I kapitel 4.4. fördes en analys av miljöaspekterna och i detta kapitel diskuteras därför andra områden som kan vara av intresse för företaget vid ett miljöarbete.
Det verkar generellt sett vara fördelaktigt för organisationer att påbörja ett miljöarbete och det skulle sannolikt innebära fördelar även för företaget i fråga. Det blir allt vanligare att organisationer väljer att certifiera sig enligt ISO 14001, samtidigt som det blir allt mer känt bland allmänheten. Företaget är i dagsläget inte tvunget att tillhandahålla en hållbarhetsrapport, men detta kan komma att ändras i framtiden. Detta, tillsammans med det faktum att ISO samarbetar med bland annat GRI, gör det lämpligt för företaget att använda sig av ISO 14001 vid implementering av ett miljöledningssystem. På så sätt kan även arbetet underlättas den dag då företaget eventuellt behöver tillhandahålla en hållbarhetsrapport. Det faktum att företaget redan är kvalitetscertifierade enligt ISO 9001 styrker också valet av ISO 14001 för miljöcertifiering.
5.1. Livscykelperspektiv
Inkludering av ett livscykelperspektiv är ett krav enligt ISO 14001 (se kapitel 3.2.). Detta är inte alltid enkelt för organisationer. De tidigare delarna av livscykeln kan vara svåra för företaget att påverka. De leverantörer som exempelvis tillhandahåller råmaterial till organisationer är sällan de som står för själva framtagningen av råmaterialen. Det handlar ofta om leverantörers underleverantörer, eller även underleverantörers underleverantörer, vilka kan vara svåra att undersöka. Att utveckla en inköpsstrategi som inkluderar miljöaspekter är att rekommendera för att arbete med denna del av livscykeln.
En del av företagets råmaterial har troligtvis en relativt stor påverkan i de tidiga delarna av livscykeln och det är även troligt att dessa sedan transporteras långa sträckor. Dessa råmaterial kan säkerligen även ha relativt stor påverkan om de inte hanteras korrekt vid bortskaffning. Detta är dock svårt för företaget att veta exakt, och det kan vara svårt att ta reda på. Framställning av råmaterial kan troligtvis även påverka andra aspekter än miljö, exempelvis sociala frågor. På detta sätt kan aspekten ”råmaterial” inte enbart vara av intresse inom ett miljöledningssystem utan även vara en aspekt som får flera perspektiv i en eventuell framtida hållbarhetsrapport.
Företaget i fråga producerar en mängd olika produkter som används inom olika områden. Detta gör det komplext att försöka kontrollera den sena delen av verksamhetens miljöpåverkan. Ett förslag för att försöka påverka den senare delen av produkternas livscykel är att förmedla information om produkterna till sina kunder. Detta kan exempelvis inkludera vad produkten innehåller och vad den kan få för effekt på miljön om den inte hanteras korrekt vid bortskaffning. EU har utvecklat en avfallshierarki med syfte att minska mängden avfall (Naturvårdsverket, 2016). Denna hierarki består av fem olika nivåer:
1. I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga att avfall uppstår 2. Om detta inte är möjligt ska man återanvända
3. I tredje hand ska man materialåtervinna
4. Då materialåtervinning inte är möjlig ska man sträva efter annan återvinning, exempelvis energiåtervinning
27
Detta kan vara fördelaktigt för företaget att vara medvetna om, och att i sitt arbete med exempelvis produktutveckling arbeta mot denna hierarki. Att förebygga avfall skulle exempelvis kunna innebära att kontrollera att man inte använder onödigt mycket packmaterial då man förpackar för leverans till kund. Företaget återanvänder i dagsläget packmaterial i den mån det går samt visst råmaterial som tas tillbaka från kund. Materialåtervinning arbetar företaget med när det gäller exempelvis användningen av guld, då detta skickas för affinering och man köper återvunnet guld.
Det framgår inte i dagsläget hur de som sköter hämtningen av avfall hanterar det – huruvida det förbränns, deponeras, eller hanteras på annat sätt. Detta borde vara relativt enkelt att få en uppfattning om och kan vara bra att undersöka, för att också kunna avgöra sitt avfalls miljöpåverkan. Att minska mängden avfall kan ha flera miljöfördelar då exempelvis användningen av naturresurser och utsläpp vid framställning av materialen minskas, samtidigt som utsläpp, som uppstår till följd av avfallshantering hos kund, följaktligen minskas.
5.2. Lagar & förordningar
Företaget följer REACH, vars lista över kemikalier ständigt uppdateras (Företaget, 2017). Att ständigt hålla sig uppdaterad om dessa nyheter kan vara svårt, precis som att det kan vara svårt att hålla sig uppdaterad om andra miljölagar. Det finns dock organisationer som erbjuder detta som en tjänst. Företaget har troligtvis inte möjlighet att internt avsätta de resurser som skulle krävas för att ständigt hålla sig uppdaterade gällande lagar och förordningar. Det kan därför vara fördelaktigt för företaget att använda sig av en sådan tjänst för att säkerställa att relevanta miljölagar efterlevs kontinuerligt. I själva kartläggningen fick lagar och förordningar en egen rubrik men det fanns inte möjlighet att undersöka detta fullständigt. Det är ett viktigt steg för företaget i ett fortsatt miljöarbete att komplettera denna del av kartläggningen.
En annan faktor, gällande kemikalier, som kan vara av intresse för företaget är att utvärdera sina rutiner för genomgång av säkerhetsdatablad. Vid inköp av kemikalier kontrolleras säkerhetsdatablad och information går ut till berörda. Rutiner kring detta verkar fungera väl. Det finns dock ett antal kemikalier som köps in mycket sällan då kemikalien används i mycket små mängder. Säkerhetsdatabladen uppdateras med ojämna mellanrum, vilket betyder att det finns en risk för att de säkerhetsdatablad som finns på företaget för sådana kemikalier kanske inte längre är de senaste versionerna. Det skulle kunna vara en idé att i samband med den årliga kemikalieinventeringen lägga in en genomgång av säkerhetsdatablad för de kemikalier som inte köpts in nya under året men som fortfarande används. På detta sätt skulle företaget kunna säkerställa att det för alla kemikalier är rätt information som finns tillgänglig och som når ut till produktionspersonal.
Det finns även något som kallas ”Substitutionsprincipen”. Den återfinns i Miljöbalken och innebär i princip att man hela tiden arbetar med att kunna byta ut kemikalier som är skadliga (Kemikalieinspektionen, 2014). Företaget följer i stort sett substitutionsprincipen idag, men det kan vara fördelaktigt att ta ett beslut om detta och förmedla det.
5.3. Insamling av data
Företaget har i dagsläget inte mycket specifik data tillgänglig då de inte punkt-mäter inputs och outputs. Vatten- och energianvändning är miljöaspekter som förekommer inom i princip alla processer. För dessa finns det endast data för den totala användningen i fastigheten, vilket inkluderar alla kontor, lunchrum, etcetera. Logiskt sett så står produktionen för majoriteten av denna energi- och vattenanvändning, men för att verkligen veta var den största förbrukningen sker behöver det mätas. Flertalet källor poängterar vikten av att veta var en organisation står när den påbörjar arbetet med ett miljöledningssystem och att det då är viktigt med insamlande av rådata. En rekommendation till företaget är således att genomföra en kartläggning av sin energi- och vattenanvändning. Detta skulle möjliggöra för företaget att identifiera var effektiviseringsbehovet är som störst, och därmed var det finns störst behov av, och kan vara mest lönsamt, att sätta in åtgärder.
28
Kemikalieanvändning är också en miljöaspekt som förekommer inom i princip alla processer. Företagets register över dessa gör det möjligt att hålla koll på: vad som används; hur mycket som köps in, finns på lager, skickas för destruktion, och förångas; samt hur mycket som skickas ut i avlopp. (Företaget, 2017) Detta visar på en robust och väl fungerande kartläggning av kemikalier, vilket underlättar kontrollen av denna miljöaspekt. Det uppvisar även ett engagemang från företaget att göra mer än det minimum som krävs enligt lag.
5.4. Felkällor och osäkerheter
Då detta projekt var begränsat av tid och resurser krävdes ett antal avgränsningar gällande projektets omfång. Detta resulterade i att kartläggningen exkluderade ett antal delar av verksamheten. Även en del av själva produktionen exkluderades. Det går enligt ISO 14001 att certifiera vissa delar av verksamheten och det är därför inte absolut nödvändigt för företaget att i ett första skede av kartläggning inkludera alla andra delar av verksamheten, som exempelvis IT, sälj och administration. Det är dock fördelaktigt om hela produktionen är inkluderad. På grund av detta rekommenderas företaget att vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete börja med att komplettera kartläggningen med den del av produktionen som exkluderades i detta projekt. På grund av de avgränsningar som gjordes är det framförallt direkta miljöaspekter som har inkluderats i detta projekt. Det är av stor vikt att företaget vid komplettering av kartläggningen även undersöker sina indirekta miljöaspekter. Viktiga delar att undersöka är bland annat inköp av råmaterial, outsourcade arbeten samt hantering hos kunder.
Det kan finnas miljöaspekter inom de delar av produktionen som exkluderats som hamnar högre på rankingen gällande betydelse och därmed bör prioriteras. Även en del indirekta miljöaspekter kan vara av sådan karaktär att de tar plats högre upp på rankingen än vissa av de identifierade direkta miljöaspekterna. Resultaten från bedömningen sågs dock överensstämma bra med vad andra källor har kommit fram till, vilket indikerar att de miljöaspekter som hamnat högst på rankingen ändå kommer att vara relevanta. Dessa bör kunna användas vid upprättning av mål för en miljöpolicy, vilket är ett av de första stegen i ett arbete med implementering av ett miljöledningssystem.
Vid bedömning av miljöaspekters betydelse bör poäng tilldelas en aspekt med hänsyn till olika kriterier och dess relativa betydelse. Enligt flera källor bör följande fyra punkter användas som kriterier (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-a; 14001 academy, u.å.):
Potential att orsaka skada på miljön Miljöaspektens storlek och frekvens
Hur viktig miljöaspekten är för organisationens intressenter Krav från relevanta miljölagar och förordningar
En viktningsfaktor bör även bestämmas, vilken visar kriteriets generella betydelse för organisationen (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-a). I denna rapport har endast hänsyn tagits till de två översta punkterna och dessa har viktats lika. I ett fortsatt arbete bör företaget ta ställning även till de andra punkterna. Systemgränsen innebar en viss svårighet vid bedömningen av miljöaspekter. I projektet sattes systemgränsen till verksamhetens produktion, men viss hänsyn måste tas till ett livscykelperspektiv. Miljöpåverkan från de olika miljöaspekterna blir annorlunda beroende på hur långt i livscykeln man tittar. I detta projekt togs ingen kontakt med leverantörer, kunder, eller företag som är ansvariga för bortforsling av avfall. Det går därför inte att veta exakt vilken miljöpåverkan miljöaspekterna kan ha. Om man tar avfall som exempel så kan det hanteras på olika sätt, vilka kan leda till olika miljöpåverkan. Det enda man i dagsläget de facto vet är att avfallet transporteras bort från företaget via lastbilar, och därmed den miljöpåverkan som kan uppstå till följd av detta. Detta gör att bedömningen inte baserades på helt komplett information.
29
Fokus i denna rapport har till störst del varit på negativa miljöaspekter och det är enbart dessa som tydliggörs i kartläggning i denna rapport. I ett miljöledningssystem är det viktigt att även inkludera de positiva miljöaspekterna och hur dessa kan minska verksamhetens miljöpåverkan. Några aspekter som kan vara positiva nämns i denna rapport, exempelvis återanvändning av visst råmaterial, men detta bör företaget se till att synliggöra för att kunna förmedla till intressenter.
5.4.1. Subjektivitet
Subjektivitet har stor påverkan på resultaten i denna rapport. Det är även ett ämne som påverkar arbete med miljöledningssystem generellt. Oavsett metod för bedömning av miljöaspekter kommer det att finnas en viss nivå av subjektivitet associerad med resultaten och detta måste beaktas. I detta projekt genomfördes bedömningen med hjälp av fyra produktionsledare, mellan vilka bedömningen varierade något. Deras personliga åsikter, kunskap, och erfarenhet påverkar hur de bedömde miljöaspekterna. I detta projekt kunde dessa produktionsledare inte heller erhålla komplett information då de fick guidning av de miljöpåverkan som var knutna till miljöaspekterna i kartläggningen. Egentligen finns det med stor sannolikhet fler miljöpåverkan knutna till varje miljöaspekt. Produktionsledarna ombads dessutom bedöma delar av produktionen som de inte är helt insatta i, vilket också påverkar kvaliteten på bedömningen. Det är viktigt att företaget vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete noga överväger hur bedömningen ska genomföras, vilka som ska genomföra den, samt dokumentera detta för framtida arbete. Detta för att tydliggöra subjektiviteten och hur den har hanterats.
SASB:s framtagning av industrispecifika hållbarhetsaspekter är ett sätt att försöka minimera subjektiviteten gällande betydande miljöaspekter. Deras standarder visar vad som borde vara ett minimum för ett företag inom en viss industri att redovisa. Genom att följa deras identifierade betydande miljöaspekter skulle man därför kunna undgå en stor del av subjektiviteten som är kopplad till bedömningen av miljöaspekter. Företaget kan dock inte ta dessa rakt av som betydande miljöaspekter och prioritera åtgärder efter det. För det första är de miljöaspekterna ett minimumkrav – de kan vara behjälpliga i ett första skede men företaget kommer troligtvis behöva utveckla och utöka arbetet. För det andra så är de inte specifikt framtagna för företagets verksamhet – även om de kan ses som generella för en industrisektor så kommer det finnas variationer mellan företag som faller inom denna sektor. Med detta sagt kan det anses fördelaktigt att använda SASB:s identifierade betydande miljöaspekter som guidning för företaget gällande dess egna betydande miljöaspekter.
5.4.2. Metod & litteratur
Det fanns ingen färdig metod för genomförande av detta projekt. På grund av detta har flera metodval fått göras under projektets gång. Ett exempel på metodval var att genomföra rundvandringar i verksamheten istället för individuella intervjuer. Det ansågs i detta fall fördelaktigt då det möjliggjorde en bättre inblick i verksamheten och dess processer, genom att få se det samtidigt som produktionspersonal förklarade. Det kan även vara lättare för produktionspersonalen att berätta och förklara detaljer då man är på plats än om man har en intervju där personen istället bes uppge dessa saker ur minne.
En metod som förespråkades av flertalet källor var att använda sig av input- och output diagram. Vid rundvandringarna blev det dock tydligt att det skulle bli något problematiskt att få fram specifik data och sådana diagram ansågs därför inte tillföra något extra till denna rapport. På grund av detta konstruerades i stället flödesschemat, för att i grova drag beskriva verksamhetens tillverknings-processer och illustrera var systemgränsen drogs. Inputs och outputs åskådliggjordes istället i kartläggningen (ej publicerad bilaga) för att kunna identifiera miljöaspekterna.
30
Ett verktyg för miljöhantering är livscykelanalys (LCA). Med hjälp av LCA kan en organisation räkna på den totala miljöpåverkan som exempelvis en av deras produkter har under hela sin livscykel. För att kunna beräkna denna miljöpåverkan måste data gällande inputs och outputs av material, energi och avfall sammanställas och utvärderas. Viktiga frågor att tänka på när man utvärderar en produkt ur ett livscykelperspektiv är: vilka material som används vid tillverkning av produkten; vilken design den har, det vill säga om den är effektiv i fråga om energi och vatten; vilka resurser som krävs; hur produkten transporteras och säljs; vilka resurser som krävs för att använda den; samt vad som händer i slutet av dess livscykel, det vill säga om det går att återanvända eller återvinna den (Nibusinessinfo.co.uk, u.å.-b). Då det, som nämnt i stycket ovan, tidigt blev tydligt att det inte var möjligt att få fram specifik data så var dock inte LCA ett alternativ i detta projekt.
Det hade även kunnat vara ett alternativ att fokusera detta projekt på en specifik produkt och följa den genom tillverkningsprocessen. I samråd med handledare ansågs det dock vara av större intresse att undersöka den generella tillverkningsprocessen för att på så sätt kunna ge företaget en överblick över dess produktion, istället för mer specifika detaljer om en av dess produkter.
I analysen inkluderades SASB:s identifierade betydande miljöaspekter. Dessa är industrispecifika och vid framtagning använder sig SASB av ett investerarperspektiv. Då det i detta projekt inte har funnits möjlighet att kontakta företagets investerare, erhålls detta perspektiv till viss del genom inkludering av SASB. Analysen av miljöaspekter i denna rapport får därmed ett bredare intressentperspektiv. I detta projekt användes flertalet websidor som underlag till litteraturstudien, vilken i sin tur användes som underlag för fallstudien. Dessa websidor var framförallt konsultbyråer inom miljö-ledningssystem och CSR. Tips, guider, och modeller från dessa är inte nödvändigtvis vetenskapligt grundade, utan är grundade i hur företag i praktiken hantera miljöledningssystem. De visar hur en organisation kan gå tillväga för att överensstämma med kraven i olika standarder. Det visade sig vara svårare än förutspått att finna vetenskapliga källor som behandlar själva identifieringen och bedömningen av miljöaspekter. Den modell som erhölls ur artikeln av Famiyeh (2014) påminde till stor del om rekommendationer från flera konsultbyråer vilket ändå styrker trovärdigheten på konsultbyråernas guider. Litteraturstudien i denna rapport borde därför kunna ses som ett bra underlag för arbete med identifiering och bedömning av miljöaspekter på företaget i fråga.
Värt att belysa är att vissa av källorna behandlar ISO 14001:2004. I den nyare versionen (ISO 14001:2015) har det gjorts en del uppdateringar och ändringar (Swedish Standards Institute, 2015). De källorna har ändå använts i denna rapport då innehållet ansågs relevant och fortfarande aktuellt. I de fall då det har varit osäkerheter kring huruvida någon del inte stämmer med den nya versionen av standarden så har det kontrollerats med hjälp av andra källor, bland annat med själva standarden.
5.5. Framtida arbete
I ett eventuellt fortsatt miljöarbete rekommenderas företaget att börja med att vidta följande steg: Komplettera kartläggningen med de delar av produktionen som exkluderats i detta projekt. Undersök olika tjänster som erbjuder hjälp att säkerställa efterlevnad av relevanta lagar. Besluta angående modell för bedömningen och om fler interna intressenter borde
involveras. Besluta även huruvida andra intressenter, exempelvis kunder, borde inkluderas vid bedömningen.
Genomföra en kartläggning över energianvändningen för att kunna identifiera var åtgärder bör sättas in.
31
Ett annat viktigt steg för företaget blir att upprätta en miljöpolicy. En miljöpolicy är grunden i ett miljöledningssystem och den bör inkludera mål som motsvarar/överensstämmer med företagets betydande miljöaspekter. Företaget i fråga bör med andra ord nämna användning av råmaterial, kemikalier och energi som miljöfrågor som de arbetar med.
Livscykelperspektivet kommer sannolikt att vara något komplext att inkorporera för företaget på grund av dess olika produkter och deras vitt skilda användningsområden. Även om företaget får svårt att påverka de tidigare (framställning av råmaterial) och senare (användning och avfallshantering) delarna i sina produkters livscyklar, så är det viktigt att de belyser detta och tar det i beaktande. De tidigare delarna kan påverkas med hjälp av en inköpspolicy som inkluderar miljöfrågor, medan information till kunder om produkterna kan uppmuntra till att de hanteras på ett bra sätt då de når slutet av sin livscykel.