Tillförlitlighetsdiskussion

När en kvantitativ undersökning är genomförd ska denna uppskattas enligt vissa kriterier om denna är tillförlitlig eller inte. Perfekta mätningar är oftast väldigt sällsynta och så kallade mätfel är mer regel än undantag. Det finns två typer av mätfel som bör tas hänsyn till vilka är; slumpmässiga mätfel och systematiska mätfel. Systematiska mätfel skapar en permanent avvikelse mellan vad som avses mätas och vad som faktiskt mäts. De uppstår i datainsamlingen och kan bero på otydliga frågor eller oklara svarsalternativ. Slumpmässiga mätfel skapar tillfälliga avvikelser mellan det observerade värdet och det verkliga värdet vilket menas att resultatet skulle ändras om undersökningen genomförs en gång till, varför

resultatet inte är definitivt. Två begrepp hjälper oss att bedöma kvaliteten i en mätning med avseende till båda typerna av mätfel, dessa är reliabilitet och validitet.

Reliabilitet

Reliabilitet avser hur mycket avvikelse som finns mellan det observerade värdet och det verkliga värdet på grund av slumpmässiga mätfel. Reliabilitet kan främst fastställas då en studie genomförs med flera mätningar. Söderlund (2005) beskriver att en vanlig uppfattning om exempelvis studentuppsatser är att det är svårt att uppnå reliabilitet om man inte har fler än en mätning och att resultatet inte blir mer än bara "gissningar". Detta kan till viss del vara sant men Söderlund (2005) menar att det går att genomföra flera mätningar inom en och samma undersökning och därmed uppnå reliabilitet genom att använda flera snarlika frågor vid ett och samma tillfälle. Denna studie har inte genomfört flera mätningar, men den har genomgått en pilotstudie där enkäten blev reviderad flera gånger för att se till att den slutliga mätningen speglar det vi avsåg med studiens frågeställningar.

Från början hade enkäten fler frågor för respektive variabel och hypotes, just för att säkerhetsställa reliabiliteten (Söderlund, 2005). Dessa bantades dock ned för att inte enkäten skulle bli för lång och riskera att begränsa svarsfrekvensen. Söderlund (2005) antyder att om varje teoretisk variabel ska mätas med flera frågor blir konsekvensen att respondenten drabbas av tung börda och blir irriterad under förloppet. Flera alltför lika frågor kan dock leda till att respondenten tappar fokus och att kvaliteten i svaren minskar, vilket innebär en viktig balansgång som bör tas hänsyn till. Av den anledningen har vi tagit bort frågor kring vissa variabler, vilket således kan ha påverkat reliabiliteten negativt. Detta är något vi varit medvetna om i analysen. Enkätens reliabilitet har fastställts genom Cronbach's α i enlighet med Chen et al. (2009). Nunally (1978) menar att om Cronbach's α är större än 0,70 kan variablerna antas ha hög reliabilitet. Variablerna i denna studie har samtliga ett alfa större än 0,70 och anses därmed ha god reliabilitet.

I enkäten hade det varit intressant att ha en fråga där respondenterna tillfrågades om de har en eventuell intention till att använda självscanning framöver. Användningen i denna studie kan endast analyseras och svara på respondenternas hittills erfarenhet av självscanning och hur mycket de anser använt självscanning fram till tidpunkten för besvarandet av enkäten.

Validitet

Validitet avser i vilken utsträckning ett mått är befriat från både slumpmässiga och systematiska mätfel. Söderlund (2005) uttrycker det som huruvida enkäten avser det som studien egentligen avser att mäta. Att försöka uppnå validitet handlar om att studien strävar efter att avbilda verkligheten. Innehållsvaliditet kan säkerhetsställas genom att frågornas innehåll överensstämmer med det innehåll i den teoretiska variabel som studien avser att mäta. Begreppsvaliditet handlar om skattningen av resultatet från en mätning, där det finns olika ansatser för att skatta resultatet. Nomologisk validitet är den mest vanliga ansatsen där utgångspunkten är befintlig teori som säger hur en viss variabel förhåller sig till andra variabler inom samma teori. Det handlar om att redan utarbetade samband ligger till grund för skattningen, i detta fall hypoteser. Således skattas varje variabel i relation till en annan och därför kan slutsatser dras om resultatet.

Nomologisk validitet anses mest överensstämmande med tillvägagångssättet i denna studie, då dess validitet säkerhetsställs genom att enkäten är utformad i enlighet med tidigare studiers mått och tillvägagångssätt i den utsträckning det gått (Demoulin & Djelassi, 2016). Vi är medvetna om att en fråga om intention hade öppnat för en analys av framtida beteende. På grund av att vi inte hade personlig kontakt med respondenterna i enkäten hade vi dock inte kunnat få en uppfattning om de blev tillfälligt påverkade av enkäten. Därmed kan de i sådana fall endast ha ansett sig ha intention men ingen faktiskt intention. Därför är hittills användande och deras sammanlagda erfarenhet ett mer reellt mått att jämföra de drivande faktorerna emot.

Studiens urval har även en påverkan på den externa validiteten och studiens generaliserbarhet. Ju större urval ger desto större sannolikhet att resultatet om uppfattning och användning överensstämmer med populationens. Då vårt urval inte hade några direkta begränsningar sett till demografiska egenskaper så anses studien kunna representera den större delen av befolkningen. Vår svarsfrekvens för den äldre populationen kan dock anses mindre generaliserbar då svarsfrekvensen för dessa inte var lika hög som åldersgrupper mellan 18-34 år. Fördelningen mellan kön anses valid att dra slutsatser från och även de båda grupperna användare och icke-användare.