Analys av resultatet från kvalitativ studie

Användare

Nästan alla användare belyser att de föredrar självscanning för att det är smidigt då det går snabbt och är enkelt. Vad de intervjuade användarna uppger som mest bidragande till att använda självscanning är att det sparar tid och att de slipper köer, vilket stämmer överens med de fördelar flera tidigare studier beskrivit med SSTs (Amorim et al., 2016; Cassidy et al., 2015; Collier & Kimes, 2013; Meuter et al., 2003). I enlighet med teori belyser användarna andra fördelar såsom noggrannhet (Demoulin & Djelassi, 2016; Collier & Kimes, 2013; Venkatesh & Bala, 2008) och eventuella rabatter (Zeithaml, 2009; Dong, Evans & Zou, 2008; Kelley et al., 1990), men beskriver inte detta som den främsta orsaken till varför de använder självscanning. De intervjuade som är studenter värderar i jämförelse med övriga intervjuade belöning och ökad noggrannhet kring det slutgiltiga beloppet. Som de själva påpekar beror detta främst på att det leder till en ökad kostnadsmedvetenhet, vilket är en fördel eftersom de har en mer begränsad ekonomi.

En intressant aspekt som gick att tyda från de flesta användare var att de generellt har en positiv inställning till nyintroducerade teknologiska saker. Därför var de således inte motsträvande eller hade ångest för att testa nytt, vilket annars kan vara ett hinder för användning enligt teorin (Dabholkar & Bagozzi, 2002). Dock uppger de inte att viljan att testa nytt var anledningen till att de testade självscanning första gången. Förutom egenskapen nymodighet framkom ingen annan särskild personlig egenskap som drivande till individens vilja att använda självscanning. Snarare verkar användandet bero på personens livssituation såsom familj, jobb och brist på tid i vardagen.

Icke-användare

De flesta av de intervjuade icke-användarna är eniga om att självscanning är användbart. De flesta anser sig dock inte vara beroende av vad denna användbarhet innebär, såsom tidsbesparing eller att undvika trängsel och kö, vilket även teori framhäver (Amorim et al., 2016; Cassidy et al., 2015; Collier & Kimes, 2013; Meuter et al., 2003). Flertalet av de intervjuade icke-användarna är flexibla i sin disponering av tid och behöver inte handla när de är stressade eller när det är mycket folk i butiken. Vissa av de intervjuade icke-användarna handlar inte så ofta och beskriver det som anledningen till varför de inte självscannar. Exempelvis intervjuperson 1 och 3, båda är yrkesverksamma, som beskriver att de inte är dem i familjen som brukar sköta inhandling av mat. I intervjupersons 1 fall är det hans fru som brukar handla och använder sig av självscanning. Intervjuperson 4, 10 och 11 handlar helst i de butiker som ligger geografiskt nära, vilket även Visma Retail (2016) beskriver som vad som främst påverkar kundens val av dagligvarubutik. De flesta av dessa butiker erbjuder inte självscanning, varför de oftast inte har möjligheten att scanna.

Intervjuperson 7, 8, 10 och 11, samtliga studenter förutom intervjuperson 11 som är pensionär, är alla icke-användare och inte heller registrerade på tjänsten. Samtliga av dessa kan därför anses, och påpekar själva, har stor flexibilitet gällande disponering av tid gemensamt. De kan undvika att handla runt klockan 17 en torsdag eller fredag när det tenderat vara mest folk i butiken. Det kan tänkas att om eller när deras livssituation förändras kan de se större fördelar med att spara tid och därför tar steget ur vad Samuelson & Zeckhauser (1988) kallar "Status Quo" och börjar självscanna. Intervjuperson 4 och 5 är registrerade på tjänsten självscanning men uppger att de ändå aldrig använder det och förklarar det med vana och rutin.

I de fall intervjupersonerna antydde att något var extra jobbigt, såsom att be om hjälp eller att få en avstämning, kan härledas till personliga egenskaper men även social och teknologisk ångest. Exempelvis att intervjuperson 8 och 10 beskriver sin sociala ångest likt Kinard et al. (2009) och Dabholkar & Bagozzi (2002), det vill säga att det är jobbigt att tillkalla personal och dra till sig uppmärksamhet. Intervjuperson 3 och 11 beskriver teknologisk ångest genom att beskriva att det är besvärligt att lära sig hantera en ny sak och irritationen som uppstår när teknologin in fungerar. Denna känsla kan jämföras med det Liu (2012) och Meuter et al. (2003) menar om kunden har en negativ inställning till det teknologiska verktyget.

I jämförelse med tidigare litteratur på området SSTs är det dock förvånansvärt få intervjuade som belyser eller uppvisar teknologisk ångest, något som Meuter et al. (2003) och Liu (2012) beskriver som den främsta anledningen till huruvida en kund väljer att självscanna eller inte. Endast två av studiens intervjuade uppvisar små tecken på detta. Dock belyser flertalet intervjuade som tidigare nämnt en irritation kring att tekniken strular då och då. Det irritationsmoment de intervjuade beskriver kan enligt denna studie anses kopplas till att påverka upplevd användbarhet negativt, snarare än upplevd enkelhet (Demoulin & Djelassi, 2016; Venkatesh & Bala, 2008).

Samtliga icke-användare är medlemmar i någon matvarubutiks kundklubb. Alla räknar med att genom denna få tillgång till rabatter och erbjudanden, vilket de anser som en fördel. Några

intervjuade är medvetna om att vissa butiker ger särskilda erbjudanden vid användning av självscanning, men ser det i dagsläget inte som tillräcklig anledning till att börja scanna. Detta är intressant eftersom flera av de som poängterade detta är studenter, vilka kan antas ha en begränsad ekonomi.

Flertalet av icke-användarna använder snabbkassor i de butiker som erbjuder det, vilket de upplever som en motsvarighet till självscanning. Ofta beroende på att det är lång kö till de vanliga kassorna.