6. Analys av sociala medier
6.1. Analys av mobbning
Utifrån våra resultat så svarade majoriteten precis så som vi tänkte på frågan angående hur många gånger man behöver bli kränkt för att de ska anses som mobbning. Att en kränkande behandling måste ske flera gånger för det ska ses som mobbning. Detta tyder på att Olweus (1999) teori i detta fall inte stämmer överens med det resultat som vi har fått från eleverna. En anledning till att de svarade så kan vara att de flesta anser att man lätt kan slänga ur sig något dumt mot en vän, en gång och på så vis inte kalla det för mobbning. Det kan ske i ett samband med ett bråk där man i stundens hetta säger något dumt, personen kan vara din kompis och en stund senare kan man bli sams igen. Som presenteras i resultat delen svarade endast 14 av 106 elever att det räckte med att man blev kränkt en gång för att det skulle kallas mobbning. Enligt oss kan detta bero på att de själva blivit illa behandlade en gång, men kanske av olika personer. Låt oss säga att någon är på väg till skolan och får en kommentar angående sin frisyr, på första rasten får denne samma kommentar från någon helt annan person och innan skolan är slut har ytterligare en person kommenterat frisyren. Personerna som behandlat denne illa, kanske inte känner varandra. Detta är ett exempel som gör att vi tror att några elever har svarat att det räcker med att någon kränker dig en gång för att det ska kallas för mobbning.
Att det inte var fler elever som blev utsatta för kränkande behandling förvånade oss. Men det kan vara så att människor i allmänhet mest ser de elever som är utsatta eller utsätter någon för kränkande behandlig, och därför anser att det finns mycket mobbning. Men det kan även vara egna erfarenheter som påverkar oss. Det framkommer även i resultatet att det fortfarande finns elever/barn som blir utsatta och som man måste jobba med.
Det visade sig att eleverna antog att den mobbning som förekom mest var den via internet. Varför det är så här tror vi kan beror på att de flesta elever inte använder sina mobiler sinsemellan utan det är oftast till familjemedlemmar men det kan även bero på att i de skolor vi har utfört enkäten är användandet av mobiltelefoner förbjudet. Enligt Medierådet (2010) visade det sig att bland 12-16 åringar var det 80 % som använde sin
38
mobil dagligen och 62 % som var inne på internet dagligen (Medierådet 2010). Enligt vår undersökning sker kränkande behandlig mest via internet, även om det är något de bara antar så kommer ju antagandet någonstans ifrån. Om man kopplar det till Medierådets undersökning så är oddsen högre att kränkande behandling via sms borde vara det svarsalternativ som flest elever trodde på eftersom 80 % av barn och unga använder sig av mobiltelefonen dagligen.
När vi analyserade svaren på frågan om eleverna ofta såg någon skolkamrat bli illa behandlad via sociala medier var det 97 elever som svarade att de inte alls såg det. Det fanns elever som ville ha ett svarsalternativ till på denna fråga och ett förslag var ibland. Det kan bero på att eleverna ser det ibland men inte så att de skulle vilja påstå att det var ofta. Statistik på hur många som blir kränkta på internet varierar i olika undersökningar till exempel i Medierådets undersökning (2010) framkom det att 9 % av unga upplever att någon behandlat dem illa via internet eller mobilen. Medan i den senaste undersökningen som Friends har gjort visar att fyra av tio barn och unga har blivit kränkta på nätet eller via mobilen (Cox 2008).
Majoriteten svarade även här att de inte visste om de var samma person som blev mobbad i skolan för att sedan bli det via sociala medier när han/hon kom hem. Detta kan bero på att de inte såg det och även om de såg det, reflekterade de inte över om det var någon som de sett bli kränkt på skoltid. Göran Englund (2011) har nämnt motsatsen till detta i sin kandidat uppsats. Där skriver han att det i stort sett är samma barn som mobbar i skolan och som gör det på nätet. Det visar sig att de som är mobbade på nätet även är det i skolan. Vilket gör att det finns ett starkt samband mellan nätmobbning och
traditionell mobbning
(http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25574/1/gupea_2077_25574_1.pdf Englund 2011-10-06). Men egentligen är det svårt att få fram information angående hur många som är utsatta för kränkande behandling på internet eftersom alla inte anmäler eller säger det till någon vuxen (Hanel & Trolley 2010). Här är ett exempel om vad det innebär att mobbningens synlighet har förändrats, i skolan ser andra elever det och kan anmäla det medan på internet behöver ingen se det och på så sätt anmäls det inte.
Vilket är det som förekommer mest: kommentarer i samband med upplagda bilder eller kommentarer på utseende, var en fråga som ställdes. Resultatet visade att många inte visste vad som var vanligast men det framkom även egna alternativ på annat som kunde
39
sägas/göras på internet för att kränka någon, detta redovisas i resultat delen. Vi vill koppla detta till svaren från undersökningen med BRIS och Friends, som sagt har Friends gjort en undersökning på vilken kränkning som förekommer mest. I den undersökningen visade det sig att det var kränkningar bestående av taskiga inlägg, mail eller sms som förekommer mest. Vilket styrker det som eleverna sagt i sina alternativ. En elev svarade:
Till exempel hatar ni ___ så tryck gilla (Facebook)
Det är ett inlägg som kan få personen att känna sig mycket kränkt. Detta är ett exempel på att synligheten har förändrats. Här kan en person få med sig flera hundratals personer bara genom att skriva en rad. På skolgården är det inte lika lätt att få med sig lika många personer. Vi tror att detta som Friends och våra enkätsvar kommit fram till, beror på att det är här eleverna befinner sig på sidor där det är lätt att göra inlägg eller skicka i väg ett snabbt mail. Detta är också ett exempel på att nu finns det fler möjligheter och sätt att utföra mobbning på. BRIS tog däremot upp bilderna i deras svar. De menade att bilderna är centrala i livet överlag, oavsett om det handlar om mobbning eller en kärleks relation. Bilder är ett bra sätt för att uttrycka sig. Varför 31 elever svarade att de trodde det handlade om upplagda bilder tror vi beror på att det är lätt att bara slänga iväg en kommentar på en upplagd bild och sedan gå därifrån.