Studien har undersökt om något orsakssamband föreligger mellan ESG och lönsamheten i företag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap. ESG-betyget har både använts som sammanvägt betyg samt utifrån de olika underkategorierna individuellt. En begränsning med studien kan vara att den inkluderar samtliga företag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap, vilket innebär att urvalet inkluderar olika sorters företag verksamma inom olika branscher. Exempelvis innehåller urvalet företag verksamma inom den tillverkande industrin samtidigt som urvalet inkluderar investmentbolag och banker. Detta innebär en stor variation av företag vilket kan resultera i sämre skattningar av det slutliga resultatet. Som förslag på vidare forskning kan därför en motsvarande studie genomföras men där företagen kategoriseras utifrån vilken bransch de tillhör. Detta för att skapa homogena grupper med företag som liknar varandra, vilket skulle kunna ge ett annorlunda utfall. Samtidigt är det viktigt att ta i beaktning att, som nämndes tidigt i studien, att Sverige är ett föregångsland vilket innebär att resultaten av ett högt ESG-betyg kan ha visat sig i ett tidigare skede i Sverige än i till exempel Bodhanwala och Bodhanwalas (2018) undersökning från 2018 i Indien.
Ytterligare förslag på vidare forskning är att jämföra företag som har ett ESG- betyg med företag som inte har ett uppmätt betyg. Detta för att kunna urskilja om det föreligger skillnader i lönsamheten mellan att ha eller inte ha ett ESG-betyg publicerat. Med ett kritiskt förhållningssätt bör det även beaktas huruvida ESG-betyget återspeglar ett mått på företags verkliga hållbarhetsengagemang. Med tanke på att betyget delvis baseras på vad företag kommunicerar gällande hållbarhet finns möjligheter för företag att välja vilken information som ska publiceras. Därmed kan vidare studier utföra en kritisk granskning av ESG-betyget för att finna huruvida betyget motsvarar de verkliga hållbarhetsinsatserna i företag.
Källförteckning
Arvidsson, S. (2010). Communication of Corporate Social Responsibility: A Study of the Views of Management Teams in Large Companies. Journal of Business Ethics, 96(3), ss. 339–354.
Avanza (2019). Aktielistan. https://www.avanza.se/aktier/lista.html [Hämtad 2019-12-05]
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda 0 - att förstå och förändra
världen med siffror. Lund: Studentlitteratur.
Bergstrand, J. (2010). Ekonomisk analys och styrning. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Berk, J. & DeMarzo, P. (2016). Corporate Finance. 4. uppl., Harlow: Pearson Education Limited.
Bloomberg (2019a). ESG-data. https://www.bloomberg.com/impact/products/esg-data/ [Hämtad 2019-11-22]
Bloomberg (2019b). Tillgänglig: Bloomberg. [Hämtad 2019-12-05]
Bodhanwala, S. & Bodhanwala, R. (2018). Does corporate sustainability impact firm profitability? Evidence from India. Management Decision, 56(8), ss.1734–1747.
Borglund, T., Frostenson, M. & Windell, K. (2010). Increasing responsibility through
transparency?. Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/49bb56/contentassets/3e99cc2b21294421ba14f7da3ea14a60/incre asing-responsibility-through-transparency
Brealey, R. A., Myers, S. C. & Allen, F. (2014). Principles of Corporate Finance. 11. uppl., New York: McGraw-Hill Irwin.
Brundtlandkommissionen. (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från]
Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber
Chatterji, A. K., Levine, D. I. & Toffel, M. W. (2009). How Well Do Social Ratings Actually Measure Corporate Social Responsibility? Journal of Economics & Management Strategy, 32 (1) ss. 125-169.
Conway, E. (2019). To Agree or Disagree? An Analysis of CSR Ratings Firms. Social and
Environmental Accountability Journal, 39(3), ss.152–177.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Danis, A., Rettl, D. A. & Whited, T. M. (2014). Refinancing, profitability, and capital structure. Journal of Financial Economics. 114(3). ss. 424–443.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory (European edition). 2. uppl., Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Friede, G., Busch, T. & Bassen, A. (2015). ESG and Financial Performance: Aggregated Evidence from More than 2000 Empirical Studies. Journal of Sustainable Finance &
Investment, 5(4), ss. 210-233.
Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. New
York Times Magazine, 13 september. http://umich.edu/~thecore/doc/Friedman.pdf
Frostenson, M. (2015). Redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur.
Frostenson, M., Helin, S. & Sandström, J. (2013). Hållbarhetsredovisning i svensk
detaljhandel. Stockholm: Handelns Utvecklingsråd.
Global Reporting (2017). About GRI.
https://www.globalreporting.org/Information/about-gri/Pages/default.aspx [Hämtad 2019-11-14]
Halbritter, G. & Dorfleitner, G. (2015). The wages of social responsibility - where are they? A critical review of ESG investing. Review of Financial Economics, 26(C), 25-35.
Jensen, M. C. (2001). Value maximization, Stakeholder Theory, and the Corporate Objective Function. Journal of Applied Corporate Finance, 7(3), ss. 297–317.
Kumar, N. C. A., Smith, C., Badis, L., Wang, N., Ambrosy, P. & Tavares, R. (2016). ESG factors and risk-adjusted performance: a new quantitative model. Journal of Sustainable
Finance & Investment, 6(4), ss. 292-300.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2015a). Statistisk Dataanalys. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2015b). Statistiska metoder. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen - grundläggande metodik och typiska
problem. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Limkriangkrai, M., Koh, S. & Durand, R. B. (2017). Environmental, Social, and Governance (ESG) Profiles, Stock Returns, and Financial Policy: Australian Evidence. International
Review of Finance, 17(4), ss. 461-471.
Margolis, J. D., Elfenbein, H. A. & Walsh, J. P. (2009). Does it pay to be good? A meta-
analysis
and redirection of research on the relationship between corporate social and financial performance.
Matsumura, E. M., Prakash, R. & Vera-Munoz, S. C. (2014). Firm-Value Effects of Carbon Emissions and Carbon Disclosures. The Accounting Review, 89(2), ss. 695-724.
McWilliams, A. & Siegel, D. S. (2011). Creating and Capturing Value: Strategic Corporate Social Responsibility, Resource-Based Theory, and Sustainable Competitive Advantage.
Journal of Management, 37(5), ss. 1480–1495.
Mittal, R. K., Sinha, N. & Singh, A. (2008). An analysis of linkage between economic value added and corporate social responsibility. Management Decision, 46(9), ss. 1437-1443.
Nollet, J., Filis, G. & Mitrokostas, A. (2016). Corporate social responsibility and financial performance: A non-linear and disaggregated approach, Economic Modelling, 52(B), ss. 400- 407.
Nyquist, H. (2017). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Porter, M. E. & Kramer, M. R. (2002). The Competitive Advantage of Corporate Philanthropy. Harvard Business Review, 80(12), ss. 56–69.
Porter, M. E. & Kramer, M. R. (2011). Creating Shared Value. How to reinvent capitalism— and unleash a wave of innovation and growth. Harvard Business Review, 89(1), ss. 62–77.
PwC (2016). Lagstadgad hållbarhetsrapport från 2017.
https://www.pwc.se/sv/publikationer/finansiell-rapportering/lagstadgad-hallbarhetsrapport- fran-2017.html
[Hämtad 2019-11-14]
Reinhardt, F. L., Stavins, R. N. & Vietor, H. K. (2008). Corporate Social Responsibility Through an Economic Lens. Review of Environmental Economics and Policy, 2(2), ss. 219– 239.
Repetto, R. & Austin, D. (2000). Pure profit: the financial implications of environmental
performance. Washington, DC: World Resources Institute.
Rodriguez, A. M., Ricart, J. & Sanchez, P. (2002). Sustainable Development and the Sustainability of Competitive Advantage: A Dynamic and Sustainable View of the Firm.
Schreck, P. (2011). Reviewing the Business Case for Corporate Social Responsibility: New Evidence and Analysis. Journal of Business Ethics, 103(2), ss. 167-188.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Stock, J. H. & Watson, M. W. (2015). Introduction to econometrics. 3. uppl., Harlow: Pearson Education Limited.
Suchman, M. C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The
Academy of Management Review, 20(3), ss. 571-610.
The Nobel Prize (2018). William D. Nordhaus interview.
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2018/nordhaus/interview [Hämtad 2019-11-15]
Tillväxtanalys (2018a). Från frivillig till obligatorisk hållbarhetsrapportering. Östersund: Tillväxtanalys.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.347b5cf7166740f99f1cdc6d/1544712092728/PM %202018_22_Från%20frivillig%20till%20obligatorisk%20hållbarhetsprövning.pdf
Tillväxtanalys (2018b). Finansmarknadens hållbarhetsvärdering av företag - ESG-
värderingar som mått på och drivkraft för grön omställning.
Östersund: Tillväxtanalys.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.16b002881662ff004e91df24/1539080806269/pm _2018_15_Finansmarknadens_hallbarhetsvardering_av_foretag.pdf
Udayasankar, K. (2008). Corporate Social Responsibility and Firm Size. Journal of Business
Ethics, 83(2). ss.167-175.
Van Beurden, P. & Gössling, T. (2008). The worth of values–a literature review on the relation between corporate social and financial performance. Journal of Business Ethics, 82 (2), ss. 407–424.