Analys av icke-linjär regression

Syftet med den icke-linjära regressionen var att undersöka huruvida det kan föreligga andra samband än enbart linjära. Som resultatet i tabell 6 indikerar saknas statistisk signifikans för att kunna förkasta nollhypotesen till H5 och därmed saknas förutsättningar för att statistiskt kunna påvisa några icke-linjära effekter. Dock påvisade regressionen i tabell 6 en ökad förklaringsgrad för samtliga analyser, fastän ökningen var marginell kan det ändå innebära att den icke-linjära modellen bättre förklarar sambandet mellan ESG och lönsamhet jämfört med den linjära.

Utfallet i tabell 6 är i motsats till vad Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) konstaterade genom sin studie vilket var att det kvadrerade ESG-betyget hade positiva icke- linjära effekter på samtliga lönsamhetsmått. Däremot visar tabell 6 att ENV2 har negativ inverkan på samtliga lönsamhetsmått, vilket är i likhet med Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) som påvisade negativa samband mellan ENV2 och de två lönsamhetsmåtten ROA och ROC. Ytterligare likheter var att SOC2 och ROC påvisade negativa icke-linjära samband för båda studierna. Att nollhypoteserna till SOC respektive SOC2, gentemot lönsamhetsmåttet ROC, kan förkastas på en 5% signifikansnivå indikerar att det skulle kunna föreligga ett negativt U- format samband mellan variablerna. Det negativa U-formade sambandet innebär således att SOC har en positiv inverkan på lönsamheten endast efter en viss betygsnivå, och efter denna nivå har uppnåtts har den en minskande eller något avtagande effekt. Detta resultat står i kontrast till Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) resultat som påvisade att ett positivt U-format samband endast fanns mellan governance och företags lönsamhet. Vidare indikerar resultatet i vår studie ett negativt U-format samband i den icke-linjära modellen i motsats till Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) som fann ett positivt U-format samband.

Som resultatet påvisar kan ESG-betyget ha olika inverkan på lönsamheten vid olika nivåer, vilket är i likhet med tidigare forskning som förklarat att det krävs ett visst ESG- betyg innan det kan ha inverkan på lönsamheten. Resonemanget är i linje med tidigare forskning som menar att investeringar relaterade till hållbarhet på kort sikt snarare utgör en kostnad än intäkt och således har negativa effekter på lönsamheten, men att det på sikt får omvänd effekt

och kan ha positiv inverkan på lönsamheten (Bodhanwala & Bodhanwala 2018). Detta kan kopplas till legitimitetsteorin och till det Udayasankar (2008) nämnde om betydelsen av icke- finansiell information. Udayasankar (2008) fann i sin studie att intressenter inte enbart värdesätter de finansiella rapporterna utan att den icke-finansiella informationen har fått större inverkan vid olika former av beslutsfattande. Att arbeta med hållbarhet i verksamheten och på sikt kunna öka sitt ESG-betyg kan därmed öka anseendet från omgivningen vilket i sin tur skapar legitimitet. McWilliams och Siegel (2011) angav liknande diskussion och förklarade att strategiskt hållbarhetsarbete kan betraktas som en konkurrensfördel och på sikt leda till uppbyggnad av moraliskt kapital och därmed legitimitet. Detta är i likhet med Suchmans (1995) förklaring av legitimitet, vilket han menar skapas objektivt genom omgivningens uppfattning av företaget.

6 Slutsats

Studiens syfte är att förklara eventuella samband mellan företags hållbara ansvarstagande, mätt som ESG, och dess lönsamhet. Resonemanget har föranletts av antagandet om att ett ökat ESG- betyg utlyser ökat engagemang i samhällsansvar, vilket från omgivningens synvinkel anses som något positivt. För att precisera syftet ytterligare angavs följande frågeställning i inledningskapitlet:

- Hur påverkar ESG-betyget, och dess underkategorier E, S och G var för sig,

lönsamheten i svensknoterade företag?

Av det presenterade resultatet framgår att det saknas statistisk signifikans för att kunna förkasta samtliga nollhypoteser i studien och därmed saknas förutsättningar för att göra uttalanden om ESG-betygets, eller dess underkategorier, påverkan på lönsamheten i generella termer. Bortsett från att resultatet saknar signifikans, kan det ändock påvisas att ESG och dess underkategorier tenderar till att ha olika påverkan på lönsamheten. I och med att studien innefattar en totalundersökning av en population kan vi, trots avsaknaden av statistisk signifikans, dra slutsater specifikt för vår population. Överlag visar undersökningen på negativa samband mellan ESG, uttryckt som ensam variabel eller i form av underkategorier, och lönsamhetsmåtten. Dock gäller detta främst underkategorierna socialt och styrningsmässigt.

Vidare framgår att det miljömässiga betyget hade positiv inverkan på två av tre lönsamhetsmått vid den linjära regressionen, vilket ger en indikation om att företag som vill göra hållbara investeringar med fördel kan göra det inom de miljömässiga aspekterna. Detta är i likhet med vad både Limikriangkri, Koh och Durand (2017) samt Schreck (2011) fann genom sina studier. I motsats till resultatet i Bodhanwala och Bodhanwalas (2018) undersökning, som fann att ESG-betyget hade en positiv påverkan på samtliga lönsamhetsmått, indikerar resultatet av vår studie att ESG-betyget har negativa effekter på lönsamheten. Det är endast när ESG- betyget bryts ner i dess underkategorier som en positiv påverkan kan urskiljas för det miljömässiga betyget på lönsamhetsmåtten ROC och ROA. Detta skulle således kunna vittna om att företags hållbarhetsrelaterade investeringar bör riktas mot de strategiska hållbarhetsaktiviteter som föranleder ett ökat miljömässigt betyg. Vidare motsäger resultatet av vår studie det resultat som framgår av Friede, Busch och Bassen (2015) där tusentalet empiriska studier sammanställts, vilka till en övervägande majoritet indikerade ett positivt samband. Motsättningen skulle, som tidigare diskuterats, kunna förklaras av att vår studie och de undersökta studierna varierar i undersökningsdesign och valet av leverantörer av ESG-betyget.

Olika geografiska effekter och därmed även regulatoriska effekter skulle kunna haft en inverkan på att utfallet skiljer sig från majoriteten. Resultatet visade även att den icke-linjära modellen bättre förklarar sambandet mellan ESG och lönsamheten i företag. Fastän vårt resultat var i motsats till Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) studie, påvisar vårt resultat att den icke-linjära modellen bättre förklarar de eventuella samband som kan föreligga mellan ESG och lönsamhet.