Analys av Projektet Sandvargen utifrån ett läslustperspektiv

”Zackarina gick ut. Hon sa ingenting, men hon tänkte. Arga och ledsna tankar”. I början av kapitlet blir Zackarina ledsen när pappan inte vill att hon ska hjälpa honom med disken. Hur tycker ni de skulle ha löst problemet? Fundera i grupper och spela upp scenen för varandra med ett annat bättre slut (Bilaga A:5).

Gör samma sak som i övningen ovanför, men rita scenen i serieform i stället (Bilaga A:5).

Välj en scen ur boken (ur det lästa avsnittet eller ur tidigare avsnitt) som du/ni tycker särskilt mycket om. Arbeta i grupp och spela upp scenen för övriga klassen. Du kan också välja att berätta scenen i ritade bilder (Bilaga A:6).

Gör ett pärlhalsband tillsammans i klassen, där varje pärla symboliserar var och en av er. Eller gör ett eget pärlhalsband med personer (utanför klassen) som betyder mycket för dig. Använd dig gärna av stenar istället för riktiga pärlor och lägg stenarna som i en ring. Skriv personens namn/bokstav på stenen och färglägg/rita det du kopplar ihop den personen med. Det kan exempelvis vara en särskild färg eller en symbol etc. Fota av bilden och gör en utställning av era bilder (Bilaga A:6).

I intervjuerna med lärarna beskriver två lärare att de arbetat med två olika textuppgifter: en berättelse om resan till första besöket på Trampolin och en bokrecension av boken Sandvargen. Då dessa uppgifter handlar om att skapa något nytt tolkas de som den femte fasen.

Utifrån vår analys ur ett läsförståelseperspektiv kan vi påvisa att Projektet Sandvargen har erbjudit en mängd olika tillfällen för eleverna att möta och förhålla sig till texter. I mötet med texterna skapas förutsättningar för eleverna att bygga föreställningsvärldar (Langer, 2005:23). På så sätt skapas sammanhang och mening, vilket gynnar läsförståelsen (Langer, 2005:29). Utifrån Schmidt och Jönssons modell (2017:1) baserad på Langers fem faser konstaterar vi att undervisning som innefattar arbete med flera av dessa faser skapar goda förutsättningar för ökad läsförståelse.

4.6 Analys av Projektet Sandvargen utifrån ett läslustperspektiv

Vi har analyserat Projektet Sandvargens olika delar, handledning och intervjuerna med lärarna utifrån fyra områden som är viktiga för att skapa läslust enligt Johansson och Hultgren (2017:2). Det fjärde området i denna modell handlar om elevernas egna läsning, ett område som inte ingått i projektet. Skolverket (2016a:8) lyfter vikten av att undervisningen skapar intresse och engagemang och därigenom upplevs som meningsfull av eleverna. Vi har därför valt att ersätta det fjärde området i modellen med engagemang och intresse. Det fjärde området handlar om att analysera huruvida Projektet Sandvargens olika delar, handledning

och intervjuerna med lärarna visar på positiva effekter i form av engagemang och intresse hos eleverna.

4.6.1 Läsargemenskaper

Analysen visar att första besöket på Trampolin, Tekalaset och handledningens samtalsfrågor och uppgifter skapar många möjligheter att bygga läsargemenskaper. Under första besöket på Trampolin blev eleverna delaktiga och medskapande i dramat och i skapandet av Sandvargens hem. Tekalaset med författarbesöket gav eleverna möjligheten att samtala med boken Sandvargens författare Åsa Lind om texter. Arbetet med högläsning och handledningens samtalsfrågor och uppgifter skapar många varierande sociala textsammanhang genom läsning, skrivande, samtalande och lärande (Jönsson, 2007:49).

Utifrån ett multimodalt perspektiv drar vi slutsatsen att Projektet Sandvargen skapat möjligheter till upplevelser där sammanhang kring både textens innehåll och elevernas egna erfarenheter har skapats (Widhe, 2017:1–2). Under det första besöket på Trampolin skapas gemensamma upplevelser. Dessa upplevelser är både indirekta genom högläsningen och direkta genom exempelvis drama. Eleverna får gestalta sina upplevelser genom estetiska uttryckssätt såsom skapande med sand och multimodalt textskapande. Vår slutsats är att arbetet med de estetiska uttryckssätten skapar motivation till läsning (Widhe, 2017:7).

4.6.2 Estetisk läsning

Intervjuernas resultat visar att lärarna arbetar med estetisk läsning (Rosenblatt, 2002:41). De läser med inlevelse och dramatiserar textens innehåll för att möjliggöra upplevelser för eleverna. Handledningens samtalsfrågor möjliggör olika kopplingar mellan textens innehåll och elevernas erfarenheter. Genom detta skapas möjligheter för eleverna att identifiera sig med textens karaktärer (Westlund, 2017:55). Utifrån det vidgade textbegreppet kan första besöket på Trampolin och Tekalaset tolkas som estetisk läsning då det handlar om upplevelser och kopplingar mellan textens innehåll och elevernas erfarenheter.

4.6.3 Textsamtal

Intervjuernas resultat visar att lärarna använder sig av textsamtal på två olika sätt: för att synliggöra läsförståelsestrategier samt för att göra kopplingar mellan elevernas erfarenheter och textens innehåll. Handledningens samtalsfrågor utgår från textens innehåll och möjliggör därmed olika kopplingar mellan texten och elevernas erfarenheter. Samtalsfrågorna skapar även möjligheter för diskussioner.

4.6.4 Engagemang och intresse

Resultatet visar att samtliga lärare är överens om att projektet haft en positiv inverkan på elevernas läslust och läsförståelse. Samtidigt uttrycker de att det är flera faktorer som inverkar på läsförståelsen, vilket även forskningen visar (Johansson & Hultgren, 2017; Westlund, 2017). Analysen av handledningen visar att samtalsfrågorna och uppgifterna är

meningsskapande och skapar därmed förutsättningar att gynna både elevernas engagemang och intresse. Om undervisningen utgår från handledningen gynnas elevernas meningsskapande genom de olika uttryckssätten (Andersson, 2014:207; Borgfeldt, 2017:100). Vår slutsats av detta är att intresse och engagemang skapas om undervisningen upplevs som meningsfull (Skolverket, 2016a:8). Intervjuernas resultat visar dock att lärarna endast har arbetat med estetiska uttryckssätt i klassrummen i en begränsad utsträckning. Med utgångspunkt i det resultatet konstaterar vi att handledningens potential inte utnyttjats av lärarna.

Utifrån vår analys av Projektet Sandvargen ur ett läslustperspektiv drar vi slutsatsen att kombinationen av följande punkter har medfört positiva effekter på elevernas läslust, engagemang och intresse:

– de estetiska upplevelser eleverna fick under det första besöket på Trampolin och Tekalaset – de läsargemenskaper som första besöket på Trampolin, Tekalaset och handledningens och

uppgifter skapat möjligheter för

– den estetiska läsningen eleverna deltagit i under första besöket på Trampolin, Tekalaset och i klassrummen under lärarens högläsning

– samt textsamtalen som uppkommit spontant i klassrummen under högläsningen och i arbetet med handledningens samtalsuppgifter.