• No results found

Länsstyrelsen i Skånes redovisning av RB 42,

Sammanfattning

Skåne ingår, som en del av Öresundsregionen, i den största befolkningskoncentrationen i norra Europa. Skåne har Sveriges lägsta andel allemansrättsligt tillgänglig mark runt tätorterna, men den långa kusten ger möjlighet till rekreation i rika natur- och kulturmiljöer. Skåne har också Sveriges bästa jordbruksmark och värdefulla naturområden. Konkurrensen om marken i Skåne är hård och det finns alltid en avvägningsproblematik mellan olika allmänna intressen och då särskilt riksintressen när nya exploateringsområden ska fram. Länsstyrelsen i Skåne län har därför de senaste åren inriktat sina planeringsunderlag kring hushållning med mark och vatten och då särskilt kopplat till hållbar utveckling i syfte att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.

Länets kommuner är aktiva med att aktualisera sina översiktsplaner och att ta fram nya detalj- planer. Det finns en god planberedskap hos Skånes kommuner med många byggrätter i gällande detaljplaner. Länsstyrelsen har samtidigt konstaterat i sin regionala bostadsmarknadsanalys att det finns ett stort behov av hyresrätter och att ekonomiskt svaga grupper har svårt att få tag i bostäder. Det finns en stor efterfrågan på bostäder särskilt i Malmö-Lundområdet.

Skåne har mycket bra kollektivtrafik och olika krafter arbetar aktivt med mobility management och främjande av cykeltrafiken. I länet finns många städer och tätorter med god potential att förtäta i kollektivtrafiknära läge. Enligt beräkningar som gjorts kan Skånes befolkning fördubb- las genom förtätning. Behovet av att bygga på jordbruksmark finns därmed inte. Skåne har un- der de senaste fem åren konsumerat 763 ha jordbruksmark för bostäder och infrastruktur. Det är orimligt att det fortsätter. Länsstyrelsen har därför i sitt regionala åtgärdsprogram beslutat om en åtgärd som kallas ”nollvision för byggande på åkermark”: Detta krävs för att långsiktigt an- vända marken till lämpligare ändamål som t ex matproduktion, grön infrastruktur, möjlighet till vattensamlingar och bibehålla skyddsvärda kultur och naturmiljöer. Samtidigt skapas möjlighet- er i tätorterna till att behålla servicen och bibehålla bra kollektivtrafik. Länsstyrelsen har utöver detta beslutat om sju andra åtgärder inom de fem strategiska utmaningarna som finns för Skåne för att nå milljömålen; Hållbara transporter, Hänsyn till hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med mark och vattenresurser, Skydd av natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion. Det finns flera nationella mål som liknar varandra under rubriken Bebyggelse. Exempelvis är ande- meningen i God bebyggd miljö 1densamma som portalparagraferna i Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Genom att föreslå åtgärder kopplade till fysisk planering anser länsstyrelsen att det

1 Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas

REDOVISNING

2(23)

2013-12-15

Dnr 400-27739-13

finns möjlighet att gå i en riktning som strävar mot God bebyggd miljö och därmed strävar kommunernas planering mot hållbar utveckling.

Länsstyrelsen har ungefär 30 planerings- och kunskapsunderlag, där länsstyrelsen på olika sätt regionaliserat de statliga mål som är kopplade till Bebyggelse - samhällsplanering, bostadsför- sörjning, byggande och kulturmiljö. Syftet med underlagen är att stödja kommunerna i deras arbete med översiktsplanering enligt plan- och bygglagen. För flertalet av dessa nationella mål krävs det många olika åtgärder av många olika aktörer för att nå målen. Många av åtgärder an- kommer på kommunerna att genomföra, men det finns även ett stort ansvar som ligger på fas- tighetsägare och byggherrar.

En slutsats som länsstyrelsen drar kring att regionalisera nationella mål inom exempelvis områ- det Bostadsmarknad och byggande är att det inte finns möjlighet för den statliga regionala nivån att göra så många regionala bedömningar eftersom det ligger på den centrala statliga nivån att ange ramarna för bostadsmarknadens aktörer. Exempel på detta är byggregler2, ekonomiska satsningar3 och subventioner för bostäder för äldre4. Länsstyrelsens uppgift blir då främst att föra ut de nationella spelreglerna till aktörer på regional nivå, t ex genom att informera om och ad- ministrera stödet för trygghetsbostäder och särskilt boende.

Kommunens uppdrag är att ta fram en översiktsplan som vid dess genomförande ska leda till hållbar utveckling. Den fysiska planeringen ska bidra till att nå de nationella målen. Det skapas dock ingenting förrän vid efterföljande prövningar som genomförs t ex en företagare som söker bygglov för en ny etablering eller en fastighetsägare som söker bygglov och bygger ett antal lägenheter. Det är genom olika investeringar och åtgärder som målen får genomslag. I fysisk planering skapas förutsättningar för ett mer hållbart samhälle och kommunerna skapar en bered- skap för exploatörer som vill genomföra sina projekt. Den fysiska planeringen kan inte i sig skapa ett hållbart samhälle. Det är mestadels genom människors beteenden förändringar sker och eftersom människors beteenden inte bara påverkas av var nya bostäder, verksamheter, ser- vice, parker och infrastruktur utvecklas utan det beror också på exempelvis normer och ekono- miska förutsättningar.

Det finns utvecklingsbehov inom samhällsplaneringen kopplat till nationella mål. Dels behöver en inomstatlig utveckling ske kring avvägningen mellan motstående intressen dels behöver kommunerna utveckla miljökonsekvensbeskrivningen som processinstrument i översiktsplane- processen.

2 mål: hållbara byggnadsverk, förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för

unga

3 mål: överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden

4 mål: fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boen-

deform, till exempel i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende, inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans

REDOVISNING

3(23)

2013-12-15

Dnr 400-27739-13

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 Bakgrund ... 5 Uppdrag 42 enligt regleringsbrevet 2013: ... 5 Statens politik och Länsstyrelsens roll ... 6 Länsstyrelsens uppdrag att samordna staten, ge kommunerna råd och stöd samt ta fram

planeringsunderlag ... 7 Länsstyrelseinstruktionen (LI)... 7 Plan- och bygglagen (PBL) 3 kap 10 § p 2 ... 7 Miljöbalken (MB) 6 kap 20 § ... 7 Plan- och byggförordningen (PBF) ... 8 Förordningen med Hushållning med mark och vatten 3 § (HMV) ... 8 Lag om kommunalt bostadsförsörjningsansvar (KBA) ... 9 Berörda nationella mål i budgetpropositionen 2012/13:1 ... 9 Nationellt mål för politikområdet Hållbar samhällsplanering och boende ... 9 Målet för samhällsplanering ... 9 Mål för bostadsmarknaden ... 9 Mål för byggande: ... 9 Politikens inriktning: ... 9 Regeringen avser att genomföra en rad åtgärder ... 10 Nationellt mål för politikområdet Kulturmiljön ... 11 Regeringen avser att genomföra en rad åtgärder ... 11 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ... 11 Länsstyrelsens arbete med att regionalisera nationella mål ... 13 Olika metoder att framställa planerings- och kunskapsunderlag ... 14 Projekt ... 14 Uppföljning av kommunernas planläggning ... 14 Uppföljning av kommunernas PBL verksamhet ... 15 Regionalt handlingsprogram för att nå miljömålen ... 15 Tillgängliggörande av planerings- och kunskapsunderlag ... 16 Hemsidan ... 16 WKP ... 16 PBL kunskapsbanken på Boverkets hemsida ... 16

REDOVISNING

4(23)

2013-12-15

Dnr 400-27739-13

Verktyg i stat och kommundialogen kring planerings- och kunskapsunderlag ... 16 Rådgivning och stöd till respektive kommun ... 16 Generell rådgivning, kunskapsförmedling och stöd till samtliga kommuner ... 17 Kommunbesök med tema till samtliga kommuner våren 2013 ... 17 Två Stadsarkitektdagar per år ... 18 Länsstyrelsens övriga arbete med att nå nationella mål ... 18 Ekonomiskt stöd till åtgärder för att nå nationella mål ... 18 Kulturmiljö ... 18 Regionala underlag i Skåne län med koppling till ”Bebyggelse” ... 18 Analys av regionala planerings- och kunskapsunderlag ... 19 Avvägningen mellan allmänna intressen i ÖP ... 19 Alla mål är inte möjliga att regionalisera ... 20 Samspel mellan flera aktörer behövs för att nå målen ... 20 Projekt med flera aktörer och särskilda medel kan få stort genomslag ... 20 Olika mellankommunala sammarbeten i olika frågor ... 21 Region Skånes roll i att tillhandahålla regionala underlag ... 21 Slutsatser från ÖP-resan – fysisk planering och miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ... 22 Några slutsatser så här långt från projektet ... 22 Miljömålssystemet mäter inte den faktiska utvecklingen... 22 God bebyggd miljö är platsspecifikt, kontextberoende och innehåller målkonflikter ... 22 Länsstyrelsens uppgift att vägleda vid avvägning av målkonflikter ... 22 Dialogen och MKB som verktyg ... 23 Hållbar utveckling istället för God bebyggd miljö ... 23

REDOVISNING

5(23)

2013-12-15

Dnr 400-27739-13

Bakgrund

I november 2011 överlämnade Boverket till regeringen en sammanställning över vilka nation- ella mål, planer och program som har betydelse för den fysiska samhällsplaneringen5. Den visar att 21 olika politik- eller ämnesområden är av betydelse och att det finns 28 nationella myndig- heter som har ansvar inom ett eller flera av dessa områden. Till områdena hör totalt cirka 100 relevanta nationella mål, varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. Därtill kommer nationella strategier samt strategier och initiativ på EU-nivå eller internationell nivå. Boverket har i sin sammanställning delat upp de övergripande målen i fem grupper: Demografi, Bebyg- gelse, Ekonomi, Natur och miljö samt Infrastruktur.6

Boverkets arbete med att sammanställa nationella mål, planer och program visar på den bredd av olika aspekter som ska beaktas inom samhällsplaneringen. Eftersom det inom ramen för alla dessa mål finns målkonflikter och vägledningen kring hur dessa ska hanteras medför det stora svårigheter för regionala och lokala myndigheter i samband med tillämpningen av plan- och bygglagen.

Uppdrag 42 enligt regleringsbrevet 2013:

Med utgångspunkt i Boverkets rapport ”Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering” (2011:17) ska länsstyrelserna bryta ner de nationella målen, planerna och programmen till regionala mål, planer och program. Dessa regionala mål, planer och program ska utgöra ett underlag för kommunernas fortsatta planeringsarbete. Läns- styrelsernas arbete ska i första hand fokusera på de mål, planer och program som Boverket i rapporten redovisar under rubriken "Bebyggelse"7. Uppdraget, som ska genomföras efter sam- råd med det organ som inom länet har ansvar för det regionala tillväxtarbetet, ska redovisas till Boverket senast den 30 november 2013.

För att fördjupa innebörden i uppdraget har Länsstyrelsen valt att koppla uppdraget till Länssty- relsens ordinarie uppdrag med att regionalisera nationella mål samt regeringens uppföljningar i budgetpropositionen 2012/13:1 under utgiftsområde 17 och 18.

5 Boverket, 2011, Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering 6 Finansdepartementet, 2013, Budgetpropositionen för 2014

REDOVISNING

6(23)

2013-12-15

Dnr 400-27739-13