Handledningens samtalsfrågor och uppgifter

Vi har inte funnit någon hänvisning till läroplanen (Skolverket, 2011) i Projektet Sandvargens handledning. Vår slutsats är att referenser till läroplanen skulle underlätta lärarnas arbete med handledningen samt styrka de metoder som handledningen baseras på. Andersson (2014:202) menar att lärare inte har tillräcklig kompetens att bedöma elevers lärande genom estetiska uttryckssätt. Lärare väljer därför att låta elever arbeta med mer traditionella uttryckssätt som text och tal.

4.1.5 Handledningens samtalsfrågor och uppgifter

I vår dokumentanalys har vi identifierat och kategoriserat handledningens samtalsfrågor och leka-och-skapa-uppgifter (som vi i det följande kallar för uppgifter). De samtalsfrågor och uppgifter som finns i handledningen kommer även att återkomma i vår analys av resultaten från intervjuerna samt de analyser som avser projektets mål.

Handledningens samtalsfrågor utgår från textens innehåll och möjliggör kopplingar mellan texten och elevernas erfarenheter. Genom samtalsfrågorna skapas möjligheter för eleverna att identifiera sig med textens karaktärer. Vi ser detta som estetisk läsning (Rosenblatt, 2002:41) eftersom eleverna ges möjlighet att använda egna erfarenheter för att tolka texten. Det möjliggör i sin tur att eleverna kan identifiera sig med textens karaktärer och händelser (Westlund, 2017:55). Exempel på en sådan samtalsfråga är: “Zackarina känner sig inte behövd i det här kapitlet. Har du känt likadant någon gång?” (Bilaga A:5). Vi uppfattar att detta handlar om att ge eleverna möjlighet att förstå och sätta sig in i andra individers känslor och perspektiv. Genom textsamtalen turas eleverna om att tala och lyssna på varandra, ett demokratiskt arbetssätt. Vår slutsats är att eleverna genom textsamtalen både lär sig om sig själva, om sina klasskamrater, okända människor och varelser samt den omgivande världen. Detta hävdar Rosenblatt (2002:210–211) en förutsättning för att elever ska kunna utvecklas till goda demokratiska medborgare.

Det sociokulturella perspektivet syns även i handledningens samtalsfrågor och uppgifter som gör eleverna delaktiga i sociala och kommunikativa sammanhang (Säljö, 2014:307). Handledningens samtalsfrågor och uppgifter möjliggör för eleverna att använda flera olika språk och uttryckssätt för att kommunicera (Säljö, 2014:301–302). Genom diskussioner och samtal synliggörs elevernas olika erfarenheter och tolkningar vilket ger dem möjligheter att utveckla nya kunskaper och perspektiv (Säljö, 2014:307). Flera av handledningens samtalsfrågor och uppgifter lyfter fram elevernas olikheter med fokus på hur dessa olikheter

berikar gruppen och ses som en tillgång. Som exempel: “Alla är bra på olika saker. Vad är ni bra på i klassen? Och hur kan ni hjälpa varandra?” (Bilaga A:5).

Vi tolkar att de samtalsfrågor och uppgifter som är kopplade till kapitlet Zackarinaspråket (Bilaga A:4) handlar om att utforska tal- och skriftspråk på olika sätt. Högläsningen i kombination med dessa samtalsfrågor och uppgifter möjliggör att elevernas förståelse för språkets uppbyggnad utvecklas och fördjupas, något som Elwén (2017:6) och Fast (2008:86) också betonar.

Utifrån ett läsförståelseperspektiv förutsätter handledningens samtalsfrågor och uppgifter att eleverna är aktiva till exempel genom att lyssna och samtala. Läraren är tänkt att fungera som bryggan mellan eleverna och texten (Elwén, 2017:6). I handledningen beskrivs att dess samtalsfrågor och uppgifter ska fungera som tips och inspiration samt utvecklas och anpassas till den aktuella läraren och elevgruppen. Det möjliggör för läraren att modellera för eleverna hur denne gör för att förstå texter (Jönsson, 2007:238). Eleverna får sedan arbeta individuellt, i mindre grupper och i helklass med de uppgifter som handledningen innehåller. På så vis kan eleverna genom ett kooperativt lärande arbeta och utveckla sin läsförståelse. Successivt kan eleverna sedan överta ansvaret för läsförståelsestrategierna ​(Westlund, 2013:277–278). Undervisning av lässtrategier kan riskera att bli en färdighetsträning i strategianvändning därför är det viktigt att undervisningens fokus är texternas innehåll (Westlund, 2013:296). Vi konstaterar att handledningens samtalsfrågor och uppgifter har ett tydligt fokus på textens innehåll. Utifrån vårt lärarperspektiv skapar textsamtalen och uppgifterna möjlighet för läraren att bedöma elevernas läsförståelse genom att eleverna får förklara hur de tänker kring och tolkar texten (Westlund, 2013:296, 298).

Utifrån ett läslustperspektiv har vi i dokumentanalysen identifierat fyra olika områden som är viktiga för att skapa läslust: läsaregemenskaper, estetisk läsning, textsamtal och väcka elevernas engagemang och intresse. Dessa fyra områden kommer vi att använda som analysverktyg när vi senare analyserar Projektet Sandvargens delar, handledning och intervjuerna med lärarna utifrån ett läslustperspektiv (se sidorna 66–67).

Handledningens uppgifter möjliggör skapande genom olika uttryckssätt, till exempel text, färg, form, drama, musik och foto. Utifrån Vygotskijs fantasi- och kreativitetsteori (1995:13) drar vi slutsatsen att handledningens uppgifter låter eleverna skapa någonting nytt utifrån sina tidigare erfarenheter samt de erfarenheter som de skapat utifrån högläsningen och samtalen om texten. Det är detta som Vygotskij (1995:13) kallar för fantasi. Fantasi anses vara något som expanderar våra erfarenheter och det finns ett känslomässigt samband mellan fantasin och verkligheten. Vår analys visar att handledningens samtalsfrågor och uppgifter skapar möjligheter för eleverna att uppleva detta samband. Sambandet möjliggörs genom eleverna lever sig in i karaktärernas känslor och perspektiv, utan att själva ha upplevt dessa situationer.

Vi ser att handledningens uppgifter ger eleverna möjligheter att uttrycka sig multimodalt, genom en mängd olika resurser och uttryckssätt. Med utgångspunkt i detta gynnar arbete med handledningens uppgifter elevers meningsskapande och textskapande (Borgfelt, 2017:96, 100). Handledningens multimodalitet erbjuder även eleverna att uttrycka sina kunskaper genom olika resurser (Borgfeldt, 2017:96). Vi har utgått från Liberg et al.:s (2007:9) resonemang om att människor är multimodala i sitt lärande, att de olika uttryckssätten både interagerar med och bygger på varandra. Vår analys visar att handledningens uppgifter innehåller en mängd olika uttryckssätt som möjliggör detta. Slutsatsen av detta är att elevernas lärande gynnas genom variationen av uttryckssätt.

Dokumentanalysen visar att uppgifterna möjliggör arbete med olika estetiska uttryckssätt som kan medföra att elevernas kunskaper sätts in i nya perspektiv. Till följd av detta kan arbetet med estetiska uttryckssätt ge eleverna en fördjupad förståelse och synliggöra kunskaper som annars skulle vara osynliga (Boberg & Högberg, 2014:77; Widhe, 2017:1–2). För att dessa positiva effekter ska kunna uppstå behöver undervisningen skapa möjligheter till upplevelser och sammanhang kring textens innehåll och elevernas egna erfarenheter (Widhe, 2017:1–2). Vår analys visar att handledningens uppgifter skapar förutsättningar för detta, exempelvis genom följande uppgifter:

Att göra ingenting. Hur svårt kan det vara? Gå ihop två och två. En får vara Zackarina och en får vara Sandvargen. Försök att göra ingenting så länge som det går. Ta tid. Vad hände? Hur kändes det? Utmana varandra i klassen (Bilaga A:3).

Zackarina har hittills i boken upplevt många olika känslor. Arbeta i grupp och låt alla deltagare börja med att skriva ner minst fem ord för olika känslor som Zackarina har upplevt eller som ni själva känt när ni läst boken. Välj ut några av orden och bygg mänskliga statyer som gestaltar känslorna (som ett slags stillastående charader). Kan resten av klassen gissa vilken känsla ni föreställer? (Bilaga A:4).

Vi tolkar att dessa uppgifterna möjliggör meningsskapande genom olika estetiska uttryckssätt (Andersson, 2014:207). Utifrån denna tolkning drar vi slutsatsen att det är viktigt att undervisningen upplevs som meningsfull för att kunna skapa intresse och engagemang hos eleverna (Skolverket, 2016a:8). Dokumentanalysen påvisar att arbete med handledningens samtalsfrågor och uppgifter möjliggör meningsskapande och utvecklar elevernas språkliga och kognitiva förmågor vilket medför positiva effekter på läsförståelse och läslust ​(Westlund, 2017:59).