Analys av miljöaspekter

Av produktionsledarnas bedömning framgår det att det bara är en miljöaspekt som anses ha en hög miljörisk, nämligen råmaterialanvändning inom huvudprocessen ”Maskiner”. Majoriteten av miljöaspekterna (sett till den kompletta listan i bilaga III) har bedömts som ”måttlig miljörisk”. Vid avrundning till heltal skulle dock fler av dessa hamna inom gränserna för ”liten miljörisk”, som då skulle bli i majoritet. Sett till topp-10 i rankingen så är huvudprocesserna ”Maskiner” och ”Övrig behandling” de mest representerade och kan därmed ses som de huvudprocesser inom produktion som har störst påverkan på miljön. ”Förbehandling” har två miljöaspekter med på topp-10, medan ”Kvalitetskontroll” ej är representerat förrän på plats 29.

24

Alla miljöaspekter på topp-10 har erhållit höga poäng på sannolikhet och anses med andra ord förekomma i mycket stor utsträckning inom verksamheten. När det gäller allvarlighetsgrad så varierar denna mellan 1,1 – 2,2 med en majoritet mellan 1,2 – 1,3. Det lägsta värdet som kunde erhållas i denna allvarlighetsgrad var 1,0 och det högsta 5,0. Detta indikerar att produktionsledarna anser att verksamheten generellt ej har någon betydande miljöpåverkan. Det som drar upp värdet på miljörisken är att sannolikheten för majoriteten av miljöaspekterna har bedömts som mycket hög (på grund av daglig användning, oftast flera gånger om dagen).

Sett till de sex kategorierna för påverkan så var det kategorin ”Exponering av anställda” som fick högst värde totalt, sett över alla miljöaspekter. Dess snittvärde låg på 1,5 i den femgradiga skalan, vilket med andra ord hamnar under benämning låg eller mycket låg miljöpåverkan enligt skalan presenterad i tabell 1 i kapitel 3.5. Kategorin ”Mark” var den som fick lägst totala värde, med ett snitt på 1,1. Detta motsvarar i princip ingen påverkan alls. Det dessa resultat visar är att produktionsledarna anser att verksamhetens största påverkan är gällande exponering av anställda. De miljöaspekter som tar plats på topp-10 är användning av råmaterial, kemikalier, och energi, generering av buller, spillvärme, och avloppsvatten, samt generering av farligt avfall i form av förångade kemikalier och kemikalier för destruktion. I SASB:s industrispecifika utvärdering av betydande miljöaspekter visade resultaten (som beskrivet i kapitel 3.3.) på att miljöaspekter som utsläpp av växthusgaser, energihantering, hantering av vatten och avloppsvatten, samt hantering av avfall och farliga material, troligtvis skulle vara betydande för företaget i fråga. Produktionsledarnas bedömning överensstämmer därmed relativt bra med SASB:s bedömning.

Av de väsentliga miljöaspekterna identifierade av SASB är det endast hantering av vatten som inte ryms på produktionsledarnas topp-10-lista. De senaste årens åtgärder på företaget inom detta område kan ha påverkat detta, då användningen av vatten inom produktion har minskat avsevärt. Vattenanvändning är dock representerat två gånger i topp-15. Utsläpp av växthusgaser är inte uttryckt explicit men ingår bland annat i ”utsläpp till luft” gällande farligt avfall.

De miljöaspekter som GRI identifierat som de mest rapporterade i hållbarhetsredovisningar är (som presenterat i kapitel 3.3.): utsläpp, avloppsvatten och avfall; lokalsamhälle; energi; samt material. Även detta stämmer relativt bra överens med produktionsledarnas bedömning. Lokalsamhälle är en kategori som inte är representerad i kartläggning i denna rapport. Som beskrivet i kapitel 4.1. genererar företaget inte utsläpp till lokalsamhället i den storlek att det får någon egentlig påverkan, vilket gör att det är en miljöaspekt som ej anses ha betydelse för företaget.

Studien av Narwal, et al., (2014), vars resultat presenteras i kapitel 3.4., lyfte fram utsläpp till luft, buller, och utsläpp till vatten som de mest betydande miljöaspekterna för indiska industrier. Även dessa tar plats på produktionsledarnas topp-10-lista i bedömningen.

Sammanfattningsvis tyder detta på att den bild av betydande miljöaspekter som erhållits av produktionsledarna (interna intressenter) överensstämmer bra med vad andra källor har kommit fram till. Även om dessa andra källors resultat inte är specifika för företaget i fråga så indikerar det ändå att bedömningen med stor sannolikhet är inne på rätt spår. Dessa källor har även haft andra perspektiv (bredare intressentperspektiv och vetenskaplig undersökning). Detta antyder att resultaten från bedömningen även har ett helhetsvärde, då det är troligt att de betydande miljöaspekterna blir liknande om företaget även inkluderar andra intressenter.

25 4.4.1. Andra observationer

Konfliktmineraler är mineralerna volfram, tantal, guld och tenn som utvinns i bland annat Kongo. Intäkterna från brytning av dessa mineraler används av krigsherrar för att finansiera pågående konflikter. För att behovet av dessa mineraler inte ska bidra till de pågående konflikterna har det antagits lagar i både USA och Europa. Dessa kräver att större företag säkerställer var de mineraler som de använder sig av i sina produkter utvinns (Intertek, u.å.-b). Företaget använder sig av volfram, tantal och guld (Företaget, 2017). Volfram används i en mycket liten mängd och finns inte i några av företagets produkter. Tantal förekommer i blandning med andra ämnen och används i vissa av företagets produkter. Denna blandning används endast i specialfall och återfinns därför inte i några av de vanligaste produkterna. Guld används i vissa produkter. De rester av guld som uppstår under produktion samlas in och skickas iväg för affinering där guldet separeras från skrot med hjälp av elektrolys. Företaget köper tillbaka guld från samma firma och använder sig på så sätt av återvunnet guld (Företaget, 2017). Detta är en aspekt som är viktig att ständigt hålla sig uppdaterad om och som troligtvis bör inkluderas i en eventuell framtida hållbarhetsredovisning.

I dagsläget slänger företaget förbrukat packmaterial i container för övrigt avfall. Packmaterial är ofta skrymmande och kan därmed fylla upp containern onödigt fort. Denna container töms inte på rullande schema utan företaget beställer tömning (Företaget, 2017). Om man kan komprimera packmaterialet så att det tar upp mindre utrymme skulle man möjligtvis kunna dra ned på antalet tömningar, vilket även skulle minska antalet transporter. Detta projekt har ej undersökt metoder för detta och huruvida det skulle vara försvarbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Det kan ändå ses som ett exempel på en relativt enkel åtgärd för att minska miljöpåverkan. Färre tömningar skulle även innebära reducerade kostnader för avfallshantering. Ett annat alternativ skulle kunna vara att undersöka möjligheten att sortera ut packmaterialet för materialåtervinning.

Det kan även vara värt att undersöka hantering av visst avfall. I dagsläget slängs uttjänt aluminiumfolie i papperskorgar, vilket innebär att det sedan hamnar i containern för övrigt avfall (Företaget, 2017). En rulle på 10 meter med ugnsfolie innehåller 200 gram metall (Stockholmsregionens avfallsråd, 2007) och enligt Stena Recyclings tjänst Återvinningsbar bör aluminiumfolie sorteras som metallförpackning (återvinningsbar.se, 2017). I detta projekt erhölls ingen data för hur stor aluminiumfolieförbrukningen är, men uppskattningsvis är den relativt stor. Den uttjänta aluminiumfolien innehåller även råmaterialrester. Den uttjänta blästersanden, som även den innehåller råmaterialrester, sorteras ut som farligt avfall och skickas för destruktion (Företaget, 2017). Företaget bör undersöka huruvida den uttjänta aluminiumfolien bör hanteras som farligt avfall, sorteras som metall för materialåtervinning, eller om det går att fortsätta hantera den som man gör idag.

Företaget har även en del outsourcade arbeten, vilka utförs på olika platser. Vissa transporter är lokala, medan vissa är internationella. (Företaget, 2017) Ett sätt för företaget att minska den påverkan som uppstår till följd av dessa transporter är att undersöka alternativ som är lokaliserade på ett kortare avstånd från företaget.

Återanvändning av företagets produkter är problematiskt då produkterna skiljer sig mycket åt och används i en rad olika områden och på olika sätt. Det finns dock en produkt som företaget i dagsläget tar tillbaka från kund då den blivit uttjänt, fixar till den och skickar tillbaka till kund. Denna återanvändning fungerar ett visst antal gånger innan produkten blir för uttjänt för att kunna återanvändas (Företaget, 2017). På detta sätt erhålls fler transportsträckor, men användning av råmaterial (och därmed av naturresurser) minskas och produktens livstid förlängs.

Vid prioritering av åtgärder är det viktigt att poängtera att företaget måste ta hänsyn till den ekonomiska aspekten. Det kan finnas åtgärder som är omständiga och dyra, men ändå värda att överväga på grund av de fördelar som skulle kunna erhållas. Det kan finnas åtgärder som skulle vara

26

att föredra på grund av påverkan och/eller kostnadsfördelar, men som i dagsläget inte är rimliga att åtgärda, på grund av resurser och/eller tillgänglig teknik. I många fall kan det finnas en del åtgärder som är billiga och enkla att genomföra. Även om det inte resulterar i någon stor effekt kan dessa vara fördelaktiga att genomföra. Det är dock viktigt att företaget inte enbart fokuserar på sådana åtgärder då ett effektivt miljöledningssystem bör inkludera och ha störst fokus på områden där påverkan är som störst.