Läsåret 2011/2012 har varit ett intensivt år genom arbetet med att implementera den nya skollagen och Lgr 11. För att möta behovet av ny kunskap och kompetens har Barn- och utbildningsförvaltningen haft en hög ambitionsnivå och utarbetat långsiktiga strategier för kompetensutveckling med stöd och hjälp av Luleå tekniska universitet, Teknikens hus, Uppsala universitet och Linnéuniversitet
De särskilda satsningarna som genomförts har varit viktiga inte bara för att höja kunskapsresultaten utan även för att finna långsiktiga strukturer och arbetsmetoder.
I avstämningarna kan utläsas att förankrade handlingsplaner och kollegial
samverkan har varit en viktig strategi i samtliga satsningar för att dra nytta av och sprida kunskaper och erfarenheter i skolan. Samverkan mellan lärare, arbetslag, ämnen och skolor har också varit angeläget att stödja för att skapa likvärdighet mellan Luleå kommuns skolor.
Satsning Målgrupp Aktivitet Effekter Underlag
”Systematiskt
Rektorer Seminarier Föreläsningar i samarbete med Teknikens hus
20 och LTU
Elevinflytande Elevråden på Råneskolan, Bergsskolan och Björkskataskola n
Elevråds-
utbildning Eleverna får verktyg Ökad
kunskap hos elevråds-stödjarna
Utvärdering
IKT – 1:1 Lärare, elever
rektorer Intervjuer Större
medvetenhet om
omdefinierat lärande
Utvärdering
Fortsatta satsningar på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser i systematiskt kvalitetsarbete, kunskap och bedömning, svenska som andra språk,
studiehandledning, modersmål, matematik, teknik, fysik, kemi, biologi,
elevinflytande samt utvecklandet av digitala kompetenser måste prioriteras för att ge förutsättningar för en fortsatt positiv resultatutveckling. Angeläget är dock att samtliga satsningar följs upp och utvärderas så att utvecklingsbehoven identifieras och rätt utvecklingsområden prioriteras.
21
5 Identifierade utvecklingsbehov
Identifierade utvecklingsbehov
Förutsättningar Likvärdiga materiella förutsättningar i form av modern teknik som stödjer elevernas kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Likvärdiga ekonomiska förutsättningar som ger alla elever i behov av stöd rätt till stöd i alla ämnen utifrån ett inkluderande förhållningssätt Likvärdiga personella förutsättningar i form av behöriga lärare och tillgång till vikarier
Kunskapsresultat Orsakerna till de stora resultatskillnaderna mellan de olika ämnena, nationella proven och betygen, skolorna och mellan pojkar och flickor analyseras. Utvecklingsområden prioriteras för varje skolenhet av rektor för att uppnå en högre måluppfyllelse.
Kunskapsresultaten kopplas till den kartläggning av ämnesbehörighet som genomförs på BUF. Behörigheten i ämnen med låg måluppfyllelse;
svenska som andra språk, modersmål, matematik, fysik, kemi och biologi fokuseras särskilt.
De särskilda satsningarna på matematik, teknik och naturvetenskap, IKT och Kunskap och bedömning fortsätter systematiskt och
långsiktigt. Att utveckla lärprocesserna, skapa goda lärmiljöer och fördjupa lärarnas kompetens i formativ bedömning prioriteras.
Lärare arbetar tillsammans i arbetslag, i ämneslag, över ämnesgränser och med andra skolor för att lära av varandra och skapa
förutsättningar för en likvärdig undervisning och bedömning.
Elever i behov av stöd
Arbetet med inkludering prioriteras genom utbildningsinsatser och ett större helhetsgrepp så att en gemensam förståelse skapas.
Kompetens och resurser krävs för att ge alla elever rätt förutsättning för inkludering.
Elevers särskilda stöd följs upp och granskas så att alla elever får det stöd som de behöver. Åtgärdsprogrammens innehåll ses över för att säkerställa att de uppfyller förordningens krav.
Det lokala elevhälsoarbetet och samarbetet med elevhälsan utvecklas för att fler elever ska nå målen.
22 Flerspråkiga elever Skolan säkerställer att alla elever med utländsk bakgrund får tillgång
till studiehandledning, modersmålsundervisning och svenska som andra språk. Antal språkområden ökas successivt
En fördjupad analys genomförs för att undersöka hur faktorer som kön, utländsk bakgrund och föräldrars utbildningsbakgrund påverkar resultaten. Skillnaderna mellan eleverna, insatser som vidtagits och vilka åtgärder som ytterligare behöver genomföras uppmärksammas särskilt vid analysen.
Förutsättningar för samverkan mellan ämneslärare, svenska som andraspråkslärare och modersmålslärare utvecklas och
kompetensutbildning i svenska som andra språk, studiehandledning och modersmål
Genomförande Normer och värden
För att säkerställa att planerna mot diskriminering och kränkande behandling uppfyller förordningens krav och bli ett levande dokument, så genomförs särskilda granskningar och
utbildningsinsatser. Bemötande och förhållningssätt fokuseras för att alla elever ska känna sig trygga.
Inflytande
Särskilda satsningar genomförs för att öka kunskaperna hos de vuxna för inflytande och demokratisk kompetens. Arbetet är en ständigt pågående process som behöver problematiseras ytterligare för att öka medvetenheten hos alla berörda.
Elevernas inflytande i de olika ämnena kopplat till kunskapsresultaten granskas särskilt. Rektor deltar och stödjer arbetet med att utveckla elevrådens arbete och alla lärare på skolan involveras.
Kunskaper
Genom ett entreprenöriellt förhållningssätt så skapas förutsättningar för att utveckla elevernas kreativitet, nyfikenhet och
problemlösningsförmåga. Eleverna får möjlighet att omsätta sina idéer till praktisk handling vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse.
Ett entreprenöriellt förhållningssätt skapar sammanhang för eleverna och bidrar till att utveckla inflytande och demokratiska kompetens, vilket är ytterligare en framgångsfaktor som behöver förstärkas för att uppnå goda resultat. En gemensam förståelse för det entreprenöriella förhållningssättet behöver skapas.
Likvärdigheten mellan skolorna säkerställs så att alla skolor kan svara upp på kravet om en modern lärmiljö, både vad gäller teknik och pedagogisk kompetens. För att alla elever ska ges möjligheter att lyckas och uppnå goda resultat så måste de få samma förutsättningar i skolan – det är en angelägen princip som säkerställer likvärdighet, en likvärdighet som skolan måste ansvar för.
Ett behov av fortbildning kring användandet av digitala verktyg är starkt efterfrågat för att kunna leva upp till styrdokumentens krav. För att vara attraktiv som skola så behöver en riktad satsning göras, både vad gäller hårdvara och mjukvara.
23
6 Prioriterade utvecklingsområden
Utvecklingsområden Förväntade effekter Systematiskt
kvalitetsarbete
Utveckla en tydlig struktur och rutiner för
kvalitetsarbetet och dokumentation Följ upp, utvärdera, analysera elevresultat och satsningar
Fokusera särskilt på skillnader i resultat vid analysen och vidta rätt åtgärder utifrån analysen
Delaktighet och inflytande
Bättre underlag för analyser, förbättringsområden och utvecklingsinsatser
Förbättrade kunskapsresultat
Förutsättningar Ge likvärdiga materiella, ekonomiska och personella förutsättningar
Ökad likvärdighet
Kunskapsresultat Satsningar på betyg och bedömning, teknik, fysik, kemi, biologi, IKT och matematik genomförs.
Varje rektor prioriterar sina utvecklingsområden för en högre måluppfyllelse.
Förbättrade kunskapsresultat
Elever i behov av stöd Utveckla
åtgärdsprogrammen Skapa lokala elevhälsoteam
Förbättrade kunskapsresultat
Flerspråkiga elever Säkerställ elevernas rätt till studiehandledning,
modersmålsundervisning och svenska som andra språk
Förbättrade kunskapsresultat
Genomförande – normer
och värden Arbeta med bemötande och
förhållningssätt Utveckla
likabehandlingsarbetet
Trygga elever som trivs i skolan
Alla elever inkluderas Genomförande – inflytande Utveckla elevernas inflytande
över det egna lärandet Utveckla demokratisk kompetens hos eleverna
Förbättrade kunskapsresultat
Ansvarstagande och delaktiga elever med framtidstro
Genomförande – kunskaper Utveckla en varierad undervisning i en modern lärmiljö
Utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt
Goda lärmiljöer som ger eleverna lust att lära
Förbättrade kunskapsresultat