar populärkulturens musik, bilder och texter en allt större roll i deras liv (Holmberg 1994). I masskulturbegreppet ligger en utpräglad negativ värdering som grund. Det är nästan lättare att säga vad som inte betraktas som populärkultur i dag. John Storey (2009) skriver:”A second way of defining popular culture is to suggest that it is the culture that is left over after we have decided what is high culture”.

5.3 Finkultur

I Sverige myntades begreppet finkultur av Swedner (1971:64) och använde finkultur med ”ironisk tillspetsning” eftersom denna kultur intresserades av den politiska, ekonomiska och sociala samhällseliten. Vidare menade Swedner att finkulturen var en högståndskultur och ställde den i relation mot arbetarkulturen och bondebefolkningens kultur (1971). Det vill säga de som inte tillhörde den politiska, ekonomiska samhällseliten, de betraktade detta som något betydande. Vidare menar Swedner att finkultur är den kultur som kräver att

mottagaren är emotionellt och inte minst intellektuellt aktiv och uppfattas som den ”bättre” kulturen (Swedner 1971:65). Sedan dess har finkulturen använts generellt och även fungerat som en normativ begränsning för kultur (Broady 1988:3). Historiskt har finkultur innefattat opera, museum, teater, balett och klassisk musik vilket främst besöktes av den borgerliga överklassen (Antoni 2008). Kultur åsyftades då med en aristokratisk bildning samt förfining. Finkulturens estetiska anses vara av mer värde än populärkulturen och de anses vara

varandras motsatser (Lindgren 2005 och Persson 2000). Det som bestäms vara finkultur är begränsat och innehar en högklassig genre och det är inta alla som kan tillämpa sig.

6 Litteratur

Litteratur kan delas in i två kategorier, finlitteratur och populärlitteratur. Här nedan kommer jag att definiera och kategorisera vad som anses tillhöra finlitteratur samt populärkultur

12

6.1 Finlitteratur

Finlitteraturen går att beskriva på samma sätt som Lindgren (2009) beskrev populärkulturen. Finlitterturen har definierats utifrån dess form (originellt, inte baserad på schabloner), dess estetiska värde (populärlitteratrens motsats), kvantitativt (som inte vänder sig till masskulturen), sociologiskt (inte folklig kultur utan benämns snarare som elitkultur), och politiskt (som gjort motstånd mot massan).

En definition av finlitteratur ”skulle kunna” vara kvalificerad litteratur, kanonisk litteratur som anses tillhöra hög- eller finkultur. Michail Bachtin eftersträvar en monologisk och auktoritativ form och är inte möjligt att kritisera de värden man som läsare möter, det var bättre förr.

Ingen konstnärlig genre kan bygga på ren underhållning. Också för att vara underhållande, måste den beröra något väsentligt. Ty bara det mänskliga livet, eller i varje fall något som står direkt samband med det, kan ju vara underhållande. Och i detta mänskliga måste speglas från en något så när väsentlig sida, dvs., måste ha någon grad av levande realitet.

Michail Bachtin (Lindgren 2009:7)

Men i en roman anser Bachtin att det är det litterära uttrycket för demokratisk och relativiserad värld med många sanningar (Lindgren 2009)

Jag nämnde ovan att jag kommer i detta arbete att benämna klassisk, kanoniserad, sam-och nutida och modern litteratur för finlitteratur. För ca fyrtio år sedan beskrev Robert Escarpit som för övrigt är litteratursociolog, att litteraturen ingår i vad han kallar för två olika kretslopp- ett bildat och ett populärt (Persson 2002). Med detta menade Escarpit att det bildade var det som associerades med den så kallade ”kvalificerade” litteraturen och det populära associerades med populärkultur. Det populära kretsloppet enligt Escarpit genomströmmades av den så kallade trivialliteterturen som var helt utestängt ifrån det bildade inrättningar och inte krävde estetiska bildade människor. Den kvalificerade litteraturen är sådan litteratur som diskuteras av kritiker på Dagens Nyheters kultursidor, högskolor, skolor och universitet undervisar i och som har en bildad läskrets (Persson 2010).

13

Populärkulturens litteratur har börjat leta sig in på kultursidorna och det är inte lika enkelt längre att dela in de olika kretsloppen i kvalificerad samt det populära. Intresset för populärkulturens litteratur ökar även från olika akademiker och populära samtida författare som vunnit åtskilliga prestigefyllda litterära priser som tillhör det så kallade bildade kretsloppet och som skriver kvalificerad litteratur (Persson 2010).

Med kanonisk, klassisk, modern, sam- och nutida litteratur menar jag det som inte är ”masskultur”. Exempelvis är kanonisk litteratur är en samling texter som anses normerande inom litteraturvetenskapen. Öhman (2002) menar att kanon är en sorts makt för människors sätt att tänka samt värdera litteratur. Christa Burger här genom Öhman (2002) menar att kanon är en konstruktion som förändras historiskt medan Jan Thavenius (1999) menar att kanon oavsett vilka litterära värderingar som ligger till grund för kanonbildningen så är den förutbestämd av underliggande kulturella och sociala intressen. Kanon tillskrivs av ett urval klassiska författare och dess litteratur som bestämda auktoriteter anser avgörande och som har påverkat och betraktas som värdefulla (National Encyklopedin). Jan Thavenius (1999) skriver att ett vanligt inslag i kanondebatten är att den populära litteraturen aldrig blir kanonisk. Till skillnad från Öhman (2002) som nämner Federic Jameson i sin bok som hävdar att vi står inför en ny modernistisk kanon kris och detta leder till en ny form av litteratur, vilket jag ställer mig frågan, kan den modernistiska kanon vara populärkulturens litteratur?

I skolan finns det oftast en explicit eller implicit kanon. Vilket innebär föreställningar om varför elever ska läsa ett visst urval av finlitteratur och hur de ska läsa det. Olika arbetsmoment återkommer och även boktitlar för att gagna skolan, skolverket eller kanske bara främja lärarens egna enskilda mål i undervisningen (Kai och Sövgren 2012).

6.2 Populärlitteratur

Populärlitteratur avses här en genre som vanligt betecknas för att vara lättåtkomlig, lättläst, trivial, passiviserande, missledande samt omoralisk särskilt för ungdomar. I

Nationalencyklopedin definieras populärlitteratur som en ”litteraturgenre som kan sägas föra

vidare redan före romantiken etablerade litterära traditioner, där fasta mönster i berättarteknik, stil, personskildring och värderingsnormer är viktigare än originalitet” (www.ne.se).

14

Öhman (2006) tar upp olika genrer som brukar tillhöra populärlitteraturen som tillexempel deckare, skräckromaner och science fiction. Vidare klargör han den typiska genren, det historiska och det karakteristiska för att påvisa att det är tänkbart att basera exempelvis dagens kanon på andra prövostenar än det estetiska och på olika sätt införa andra slags värden än just ”lågt” och ”högt”. Dagens kanon är konstruerad och därmed föränderlig. Romaner som var populära förr och betraktades som ”kvalificerad” litteratur anses och uppfattas idag som populärlitteratur. Vidare (Öhman 2006:20).

7 Populärkulturen i skolan

Magnus Persson (2000) menar att förhållandet mellan skolan och populärkulturen inte är det bästa och att skolan måste finna nya sätt att bemöta populärkulturens ökade framväxt och dess produkter för att hantera situationen. Nya medier och andra kulturella utryck har under lång tid utlöst oro i skol- och vuxenvärlden och så även idag. Populärkulturen har en lång tradition bakom sig av skarp kritik och misstro och så även idag. Trots denna misstro och den skarpa kritiken fortsätter populärkulturen att expandera och elevers föredrar detta val av kultur vilket inte är nytt och detta skapar någon form av mediepanik i skolvärlden. En svår fråga som fortfarande är aktuell är, hur kan skolan förhålla sig till populärkultur?

Populärkulturen har på senare tid konkurrerat mer och mer med skolan och upptar en allt större plats i elevernas vardag, i samband med nya medier vilket innebär att skolan förlorat sitt bildningsmonopol (Persson 2000:16).

Skolan har tidigare sett det som sin uppgift att skydda och vägleda elever från populärkulturens inflytande och motarbeta den. Under 1950 kallades dagens populärkultur för ”trivialkulturen” och förekom inte under denna tid i skolan. Enligt skolan skulle de förmedla den goda kulturen och absolut inte den onda. I början på 1960 introducerades små doser av populärkultur i skolan och syftet var att eleverna skulle skilja på bra och dålig litteratur. Den här metoden kallades för vaccinationsmodellen vilket innebar att man skulle ”vaccineras” mot populärkulturen i form av vägledning och kontroll (Persson 2000:33).

Den nya Lgr 11 står det att undervisningen ska stimulera elevers intresse för läsa och skriva. […] Elever ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. […] I undervisningen ska elever möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider

15

och skilda delar av världen. Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor (Lgr11 s:227).

Hur undervisning om populärkultur bedrivs i skolan eller om den bedrivs över huvudtaget var en av mina frågeställningar och det kommer jag att ta upp längre ner under rubriken

lärarna, beroende på vad som framkommit i deras intervjuer.

7.1 Litteraturen i skolan

Under 1700-talet dominerade latin i Sverige inom den ”lärda” kulturen och det var bara en liten del av det svenska folket som kunde läsa. Det var ingen självklarhet att skolan skulle förmedla svenskt kulturarv eller svensk litteratur för den delen om det inte avsåg den ursprungliga varianten av latinkulturen. Litteraturen började så smått att etablera sig som ett modernt bildningsämne i början av 1800-talet, men det var fortfarande relativt sparsamt. Den långsamma sekulariseringen började ta sin början och samtiden började nu uttrycka ett behov att Sverige också behövde framstå som en europeisk kulturnation med bland annat ett eget litterärt kulturarv. Skolan började ta det nya ansvaret för den nya generationens fostran och under 1800-talets första hälft introducerades litteraturundervisning i skolan och litteraturen blev ett redskap i det nya svenskämnet. Den nya normen var ”varje människa bör läsa” (Thavenius 1992:21). Under slutet av 1800-talet etablerades litteraturen som ett eget ämne och i litteraturen var värderingar inbyggda och detta utvecklades relativt snabbt för vad man brukar kalla för kanon.

Det har förts fram olika förslag och kanonlistor och detta har pågått en längre tid och har medfört olika kanondiskussioner. Under 1980-talet fördes till exempel en intensiv debatt i USA angående den litterära kanons innehåll, funktioner och former (Persson 2000). Kanon var och är fortfarande en samling av betydande högstående verk och författare. Diskussionen i Sverige kring kanon är vilka svenska litterära verk som anses ska ingå i kanon, vilka författare skolelever bör stifta bekantskap med och ta del av vårt svenska kulturarv (NE).

När litteraturen fick en dominerande roll i svensk undervisning under 1800-talets första hälft blev boken nu det första moderna massmediet (Thavenius 1992). Nu handlade det om att noggrant utse olika författare som tillhörde en exklusiv krets och som motarbetade och tog avstånd från populärkulturen. Dessa noga utvalda författare utgjorde grunden för klassisk

16

litteratur och verk (finlitteratur). Syftet var att stänga ute populärkulturen och att tillföra/tillämpa en kanon skulle vara betryggande för att få bukt med den lägre kulturen (Persson 2000:31). Under 1900-talet kom en stabil kanon in i den svenska skolan och olika svenska författare utgjorde en central grupp som exempel Esaias Tegnér, Erik Gustav Geijer, Johan Ludvig Runeberg och Vikor Rydberg (Persson 2000:118). Jan Thavenius (1995) menar att det ändå fanns någon form av kontinuitet av skolans hantering av kanon:

[…] Den absoluta gränsdragningen mellan högt och lågt, mellan sköna litteraturen och populärlitteraturen definierade kanon ända fram till 1960-talet. De nya medierna hölls också utanför svenskämnet. Till de konstanta inslagen hörde vidare en litteratursyn som gick ut på att verken egentligen inte behövde tolkas och att de inte heller tolkades och upplevdes olik av olika läsare (utom av misstag). Litteraturen uppfattades som klass- och könsneutral. I den äkta litteraturen talade de stora personligheterna direkt och oförfalskat till varje läsare (Thavenius 1995:106).

I skolvärlden är det mer specifikt om vad som ska förmedlas och detta skedde i samband med litteraturundervisningen. Litteratur över lag har varit en central diskussion angående hur den ska värderas och vad den egentligen innebär. En diskussion som ständigt återkommer är att vi ska värna om vårt svenska kulturarv. Vissa menar att alla krafter måste samlas för att försvara kulturarvet och de etablerade kulturformer eftersom litteraturställningen i samhället har förändrats. Frågan jag ställer mig är vad är vårt svenska kulturarv och vilka ingår? Det finns inga direkta riktlinjer för vad och vilka de är.

Litteraturen har sedan dess etablerats och grundat sig på en stark värdegrund och visserligen förändrats till utseende över tidens gång men ändå i regel betraktats som självklar och har inte kritiserats. Finlitteraturen hade ett stort inre värde och det gällde att säkra kanon och dess författare och inte släppa in vad som helst, allra helst populärlitteratur (Andersson m.fl.1999). Fast å andra sidan börjar den traditionella litterära kanon få det allt svårare att upprätthålla några riktiga gränser mellan högkultur och populärkultur eftersom situationen kring fin- och populäritteratur håller på att förändras (Persson 2000). Kanondebatten uppvisar en del brister och stagneringar eftersom inte alla kan göra anspråk på så kallade finlitteraur, det handlar även om vilket kulturellt kapital man har med sig. Kulturellt kapital handlar om kulturell smak och status och det man har samlat på sig genom att gå de ”rätta”

17

utbildningarna, läsa de ”rätta” böckerna samt att forska om de ”rätta” ämnena (Persson 2000:123).

8 Metod

Jag har genomfört två kvalitativa intervjuer med två lärare samt en gruppintervju med sju elever. En av lärarna är språklärare, i svenska, tyska och engelska sex till nio och den andra läraren är svensk- och So lärare och eleverna jag valt går i åttan. Mitt val av lärare var förutbestämt eftersom jag ville intervjua lärare som delvis hade olika syn på populärkultur. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer eftersom det passade min undersökning bäst. Enligt Jan Trost (2005:23) är kvalitativa intervjuer passande att göra om man vill förstå människors sätt att reagera, resonera eller urskilja ett varierande handlingsmönster vilket var mitt syfte. Metoden går ut på hur de intervjuade känner, vilka erfarenheter den har, vad de tänker och hur deras föreställningsvärldar ser ut.

Jag har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i min undersökning och i mina intervjuer. Vetenskapsrådet (2002:6) har fyra huvudkrav som man måste uppfylla i forskning. Den första är informationskravet vilket innebär att jag har informerat undersökningsdeltagarna om deras roll och att de när som helst får hoppa av om de vill. Det andra är samtyckekravet som innebär att man får deltagarnas samtycke att vara med, deltagarna som jag intervjuade är under femton år och behöver därför även vårdnadshavarnas samtycke till att de får delta. Det tredje är Konfidentialitetskravet och innebär att personer som ingår i undersökningen inte ska kunna identifieras av någon. Därför har jag använt fingerade namn på lärarna samt eleverna. Det fjärde och sista kravet är

nyttjandekravet och med det menas att all material som samlats in om deltagarna inte får

användas på något annat sätt än i vetenskapliga syften.

Jag har följt dessa fyra kraven och jag informerade de berörda eleverna skriftligt om varför jag gör denna undersökning och även vad det handlar om. De elever som vill delta är införstådda med vad jag skulle göra och vad syftet var. De fick även reda på att de är anonyma i arbetet och att jag har fingerat deras namn. Eftersom eleverna är minderåriga skickade jag även hem en lapp med eleverna för att få godkänt och påskrivet av föräldrarna då jag spelade in intervjun.

18

8.1 Kvalitativ intervju

Kvalitativa intervjuer kännetecknas enligt Jan Trost (2005) av att man ställer raka och enkla frågor och på dessa frågor får man innehållsrika och komplexa svar. Efter intervjun sitter man på en hel del material vilket sedan transkriberas. I efterarbetet kan man hitta många olika intressanta aspekter som mönster och åsikter. Detta var jag ute efter när jag valde att göra en kvalitativ intervju med lärarna och eleverna.

Jag intervjuade sju elever i en så kallad gruppintervju vilket innebär att man intervjuar fler personer samtidigt, Victoria Wibeck (2010) kallar detta även för fokusgrupper. Wibeck (2010) beskriver mer detaljerat vad en fokusgrupp är, det är en form av fokuserad gruppintervju där en mindre grupp möts för att diskutera ett ämne med varandra på begränsad tid. Vidare menar hon att interaktionen i gruppen ligger till grund för olika typer av analyser. Ordet fokus förklarar Wibeck (2010) med att det ska ligga ett på förhand givet ämne. Mina elever var införstådda med vad jag skulle intervjua dem om och på så sätt hade de på förhand ett givet ämne. Jag valde denna metod i samband med elevintervjun eftersom jag inte skulle vara en traditionell intervjuare utan snarare en samtalsledare som förde diskussionen framåt och introducerade nya aspekter när det behövdes.

8.2 Urval

Eleverna

Min första tanke var att göra en enkät med alla niondeklasserna på skolan men på grund av tidsbrist från skolan på grund av att andra lärarstudenter skulle göra enkäter på skolan tyckte jag att det var bäst att jag gjorde en gruppintervju, dels för att få mer djupare och

reflekterande svar. Eleverna som jag valde går i åttan och detta har relevans eftersom de tillhör min yrkesinriktning. Lärarna på min partnerskola arbetar mycket för att eleverna ska läsa och jag ville undersöka vad de tyckte om att läsa. Valet av elever var från början fem flickor och fem pojkar, men tre av pojkarna bestämde sig i sista stund för inte delta. Tanken med lika många flickor som pojkar var att ta reda på vad och om det skilde sig åt vad de olika könen läste.

19

Eleverna går i en skola som är belägen i utkanten av Malmö, en aspekt är att det finns olika förutsättningar det vill säga kulturellt, ekonomiskt och socialt. Kring skolan finns det olika bostadsalternativ, bostadsrätter, villor och hyresrätter. Skolan tar även emot elever från en segregerad stadsdel.

Eleverna är indelade i olika metodgrupper i svenska vilket innebär att de indelas efter det sociala och deras språkkunskaper. Jag valde ut elever från olika grupper och även ur olika etniska bakgrunder för att få en varierande diskussion. Elevers kulturella bagage påverkar deras läsning på olika sätt. En del har bokhyllor hemma med föräldrar som läser och en del har det inte. De elever jag intervjuade tog jag reda på lite om deras bakgrund, var och hur de bodde, vilka föräldrar som läste och vilka som inte gjorde det.

Lärarna

Martina har varit lärare en längre tid på skolan, cirka tio år och hon undervisar i svenska, engelska och tyska i årskurserna sex till nio. Fredrik är nyanställd och har bara arbetat på skolan i cirka tre månader och undervisar i svenska och So i årskurserna sex till nio.

8.3 Genomförandet av intervju

Från början hade jag svårt att hitta lärare som ville ställa upp på intervju på grund av eftersom de inte hade så mycket tid. Till slut hittade jag två stycken som var villiga att ställa upp. När intervjun med den ena skulle äga rum drog läraren sig ut i sista sekund och jag fick börja leta efter en ny. Till slut fick jag tag på en annan lärare som var villig att ställa upp. Jag intervjuade två olika lärare som hade relativt skilda syner på begreppet populärkultur och finlitteratur. Jag hade tagit reda på vilka lärare som var för och lite emot populärkultur innan jag bestämde mig för vilka jag ville intervjua. Detta var relevant för att jag skulle kunna analysera och jämföra deras olika synpunkter. Intervjun med lärarna tog cirka 20-30 minuter per gång. Jag valde att intervjua dem enskilt så att inte deras svar skulle påverkas av varandra. Ljudupptagning gjordes vid intervjuerna, detta eftersom det är lättare än att anteckna och hålla intervjun levande och att inte tappa ögonkontakten som Doverborg och Pramling Samuelsson (2000:25) anser viktigt i en intervju.

För att komplettera intervjun valde jag att göra en gruppintervju även kallad fokusgrupp. Tanken var från början att jag skulle intervjua niorna men jag fick inte in lapparna med

20

godkännandet av föräldrarna och sedan gick niorna ut på prao och tiden började hinna i kapp mig. Jag fick omvärdera saker och ting och började fråga åttorna om de var intresserade av att bli intervjuade vilket visade sig att det var de. Lapparna lämnades in redan nästa dag så jag satte i gång med gruppintervjun. De som ställde upp i gruppintervjun var fyra pojkar och fem flickor men varav två av pojkarna hoppade av i sista stund. Gruppen bestod då av två pojkar och fem flickor. Intervjun handlade om olika sorters litteratur, vad de brukar läsa, vad de helst väljer när de får välja själva och hur deras bakgrund ser ut. Intervjun innehöll även strukturerade frågor samt vad de tänker när de hör begreppen populärkultur och finlitteratur. Jag valde att göra en gruppintervju eftersom jag ville få fler och djupare svar samt komma åt elevernas tankar kring finlitteratur och populärkultur. Detta för att undersökningen och arbetet skulle bli tydligare och lättare att analysera.

9 Resultat

9.1 Martina

När lärarintervjun startade började jag med att ställa frågan, vad tänker du kring populärkultur? Martina säger att ”tankarna först och främst går till ungdomsböcker men även filmer som är populära, fotbollstidningar och musik och hur man jobbar med det”. Martina anser att det är viktigt att man hela tiden tar in saker i skolan som är aktuella och som finns runt om barnen men även det som finns i samhället. Hon poängterar också att det är viktigt att ta in tidningsartiklar om vad som händer i verkligheten, det vill säga just nu. Pojkarna får ta med sig sina fotbollstidningar och berätta varför de läser dem, vad det är som är intressant med dem.

”Det är bra att eleverna tar med sig det de läser hemifrån så man själv har koll på vad som interesserar eleverna, det är jättebra men det viktigaste är när man tar in populärkultur i skolan eller i undervisningen är att ta upp det till diskussion med eleverna”.

Martina menar att diskussion är av största vikt med eleverna.

När intervjun kom in på vad som kan anses som dåligt med populärkultur, suckades det högt. Martina svarade att:

21

”det finns väl alltid bra och dålig litteratur och det som då skulle vara dåligt är när det överväger det andra och eleverna inte kan tänka sig att läsa eller göra någonting annat. Att eleverna tycker att annan slags litteratur är mossig”.

Annars anser inte Martina att populärkultur är dåligt så länge man är öppen och pratar om det med eleverna. Vidare säger hon att ”man måste överväga lite om vad som är relevant och vad som icke är relevant”.

Martina är rätt så insatt när det gäller populärkultur, hon brukar prata med eleverna, lyssna på vad de är intresserade av och även titta på de hemsidor som är populära hos eleverna just nu. Martina vill gärna veta vad det är de läser på nätet eller för böcker och om de läser överhuvudtaget. När eleverna nämner någonting nytt som Martina inte känner till brukar hon gå in och titta på vad det är och se vad hon själv tycker om det här. Är det något som kan komma till användning i skolan eller något vi kan ta upp till diskussion. Vidare säger Martina att:

”bloggar är väldigt populära bland flickor och då måste man ta in och diskutera innehållet i dem det är viktigt”. Dessa bloggar går nämligen ut på hur man ser ut och varför och detta måste tas upp till diskussion och prata med dem angående verklighetsförankringen i dem”.

Martina menar att populärkultur gäller även låttexter och musik, varför elever/ungdomar lyssnar på just den sortens musik och vad är det som lockar.

När frågan angående om Martina använder sig av populärkultur i sin egen undervisning svarar hon att hon ”försöker blanda både populärkulur och annan litteratur”. Anledningen till att hon blandar menar Martina är att hon måste eftersom det står i Lgr11 och eleverna ska ta del av olika epoker. Martina praktiserar detta i form av att hon tar in tidningsartiklar, de får både läsa men också skriva egna bloggar och försöker läsa ny litteratur och eleverna får själv välja. Martina har observerat att en ny litteratur som är populär bland eleverna just nu är

Hungerspelen vilket hon tror kommer att bli en modern klassiker och så även Twilight

böckerna. Vidare säger Martina att ”man tar in de böcker som är populära idag så eleverna men även ”jag får läsa dem så vi kan diskutera dem sedan”.

Martina tittar även på film och om det finns böcker som filmatiserats läser de böckerna och tittar på filmerna för att sedan jämföra dem. I samband med detta svar kom Martina in på nästa fråga angående om elever får välja böcker själva säger hon att ”det är viktigt men hon

22

blandar”. Oftast får eleverna välja själva men om de läser ungdomsklassiker så väljer Martina eftersom de antingen ska läsa utdrag, olika texter eller hela böcker beroende på vilken nivå eleven har. Martina säger att:

Skolan har många elever med ett annat modersmål än svenska och det påverkar valet av böcker och vad man läser i skolan”. Förr kunde böckerna Hemsöborna och Utvandrarna läsas hela av eleverna men det är svårare att göra i dag.

Anledningen till detta är, menar Martina att ”det har att göra med att eleverna har sämre språkkunskaper och det gäller även de barn som har svenska som modersmål”. Vad det beror på kan inte Martina svara på men det hon tror kan vara anledningen är kanske populärkultur, att de intresserar sig för annat än att läsning eller att föräldrar inte har tid att sitta ner med sina barn. Martina tycker därför att eleverna får välja själv eftersom hon anser att läsglädjen är nummer ett. Hon säger:

Det är inte alltid viktigt vad de läser utan man ska kunna läsa och diskutera det. Eleverna ska kunna njuta av läsningen, fast sen finns det ju de elever som inte gillar böcker eller att läsa och de är svårast att hitta böcker till och även hjälpa dem.

Intervjun gled in på om det är Martina som väljer när det gäller så kallad finlitteratur eller om eleverna får välja svarar Martina att ”när det gäller ungdomsklassiker brukar hon ta in ett urval”. De läser inte alltid samma men det beror på vad hon nämnde tidigare angående vilken grupp hon har för ibland läser de högt och då är det Martina som väljer. Martina svarade att:

Det är olika beroende på vilken elev det är. En läsvan elev tycker oftast om klassisk, modern litteratur och moderna klassiker, eller finlitteratur som du säger fast blandat med populärkultur. Medan en ”icke läsvan” elev väljer filmen framför boken.

Detta är i och för sig positivt eftersom Martina anser att då kommer lästrenden kanske tillbaka. Allt är kanske inte bra med populärkultur, med detta syftade hon på den nya boken

50 shades of grey, som har fått stort genombrott och många elever läser den just nu. ”Skolan

tar ju inte in sådana böcker” säger Martina utan det har de med sig hemifrån och den anser Martina inte är lämplig att ta in i undervisningen eftersom den beskriver huvudkaraktärernas sexliv detaljerat.

23

Intervjun övergick då till begreppet kanon och vad Martina tänker kring det begreppet. Martina skrattar och säger:

”Det finns ju på alla skolor mer eller mindre outtalat. Här på skolan läser vi verk som God natt Mr Tom och Flugornas Herre. Vi har tidigare läst Hemsöborna och

Utvandrarna men numera läser vi bara utdrag ur dem detta eftersom elever har

svårt att förstå den svenska kulturen som finns i böckerna och hur det var i Sverige förr. Sen har det också för betydelse vad vi har för klassuppsättningar av vissa böcker. Fast, istället för att ha en fast kanon försöker vi utgå ifrån vad som undervisas i de andra ämnena och läsa passande böcker på svenskan i stället”.

Martina menar sammanfattningsvis att litteratur går i vågor, ibland ska den vara realistisk men nu har litteraturen kommit tillbaka till fantasivärlden och det fantastiska som markant skiljer sig från vardagen. Martina tror att detta har kommit tillbaka för att fly från verkligheten en stund. Eleverna idag lever i en ostabil värld vad det gäller i sina hemländer med krig, här i Sverige får de höra att det inte finns några arbeten och då kan man drömma sig bort ett tag. Varje gång samhället eller världen har varit instabil försvinner litteraturen in i den fantastiska världen där den lilla människan vinner och blir stark i slutet och övervinner allt. Martina avslutar med att ”när vi har det bättre är det annan litteratur man läser” men nämner inga specifika böcker.

9.2 Fredrik

När lärarintervjun startade ställdes samma fråga som till Martina, vad tänker du när du hör populärkultur. Fredrik drog lite på svaret och sa:

Vad jag tänker? oj, det första som dyker upp i huvudet är Mtv men.. jag har inga värderingar kring det, för jag tänker ju att allt är populärkultur och har svårt att separera det från någonting annat. Men då tänker du finkultur och populärkultur men jag har svårt att separera det.

För att få igång intervjun fick nästa fråga bli hur han ser på populärkultur. Fredrik svarar: Jo men jag tänker då att all kultur är väl populärkultur och för mig är det varken är eller utan det bara är. Det finns bra och dålig populärkultur men jag har svårt att säga att fenomenet populärkultur varken skulle vara bra eller dåligt det bara är.

Intervjun krävde ett mer direkt svar så nästa fråga var om det fanns något som inte var bra med populärkultur blev svaret nej. Fast han å andra sidan svarade han att ”all populärkultur

24

är inte bra men jag har svårt att säga vad som är dåligt med populärkultur eftersom det fyller en funktion och speglar samhället”. Fredrik anser att populärkulturen är den enda kulturen vi har. Fredrik blir tveksam till frågan om vad han anser är dåligt med populärkultur eftersom det ger en subjektiv vinkel om vad han tycker är bra eller dåligt men säger att ”jag är inte så himla förtjust i hip hop men samtidigt är det en kulturbärare som också fyller en funktion”. Fredrik menar att det finns en funktion med den sortens populärkultur också och försöker att ”hänga med i svängen” och försöker ”hålla koll” på vad eleverna gillar. Men han är mest insatt i filmer, det är lättare att ”hänga med i” men är inte så insatt i musiken och tv-serierna. Anledningen är, tror Fredrik att när han började undervisa hade han nästan samma referensramar som eleverna eftersom han var så ung och kunde referera mer. Nu kan han inte referera lika mycket eller prata med eleverna när det gäller musik och Tv-serier eftersom det bara finns Family Guy kvar. Fredrik menar att eleverna inte tittar på Simpsons längre vilket han själv gör. I litteraturen försöker Fredrik ”hänga” med i sådant som är ”nytt och fräsch”, som till exempel Cirkeln och Hungerspelen.

När intervjun styrdes in på om Fredrik använder sig av populärkultur i undervisningen säger han att:

Ja det gör jag väl på sätt och vis då att vi läser, jag försöker ju att hänga med då i man tänker ungdomslitteratur, för mig finns det inget egenvärde i att bara för att man läst någonting så måste man alltid fortsätta att läsa det.

Fredrik menar att det värsta han kan höra är att ”så har vi alltid gjort”.

På denna skola läser man Flugornas Herre vilken Fredrik inte tycker är speciellt bra eller fyller någon funktion. ”Den var populär förr och den finns även i film som kan vara bra på något vis”. Intervjun tappade tråden och fick ställas om snabbt med en fråga om vem som väljer litteratur för att komma tillbaka. Fredrik tycker att eleverna ska få välja själva eftersom ”läslusten är viktigast” än att de läser vad Fredrik vill att de ska läsa. Det viktigaste är ”att de läser och det kvittar egentligen vad det är de läser för det berikar dem i vilket fall”. Fredrik har haft en elev som bara läste facktidningar vilket han ansåg var bra eftersom då har eleven läst någonting.

Fredrik kan även välja litteratur och säger att ”jag kan också välja vad eleverna ska läsa men jag anser att det finns ett värde i att eleverna får vara med och välja själv så mycket som möjligt själva vad de vill”. Ibland tycker Fredrik att alla måste läsa samma bok samtidigt

25

och för att kolla läsförståelsen och ”grejer”. Fredrik brukar arbeta tematiskt efter att eleverna är klara med sin bok eftersom Fredrik tycker det är svårt att formulera frågor som kan gälla för alla sorters böcker som alla läser. Med tematiskt menar han att det finns alltid ett gemensamt tema att hitta i böckerna och utgå ifrån det.

Intervjun kom in på vad Fredrik tänker kring kanon säger han:

Det har jag tänkt mycket på och tänkt att det hade varit skönt som svensklärare om det hade funnits en kanon för då hade jag sluppit eftersom jag är en Strindbergsfantast och tycker att det är helt underbart och hade kunnat ägna hela högstadiet till att bara läsa Strindberg med eleverna egentligen, men jag avskyr Selma Lagerlöf.

Hade Fredrik fått välja en egen kanon med gammal svensk litteratur som ska läsas hade den speglat vad han tycker är bra och det hade kanske inte gynnat eleverna. Han anser att det hade varit bättre om det hade funnits en standarkanon i Sverige som innebär att det här läser alla. Det hade inte varit Fredriks subjektiva val, men å andra sidan är inte Fredrik säker på om att det fyller en funktion, det vill säga att man måste ha läst en viss litteratur men säger inte varför.

Fredrik tror att ”arbetarförfattarna har fått ett litet för stort genomslag i den svenska kanon när det gäller äldre litteratur, men i den modernare litteraturen så hade det nog varit Jan Guillou”.

Just nu läser Fredriks elever vad de själva känner för eftersom de ska börja arbeta parallellt med svenska och So till våren, då ska de läsa något gemensamt. Vad de ska läsa är ännu inte klart men det blir nog populärkulturära böcker eftersom eleverna han har inte är så språkligt avancerade för att kunna läsa svårare litteratur. Fredrik uppskattar att läsa noveller med eleverna, han tycker det ger eleverna en känsla av att de blir färdiga. ”Vissa elever tycker att de bara läser och läser och kommer ingenvart därför anser han att noveller är bra för då hinner alla elever läsa färdigt”. I äldre noveller tycker Fredrik att det finns mycket bra i och många att välja på, han nämner Jack London.

När intervjun kom in på finlitteratur och att elever ska läsa det anser han att:

Jag tycker aldrig att det finns något egenvärde i att göra någonting så, och finlitteratur, om man tänker att det är någon slags allmänbildningsgrej man är ute efter så finns det inget stöd i kursplanen, att det är det vi ska syssla med. Utifrån den synvinkeln tycker jag inte att man ska läsa klassisk litteratur eller finlitteratur.

26

Däremot tycker han att det berikar och att eleverna får insyn i hur det såg ut förr och de får ett bättre språk. Fredrik tycker inte att man ska läsa finlitteratur ”bara för att man ska”. Han har lämnat att läsa finlitteratur eftersom eleverna han undervisar är språksvaga och det är svårare att läsa äldre litteratur. Fast Hemsöborna tycker han är bra och tänker läsa den med sina elever. Han menar att den inte är så lång och inte så svår att förstå för att vara en äldre litteratur.

När vi kom in på att använda sig av utdrag i stället för hela böcker säger Fredrik att ”jag tycker inte om att använda mig av utdrag, jag tycker det är värdelöst”. Det är bättre att läsa ett kapitel ur böckerna i stället så att eleverna ser hur det är skrivet och att man kanske läser högt tillsammans samt går igenom kapitlet. Att läsa en sammanfattning av litteratur tycker Fredrik att hela funktionen försvinner när det gäller litteratur. Vidare säger Fredrik att ”det finns för många att välja mellan och vad det finns för intresse i elevgruppen men jag vet inte riktigt vilken jag vill att eleverna ska läsa eller ska ha läst”.

Fredrik säger att när han arbetade på en annan skola ”snöade eleverna in på det här med att jobba med teater och att jobba med dramatik, då läste vi dramatik, vi läste en scen ur

Shakespear och I väntan på Godot då läste vi liksom”. Nu måste Fredrik ställa om sin

svenskundervisning eftersom han ska integrera den med sin So-undervisning. Fast att hitta litteratur till antiken tycker han är svårt eftersom de texterna är oerhört svåra och det reder inte eleverna. Men när de kommer längre fram i historien som medeltiden så ska de få läsa ett kapitel ur Don Quijote som han tror kan fånga eleverna. Att läsa Balzac eller Candide är något han funderat på. Det var bara finlitteratur som kom upp och inte alls populärkultur. Men Fredrik menar att ”då fyller det en funktion för att det visar någonting man i det som man gör parallellt”. Så sammanfattningsvis följer inte Fredrik den outtalade kanon som finns på skolan utan försöker gå sin egen väg och välja litteratur. Fredrik menar att man hela tiden måste tänka som lärare att ”vad är det jag gör och varför gör jag detta varje gång man har ett nytt arbetsområde måste man tänka, varför gör jag detta”.

Avslutningsvis frågar jag om det finns några böcker som eleverna inte får välja och Fredrik säger ”det har varit om jag inte tycker att boken har varit utmanande för deras språkutveckling”. Fredrik menar att boken måste vara språkutvecklande som hela svenskämnet grundar sig på och nämner Kim Ohlin som är bra för en viss kategori av elever som inte är så språkstarka och inte heller har någon lästradition. Om en läsvan elev väljer

27

samma bok brukar Fredrik säga nej eftersom det inte ger eleven någonting varken språkmässigt eller utmaning. Men han säger inte nej på grund av innehållet.

9.3 Elevgruppen

Innan jag startade intervjun gällande mina intervjufrågor började jag med frågor rörande socials bakgrundsvariabler, såsom uppväxtmiljö (villaområde, bostadsrätt eller hyreshus), föräldrarnas utbildning, akademiska vanor (läsning, besök på muséer, bio, gallerier etc.). Det som kom fram var att bara två av elevernas föräldrar läste, två av dem bodde i hus, två av dem i en bostadsrätt och tre i hyreshus. När vi hade pratat en stund om det startade elevintervjun och frågan löd, vad de tänker på när de hör populärkultur. I början var det alldeles tyst, frågan fick formuleras om, vet ni vad populärkultur är? Alla svarade nej samtidigt och skrattade. De tänkte efter och sedan sa Jimmy att ”det är väl något som är populärt där ute”, Simon svarade ”musik, tv-serier och film”. Nästa fråga var om de läste mycket och Jimmy svarade ”nej” direkt och Simon svarade, ” jag läste mycket innan men inte så mycket nu längre”. En del flickorna svarade att de läste en hel del. Therese och Linda svarade att de ”läste men inte direkt jättemycket man tar de böcker man hittar och tycker verkar bra” och Jennifer tyckte inte om att läsa alls.

Therese börjar oftast läsa böcker men tröttnar jättesnabbt. Jag frågade flickorna vad det var för typ av böcker de läste och det berodde på vad de hittade och som verkade bra helst nya böcker som till exempel Hungerspelen den tröttnade till exempel inte Therese inte på, ”det är den bästa boken”. De flesta i gruppen tyckte mest om att läsa fantasy böcker, Jimmy visste inte vad han läste han ”bara tog någon men det fick max bara vara hundra sidor inte mer och jag läser bara i skolan, på lästimmen inget annat”. Jennifer satt rätt tyst så intervjun fortsatte kring vad för typ av böcker som lästes för att Jennifer skulle delta i diskussionen. Hon svarade att ”jag gillar tonårsböcker som riktig drama och kärlek det kan vara allt ifrån tjafs till kärlek typ sånt, visa verklighetsbaserade är faktiskt bra men vissa är skitdåliga”. Linda hängde på och sade att hon gillade också tonårsromaner och tog sådana böcker som hon hittade och tyckte verkade bra.

När frågan kom om de gillade att läsa och det blev lite olika svar. Sandra och Therese tyckte om att läsa medan Jimmy svarade direkt. ”nä jag hatar att sitta still” Jennifer får ont i huvudet av att läsa. Frågan om de läste olika böcker hemma och i skolan svarade hela gruppen att det gjorde de. De flesta i gruppen läste ”fantasy” och Simon sa att böckerna i skolan ska böckerna vara anpassade efter oss och Jimmy stämde in och med, ”skönlitteratur och sånt”. Flickorna

28

stämde in med att det skulle vara skönlitteratur och Therese sa, ”dålig skönlitteratur”. Frågan blev då vad de menade med dålig skönlitteratur, och det var gamla böcker från 1800 och 1990- talet. När frågan om de kunde specificera vilka sorters skönlitteratur de menade var det

Onkel Toms stuga, Oliver Twist och Efter Oz. Jimmy sade att ”Onkel Tom var i alla fall bättre

än Efter Oz”. Alla började prata om boken Efter Oz och sa att det är den sämsta boken de har läst och att den var tråkig. Simon sa att boken ändå har ett budskap men den var ganska ointressant.

Efter Oz handlar om framtiden och om livet efter en stor miljökatastrof och om ett mord in

på 2000-talet. Människorna får nu under 2000-talet som är framtiden i boken leva i svåra förhållanden som människorna på 1900-talet är skyldiga till.

Intervjun kom in på vad de läser i skolan och då svarade de att det är tråkiga böcker, ingen handling och korta skönlitterära böcker och menade att det är lärarna som väljer sådana tråkiga böcker. Alla var överens om att det bästa är när de har lästimme för då får de välja böcker själva. Frågan kom in på varför eleverna tror de läser i skolan och fick lite olika svar. Någon sa att det är för att väcka intresse för läsning fast det gör det inte med sådana böcker. En annan svarade att det är för att öka sitt ordförråd och förbättra grammatiken eller att det hjälper till att om man kan läsa bra så kan man skriva bra också, man observerar mer i texten.

Eleverna började diskutera olika böcker de har läst i skolan, Efter Oz kom upp igen och de suckade högt och sa en än gång hur dålig den är och alla stämde in. Sedan kom de in på God

natt Mr Tom som de också måste läsa i skolan och då blev det lite delade meningar. En del

tyckte den var ok och andra sa att det bara var delar av boken som var bra.

God Natt Mr Tom handlar om en nioårig pojke från London som under andra världskriget

blir utplacerad hos en gammal man. Pojken är rädd för att bli misshandlad av den gamle mannen som hans mor gjorde. Tiden går och de utvecklar en vänskap som är ganska underlig men stark.

Efter de läst ska de skriva recension om böckerna vilket ingen tyckte var roligt. Linda sa att då kunde lärarna valt en roligare bok. Eleverna fastnade en bra stund i att diskutera de olika böckerna. En annan fråga var om internet var populärkultur, för att få in dem på ett annat spår vilket alla svarade ja i mun på varandra, om någon läste något på internet och vad det är i så fall. Linda bloggar och skriver även en egen blogg. Jimmy läser mycket på fotbollssidor, mest på fotbollskanalen och Jennifer läser mest om skvaller om kändisar och The

29

Kardashian och skriver även en egen blogg. Simon sa ” man är ju nyfiken” Diskussionen var i full gång eleverna tyckte detta var intressant och började prata om The Kardashians, vem som var ihop med vem osv.

En ny fråga för att komma in på annat var vad de tänker när de hör fin- eller klassisk litteratur. Det suckades och stönades jättehögt, Sandra svarade direkt Jane Austin och sken upp och de andra tycker det är tråkigt, stora böcker, gamla böcker som Shakespear. Jennifer sa ” vad är det roliga att läsa alltså jag får ont i huvudet”. Alla tycker att det är svårt språk i böckerna man förstår knappt hälften av orden eftersom de skriver på gammal svenska. Om det kanske hade skrivits på modern svenska eller en ny version kunde inte böckerna varit bra då? Handlingen kan ju vara bra? Alla var ganska överens om att det spelade ingen roll för det handlar om samma sak det hade behövts bygga upp det lite med tonårsgrejer det hade varit bra. Simon sa spontant, på Shakespear? Alla började skratta och tyckte Shakespear skulle ”shaka upp det lite om vad som händer nu”.

Frågan om fin- eller klassiska böcker, om de hade läst några sådana böcker i skolan men de svarade nej det trodde de inte. Therese frågade om God natt Mr Tom var en klassisker eftersom de läser den. Sandra sa att hon hade börjat läsa på Charlottes Brontes Genieve(?) den läste hon hemma. Vilka böcker läser de nu och Simon läste Ett öga rött och sa att: Den är skriven på konstig svenska och den var jobbig att läsa, när man kan korrekt svenska blir den bara förbryllande att läsa och förstå typ så. Alltså man förstår den och så men det låter bara helt fel så man känner sig helt dum att läsa.

De kom in på att de snart skulle läsa Flugornas herre som de trodde är en klassiker, och i nian trodde de att de skulle få läsa stora och tunga böcker. Therese sa ” typ bibeln” och alla skrattade.

De började komma in på Manga och olika filmer, intervjun gick över på film och vad som var intressant med Mangaserier. Jenny som bara läser Manga sa att ”jag tycker om variationen i den och att det finns en hel del gemenskap i dem, och det finns allting”. De började prata intensivt om Manga och diskussionen fick styras tillbaka och återgå till det klassiska. Alla suckade och jämrade högt och en sa att det var uttjatat och att de förnyar sig inte. Det är därför de klassiker, de skrattade lite och då sa Simon att ”bara för de på 1500-talet gillade vad som skrevs då innebär inte att vi gör det”.

30

Frågan om vad som var bäst, att lärarna valde böcker eller de själva, svarade alla att det var bäst att få välja själva. Frågan om varför de tror att lärarna väljer svarade de att de trodde att lärarna väljer efter vilken förmåga man har och att de vill att man ska läsa andra böcker, mer klassiskt. Jimmy trodde även att lärarna valde för att ”sedan ha ett test om det för att se om de verkligen har läst”. Sandra trodde att ”det är väl för att man ska bli liksom inbjuden till andra böcker som ungdomsböcker så att man inte stannar kvar vid barnböcker som Lasse Maja som vissa har gjort”. Jennifer sa att ”de vill att vi ska få in vanan att läsa, och för att utmana eleverna”. Intervjun kom in på att de inte bara ska välja fantasyböcker utan, Therese sa ” de vill plåga oss”. Simon fyllde i med ”variation”. Linda sa då att ”det inte blir variation heller när lärarna väljer eftersom de väljer ju bara klassiker och tänk på de elever som bara läser klassiskt då får de ju ingen variation”.

Diskussionen kom in på vad en bok skulle ha för att vara bra, Jimmy sa att den ska ha en bra början och att den ska fånga en. Eleverna kom in på Efter Oz igen och pratade om att den hade ingenting.

Jennifer sa att hon bara har läst en bra bok och det var En blomma i Afrikas öken och det var hennes pappa som hade tvingat henne. Eftersom den boken finns i film ledde diskussionen in på böcker som blivit film. De flesta var överens om att boken är bättre än filmen förutom

Harry Potter och fyra av dem har läst boken. Jimmy sa ”jag orkar inte läsa jag tycker

filmerna är bättre för då kan man ju bara sitta och kolla, man behöver inte läsa”. Sandra tycker det är intressant att titta på filmer av böcker hon har läst eftersom hon jämför dem och den bilden hon fick från boken om det stämmer överens.

En fråga som ställdes till Jimmy var, vilken är den bästa bok han läst och det var en han hade lånat i skolan, Ondskan, han hade även sett filmen. Jimmy sa att ”man fatta mer i boken men att filmen var härligare”. En annan fråga var hur deras läsning blir bemött i skolan, om lärarna intresserade sig för vad de läser när de själv väljer. Alla svarade ibland. De kom in på två lärare som läser det de läser och Sandra tror det beror på att de tycker det är kul att läsa och samtidigt kolla vad det är eleverna läser för att diskutera dem sedan. Diskussionen kom in på om de bara skrev recensioner på böcker de läst eller om de även gjorde det på filmer de ser i skolan. Det visade sig att de skrev recensioner om filmer också men det var tråkigt eftersom man bara skriver om handlingen. Fickorna ville gärna recensera tv-serier också. Simon ville gärna göra det muntligt eftersom han ville ha en diskussion om

31

vad man tycker och tänker om filmen det blir djupare på något sätt det blir det inte i skrivrecensionen.

Avslutningsvis slutade diskussionen med en fråga om de ansåg att de höll mer på med populärkultur än finlitteratur. Alla ansåg att de höll mer på med klassisk litteratur i skolan men de vill ha mer populärkultur. Jennifer sa att det finns nästan bara klassisk litteratur och inget som man vill läsa och mycket barnböcker i skolans bibliotek. Jennifer fortsätter med att ”om man vill beställa vissa böcker så finns det inter pengar till det blir oftast svaret”. Eleverna var överens om att de ville ha mer populärkultur och att lärarna kan välja det i stället. Jag frågade om det inte var bra med lite klassiska böcker i skolan, Simon sa att ”det ska variera”. Linda sa att ”lärarna varierar bara när det gäller klassiska böcker”. Alla tyckte att lärarna ska välja varannan, ena gången ska alla läsa klassiska böcker och nästa gång ska de välja en bok som är populärkultur. De menade att då blir det inte tråkigt och man hinner inte tröttna. Jag undrade lite vad de tänkte när de hörde skönlitteratur, Jimmy sa att det är sådana böcker som är sköna, och vi kom fram till att det var ordet som de tänkte på. När jag frågad om modern litteratur nämnde de olika författare och Liza Markund kom upp.

Diskussionen avslutades med att gruppen började prata om Twilight, filmerna och böckerna vem som läst den och om den var bra eller dålig. Jag tackade eleverna för en givande diskussion och de svarade att detta var jättekul.

10 Analys

Resultaten från intervjuerna analyseras och sammankopplar på olika sätt till mina frågeställningar. Jag kommer i detta avsnitt att analysera de tre olika intervjuerna var för sig. Vad lärarna tänker kring populärkultur och finlitteratur och hur de använder sig av det. Vad elever tänker och tycker kring samma tema. Fokus ligger på vad lärarna och eleverna anser och säger angående populärkultur och finlitteratur. Slutligen gör jag en jämförelse mellan de två lärarnas undervisning i förhållande till populärkultur samt finlitteratur.

10.1 Analys av Martinas intervju

Martinas resultat ger en bild av hur hon tänker kring- och använder sig av populärkultur i sin undervisning. Det kan både vara positivt och negativt på grund av olika begränsningar i form av intresse och aktualiteten i populärkultur eftersom att den tar mer och mer plats i skolan. Persson (2000) menar att det finns en viktig faktor som kommer in i skolan som