Nationellt mål för politikområdet Hållbar samhällsplanering och boende
Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlät- tas.
Målet för samhällsplanering
En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd - Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt
som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs
- Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas.
Mål för bostadsmarknaden
Målet för bostadsmarknaden är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efter- frågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
Mål för byggande:
- Långsiktigt hållbara byggnadsverk
- Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv re- surs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning
- En väl fungerande konskurrens i bygg- och fastighetssektorn
Politikens inriktning17:
Reformeringen av svensk bostadspolitik pågår för fullt. Syftet med arbetet är att skapa en bo- stadsmarknad där utbudet svara upp mot efterfrågan. Svensk bostadsmarknad lider av grund- läggande strukturella problem. Trots stigande efterfrågan på bostäder ökar inte utbudet på ett från acceptabelt sätt. Investeringsunderskottet på bostäder gör sig tydligt påmint nu i tider av ökande befolkningen och en stark urbanisering. Sverige har sedan början av 1990-talet endast investerat hälften så mycket i bostäder per capita som våra nordiska grannländer och vi har
16 Lag om kommunalt bostadsförsörjningsansvar 2000:1383 17 P 3. 6 sid 48.Politikens inriktning budgetområde 18
REDOVISNING
10(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13
investerat under genomsnittet inom OECS. Regeringens strategi för att minska bostadsbristen vilar på tre pelare:
1. Se över regelverket för planprocesser och hinder för som fördyrar, försvårar och förse- nar bostadsbyggande
2. Åtgärder för att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad 3. Utnyttja befintliga beståndet bättre
Tillgång på bostäder i varierande upplåtelseförmer är en förutsättning för att skapa attraktiva livs- och bosendemiljöer i alla delar av landet och på så sätt bidra till landets samlade tillväxt. Bostadsbyggandet i Sverige har under åtskilliga decennier varierat kraftigt. De ständiga fluktu- ationerna i investeringar i bostäder kostar pengar för samhället. Regeringen strävar efter att åstadkomma förutsättningar på bostadsmarknaden som långsiktigt leder till ett hållbart bo- stadsbyggande med mindre fluktuationer under de senaste decennierna. Målsättningen är att åtgärda själva orsakerna till det låga bostadsbyggandet i ställer för att med kortsiktiga åtgär- der söka åtgärda symtomen.
Regeringen avser att genomföra en rad åtgärder - Utvecklat regelverk för ett ökat bostadsbyggande
- Förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen och utveckla länsstyrelsernas roll inom bostadsförsörjningsplaneringen. Koppla ihop bostadsförsörjningsplaneringen med PBL.
- Tydliggöra sambandet mellan infrastrukturplaneringen och bostadsförsörjningsplane- ringen. Bättre samordning mellan den fysiska planeringen och det lokala och regionala tillväxtarbetet.
- Hållbar stadsutveckling och utveckling av grön ekonomi och ekosystemtjänster - Förbättrade villkor för hyresrätten
- Åtgärder för att öka utbudet av bostäder för unga och studenter - Bättre utnyttjande av befintliga bostadsbeståndet
- Åtgärder för att underlätta etableringen på bostadsmarknaden
- Hållbar utveckling av stad och landsbygd t ex utveckling av LIS områden (landsbygds- utveckling i strandnära läge där det finns möjlighet till planeringsstöd)
- Utveckla tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna - Effektivisera handläggningen av överprövade beslut.
- Översyn av hur arkitekturens, formens och designens värde kan få bättre genomslag i hela samhället
- Medborgardialog och boendeinflytande, där Boverket får i uppdrag att ta fram vägled- ningar. Detta behöver utvecklas eftersom mycket av bostadsutbyggnaden sker genom förtätning
- Förbättra förutsättningar för bostadsförsörjning i hela landet. Det är angeläget med bo- stadsbyggande även i kommuner med svaga bostadsmarknader.
- Åtgärder för att öka utbudet av bostäder för äldre t ex som ett komplement till stöd till trygghetsbostäder genomförs väglednings- och informationsinsatser till kommunerna - Se över möjligheten att ombilda befintliga lägenheter till ägarlägenheter
REDOVISNING
11(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13
- Energieffektivisering i bostäder och lokaler. Bostadsbeståndet står för en tredjedel av energikonsumtionen i Sverige. Det är en stor utmaning inom bostadssektorn att energi- effektivisera det befintliga beståndet.
Boverket är den nationella myndigheten inom området samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Dessutom ingår Lantmäteriet, Statens geologiska institut och Statens VA nämnd inom området. Politikområdet har många beröringspunkter med flera andra politikområden. Frågor om människors hälsa, miljö- och naturvård samt energi har stor betydelse för politikom- rådet. Bostadsbidragen inom den ekonomiska familjepolitiken liksom integrationspolitiken har anknytningar till genomförandet av bostadspolitiken. Anknytning har dessutom den regionala tillväxtpolitiken, det urbana utvecklingsarbetet och verksamheten inom den kommunala sektorn. Nationellt mål för politikområdet Kulturmiljön
- ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, - människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, - ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upple-
velser,
- en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhälls- utvecklingen.
Regeringen avser att genomföra en rad åtgärder - Kulturminnen
- Samhällsbyggnad
- Arkeologisk uppdragsverksamhet - Kulturarvsförvaltning och besöksmål - Tillgänglig kulturarvsinformation - Samverkan
- Regionalt kulturmiljöarbete - Bidrag till kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet är den nationella myndighet som har en sammanhållande roll i kulturmil- jösektorns utvecklingsarbete. Kunskapsuppbyggnad lyfts fram som kärnan i deras arbete och att den ska verka för att utveckla och stärka kulturmiljöarbetet och öka kunskapen och insikten om kulturarvets betydelse för människors livsmiljö.
Från den 1 jan 2014 kommer en ny Kulturmiljölag. Den hänvisar till PBL och MB - att det i dessa bägge lagstiftningar finns bestämmelser om kulturmiljö. Därigenom finns det ansvar som länsstyrelsen har inom ramen för fysisk planering avseende kulturmiljö helt inom PBL systemet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö
Samhällsplaneringens mål förtydligas även genom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Ly- delserna i God bebyggd miljö och i portalparagraferna i Plan och bygglagen samt Miljöbalken liknar varandra. De handlar om hur den byggda miljön ska utvecklas och förvaltas, också utifrån ett generationsperspektiv och för människors hälsa och säkerhet. Lagtexterna betonar miljöa-
REDOVISNING
12(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13
spekter men lyfter även in de sociala och ekonomiska dimensionerna som viktiga faktorer som ska bidra till den slutgiltiga avvägningen.
Miljökvalitetsmålet
God bebyggd miljö Plan och bygglagen (2010:900), 1 kap. 1 § Miljöbalken (1998:808) 1 kap 1 § och 3 kap 1 § Städer, tätorter och annan
bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hus- hållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Be- stämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda männi- skans frihet, främja en sam- hällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållan- den och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att männi- skans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta natu- ren väl” (MB 1 kap 1§).
”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffen- het och läge samt föreliggande behov. Fö- reträde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hus- hållning (MB 3 kap. 1§).
REDOVISNING
13(23)
2013-12-15
Dnr 400-27739-13