0
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn, unga, samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, Grundnivå
Hatar ni ____ så tryck gilla!
Ett arbete om digital mobbning.
Do you hate____ press like!
A paper about cyber bullying
Emma Olsson
Terese Tomsson
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barn, unga, samhälle
Ange datum för slutseminarium 2011-11-03
Examinator: Markus Idvall Handledare: Nils Andersson
2
Förord
I detta examensarbete valde vi att skriva i par, båda är eniga om att vi har bidragit lika mycket till arbetet, att ingen av oss har gjort varken mer eller mindre. När vi har träffats för att skriva har träffarna inletts med att se över veckoplaneringen som gjordes i början på varje vecka. Därefter har det delats upp vad som skulle göras när vi träffades till exempel om det handlade om kommentarer till arbetet så delade vi upp dem så vi gjorde lika mycket. Därefter läste vi igenom varandras texter, detta har bland annat bidragit till att vi har gjort lika mycket till detta arbete. Att gå igenom litteratur och dylikt till arbetet har även detta delats upp på ett bra sätt emellan oss, vi har läst igenom böcker och sedan gått igenom vad som kunde vara bra att ha med i arbetet. Även här är vi överens om att båda har bidragit lika mycket, att vi har läst lika mycket litteratur, forskningar med mera. För att sedan övergå till vår undersökning till arbetet så är vår uppfattning att vi har jobbat tillsammans för att få fram enkätfrågor. Och när dessa undersökningar genomfördes var alltid båda två närvarande ute på skolorna.
3
Sammanfattning/abstract
Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.
Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.
Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.
Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning
8
1.1. Syfte
9
1.2. Frågeställning
9
2. Metodval och metoddiskussion
10
3. Urval, genomförande och forskningsetiska övervägande
12
3.1. Urval och genomförande
12
3.2. Forskningsetik
13
4. Litteraturgenomgång
15
4.1. Centrala begrepp
15
4.1.1. Traditionell och digital mobbning
16
4.1.2. Ängeln, den som är ute efter makt, de elaka tjejerna,
den oavsiktliga mobbaren
18
4.2. Hur utmärker sig ett offer eller en mobbare
19
4.3. Former av mobbningssituationer via internet
19
4.4. Olika forum
20
4.5. Koppling till skolan
21
4.6. Åtgärder för digital mobbning
22
4.7. Uppmuntra till anmälning av digital mobbning
22
4.8. Sammanfattning av teori
23
5. Resultat
25
5.1. Sociala medier
25
5.2. Mobbning
28
5.3. Åtgärder på internet
33
5.4. BRIS och Friends
34
6. Analys av sociala medier
36
6.1. Analys av mobbing
37
6
7. Slutsats
41
8. Förändringar av skolans verksamhet och fortsatt forskning
44
9. Kritisk granskning av arbetet
45
10. Referenslista
46
11. Bilaga 1- Enkätfrågor till elever
48
11.1. Bilaga 2 – Frågor till BRIS och Friends
51
11.2. Bilaga 3 – Information till föräldrarna
52
8
1. Inledning
Användning av mobiler och internet bland barn och unga har ökat enligt en undersökning från Medierådet, där visar det sig att internetanvändningen ökat med 10 % mellan 2006 och 2010 samt att från 2005 till 2010 har användandet av internet varje dag ökat med 15 % (Medierådet 2010). Denna statistik motiverade oss att skriva arbetet som vi sedan kopplade ihop med frågor som väckts under utbildningen. Frågor som väckts är bland annat huruvida tillgängligheten av sociala medier (internet och mobiltelefoni) i unga år ökar sannolikheten för att användas till att kränka andra ungdomar. Samt om användandet av sociala medier är i syfte att mobba skolkamrater.
Intresset för ämnet väcktes i en jämförelse mellan hur verkligheten ser ut för dagens barn och unga när det gäller mobbning och hur det såg ut för 10 år sedan när vi själva var barn. Uppfattningen var att för bara några år sedan var hemmet en frizon kränkande behandling och mobbing från skolkamrater skedde utanför hemmets dörrar, många gånger till och ifrån skolan. Väl hemma var man ensam och fri från mobbing. Ingen kunde nå en om man inte själv ville det. Detta gör att relevansen för ämnet är stort eftersom mobbningen kan döljas av eleverna på ett annat sätt nu än vad det kunde förr. Kränkande behandling kan ge uttryck i form av ord och utfrysning och så vidare. Förklaring till begreppet kränkande behandling/mobbning tas upp i litteraturgenomgången med hjälp av Olweus (1999) definitioner. I samband med mobbning genom sociala medier, så kallat digital mobbning är det inte längre någon som alltid behöver höra eller se vad som sker. Sociala medier har blivit stort och eftertraktat vilket gör att eleverna kan nås på ett eller annat sätt dygnet runt. Barnen/eleverna är sällan fria från kränkande behandling. Detta kan bero på att fler barn och i lägre åldrar har mobiltelefon och de flesta har tillgång till internet, 2010 började barn använda sig av internet när de var runt 4 år, vilket är en stor skillnad om man jämför med 2005. Då var debutåldern cirka 9 år, eftersom de yngre barnen då ägnade sig mer åt tv-tittande (Medierådet 2010). Mobbningen kan vara mer synligt på grund av
9
de öppna internet sidorna. Men samtidigt så kan det ändå ske utan att andra ser det, genom att man skickar ”privata” meddelanden som bara mottagaren kan se. Pedagoger och andra vuxna runt omkring kan vara helt omedvetna om vad som händer, eftersom de inte har tillgång till de sociala medier och/eller mobiltelefoner som barnen har. Detta kan uppfattas som ett problem, då det kan vara problematiskt att åtgärda (mobbning under dessa former) digital mobbning eftersom det är svårt att uppfatta. Mest intressant i denna undersökning är hur barnen/eleverna själva uppfattar det hela, dels de barn/elever som är utsatta och även de som utsätter andra för kränkande behandling, vad kränkande behandling innebär skrivs det om längre ner i litteratur genomgången.
1.1. Syfte
Syftet med detta arbete är att få större förståelse för hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö bland unga i samband med användningen av sociala medier och om den mobbning som finns i skolan fortsätter efter skoltiden på sådana forum. Arbetet ämnar även att göra människor uppmärksamma på vad digital mobbning innebär och vilka åtgärder som möjligen kan tillämpas. Forskning kring digital mobbning finns det lite av, vilket är en utav anledningarna till intresset att skriva detta arbete. Internet och sociala medier har många positiva sidor men det finns en baksida som innebär att barn kan fara illa. Efter detta arbete finns en önskan att människor ska få en inblick i att barn kan bli
illa behandlade både i ”verkligheten” och via internet.
1.2. Frågeställning
Den mobbning som finns på skolan, fortsätter den efter skoltid?
Hur ser mobbningen ut utanför skolan i samband med sociala medier?
Vad innebär det att mobbningens synlighet har förändrats?
10
2. Metodval och metoddiskussion
BRIS och Friends är två organisationer som spelar en viktig roll för barn i det svenska samhället. Här kommer en bakgrund i vad de arbetar med, på så sätt blir det lättare att förstå arbetet och varför vi valt att ta hjälp av dem.
BRIS är en ideell organisation som arbetar med utsatta barn och unga genom att ge råd och stöd. De vill få de unga i samhället att börja prata med vuxna. Man planerar verksamheten utifrån barn och ungas behov. BRIS anser sig vara en länk mellan barn, vuxna och samhället. Barn och unga kan ringa dit, chatta eller maila med dem som jobbar där (www.BRIS.se 2011-09-23).
Friends är en organisation som arbetar med att stoppa mobbningen. De utbildar och hjälper skolor och idrottsföreningar. Deras vision är att skapa ett samhälle där barn och unga kan växa upp tryggt och jämlikt. De arbetar långsiktigt genom att ge utbildning och rådgivning till vuxna och barn genom att ge dem kunskap och skapa engagemang hos dem (www.friends.se 2011-09-23).
Av denna anledning gjordes ett val att använda sig utav dessa två till arbetet i form av att utföra intervjuer. Dessa intervjuer gjordes via mail med Friends medan det skedde via skype med BRIS samt kompletteringar med mail. Ejvegård menar att intervjuer fungerar bäst när man vill tala med experter och få fram ren fakta (Ejvegård 2003).
Metoden som valdes att användas för undersökningen av eleverna i årskurs fem och sex på tre skolor var anonyma enkäter. Genom enkäter kan man nå många personer, de är dessutom skriftliga och på så sätt lättare att bearbeta (Ejvegård 2003). Man vet också att alla man gett ut enkäter till får samma frågor, vilket gör det lättare att jämföra svaren och då få fram ett resultat som kan användas (a.a.). Att barnen skulle vara anonyma var för att de skulle kunna svara så ärligt som möjligt på frågorna och på så sätt känna sig trygga. En sådan här enkätundersökning valdes att göras med barnen för att få en inblick i hur barnen själva uppfattar mobbning utanför skolan. Enkäter är bra när man vill få
11
fram olika attityder, smak och åsikter (Ejvergård 2003). Vi kommer även att gå in på hur vidare skolan kan hantera och arbeta med kränkande behandling via internet.
Vi har på detta sätt använt oss av en kvantitativ metod. Vi har samlat in empiri och sedan sammanställt detta på ett statistiskt sätt med hjälp av stapel diagram. Vi ansåg att detta var det bästa alternativet eftersom det kan blir känsligt att använda sig av intervjuer med barn och deras mobbningssituation. Genom enkäter fick vi en överblick i hur alla barn ser mobbning via internet.
12
3. Urval, genomförande och
forskningsetiska överväganden
Under detta kapitel behandlas det urval vi valt att basera undersökningen på, samt anledningen till urvalet av det som undersökts. Även forskningsetiska övervägande kommer att tas upp med utgångspunkt från de fyra huvudkraven inom forskningen.
Det har gjorts undersökningar som visar att mobbning i digital form utmärker sig bland unga, mest bland de barn som går i de senare åren på mellanstadiet och början på högstadiet. Enligt Hanel och Trolley (2010) har Patchin och Hinduja i en undersökning kommit fram till att de som gick i årskurs åtta var både mobbare och offer. Eleverna blev själva utsatta för kränkande behandling och gjorde samma sak mot någon annan. De elever som däremot gick i årskurs sex var antingen mobbare eller offer. Det visade sig även att det i årskurs sju fanns en övergång mellan dessa fenomen (Hanel & Trolley 2010). Dunkels (2007) skriver att när man är yngre handlar det mest om att spela spel på internet, medan när man kommer upp i årskurs sex börjar det handla mer om att kommunicera med andra via internet (Dunkels 2007).
3.1. Urval och genomförande
Enkätundersökningen har genomförts på tre olika skolor i två olika årskurser; årskurs fem och sex. Två av skolorna ligger i samma kommun och den tredje skolan ligger i grannkommunen. Skolorna är olika stora och skiljer sig mycket från varandra. Den ena
13
skolan ligger i ett litet samhälle på landsbygden, den andra skolan ligger bredvid en högstadieskola och den sista ligger i en by avskilt. För att få ett så stort urval som möjligt samt kunna göra en statistisk undersökning finns tre skolor med. Årskurserna för undersökningen är fem och sex eftersom det är där eleverna använder sig av internet och mobiltelefoner. Under delar av utbildningen har det observerats att det finns en användning av mobiltelefoni och internet i de lägre årskurserna också, men inte i lika stor utsträckning som i årskurserna fem och sex.
3.2 Forskningsetik
Som utgångspunkt för arbetet användes de fyra huvudkraven inom forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa beskrivs i texten nedan samt ges förklaringar på vilket sätt kraven tillgodosetts (Vetenskapsrådet 2002). De fyra kraven meddelades till elever, lärare samt målsmän antingen skriftligt eller muntligt vid mötet med dem.
Genomförandet av enkätundersökningen påbörjades genom utgivandet av ett informationsblad till målsmän för eleven, där fanns information om vilken typ av frågor som användes samt vad undersökningen skulle användes till. Kontaktuppgifter till oss fanns med på informationsbladet där målsmän kunde vända sig om de hade frågor eller synpunkter angående undersökningen. På de olika skolorna fick eleverna information om vad projektet handlade om. På så sätt berördes informationskravet, vilket innebar att deltagarna fick information angående vad projektet skulle handla om och vad som krävdes av dem för att de skulle vara med (Vetenskapsrådet 2002). Samt att de fick den information de behövde för att kontakta oss om de hade frågor eller dylikt. Enkätundersökningen ägde rum i klassrummen, så att eleverna kunde ställa frågor direkt till oss om de undrade något. Direkt efteråt samlades enkäterna in så inga utomstående fick kontakt med resultatet, vilket även står med i informationskravet. Ingen tvingades delta i undersökningen eller att lämna in enkäten. Detta fanns med som ett krav,
14
samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när som helst eller inte vara med från början. Deras beslut ska inte få en negativ påverkan på personen i fråga (Vetenskapsrådet 2002). Ute på de olika skolorna som nämnts i urval och genomförande informerades deltagarna att inga namn skrivs i arbetet, eller vilken skola de gick på. Här berördes konfidentialitetskravet där det bland annat står att åtgärder måste göras så att det blir svårt för utomstående att identifiera deltagarna. Nyttjandekravet påpekades hela tiden för deltagarna i klassrummen. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som lämnas in får endast användas inom forskningen (Vetenskapsrådet 2002). Detta uppmärksammades eleverna på både innan enkätundersökningen startade samt så gav vi dem en påminnelse innan vi lämnade klassrummet.
15
4. Litteraturgenomgång
4.1. Centrala begrepp
Dan Olweus (1999) definierar mobbning med att det finns tre beteendemönster som behövs för att beskriva en mobbnings situation, dels måste personen ha ett negativt och elakt beteende, detta beteende kan ske både vid enstaka tillfällen eller upprepas och pågå under en längre tid. Det tredje mönstret är när detta sker i en relation där det finns obalans mellan parterna. Alla tre beteendemönster är viktiga i Olweus (1999) definition av hur mobbning utmärker sig (Olweus 1999). Vi skulle vilja problematisera det Olweus (1999) säger angående att det negativa beteendet kan ske en gång och kallas för mobbning, går det att kalla det mobbning om det sker vid ett tillfälle? Den här frågan väckte stort intresse hos oss och denna fråga ställs även i enkätundersökningen för att se vad barnen tyckte. Man kan i ren frustration när man är ovän med någon eller blir arg säga något dumt en gång. För oss är detta inte mobbing utan vi anser att det måste ske flera gånger alltså ett upprepande beteende mot en eller flera personer. I boken Cyber bullying (2008) yttrar man sig annorlunda i jämförelse med Olweus (1999), Kowalski m.fl. (2008) menar att vanligtvis sker inte mobbning bara en eller två gånger, det är något som upprepas under en längre tid. Ibland kan det vara svårt för vuxna att veta ifall detta beteende har skett en eller flera gånger, barn är oftast bra på att dölja mobbning och anmäler inte alltid om de blivit utsatta eller har sett mobbning. Men Kowalski m.fl. (2008) anser att det är viktigt att försöka fastställa om ett beteende är en engångsföreteelse, eller om det är ett mönster av ett fortsatt beteende (Kowalski m.fl. 2008).
16
Olweus (1999) menar att det finns en mobbning som består av slag, sparkar, hotelser, kommentarer och skällsord, denna mobbning kallas direkt mobbning. Detta är en mobbning som man kan ta på och som oftast syns för andra. Olweus (1999) menar även att det finns indirekt mobbning som utmärker sig i form av utfrysning, bli baktalad, att man inte får vara med och att man på något sätt hindras från att få vänner (a.a.). Denna mobbning syns inte alltid för omvärlden utan sker i ”tystnad”. Den indirekta mobbningen utförs oftast av flickor medan den direkta oftast sker bland pojkar. Den direkta mobbningen är inte endast fysisk vilket innebär att den mobbningen även kan komma fram via digital mobbning. Enligt Kowalski m.fl. (2008) så menar Aftab att det finns en viss begreppsförvirring när det gäller den indirekta och den direkta mobbningen inom sociala medier, båda dessa mobbningsfaktorer kan förekomma. Hon drar även en intressant slutsats mellan den direkta mobbningen och den digitala ”genom ombud” eller indirekt mobbning. Hon definierar direkta attacker som att han/hon skickar meddelandet direkt till någon annan, medan mobbning genom ombud innebär att människor omedvetet eller medvetet hjälper till att mobba offret. Med detta menar hon bland annat att på vissa sidor kan man anmäla någon om de har skrivit något olämpligt eller mobbar någon. Den som mobbar kan ha retat upp offret tillräckligt mycket för att offret ska skriva något elakt/hatiskt tillbaka till mobbaren. Mobbaren anmäler sedan detta och får den som är ansvarig för sidan att radera offrets sida/konto, vilket gör att denna blir en omedveten hjälpare till mobbning (Kowalski m.fl. 2008).
4.1.1. Traditionell och digital mobbning
Den vanliga skolgårdsmobbningen förekommer fortfarande regelbundet, men idag upplever barn en ny variant av mobbning. Den digitala mobbningen som har gjorts möjlig på grund av att tekniken har gjort stora framsteg, både inom internet och mobiltelefoni. Denna typ av mobbning definieras som kränkande behandling via e-mail, i chattrum, på hemsidor, via sms eller bilder till en telefon (Kowalski m.fl. 2008). Den digitala mobbningen gör att barnen kan känna sig mobbade upprepade gånger på grund
17
av att offret kan läsa e-mail eller sms flera gånger om (a.a.). Det visar på att den digitala mobbningen är en sorts mobbning som kan förekomma när du är hemma och är i trygghet. Det finns inte längre någonstans att vara säker på och komma ifrån det. Även Dunkels (2009) skriver om detta, hon säger att nätmobbningen följer offret var det än går eftersom internet och mobiltelefoner gör oss mer anträffbara.
Det finns mycket forskning om den traditionella mobbningen, bland annat både hur man kan upptäcka traditionell mobbning och hur traditionell mobbning kan förebyggas. Däremot finns det inte så mycket forskning om den digitala mobbningen. Dunkels (2009) konstaterar att forskare försöker föra över resultaten från den traditionella mobbningen till den digitala utan att reflektera över det (Dunkels 2009). Detta har visat sig vara inkorrekt. Det finns skillnader och de är motsatser till varandra, det som anses vara vanligt i den traditionella mobbningen är ovanligt i den digitala. Den traditionella mobbningen kan du se, den är direkt till någon, mobbaren har oftast en dålig relation till lärare och kamrater, oftast är det en till fem personer som är inblandade och det är möjligt för vuxna att ingripa i denna mobbning. Medan den digitala mobbningen oftast är anonym, personen i fråga har en bra relation till lärare, rädd att förlora vissa av de förmåner de har. Denna mobbning kan involvera flera 100 personer och det är inte lika stor möjlighet för vuxna att ingripa (Hanel & Trolley 2010). Skillnaderna som forskarna går igenom kan skilja sig från gång till gång, men detta är de största skillnaderna.
Eftersom den digitala mobbningen oftast är anonym innebär det att man kan bli mobbad hela livet utan att veta vem det är som kränker en. Dunkels (2009) menar att det inte finns något tvivel om att mobbning sker via internet. Hon menar att alternativen som finns på internet kan ha gjort att mobbningen ökat. Man behöver inte direkt möta någons reaktioner på det man skriver eller gör på internet. Det finns inget som tyder på att denna mobbning är varaktigare, djupare eller allvarligare än den traditionella mobbningen (a.a.). Dunkels (2009) menar att när digital mobbning förekommer så vet mobbaren vem offret är eftersom de flesta kontakter sker i miljöer där man kan identifiera varandra. På så sätt blir det lättare för mobbaren att kränka någon anonymt eftersom man kan skapa olika konto där det inte fram kommer att ”jag är jag”. Genom gratis tjänster så som MSN Messenger och Facebook har det öppnats upp möjligheter till att använda sig utav olika identiteter. Internet är samtidigt en frihet för många människor, bland annat på grund av att det har öppnats en arena där människor kan uttrycka sina tankar och åsikter. Förutom mobbningen så är denna arena också något
18
negativt då det innebär att människor kan fara illa av viss information eftersom det finns en enormt stor publik, men publiken är inte alltid oändlig eftersom att det måste finnas ett intresse (Dunkels 2009).
4.1.2. Ängeln, den som är ute efter makt, de elaka tjejerna
och den oavsiktliga mobbaren
Det är oftast den man minst anar som mobbar utanför skolan. Den som är vän med läraren, har bra betyg och så vidare (Hanel & Trolley 2010).
Det finns olika potentiella anledningar till varför internetmobbare gör som de gör. Det kan handla om att de vill ha hämnd för sig själva eller andra, att de inte förstår skadan i deras beteende, mobbarna kan ha en uppfattning om att de är en rolig aktivitet men det kan även vara ett sätt att hävda makt och få tillfredställelse, för att få uppmärksamhet eller framstå som tuffa och/eller coola. Det finns fyra olika ”personer” som mobbar; Ängeln som vill ha hämnd, den som är hungrig efter makt, de elaka tjejerna och den oavsiktliga mobbaren (Hanel & Trolley 2010). Dock så behövs det mer fakta angående dessa kategorier anser Hanel och Trollely (2010) (a.a.). Kowalski m.fl. (2008) har förklarat de olika kategorierna med hjälp av Aftab. Ängeln som vill ha hämnd är en person som i verkligheten är populär bland lärare, har bra betyg och så vidare men som blivit utsatt för mobbning eller känner någon som blivit utsatt och vill därför hämnas. Den som är hungrig efter makt är enligt Aftab den som mest liknar den ”vanligaste” mobbaren på skolgården där hans eller hennes önskan är att utöva kontroll, makt och auktoritet över andra. De elaka tjejerna är de tjejerna som även i skolan är taskiga och kan använda sig av den indirekta mobbingen och sedan fortsätter de med detta när de kommer hem. Den oavsiktliga mobbaren är inte medveten om att den gör det, den tänker sig inte för när den skriver att den då utsätter någon annan för kränkande behandling (Kowalski m.fl. 2008).
19
4.2. Hur utmärker sig ett offer eller en mobbare
För att skolan eller hemmen ska kunna hantera digital mobbning behöver man veta hur de barn/elever som blir utsatta eller utför mobbning beter sig så man kan börja agera mot det. I boken Cyber kids, Cyber bullying, Cyber balance har författarna gjort en guide till hur man kan se olika tecken på barn som är offer eller mobbare (Hanel & Trolley 2010). Offren blir ofta arga eller frustrerade efter att ha använt datorn, han/hon undviker diskussioner om användningen av datorn, visar ångest över meddelande eller e-mail, ändrar humör eller slutar använda datorn. Det finns även känslomässiga uttryck så som han/hon blir deprimerad, arg eller rädd speciellt efter användandet av datorn. Personen kan även undvika vänner, skola eller andra aktiviteter. De kan uppleva känslomässig stress (till exempel bli utåtagerande) när det kommer till relationer både online och offline. Mobbaren undviker även den att prata om användningen av dator, men personen blir orolig när han/hon inte får använda datorn, överdriver användandet, använder olika konto som kanske inte är deras, stänger ner program och låter inte vuxna titta på skärmen när han/hon sitter där (a.a.).
4.3. Former av mobbingsituationer via internet
Man kan använda sig av olika former av mobbning via internet. Bland annat:
”Glödande”: Olika meddelande där man använder aggressivt och vulgärt språk. Språk som för en dialog till en ny nivå.
”Trakasserier”: Upprepande gånger skicka kränkande meddelanden.
”Digitalförföljning”: När man vill få en person att bli rädd för sin egen säkerhet. ”Förtal”: Sprida rykten om en person för att förstöra dennes rykte eller
vänskapsförhållanden, ett sätt att trycka ner någon.
20
information om någon. Som sedan kan spridas vidare.
”Outing”: När man vill offentliggöra någon annans information, hemligheter eller pinsam information och/eller bilder.
”Lura”: Man lurar någon att man är deras vän för att få ut information och sedan delar det med andra.
”Uteslutning”: Man lämnar någon utanför vilket innebär att denne inte längre får vara med i internet kommunikationen (Hanel & Trolley 2010).
4.4. Olika forum
I detta avsnitt kommer en kort förklaring om de olika forumen på internet, för att ge en grund att utgå i från. Samt för att få en förståelse var barn och unga infinner sig på internet och vad de olika sidorna innebär. Vi kommer att utgå ifrån Dunkels (2009): Vad gör unga på nätet? Enligt Dunkels (2009) så finns det kompisprogram där vi bland annat kan räkna in MSN Messenger. MSN är ett av de första forumen som barn stöter på när de vill koppla bort sig från familjen och skapa sig ett annat umgänge för en stund. Här kan barnen se vem som är uppkopplad och kan på så sätt prata med varandra på olika sätt. De kan till exempel skicka filer, skriva meddelande, prata i mikrofon och se varandra i webbkamera. Man kan inte ta kontakt med någon när som helst, kontakten är ömsesidig. Du har kontroll över vem du vill prata med genom att du kan blockera vissa personer och på så sätt dölja att du är kontaktbar (Dunkels 2009). På bekostnad av tv-tittande ökar användningen av internet och på internet handlar det mer om kommunikationen inom de sociala nätverksajterna, vilket gör att mail och chatt minskat. (Medierådet 2010).
Det finns även nätgemenskaper som Dunkels (2009) tar upp i sin bok. Där bland annat Lunarstorm, Facebook och Bilddagboken räknas in. Dunkels (2009) utgår från Lunarstorm som är en webbplats där man kan ta kontakt och möta andra på olika sätt. På Lunarstorm finns det olika sätt att uttrycka sig på som är snarlika med verkligheten, man kan till exempel skriva i en dagbok, poesibok eller kompisbok. Kompisboken
21
innebär att ens kamrater kan skriva några rader om personen i fråga (a.a.). Bilddagboken nu mera kallat Dayviews är en sajt där du lägger upp bilder, samt att du kan skriva något under bilden. Beroende på om du har din sida där du lägger upp bilder öppen eller stängd så kan både utomstående och kamrater kommentera dina bilder. Nuförtiden använder sig både barn och vuxna mer av Facebook, som är en sajt som används av människor över hela världen. På Facebook kan du skriva i personers loggar men även skicka privata meddelande, lägga upp bilder och så vidare. Du kan länka till olika webbsidor och kan på så sätt få fram olika budskap. Du kan anpassa din sida så endast de du accepterat att bli vän med ser din sida, men du kan även ha allt öppet för alla.
4.5. Koppling till skolan
Elever som blir mobbade utanför skolan anser att de får betydligt mindre hjälp av människor runt omkring (Olweus 1991). Därför anser Olweus (1991) att det är viktigt att vidta effektiva åtgärder mot denna mobbning (a.a.). Detta tyder på att det inte bara är mobbningen i skolan som det måste läggas vikt på, mycket av den mobbning som sker via internet sker när man är i hemmet. Enligt vår undersökning är det inte många som sett att en annan elev blivit kränkt i skolan via sociala medier. Men enligt Olweus (1991) finns det en starkt band mellan den mobbning som sker i skolan och som sen sker på vägen till och från, de elever som blir mobbade i skolan brukar även vara de elever som blir mobbade på vägen dit (a.a.). På så sätt blir det lättare att börja i skolan, att vidta åtgärder redan där då är det viktigt att inte bara involvera de utsatta, mobbarna och offren, det är viktigt att alla på skolan är med i målgruppen (Olweus 1999). Man ska utgå ifrån att utveckla en inställning och ett sätt att tänka som minskar omfattningen av mobbning i helhet på skolan. För att genomföra detta kan man använda sig av tema dagar eller motsvarande, där hela skolan gemensamt kan bygga på något tillsammans. Att det inte enbart är något som sker i de specifika klassrummen (a.a.). När man ska koppla ihop skolan och hemmet skriver Olweus (1999) att det är viktigt att skolan och
22
hemmet har samma förhållningssätt till mobbning så att de tillsammans kan nå de önskade resultaten (a.a.)
4.6. Åtgärder för digital mobbning
I boken ”Cyber bullying” (2008) skriver man att ett viktigt första steg för att genomföra ett effektivt program som förebygger digital mobbning är att noggrant bedöma problemet. Det innefattar till exempel att eleverna får fylla i ett anonymt frågeformulär om mobbning på skolan. I detta frågeformulär ställer man frågor som rör digital mobbning, detta för att få en inblick i hur mycket digital mobbning som förekommer bland eleverna. Vidare skrivs det att lärare måste prata med sina elever om hur man beter sig mot andra på internet. För att lärarna ska kunna göra detta effektivt så är det möjligt att de behöver en viss utbildning om digital mobbing och barns användning av sociala medier (Kowalski m.fl. 2008). Till exempel en utbildning som skolan utformar.
4.7. Uppmuntra till anmälning av digital mobbning
Eleverna måste göras medvetna om att det finns stödjande personal tillgänglig som de kan vända sig till ifall de upplever traditionell mobbning eller digital mobbning och att dessa vuxna kan hjälpa dem med deras problem. Ett sätt är att sätta upp en ”avlämningslåda” där elever kan välja att anmäla mobbningen anonymt. Blanketterna för anmälning bör också innehålla en sektion som handlar om digital mobbning, detta för att kunna ge eleverna möjligheten att rapportera denna typ av mobbning. Anmälningarna handlar inte bara om det som händer de själva, utan även om det som de har sett händer andra elever (Kowalski m.fl. 2008).
23
4.8. Sammanfattning av teori
Ovan har vi förklarat vad olika forskare säger om mobbning och digital mobbning, i detta kapitel sammanfattar vi definitioner och teorier. Dessa definitioner och teorier har hjälpt oss att forma frågorna samt analysera resultatet av undersökningen i analyskapitlet. Vi börjar med att förklara Olweus (1999) definition av mobbning, sedan nämns det vad Kowalski (2008) säger angående åtgärder på internet som även får oss att komma in på det Dunkles nämner om anonymitet.
Som en definition av mobbning används Olweus (1999) förklaring av hur mobbning utmärker sig. Om kränkande behandling måste ske en eller flera gånger för att det ska ses som mobbning. Ovan presenteras vad andra sagt angående detta. Vår definition av detta är att det måste hända mer än en gång samt pågå under en längre tid. Olweus (1999) definition hjälper oss att analysera en av våra enkätfrågor som eleverna svarat på. Vi har analyserat utifrån oss själva, elevernas åsikter samt vad Olweus (1999) säger, för att se vad eleverna ansåg om denna definition. En stor del av vår undersökning handlar om hur man kan hantera digital mobbning kopplat till skolan. Vad eleverna har att säga om den digitala mobbningen samt vad BRIS och Friends menar i samband med detta. Två teorier har hjälpt oss analysera de resultat vi fått in från eleverna, BRIS och Friends angående hur skolan kan möta den nya mobbningsformen. Kowalski (2008) menar bland annat att det är viktigt att bedöma mobbningen via sociala medier och att lärare är i behov av en viss utbildning i barns användning utav dessa. För oss användes detta som ett perspektiv som hjälpte oss att begränsa den delen av arbetet som handlar om åtgärder på internet så det inte blev för stort. Vidare använde vi oss av det Kowalski (2008) säger; man måste uppmuntra eleverna till att anmäla digital mobbning, att de måste veta att det finns personal som kan hjälpa dem med deras problem (Kowalski m.fl. 2008). Vi har använt den sista teorin genom att ta fram sådant som är viktigt ur undersökningen och koppla det till resultatet, sållat ut de som passat ihop med teorin för att inte spinna iväg. På samma sätt har Dunkels (2009) teori om anonymitet på nätet använts, teorierna menar bland annat att mobbingen inte behöver vara synlig längre.
24
Den går att göras anonymt till exempel via sms eller privata meddelanden på en internetsajt (Dunkels 2009).
25
5. Resultat
I denna del redovisas enkätsvaren, det är 106 elever som har deltagit i undersökningen. För att sammanställa resultatet börjades det med att sammanställa svaren flickorna för sig och pojkarna för sig. Detta gjordes för att se ifall det fanns någon märkbar skillnad mellan dessa två grupper, det gjorde det inte. Därför gjordes det istället en stor sammanställning där även stapeldiagram av resultaten gjordes för att lättare få en överblick i hur det såg ut. Där efter delades resultatet upp i fyra olika kapitel, ett kapitel om sociala medier där man får en inblick i elevernas användning av dessa. Ett mobbnings kapitel där man får en inblick i om eleverna ser något på internet, vad som skrivs och hur ofta de anser att kränkande behandling förekommer. I kapitlet åtgärder på internet får vi svar på frågan om det finns något som eleverna anser kan göra för att minska mobbningen på internet. Sista kapitlet handlar om BRIS och Friends där skriver vi om de resultat vi fått fram när vi ställt olika frågor.
5.1. Sociala medier
På frågorna angående den tekniska aspekten svarade alla som deltog. Enkätundersökningen som genomfördes gjordes för att få en inblick i hur barnens användning av sociala medier såg ut. Om det var något som de använde sig av dagligen och hur användningen i så fall såg ut.
26
1-5 timmar/vecka: 50, Mellan 5-15 timmar/vecka: 49, Mer än 15 timmar/vecka: 9 Till denna fråga anser vi att ett av svarsalternativen skulle ha omformulerats, mellan 5- 15 timmar är ett ganska stort omfång.
Nej: 13 stycken, 1-5: 89 stycken, Fler än fem: 4 stycken.
Här ville vi få oss en uppfattning om hur många som hade sådana sidor, var det majoriteten som vi trodde? Eller skulle det visa sig att de flesta inte hade någon sådan sida?
Är du medlem på någon internet sida där du har kontakt med andra användare? (t.ex. Lunarstorm & Facebook)
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Nej 1-5 stycken Fler än fem stycken
Hur mycket använder du dig av internet?
0 10 20 30 40 50 60 Aldrig 1-5 timmar/ vecka Mellan 5-15 timmar/ vecka Mer än 15 timmar/ vecka
27
Vidare frågades eleverna om de har något konto på internet där man inte kan se deras identitet.
Ja, ett konto: 29 elever, Ja, flera konto: 21 elever, Nej, 56 elever.
Denna fråga ställdes till eleverna som en ”mjukstart” dels för att inte direkt komma in på mobbningen, då vi anser att detta är ett känsligt ämne, men också för att få en uppfattning om hur många av eleverna som faktiskt har anonyma konton.
Anonymt: 26 stycken, Man kan se att jag är jag: 15 stycken, Både och: 15 stycken.
Om du någon gång har utsatt någon för kränkande behandling/mobbning via sociala medier, gör du det då anonymt eller kan man se att du är du?
0 5 10 15 20 25 30
Anonymt Man kan se att jag
är jag
Både och Har du något konto på Internet där man inte kan se att du är du?
0 10 20 30 40 50 60
28
Här delar vi uppfattningen om att det skulle vara intressant att ha en följdfråga som ger information om varför de som mobbar anonymt väljer att göra de? Istället för att visa vem man är.
5.2. Mobbning
Här analyseras resultat av mobbnings frågorna, vissa av frågorna har en koppling till sociala medier och andra inte. Först kommer de frågor som inte rör sociala medier att redovisas.
I teoridelen nämns att vi anser att man måste bli kränkt mer än en gång för att det ska anses som mobbning. En fråga som ställdes till eleverna i de olika skolorna handlade om detta.
1 gång: 14 elever: 2-5 gånger: 65 elever, Fler än 5 gånger: 26 elever.
Det hade varit intressant att få reda på varför eleverna tycker som de gör, till exempel varför tycker de 65 elever att det ska ske mellan 2-5 gånger? Vad har de för resonemang?
Hur många gånger anser du att man behöver bli kränkt för att det ska anses som mobbning?
0 10 20 30 40 50 60 70 1 gång 2-5 gånger Fler än 5 gånger
29
En annan fråga berörde mobbning som sker utanför sociala medier var:
Har inte blivit utsatt: 75 stycken, någon/dem i klassen: 17 stycken, någon på skolan: 11 stycken, personer utanför skolan 8 stycken.
Här är det fortfarande 106 elever som har svarat trots att det finns 111 olika svar. Anledningen till detta är att det fanns elever som blev utsatta både i skolan och utanför, därför fyllde de i två svarsalternativ. Resultatet på denna fråga var klart positivt då det framkom att 75 elever inte har utsatts för någon kränkande behandling, men det finns dock fortfarande de som är utsatta. En del elever blir utsatta i klassen, skolan och utanför.
För att gå över till frågorna som berör mobbning via sociala medier visas här resultatet av frågan:
Om du blir utsatt för mobbning vem är det då som mobbar?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 Har inte blivit utsatt Någon/dem i klassen Någon på skolan Personer utanför skolan
30
Mobbning via internet: 93 stycken, Mobbning via sms: 13 stycken.
Här kan man tyda att majoriteten anser att mobbning via internet är det som förekommer mest, detta kan bero på att eleverna rör sig mest på internet.
När vi ställde frågan om eleverna anser att mobbning förekommer under skoltid via sms fick vi följande svar:
Nej: 85 elever, Ja, 3 elever, Sällan: 21 elever.
Anser du att mobbning förekommer under skoltiden via sms?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Nej Ja Sällan Ofta
Vilken typ av mobbning tror du förekommer mest?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
31
Med tanke på att det råder mobiltelefonförbud på de skolor som besöktes var detta ett överraskande resultat, eftersom 24 elever upplever att mobbning förekommer via sms.
Inte alls: 97 stycken, Ofta: 7 stycken, Mycket ofta: 2 stycken.
Vi förklarade för eleverna att sociala medier gäller både internet och mobiltelefoni. Därför hade vi med tanke på föregående fråga, trott att resultatet skulle vara lägre under svaret (inte alls).
Ja: 5 stycken: Nej: 10 stycken, Oftast: 6 stycken, Vet inte: 83 stycken. Om det förekommer mobbning på skolan, är det då samma
personer som blir mobbade efter skoltid via sociala medier?
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Ja Nej Oftast Vet inte
Ser du ofta att skolkamrater blir illa behandlade via sociala medier?
0 20 40 60 80 100 120
32
De flesta svarade att de inte visste om de som blev mobbade i skolan även blev det när de kom hem via sociala medier. Denna fråga kunde eventuellt ha ställts på ett annat sätt, som till exempel: Om du blir mobbad i skolan blir du det då efter skolan också via sociala medier, eller Om du utför mobbning i skolan, mobbar du samma person via sociala medier?
När vi frågade om de sett mobbning på internet och vilken typ av mobbning det var som förekom, svarade endast 84 elever på frågan. 44 svarade kommentarer om utseendet och 31 svarade kommentarer om upplagda bilder.
Det fanns även ett alternativ där man kunde skriva i annat, på det alternativet fick vi följande svar:
Vet ej (flera elever svarade så) Kanske hur man är
Kanske familjen eller släkten Det är olika
Kanske om släkt och familj Det kan vara allt möjligt Var man kommer ifrån
Kommentarer angående någons animerade gubbe på en sajt Och ibland om någon är sur skriver dom öppet taskiga saker Tillexempel hatar ni ___ så tryck gilla (Facebook)
Två elever svarade att det kan handla om släkt och familj vi tolkar detta som att någon säger något elakt om personens familj. En elev förklarade att det förekommer kommentarer angående någons animerade gubbe, att det handlar om en hemsida där du skapar en gubbe där ingen ser att du är du och man använder sig av påhittade namn på hemsidan. På hemsidan förekommer ändå kränkande och elaka beteenden, men det behöver inte vara något personligt eftersom man oftast inte vet vem personen är bakom den animerade gubben. Vilket innebär att det är gubben man kritiserar, även om det sitter en riktig person bakom gubben.
33
5.3. Åtgärder på internet
Vi valde att ställa frågan till eleverna om det finns något man kan göra för att minska mobbningen på internet. Det var inte många elever som svarade på frågan, detta kan bero på att de inte upplevt någon mobbning på de olika sidorna, eller att de inte kommer på något sätt som kan minska mobbningen på nätet.
Av 106 elever var det 81 som svarade. Av de 81 som svarade på frågan var det 29 som skrev vet inte, vilket innebär att 52 har svarat på frågan. De elever som svarade hade många intressanta svar och många av svaret innefattar vuxnas hjälp. Vilket gör det ännu viktigare för vuxna att läsa denna undersökning. Här redovisas svaren från några av de elever som svarat.
Inte skriva vem man är på såna man inte måste göra. På de man måste vet jag inte.
Kanske visa de vuxna vad man skriver eller säga till att dem skriver taskiga saker till en själv.
Någon kan komma till skolan och prata om det
Man kan be sina föräldrar sitta inloggad på sin Facebook eller något annat
Inte prata med folk man inte känner
Man ska kunna anmäla om någon har gjort nåt dumt
Ha strängare regler på hemsidor
Att ens föreldrar kollar tillexempel Facebook lite då och då
Skriva till personen som mobbar och hjälpa den som blir utsatt
Tänka på vad man skriver
Man kan ha många vuxna på hemsidan som hjälper folk med mobbning
Man kan ha många vuxna personer som jobbar på sidan som är inloggade ofta och kollar om något händer och göra så att man inte kan vara helt anonym.
Stänga av dem från hemsidan
Bättre säkerhet tillexempel på Facebook att man inte kan säga fula ord
34
Man kan försöka uppmuntra barn och ungdomar att anmäla de som mobbar
5.4. BRIS och Friends
BRIS och Friends fick svara på samma frågor (se bilaga 2). Detta för att få så utförliga svar på våra frågor som möjligt, samt se ifall svaren skiljs åt på något sätt och om de har olika svar på några frågor vill vi kunna jämföra svaren med varandra. Här nedan kommer resultaten från intervjuerna, frågor som tas upp anses av oss vara viktiga, dels för att de kopplas samman med resultaten från enkätundersökningen, våra frågeställningar samt till litteraturen. Detta redovisas i analysen.
En fråga var om mobbningen ökat sedan sociala medier blev en del av vardagen. BRIS svarade att de inte visste, att det inte finns någon direkt undersökning om detta och att de inte trodde det hade ökat. Friends svarade liknande om att det inte finns några undersökningar. Men att man kunde anta att det sker fler kontakter mellan elever även efter skoltid och att dessa dessvärre kan innebära fler kränkningar. Det fanns heller inga undersökningar på om mobbning via sociala medier mest sker under skoltid eller efter skolans slut. En annan fråga vi har valt att fokusera på är vilken typ av mobbning det är som förekommer via sociala medier. Friends har gjort en skolstartsundersökning där det framkom att taskiga mail, inlägg eller sms är den vanligaste formen. BRIS hade ingen aning om vilken typ av mobbning som förekom mest. De menade däremot att man kunde konstatera att bilder är centrala i vardagen online i allmänhet och i synnerlighet när det gäller kränkningar; en ny förutsättning som kommer med internet. Vi valde att fråga om anonymiteten på internet. Om mobbningen oftast är anonym eller om offret vet vem mobbaren är. Friends nämner sin skolstartsundersökning där det visat sig att närmare 60 % av barn och unga mellan 14 och 16 vet vem som kränker dem via internet. BRIS däremot menade på att det kunde räknas som anonymitet överlag eftersom man möts skärm mot skärm och inte ansikte mot ansikte.
35
Friends gav flera tips angående hur pedagoger kan arbeta med denna typ av mobbning. Bland annat att som vuxna är vi alltid förebilder, även på nätet, vara närvarande, ha en dialog även om inget hänt och inkludera kränkningar via internet i likabehandlingsplanen, en plan som finns på alla skolor men kan se olika ut. En sak som var viktig var att man som pedagog ska kunna se bortom tekniken att kränkningar i stort sett inte är ett tekniskt problem utan ett mellanmänskligt. Skaffa sig kunskap inom området, exempel på vad du som pedagog redan kan göra imorgon. Friends tipsade även om två böcker där det finns tips på hur skola och vuxna kan arbeta med frågor kring nätet. BRIS gav också tips på vad man kunde göra, de menade på att man ska ge utrymme till diskussioner kolleger emellan men även mellan barn. Samt skaffa sig kunskap inom området precis som Friends tog upp.
36
6. Analys av sociala medier
Enkätundersökningen visar att alla som deltog i undersökningen använder sig utav internet. Frågan som handlade om eleverna hade någon sida på internet där man inte kan se att det är dem, svarade cirka hälften av dem att de hade sådana konton. Vi tror att om någon väljer att vara anonym på en sida så innebär inte detta att personen ifråga utför kränkande behandling eller mobbning. Till exempel så kan det anonyma kontot användas för att obemärkt vara inne på kamraters sidor för att ”snoka runt”.
På grund av detta så ställde vi även frågan ”Om du någon gång har utfört kränkande behandling via sociala medier, gör du det då anonymt eller kan man se att du är du?” Här fick vi endast in 56 svar, vilket innebär att cirka hälften inte svarade alls. Detta beror på att när undersökningen ägde rum så upptäckte eleverna att det inte fanns något svarsalternativ som menade på att man inte utförde denna typ av mobbning. Men utifrån denna fråga kan man tyda att majoriteten som svarade utför mobbning via sociala medier anonymt, vilket gör att man tydligt ser hur mobbningen ser ut utanför skolan i samband med sociala medier. En av anledningarna till att det görs anonymt kan bland annat vara det som Dunkels (2009) säger, man behöver inte möta någons reaktion på det man skriver till någon över internet (Dunkels 2009). Därför blir det lättare att kränka någon. Trots detta resultat så visar en skolstartsundersökning som Friends bifogade till oss via vår intervju att nära 60 % av barn och unga mellan 14 och 16 vet vem som kränker dem via nätet. BRIS menar att även om mobbaren och offret känner varandra blir kränkning via internet ändå anonymt på ett visst sätt, i och med att man möts skärm till skärm och inte ansikte mot ansikte.
37
6.1. Analys av mobbning
Utifrån våra resultat så svarade majoriteten precis så som vi tänkte på frågan angående hur många gånger man behöver bli kränkt för att de ska anses som mobbning. Att en kränkande behandling måste ske flera gånger för det ska ses som mobbning. Detta tyder på att Olweus (1999) teori i detta fall inte stämmer överens med det resultat som vi har fått från eleverna. En anledning till att de svarade så kan vara att de flesta anser att man lätt kan slänga ur sig något dumt mot en vän, en gång och på så vis inte kalla det för mobbning. Det kan ske i ett samband med ett bråk där man i stundens hetta säger något dumt, personen kan vara din kompis och en stund senare kan man bli sams igen. Som presenteras i resultat delen svarade endast 14 av 106 elever att det räckte med att man blev kränkt en gång för att det skulle kallas mobbning. Enligt oss kan detta bero på att de själva blivit illa behandlade en gång, men kanske av olika personer. Låt oss säga att någon är på väg till skolan och får en kommentar angående sin frisyr, på första rasten får denne samma kommentar från någon helt annan person och innan skolan är slut har ytterligare en person kommenterat frisyren. Personerna som behandlat denne illa, kanske inte känner varandra. Detta är ett exempel som gör att vi tror att några elever har svarat att det räcker med att någon kränker dig en gång för att det ska kallas för mobbning.
Att det inte var fler elever som blev utsatta för kränkande behandling förvånade oss. Men det kan vara så att människor i allmänhet mest ser de elever som är utsatta eller utsätter någon för kränkande behandlig, och därför anser att det finns mycket mobbning. Men det kan även vara egna erfarenheter som påverkar oss. Det framkommer även i resultatet att det fortfarande finns elever/barn som blir utsatta och som man måste jobba med.
Det visade sig att eleverna antog att den mobbning som förekom mest var den via internet. Varför det är så här tror vi kan beror på att de flesta elever inte använder sina mobiler sinsemellan utan det är oftast till familjemedlemmar men det kan även bero på att i de skolor vi har utfört enkäten är användandet av mobiltelefoner förbjudet. Enligt Medierådet (2010) visade det sig att bland 12-16 åringar var det 80 % som använde sin
38
mobil dagligen och 62 % som var inne på internet dagligen (Medierådet 2010). Enligt vår undersökning sker kränkande behandlig mest via internet, även om det är något de bara antar så kommer ju antagandet någonstans ifrån. Om man kopplar det till Medierådets undersökning så är oddsen högre att kränkande behandling via sms borde vara det svarsalternativ som flest elever trodde på eftersom 80 % av barn och unga använder sig av mobiltelefonen dagligen.
När vi analyserade svaren på frågan om eleverna ofta såg någon skolkamrat bli illa behandlad via sociala medier var det 97 elever som svarade att de inte alls såg det. Det fanns elever som ville ha ett svarsalternativ till på denna fråga och ett förslag var ibland. Det kan bero på att eleverna ser det ibland men inte så att de skulle vilja påstå att det var ofta. Statistik på hur många som blir kränkta på internet varierar i olika undersökningar till exempel i Medierådets undersökning (2010) framkom det att 9 % av unga upplever att någon behandlat dem illa via internet eller mobilen. Medan i den senaste undersökningen som Friends har gjort visar att fyra av tio barn och unga har blivit kränkta på nätet eller via mobilen (Cox 2008).
Majoriteten svarade även här att de inte visste om de var samma person som blev mobbad i skolan för att sedan bli det via sociala medier när han/hon kom hem. Detta kan bero på att de inte såg det och även om de såg det, reflekterade de inte över om det var någon som de sett bli kränkt på skoltid. Göran Englund (2011) har nämnt motsatsen till detta i sin kandidat uppsats. Där skriver han att det i stort sett är samma barn som mobbar i skolan och som gör det på nätet. Det visar sig att de som är mobbade på nätet även är det i skolan. Vilket gör att det finns ett starkt samband mellan nätmobbning och
traditionell mobbning
(http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25574/1/gupea_2077_25574_1.pdf Englund 2011-10-06). Men egentligen är det svårt att få fram information angående hur många som är utsatta för kränkande behandling på internet eftersom alla inte anmäler eller säger det till någon vuxen (Hanel & Trolley 2010). Här är ett exempel om vad det innebär att mobbningens synlighet har förändrats, i skolan ser andra elever det och kan anmäla det medan på internet behöver ingen se det och på så sätt anmäls det inte.
Vilket är det som förekommer mest: kommentarer i samband med upplagda bilder eller kommentarer på utseende, var en fråga som ställdes. Resultatet visade att många inte visste vad som var vanligast men det framkom även egna alternativ på annat som kunde
39
sägas/göras på internet för att kränka någon, detta redovisas i resultat delen. Vi vill koppla detta till svaren från undersökningen med BRIS och Friends, som sagt har Friends gjort en undersökning på vilken kränkning som förekommer mest. I den undersökningen visade det sig att det var kränkningar bestående av taskiga inlägg, mail eller sms som förekommer mest. Vilket styrker det som eleverna sagt i sina alternativ. En elev svarade:
Till exempel hatar ni ___ så tryck gilla (Facebook)
Det är ett inlägg som kan få personen att känna sig mycket kränkt. Detta är ett exempel på att synligheten har förändrats. Här kan en person få med sig flera hundratals personer bara genom att skriva en rad. På skolgården är det inte lika lätt att få med sig lika många personer. Vi tror att detta som Friends och våra enkätsvar kommit fram till, beror på att det är här eleverna befinner sig på sidor där det är lätt att göra inlägg eller skicka i väg ett snabbt mail. Detta är också ett exempel på att nu finns det fler möjligheter och sätt att utföra mobbning på. BRIS tog däremot upp bilderna i deras svar. De menade att bilderna är centrala i livet överlag, oavsett om det handlar om mobbning eller en kärleks relation. Bilder är ett bra sätt för att uttrycka sig. Varför 31 elever svarade att de trodde det handlade om upplagda bilder tror vi beror på att det är lätt att bara slänga iväg en kommentar på en upplagd bild och sedan gå därifrån.
6.2. Analys av åtgärder på internet
I undersökningen fanns det en fråga där eleverna skulle skriva om de hade någon idé om vad man kan göra för att minska mobbning på internet. Det var inte många som besvarade denna fråga, vi tror att detta kan bero på att de inte hade upplevt någon mobbning på de olika sidorna. Vad som däremot framkom i vårt resultat var att eleverna hade som förslag att vuxna skulle ha bättre överblick om vad som sker på de olika sidorna. Här är ett bra exempel på vad eleverna anser att både skolan och allmänheten kan göra för att hantera den digitala mobbningen. Detta har också framkommit i en
40
undersökning som heter ”Koll på nätet” som är gjord av Friends. Där ville vart femte barn som deltog ha bättre vuxennärvaro på internet (Cox 2009). Vuxennärvaro syftar bland annat till att de vuxna finns på hemsidorna men även att de finns fysiskt närvarande när eleverna använder datorerna. Både Friends och BRIS betonar att det är viktigt att skaffa sig kunskap om sociala medier, Friends menar även att det finns något du kan göra redan imorgon, till exempel skaffa en Facebookprofil, be om en rundvandring i World of Warcraft (ett datorspel). Allt för att skaffa sig kunskapen om barns användning av sociala medier och på så sätt bli mer medvetna om att den digitala mobbningen finns. Detta betonar även Kowalski (2008) i sin bok ”Cyber bullying”, vuxna behöver en viss utbildning om digital mobbning och barns användning av sociala medier (Kowalski m.fl. 2008).
I undersökningen var det en elev som skrev att ”Man kan försöka uppmuntra barn och ungdomar att anmäla de som mobbar”. Detta är något som är viktigt, att barn faktiskt vågar ta steget att anmäla, vare sig det handlar om traditionell eller digital mobbning. För att barn ska våga anmäla menar Kowalski (2008) att det är viktigt att de görs medvetna om att det finns stödjande personal som barnen kan vända sig till, vilken mobbningsform det än handlar om. Och att dessa vuxna kan hjälpa dem med deras problem (a.a.).
41
7. Slutsats
Vår slutsats av arbetet är att alla elever som genomfört undersökning använder internet. Mer än hälften av eleverna hade anonyma konton, men det framkommer inte riktigt när och på vilket sätt de använder dessa konton. Av de som hade anonyma konton kunde man tyda att majoriteten kränkte andra via sociala medier. Överlag är det ingen som vet om det är samma person som blir mobbad i skolan även blir det efter skolan. Vår slutsats av detta är att de inte är medvetna om det på grund av de anonyma kontona. Olweus (1991) skriver att det oftast är samma person som blir utsatt i skolan som blir det på hemvägen och av den forskningen så anser vi att den mobbningen som sker i skolan kan uppmärksammas och i bästa fall åtgärdas, men den efter skoltid blir inte lika lätt att jobba med då ingen ser den (Olweus 1991).
En av våra teorier stämde inte överens med våra egna tankar och inte heller elevernas. Majoriteten svarade att kränkande behandling behövde ske vid upprepande tillfällen för att det ska ses som mobbning. Den mobbning som eleverna ansåg förekom mest via sociala medier var den via internet. Samtidigt var det många i undersökningen som inte sett någon annan bli kränkt via sociala medier. Det finns många olika sätta att kränka någon på internet, förutom kommentarer via bilder eller kommentarer angående någons utseende. Genom kommentarer via bilder kan det handla om att man lagt upp en bild på sin sida som någon sedan skriver elaka kommentarer om. Eller att någon lägger upp en bild på någon annan i syfte att kränka personen på bilden. Vi fick många skrivna svar om flera olika sätt hur man kan kränka någon. Vi fick även många skriftliga svar angående åtgärder mot mobbning via sociala medier. Blanda annat visade det sig att eleverna vill ha fler vuxna som infinner sig på de olika sidorna.
Våra frågeställningar var:
Om det finns mobbning på skolan, fortsätter denna mobbning efter skoltid? I stora drag kan man i vår undersökning tyda att de flesta som deltog inte visste ifall det var samma person som blev utsatt för mobbning efter skoltiden. De flesta
42
eleverna hade inte ens sett skolkamrater bli illa behandlade via sociala medier. Vi har inte i heller hittat någon litteratur eller undersökning som behandlar denna fråga. Detta är något som vi tycker är märkligt eftersom att vi anser att det skulle vara viktigt att få reda på om mobbning som sker i skolan fortsätter när eleven kommer hem. Bara för att den traditionella mobbningen förebyggs innebär inte detta att eleven slutar att bli mobbad eller kränkt. Mobbningen kan lätt övergå till att ske via sociala medier eftersom att internet och mobiltelefoni gör oss mer anträffbara.
Hur ser mobbningen ut utanför skolan i samband med sociala medier?
I litteraturgenomgången under olika forum ger vi exempel på hur barn kan använda sig av olika sajter. På dessa sajter finns det många olika sätt man kan använda sig av för att kommunicera med andra. Till exempel skriva medelanden till någon öppet på deras sida som alla kan se, eller skicka privata medelanden. Tyvärr så medför alla dessa sätt att möjligheten att utsätta eller utsättas för mobbning ökar. Förutom de olika sajterna kan man utifrån vår enkätundersökning med eleverna rent generellt tyda att mobbning via de sociala medierna oftast sker anonymt. Till skillnad från den traditionella mobbningen som sker i skolan, där det inte går att mobba/kränka någon anonymt.
Vad innebär det att mobbningens synlighet har förändrats?
Anonymiteten som nämns ovan är inte bara något som kommit fram ur vår undersökning utan även något som det skrivs mycket om i litteraturen. Det är något som gör att mobbningen ser annorlunda ut men även att det innebär att synligheten har förändrats. Barn kan kränka någon utan att offret vet vem det är som kränker den. Om du kränker någon via internet eller mobil så behöver du inte se personen du kränker, vilket gör det lättare att kränka någon annan. De internetsidor man är registrerad på kan man logga ut ifrån, men du är fortfarande kontaktbar när som helst på dygnet.
Hur kan skolor hantera den digitala mobbningen?
Det finns många sätt som skolan kan hantera den digitala mobbningen på den största aspekten som både framkom av BRIS, Friends och litteratur är att pedagoger och lärare ska sätta sig in i fenomenet. Ha en öppen diskussion mellan pedagogerna samt
