I årets systematiska kvalitetsarbete har följande underlag legat till grund för analyser och identifierade utvecklingsområden:
• Delårsrapport 1 och 2, årsbokslut – verksamhetsberättelse
• Rektorernas kvalitetsredovisningar
• Sammanställningar av nationella prov och betyg
• Kontinuerlig dokumentation i verksamhetsteamet i form av skriftliga reflektioner, minnesanteckningar, avstämningar och utvärderingar
• Kontinuerlig dokumentation av Kunskap och bedömning
• Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen
• Åtgärdsprogram
• Planer mor diskriminering och kränkande behandling
• Rektorernas dokumentation av det genomförda utvecklingsarbetet i seminarieserien med Jan Håkansson
• Utvärdering av seminarieserien
Verksamhetschefernas sammanfattande analys av resultat och måluppfyllelse redovisas i delårsrapporter, bokslut samt i föreliggande Kvalitetsredovisning, KR 2012 för åk 7 – 9.
Införandet av de administrativa systemen edWise och Stratsys kommer att på sikt kvalitetssäkra statistiken och stödja det systematiska kvalitetsarbetet både på enhets- och huvudmannanivå.
9
4 Resultat och måluppfyllelse 4.1 Analys av kunskapsresultaten 4.1.1 Nationella prov – årskurs 9
0,0%
20,0%
40,0%
60,0%
80,0%
100,0%
Engelska Matematik Svenska Svenska som andra språk
Nationella prov åk 9, lå 2011-2012
Flickor Pojkar Totalt
Ämnesproven genomförs i svenska, svenska som andra språk, engelska och
matematik för samtliga elever. Varje skola tilldelas också nationella prov i ett av de naturorienterande ämnena, fysik, kemi och biologi. Eftersom underlaget i dessa ämnen är mycket begränsat redovisas inte resultaten i denna sammanställning. Det bör dock uppmärksammas att andelen som nådde kravnivån på några av skolorna ligger under 85 %. Det bör också noteras att ca 20 elever inte deltagit på nationella provet i svenska och ca 30 elever inte deltagit på de nationella proven i matematik och engelska.
Svenska
Andelen elever som nådde godkänt i svenska uppgår till 98,3% (Jmf riket 97 %). 100
% av flickorna och 96,9 % av pojkarna nådde kravnivån i svenska. Det muntliga delprovet klarade eleverna bäst och läsförståelsen är det som eleverna har svårast för.
Svenska som andra språk
63,2 % av eleverna nådde godkänt i svenska som andra språk (Jmf riket 82 %).
Engelska
Andelen elever som nådde godkänt i engelska uppgår till 96 % (Jmf riket 97 %). 96,6
% av flickorna och 95,4 % av pojkarna nådde godkänt i engelska. Den skriftliga delen är det som eleverna klarade bäst och den receptiva delen är det som eleverna har svårast för.
Matematik
Andelen elever som nådde godkänt i matematik uppgår till 83,9% (jmf riket 83 %).
82,4 % av flickorna och 85,2 % av pojkarna nådde godkänt i matematik.
10
4.1.2 Betyg – årskurs 9
71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Luleå kommun 79,4 77,8 80,1 79,7 79,2 80,9 81,1 81,5 Jfr riket 75,1 75,7 75,7 76,1 76,2 75,8 76,6 77,4
Betyg i alla ämnen åk 9, lå 2011-2012
Luleå kommun Jfr riket
Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen uppgår till 81,5 % vilket är en liten ökning jämfört med föregående år (Jmf riket 76,2 %). 84 % av flickorna och 79 % av pojkarna uppnår målen i alla ämnen.
Måluppfyllelsen i svenska som andra språk, fysik, kemi, biologi är lägre än i övriga ämnen – Svenska som andra språk, 71,8 % - fysik 92,2 % - kemi – 91,3 % - biologi, 93,4 %. I svenska uppnår 97,8 målen, i engelska 94,1 % och i matematik 95,5 %. I hk, bild, slöjd uppnår flest antal elever målen; hk – 98 %, bild – 97,7 %, slöjd – 98,8
%.
4.1.3 Relation nationella prov – betyg
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Relation nationella prov - betyg
Riket, Kommunal Luleå Kommun
11 Andelen elever som inte uppnår målen i de nationella proven är högre än andelen elever som inte uppnår målen enligt slutbetyget. Lägst måluppfyllelse i de nationella proven har eleverna i matematik. I en jämförelse mellan provbetyg och slutbetyg i svenska och engelska får drygt 8 av 10 elever samma betyg. I matematik får
ungefär 7 av 10 elever samma slutbetyg som provbetyg i matematik. Det råder dock stora variationer mellan skolorna i hur slutbetyget och provbetyget korrelerar med varandra.
Att det finns skillnader mellan de resultat som eleverna har på proven och på betygen kan man förvänta sig. Eftersom de nationella proven bara är en del av de underlag som lärarna använder sig av vid betygssättning så kan skillnaderna mellan slutbetyg och provbetyg förklaras på flera olika sätt. Resultaten behöver dock analyseras och följas upp på den enskilda skolan så att orsakerna till variationerna mellan ämnen och skolor i hur de avviker mellan slutbetyg och provbetyg kan förklaras.
4.1.4 Meritvärde
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Luleå kommun 210,4 207,6 208,1 209,2 211,1 212,9 215 217,2
Jfr riket 210 210 210 210 210 210 210 210
202 204 206 208 210 212 214 216 218
Meritvärde åk 9, lå 2011-2012
Luleå kommun Jfr riket
Det genomsnittliga meritvärdet fortsätter att öka. Skillnaden mellan vissa skolor är mycket stor. Flickornas meritvärde har under flera år legat ca 20-25 poäng över pojkarnas meritvärde.
Flickornas meritvärde uppgår i år till 229,9 poäng och pojkarnas till 206,2 poäng.
Elever med svensk bakgrund har 221,9 poäng, elever med utländsk bakgrund 175 poäng och elever med utländsk bakgrund, födda utomlands 176 poäng.
Elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning har 156,2 poäng, gymnasial utbildning 203,1 poäng och eftergymnasial utbildning 231 poäng.
4.1.5 Behörig till gymnasiet
12 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Luleå kommun 90,4 89 88,4 89,5 88,6 90,3 90,3 89,9 Jfr riket 88,9 89,2 88,7 88,5 88,2 87,5 87,7 86,6
84 85 86 87 88 89 90 91
Behöriga till yrkesförberedande program, lå 2011-2012
Luleå kommun Jfr riket
Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven till gymnasieskolan. De elever som gick ut årskurs 9 våren 2012 är den andra årskullen som sökte till gymnasieskolan med de ändrade behörighetskraven. Tidigare krävdes enbart godkända betyg i de tre ämnena matematik, engelska och svenska alternativt svenska som andraspråk för att vara behörig att söka till gymnasieskolan. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta.
Andelen elever som är behörig att söka till ett yrkesförberedande program uppgår till 89,9 % vilket är en liten minskning (Jmf riket 86,6) mot föregående år. Andelen flickor som är behöriga är något högre än andelen pojkar (flickor – 90,5 % och pojkar 89,4 %). Jämfört med riket är fler elever behöriga i Luleå. Stora variationer mellan skolorna råder även i behörighet till gymnasiet.
4.1.6 ”Skolan i Luleå”
Skola Betyg i Meritvärde Behörig till
alla ämnen yrkesförberedande program
Bergskolan 81,3 % 224,0 93,8 % Björkskataskolan 85,5 % 200,0 90,6 %
Hertsöskolan 77,9 % 209,5 84,2 %
Kråkbergskolan 98,1 % 242,3 100 % * Montessoriskolan 88,9 % 245,8 100 % Residensskolan 66,7 % 237,3 100 % * Råneskolan 73,8 % 203,8 86,2 %
Stadsöskolan 96,9 % 234,1 100 % *
Tunaskolan 65,1 % 201,5 79,1 %
Örnässkolan 75,6 % 220,4 87,8 %
Då antalet ej behöriga är 1 - 4 elever markeras det med *
13
4.2 Analys av förutsättningarna 4.2.1 Materiella
Grundskolorna är funktionellt utformade, har en ändamålsenlig och säker inne- och utemiljö och ett relativt bra basutbud av litteratur och aktuella läromedel.
Grundkravet för lärare att bedriva undervisning utifrån kravet i LGR 11 och Skollagen är en dator/lärare i samtliga skolformer. Vidare behöver alla skolor en basutrustning i form av trådlöst nätverk, kanon med högtalare och bredband.
Fyra av våra tio 7-9-skolor genomför 1:1-satsningen, d v s en dator/elev. Sex skolor – Hertsön, Örnäset, Björkskataskolan, Råneå, Montessori och Bergsskolan – saknar en tillräckligt ändamålsenlig IT-utrustning.
4.2.2 Ekonomiska
Grundskolan prognostiserar underskott som till stor del beror på helårseffekt av effektiviseringskravet. Elevpengen ger inte förutsättningar för rektor att organisera verksamheten utifrån skollagens krav på att alla elever ska ges möjligheter att lyckas och att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Elevers rätt till stöd i alla ämnen skall mötas utifrån ett inkluderande förhållningssätt enligt BUN:s beslut. Riktade resurser i form av BIBAS-medel svarar inte mot de
behov av flexibilitet i lärmiljön som krävs för att möta varje elevs behov.
Skolan speglar ett samhälle med hög förändringstakt, ökad segregering och ett ökat utanförskap. Satsningar på införande av digitala verktyg gynnar flexibilitet och individanpassning men kan inte klaras inom given ram vilket gett brister i likvärdigheten.
4.2.3 Personella
Vi har en hög lärarbehörighet i Luleå kommun förskolor och skolor. Enligt Skolverket, september 2012 uppgår lärarbehörigheten i grundskolan till 98 %.
En kartläggning av lärares behörighet i grundskolan är genomförd för att få veta i vilka årskurser och ämnen de undervisar i. En sammanställning har påbörjats för att identifiera vilka kompetenser som saknas. Brist på behöriga lärare i vissa ämnen kan redan nu utläsas i språk, praktisk-estetiska, modersmålslärare, svenska som andra språk, teknik och no samt i viss mån även matematik. Organisationen på många skolor gör att lärare inte alltid undervisar i de ämnen som ingår i deras lärarexamen.
Luleå kommun har en hög ambitionsnivå när det gäller att möta statens många förändringar t ex av införandet nya läroplaner, ny skollag och ny betygsskala. Det innebär att många satsningar genomförs för att säkerställa pedagoger och
skolledares kompetens. Satsningarna genomförs långsiktigt och målmedvetet i form av utbildningar med stöd av t e x Luleå tekniska universitet, Linnéuniversitetet och Uppsala universitet. Behovet av vikarier har inte kunnat mötas. Förvaltningens personalenhet arbetar intensivt med denna fråga.
14
4.3 Analys av arbetet med elever i behov av särskilt stöd
Inkludering
Skolans kompensatoriska uppgift blir allt större i ett segregerat samhälle. Möten ska främjas på våra skolor mellan elever med olika förutsättningar och behov för att utveckla tolerans, förståelse och respekt för olikheter. Genom att målmedvetet arbete med begreppet ”en skola för alla” både i nämnd och i förvaltning så har ett bra underlag skapats för att ta steg mot en inkluderande skola.
Systematiskt kvalitetsarbete och analys
Ett målmedvetet arbete pågår ständigt för att omhänderta insamlade resultat på samtliga skolor. Ett särskilt analysverktyg har utarbetats med stöd av
Linnéuniversitetet som har använts av lärare och rektorer. Resultaten av de nationella proven och betygen har följts upp på varje skolenhet och i
verksamhetsteamet 7-9 för att identifiera utvecklingsområden så att rätt åtgärder kan vidtas
Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogrammet är det reella verktyget för att följa elevens lärande.
Utbildningsinsatser har genomförts baserade på de behov som framkom i rapporten
”Skolans arbete med åtgärdsprogram” (Kristina Wahlberg). Kompetens och kunskap kring åtgärdsprogrammen har ökat genom att det nu finns en tydlig systematik, goda rutiner och ansvarsfördelning på skolorna..
Elevhälsa
Elevhälsan stödjer kommunens skolor och förskolor i deras arbete med barn och unga i behov av särskilt stöd och arbetar förebyggande, konsultativt, rådgivande och ibland direkt med enskilda barn. Arbetsinsatserna handlar främst om att
tillsammans med skolpersonal och elever arbeta med att anpassa den pedagogiska verksamheten till elevens förutsättningar och behov. Samarbetet med elevhälsan och tillgängligheten till nära expertis bidrar till att säkerställa att elever i behov av
särskilt stöd får det stöd de behöver.
Lärmiljöer
En långsiktig satsning på Kunskap och bedömning fördjupar pedagogernas kunskaper i styrdokumenten, lärande, lärprocesser och bedömning. Ökade
kunskaper om och tillämpningen av formativ bedömning stödjer elevernas lärande vilket leder till en högre måluppfyllelse.
4.4 Analys av arbetet med flerspråkiga elever
Modersmål, Svenska som andra språk och studiehandledning
Andelen elever som får modersmålsundervisning är lika som under 2011.
Undervisning i minoritetsspråk behöver utvecklas och förstärkas.
Fjärrundervisningen har utvecklats och fler språk kan nu erbjudas elever som efterfrågar modersmålsundervisning
En större medvetenhet finns idag på skolorna om svenska som andra språk och studiehandledningens betydelse för elevernas resultat.
15 Behörigheten i Svenska som andra språk har setts över. Tolv lärare i Svenska som andra språk finns i grundskolan och åtta lärare finns på Välkomsten. Ungefär hälften av kommunens grundskolor saknar lärare i Svenska som andra språk.
Kunskapsresultat Slutbetyg
I Luleås kommunala skolor har 68 av 73 elever i årskurs 9 med utländsk bakgrund, födda i Sverige eller födda utomlands fått slutbetyg läsåret 2011/2012.
Modersmål
17 elever i årskurs 8 har läst modersmål och fått ett godkänt betyg. 24 elever; 12 flickor och 11 pojkar har fått ett godkänt slutbetyg i modersmål.
Svenska som andraspråk:
40 elever i årskurs 9 har läst Svenska som andra språk. Av dessa har 28 elever fått ett godkänt betyg,
Studiehandledning
Studiehandledning har under läsåret förekommit i ytterst liten skala, ca 4 %. Då Luleå kommun inte har någon direkt organiserad verksamhet och resurser för studiehandledning till elever på sitt modersmål för att kunna delta i en lektion på svenska kan inte måluppfyllelsen för svenska som andraspråkseleverna fullgöras vad gäller rätten till studiehandledning.
Meritvärde
I en jämförelse har Luleå samma genomsnittliga meritvärde som länet för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, 177,0. För elever med utländsk bakgrund födda i utlandet har länet ett genomsnittligt meritvärde på 187,7 och Luleå 182,1.
Totalt har 42 elever med annat modersmål fått slutbetyg i minst 16 ämnen i Luleå.
Det genomsnittliga meritvärdet uppgick till 213,0 (flickor 225,2 och pojkar 198,2).
30 elever fick betyg i färre än 16 ämnen med genomsnittligt meritvärde 128, 7 (flickor 119,6, pojkar 134,7) Elever utan slutbetyg motsvarar 1,4 %
Meritvärdet mellan Luleå Kommuns kommunala 7-9 skolor för elever födda
utomlands skiljer sig markant. Inom gruppen elever med annat modersmål födda i Sverige skiljer sig meritvärdet markant mellan kommunala skolor (175) och
friskolorna (260).
Behörighet till gymnasieskolan 2011/2012 Resultatmått
Andel % ·årskurs 9
Luleå, elev med utländsk bakgrund
Riket, elev
med utländsk bakgrund
16 Behöriga till
naturvetenskaps- program och tekniska program
Flickor 54,5 Pojkar 57,1
Flickor 71,4 Pojkar 66,1
Behöriga till yrkesprogram
Flickor 57,6 Pojkar 60,0
Flickor 75,8 Pojkar 72,2 Behöriga till estetiska
program Flickor 57,6
Pojkar 60,0 Flickor 74,9
Pojkar 70,8 Behöriga till ekonomi,
hum-,
samhällsprogram
Flickor 57,6 Pojkar 57,1
Flickor 71,4 Pojkar 66,1
I Luleå har 51,5 % av utlandsfödda flickor (riket 64,4 %) och 45,7 % av utlandsfödda pojkar nått målen i alla ämnen (riket 57,1)
Analys
Det har nu gått sex år sedan starten av modersmålsverksamheten med mottagning av nyanlända på Välkomsten. Personal och arbetsledning vid enheten har god kunskap kring utbildning av flerspråkiga barn och elever.
De referensramar och kunskap om uppdraget som mottagningsenhetens personal har i förhållandet till förskolechefer, rektorer och pedagogisk personal är inte balanserad då eleven går över till reguljär grundskola. Få rektorer deltar i kompetensutbildning, konferenser och workshops som berör nyanlända och flerspråkiga elever.
Det är i ytterst få fall som modersmåls- och minoritetsspråksundervisning samt studiehandledning tas upp i skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det blir således svårt att analysera måluppfyllelse för elever med annat modersmål.
4.5 Analys av genomförande 4.5.1 Normer och värden
LGR 11
• Skolan mål är att varje elev: respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor
17 VEP 2012
• Andelen elever som känner sig trygga ska öka jämfört med 2011 års resultat.
• Varje förskola och skola arbetar aktivt med att utveckla barns och elevers förståelse och respekt för människors olikheter med fokus på jämställdhet
• Varje förskola och skola arbetar aktivt med att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling
• Varje förskola och skola arbetar systematiskt och långsiktigt för inkludering Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Varje skola har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utgör grunden för det systematiska och långsiktiga arbetet. I planen beskrivs hur arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt hur rutinerna för det åtgärdande arbetet sker.
En kartläggning av elevers upplevelser av trygghet och eventuell förekomst av kränkande behandling genomförs varje år på alla skolor. I elevenkäten för åk 7 som genomförs av Elevhälsan kan utläsas att 93 % av pojkarna och 94 % av flickorna trivs bra eller mycket bra i skolan. 5 % av pojkarna och 4 % av flickorna anser sig ha blivit retade, utstötta eller på annat sätt blivit illa behandlade av andra elever i skolan.
Kartläggningen utgör ett viktigt underlag för det främjande och förebyggande arbetet som beskrivs i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Några skolor har särskilt arbetet med genus och jämställdhet genom olika projekt.
Tydligare insikter om utbildningens betydelse och förståelse för skillnader mellan könen. Elevråden har varit delaktiga i arbetet med Likabehandlingsplanerna vilket har gjort att rutiner har varit tydligare och mer kända för samtliga berörda. I Likabehandlingsarbetet har nätet varit ett särskilt fokusområde på några skolor.
Elevvårdsteamet följer upp arbetslagens arbete med eleverna kontinuerligt.
Skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat har särskilt analyseras för att rätt åtgärder ska kunna vidtas. Resurser omfördelas för att stödja eleverna. Elever med funktionshinder har en anpassad studiemiljö.
Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god
4.5.2 Inflytande
LGR 11
• Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan
VEP 2012
• Barn och elever utvecklar demokratisk kompetens genom att de i olika sammanhang får möjlighet att komma till tals och lyssna på andra.
• Barn och elever har inflytande över undervisningen, sitt eget lärande och över sådant som har betydelse för dem i förskolan och skolan.
Uppdraget att förbereda eleverna för att leva och verka i samhället möjliggörs genom olika forum där de får komma till tals, lyssna på andra, argumentera och diskutera för att utveckla sin demokratiska kompetens.
18 Elevernas inflytande stärks genom den individuella utvecklingsplanen i vilken de får möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. Elevernas inflytande och delaktighet stärks genom de pedagogiska planeringarna och den formativa bedömningen. På utvecklingssamtalen får eleverna planera för sitt eget lärande
Ett pilotprojekt för elevrådsutbildning startade ht 2011 för årskurs 7-9-skolorna i samarbete med Kulturskolan och Fritidsförvaltningen. Projektet ska pågå under tre år. I projektet deltog Bergsskolan, Björkskataskolan och Råneskolan under lå 11/12.
Syftet är att ge eleverna verktyg för sitt inflytande så att de kan vara med och påverka i frågor som rör dem samt ge rektorer och lärare kunskaper om ett demokratiskt förhållningssätt och omsätta det i verksamheten.
Pilotutbildning har varit en bra hjälp för att komma igång med elevråden. Samverkan mellan skolorna har ökat genom elevrådsutbildningen.
Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god
4.5.3 Kunskaper
LGR 11
• Skolan ska ansvara för att varje elev kan: använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans, använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
VEP 2012
• Barn och elever utvecklar sina entreprenöriella förmågor genom att estetiska lärprocesser och IKT används
Entreprenöriellt lärande
LGR 11 och de nya kursplanerna genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt vilket har påverkat skolornas sätt att arbeta. Genom att samverka
ämnesövergripande, ge eleverna inflytande, använda sig av IKT (informations- och kommunikationsteknik) och estetiska lärprocesserna skapas förutsättningar för att utveckla eleverna entreprenöriella förmågor. Eleverna får större förutsättningar för att nå goda resultat och en högre måluppfyllelse.
IKT – informations- och kommunikationsteknik
Inom IT-området har en utveckling av den digitala miljön skett på flera av Luleå kommuns skolor genom PIM-utbildningen, införandet av edWise och satsningen på 1:1 vilket innebär en dator/elev.
Det råder dock olika förutsättningar på skolorna beträffande tillgång och användning av digitala verktyg. Fyra av våra tio 7-9- skolor genomför 1:1-satsningen, d v s en dator/elev antingen med hjälp av MAC-datorer eller PC.
De skolor som valt MAC-datorer har också satsat på en utbildning – TÄNK OM för rektor och lärspridare – som ger inspiration och visioner över hur lärandeprocesserna kan utvecklas samt en utbildning via Grafit education
19 för samtliga lärare på skolan som hjälper lärare att förändra sin
undervisning och utveckla lärandet för eleverna
Den skola som valt PC efterlyser utbildning för pedagoger och rektor.
Sex skolor – Hertsön, Örnäset, Björkskataskolan, Råneå, Montessori och Bergsskolan – saknar en tillräckligt ändamålsenlig IT-utrustning.
Dessutom saknar dessa skolor kompetensutveckling i användandet av datorer samt en fördjupad förståelse av hur IT kan stödja
lärandeprocesserna.
Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är bristande
4.6 Analys av utvecklingsinsatser
Läsåret 2011/2012 har varit ett intensivt år genom arbetet med att implementera den nya skollagen och Lgr 11. För att möta behovet av ny kunskap och kompetens har Barn- och utbildningsförvaltningen haft en hög ambitionsnivå och utarbetat långsiktiga strategier för kompetensutveckling med stöd och hjälp av Luleå tekniska universitet, Teknikens hus, Uppsala universitet och Linnéuniversitet
De särskilda satsningarna som genomförts har varit viktiga inte bara för att höja kunskapsresultaten utan även för att finna långsiktiga strukturer och arbetsmetoder.
I avstämningarna kan utläsas att förankrade handlingsplaner och kollegial
samverkan har varit en viktig strategi i samtliga satsningar för att dra nytta av och sprida kunskaper och erfarenheter i skolan. Samverkan mellan lärare, arbetslag, ämnen och skolor har också varit angeläget att stödja för att skapa likvärdighet mellan Luleå kommuns skolor.
Satsning Målgrupp Aktivitet Effekter Underlag
”Systematiskt
Rektorer Seminarier Föreläsningar i samarbete med Teknikens hus
20 och LTU
Elevinflytande Elevråden på Råneskolan, Bergsskolan och Björkskataskola n
Elevråds-
utbildning Eleverna får verktyg Ökad
kunskap hos elevråds-stödjarna
Utvärdering
IKT – 1:1 Lärare, elever
rektorer Intervjuer Större
medvetenhet om
omdefinierat lärande
Utvärdering
Fortsatta satsningar på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser i systematiskt kvalitetsarbete, kunskap och bedömning, svenska som andra språk,
Fortsatta satsningar på kompetensutveckling och utvecklingsinsatser i systematiskt kvalitetsarbete, kunskap och bedömning, svenska som andra språk,