Länsstyrelsen har grovt jämfört innehållet i planeringsunderlagen och de nationella målen. Det finns ett komplext förhållande mellan ett underlag och dess koppling till en förändring av sam- hället så att målen nås. Samhällsplaneringens väg att nå målen är att gå via översiktsplanering. Den fysiska planeringen kan endast hantera det som styrs och vägleds via översiktsplanen. Där- utöver krävs det många åtgärder och många aktörer som i samspel agerar för att nå målen. Läns- styrelsen beskriver ett mål eller delar av ett mål på ett bra sätt i underlagen, även om underlagen inte kan påverka målet i sin helhet.
Avvägningen mellan allmänna intressen i ÖP
Kommunens uppdrag är att ta fram en översiktsplan som vid dess genomförande ska leda till hållbar utveckling. Den fysiska planeringen ska bidra till att nå de nationella målen. Det skapas dock ingenting förrän vid efterföljande prövningar som genomförs t ex en företagare som söker bygglov för en ny etablering eller en fastighetsägare som söker bygglov och bygger ett antal lägenheter. Det är genom olika investeringar och åtgärder som målen får genomslag. I fysisk planering skapas förutsättningar för ett mer hållbart samhälle och kommunerna skapar en bered- skap för exploatörer som vill genomföra sina projekt. Den fysiska planeringen kan inte i sig skapa ett hållbart samhälle. Det är mestadels genom människors beteenden förändringar sker och eftersom människors beteenden inte bara påverkas av var nya bostäder, verksamheter, ser- vice, parker och infrastruktur utvecklas utan det beror också på exempelvis normer och ekono- miska förutsättningar.
På samma sätt är det för planeringen på landsbygden och det som görs för att nå de mål som berör den. På landsbygden kommer till största delen ny bebyggelse till stånd genom bygglov- givning som prövas direkt mot översiktsplanen. Vissa åtgärder är bygglovsbefriade t ex ekono- mibyggnader för jordbrukets behov såsom silos m.m. Det ställer stora krav på kommunerna att de i sina översiktsplaner ger tillräcklig vägledning som tar hänsyn till och strävar mot berörda nationella mål och att det görs bra intresseavvägningar.
REDOVISNING
20(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13
Alla mål är inte möjliga att regionalisera
Det är kommunens ansvar att planera för att ge alla invånare förutsättningar att bo i bra bostä- der, men framför allt privata aktörer som står för byggandet och ägandet av bostäder. Byggandet sker på marknadens villkor genom företags lönsamhets- och riskbedömningar. En slutsats är att de flesta målen under Bostadsmarknad och byggande i Boverkets rapport ligger på den centrala nationella nivån där ramarna för bostadsmarknadens aktörer formas, genom lagar, regler och stöd för vad kommuner, företag och bostadskonsumenter har möjlighet att göra.
Staten på nationell nivå kan antingen påverka genom lagar eller stöd i form av subventioner. Ramarna sätts på nationell nivå när det gäller exempelvis byggregler22, ekonomiska satsningar23 och subventioner för bostäder för äldre och så vidare24. Länsstyrelsens uppgift är att föra ut de nationella spelreglerna till aktörer på regional nivå, exempelvis genom att informera om och administrera stödet för trygghetsbostäder och särskilt boende. Länsstyrelsens uppgift är inte att skapa annorlunda regelverk på regional nivå.
Samspel mellan flera aktörer behövs för att nå målen
För att nå målen för Bostadsmarknad och byggande berörs flera aspekter hos alla aktörer på bostadsmarknaden, exempelvis ekonomiska incitament för fastighetsägare att bygga nytt, hur ekonomiska villkor för bostadskonsumenter och byggherrar ser ut i bankerna, hur förmedling av hyresrätter går till med mera. För att byggandet ska öka handlar det om att kommun, stat, före- tag och organisationer jobbar tillsammans i samverkan och ser sin egen del för ett ökat byg- gande. Länsstyrelsen kan ta fram underlag (exempel Bostadsmarknadsanalysen) och ordna se- minarier för att stödja kommunernas arbete med den strategiska planeringen för att fler ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och en översiktsplan. Men det är ett bidrag till kommu- nens kunskap om behov och efterfrågan, och inte något som i sig skapar det som dessa mål handlar om.
Även exempelvis utvecklingsarbetet i stadsdelar med brett utanförskap är starkt beroende av hur utvecklingen på arbetsmarknaden ser ut. Frågor som arbetslöshet, utbildningsnivå, diskrimine- ring, välfärdssystemets ersättningsnivåer och villkor är några faktorer som spelar in. Detta är faktorer inte påverkas via fysisk planering och därmed blir det inte möjligt att via planeringsun- derlag påverka denna fråga.
Projekt med flera aktörer och särskilda medel kan få stort genomslag
Länsstyrelsen i Skåne har noterat att projekt med särskilda medel och där flera aktörer ingår kan få stort genomslag. Två exempel är Stationsnära lägen och Skåne bygger. Det kan både bero på att det finns resurser att analysera mycket material och att flera aktörer ger en tydlig och samlad
22 mål: hållbara byggnadsverk, förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för
unga
23 mål: överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden
24 mål: fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boen-
deform, till exempel i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende, inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans.
REDOVISNING
21(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13
bild till kommunerna, exempelvis i Stationsnära lägen där Länsstyrelsen, Trafikverket och Reg- ion Skåne (där Skånetrafiken ingår) var aktörer.
Olika mellankommunala sammarbeten i olika frågor
Länsstyrelsen i Skåne kan konstatera att beroende på vilken fråga som är aktuell kan olika mel- lankommunala samarbeten vara aktuella. Exempelvis kan kommun X har ett samarbete i vatten- frågor med kommun Y, T och A medan samma kommun har ett samarbete med kommunen C när det handlar om bostadsförsörjning.