I detta avsnitt analyseras resultatet genom genusteori och attitydteori. Följande analys disponeras utifrån två rubriker, Ambivalens och attitydsförändring och Jämförelse och ordningssystem.
6.1 Ambivalens och attitydförändring
Ett återkommande tema i hela detta arbete, i både tidigare forskning och i empiri, är
ambivalens. Respondenter i studien svarar att de både påverkas till de bättre av att konsumera pornografi men också till de sämre [figur 5]. De skriver till exempel att “Det har påverkat både negativt och positivt då jag känt mig mer bekväm i att sex är normalt, samtidigt som det sex som porträtteras är långt ifrån hur det ser ut i verkligheten och därmed kan ge en felaktig bild av vad som förväntas osv.”. Inom Lindéns (1994) attitydteori talas det om att attityder består av tre komponenter, kunskap, känsla och handlingsberedskap. Dessa aspekter är av intresse att analysera denna studiens resultat utifrån. Lindén (1994) berättar att alla individer strävar efter konsonans mellan de tre komponenterna och upplever det obehagligt när det istället är dissonans. Individers sätt att hantera dissonansen blir då att antingen förändra sin attityd eller sitt beteende för att återfå konsonans. I resultatet av enkäten går det att tänka att många av respondenterna befinner sig i en process kring deras attityd till sex. Många
beskriver ambivalenta tankar och utifrån Lindéns (1994) attitydteori kan det tänkas vara så att dessa respondenter står i vägvalet att antingen förändra sin attityd eller sitt beteende. På frågan hur respondenterna kom i kontakt med pornografi första gången svarade den största delen att det var genom en vän [figur 4]. En par respondenter skrev följande, “Alla i skolan prata om det”. Att pornografi är ett ämne som det pratas om i skolan bland klasskompisar kan tänkas påverka en individs kunskap och känsla till ämnet. Kanske är det så att det är detta som skett på en samhällsnivå i Sverige de senaste 50 åren. Flera forskare visar att den
generella attityden till pornografi har gått från att vara omoralisk och skamfull till inspirerande och okej (Svedin, et al., 2011; Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). I
genomförd studie berättar respondenter att de pratat om pornografi bland sina klasskompisar, vänner, med sin partner med mera och kanske kan detta tänkas ha påverkat individer kunskap och känsla till pornografi. Det kan i sin tur ha skapat dissonans i individers attityd gentemot pornografi vilket då kan ha lett till en attitydförändring som varit så generell att det påverkat hela samhället senare delen av detta sekel.
När en individs attityd förändras behöver det inte nödvändigtvis betyda att hen ändrar sitt beteende. En individ kan till exempel ha en positiv attityd gentemot träning, hen vet att träning får hen att må bra utan att för dens skull gå och träna (jmf. Lindén, 1994). I resultatet av denna studie visas respondenternas attityder och inga frågor kring om de hade kunnat tänka sig att utföra handlingarna ställs. En av frågorna i enkäten är lite mer utmanande då den går emot svenska lag (Brottsbalk [BRB], SFS:1962:700, 6 kap, 11 §) “är det okej att köpa sex”. Detta påstående fick respondenterna gradera och 67 personer valde andra alternativ än tar helt avstånd från och av dessa hade 60 personer en öppen attityd till sex. Det går inte att veta om dessa 67 personer skulle kunna tänka sig att handla utifrån deras attityd, att faktiskt köpa sex. I enkäten hade det varit intressant med ett par frågor som också hade berört faktiska handlingar, detta för att se om respondenternas eventuella dissonans lett till ett förändrat beteende. Resultatet visar att de allra flesta som har en öppen attityd till sex konsumerar mer pornografi och att nästan alla som inte tog helt avstånd från att köpa sex hade en öppen attityd. Detta gör det möjligt att argumentera för att det troligtvis är så att en klar majoritet av dem som inte tog helt avstånd från att köpa sex också konsumerar pornografi frekvent.
Resultatet [tabell 4] visar att det finns ett samband mellan att ofta konsumera pornografi och att instämma helt till fysisk beröring av “hårdare” slag såsom, smiskning, slag, strypning, drag i hår. Lindéns (1994) attitydteori kan hjälpa till att belysa de eventuella bakomliggande mekanismerna till detta samband. Enligt en innehållsanalys av porrfilmer kom det fram att 90 % av de 50 mest kommersiella filmerna innehöll fysiskt våld (Bridges, Wosnitzer, Scharrer, Sun och Liberman, 2010). Det kan då tänkas vara så att de individer som konsumerar
pornografi frekvent konsumerar till största del pornografi som innehåller våld. Detta skulle då kunna påverka individers känslor till att våldet inom en sexakt normaliseras och att deras kunskap om sex vidgas till att tänka att sex ska innehålla våldsamma inslag då det är den typ av sex de främst möter inom pornografin. Eftersom de flesta dessutom möter pornografi innan de har egen samlagsdebut kan det tänkas vara så att all kunskap om sex en individ har enbart kommer från porrfilmer (jmf. Ahlin & Stigberg, 2016; Riksförbundet för sexuell upplysning, 2021). En respondent i studien säger till exempel följande “Eftersom att jag sett pornografi innan jag hade mitt första samlag så hade jag i alla fall målat upp en bild av hur det är vilket var helt fel.”. Om då individens kunskap och känslor präglas av och kanske till största del består av det som visas i pornografifilmer är det enligt Lindéns (1994) attitydteori troligt att individernas attityd eller beteende förändras, vilket betyder att sambandet som presenteras i tabell 4 är starkt.
6.2 Jämförelse och ordningssystem
Ett återkommande tema bland de skrivna svaren i enkäten handlar om pornografins påverkan på respondenternas självförtroende och självkänsla. Många respondenter skriver att de jämför sig med de medverkande i porrfilmer vilket gör att de ser ner på sig själva, till exempel skriver ett par respondeter följande “Har fått mer prestationsångest” och “Lätt att jämföra sig med de kvinnorna man ser i pornografi. Ofta helt ”perfekta” kroppar och sådant. Då blir man själv lätt osäker på sitt eget utseende”. Problematiken rör inte bara den könsstereotypa kvinnan som framställs inom pornografin utan även den av könsstereotypiska bild av män som finns. En av studiens respondenter skriver följande “Nästan uteslutande att man som yngre jämförde sig med vältränade män med 20 cm mellan benen”. Att både kvinnor och män drabbas av olika sexuella krav som pornografin skapat bekräftat också Mattebo i sina studier (Mattebo et al., 2011; Mattebo et al., 2014). Enligt attitydteori (Lindén, 1994) ändras ett beteende om ens attityd bestående av kunskap, känsla och handlingskraft är i dissonans. Det skulle kunna vara så att en individ som är nöjd med sitt självförtroende och självkänsla kopplat till sex, kroppsideal och liknande påverkas av att se avancerade prestationer och “perfekta” kroppar i pornografi. När de tittar kan deras känslor kopplade till sex och
kringliggande områden påverkas till exempel vilket då kan leda till dissonansen som Lindén (1994) beskriver. För att finna samklang behöver individen ändra attityden eller beteendet. Det verkar som att pornografin är så pass tilldragande att ändring av beteende, att till exempel sluta titta på pornografi inte är ett alternativ för de flesta respondenterna då nästan ingen nämner detta. En respondent beskriver att hen har slutat men att det var efter mycket kamp “Jag såg på mig själv med avsmak. Ändå kunde jag inte sluta.”. Enligt attitydteorin återstår då att ändra attityd för att nå konsonans. De allra flesta kommentarerna från empirin
beskriver en ambivalens gentemot pornografi. Detta pekar på att det kan vara så att de flesta respondenter som medverkat i enkäten inte helt landat i vad deras attityd till pornografi är utan att de befinner sig mitt i processen att nå konsonans (jmf. Hirdman, 2001).
Inom genusteori talas det om att samhället innehåller ett ordningssystem mellan män och kvinnor där kvinnan alltid är underordnad mannen (Hirdman, 2001). Enligt genusteori är det
samhället som skapar och upprätthåller detta ordningssystem genom exempelvis uppgifter, roller och positioner mellan män och kvinnor. Det går att tänka att pornografi är präglad av detta ordningssystem även om det delvis är i förändring (jmf. Davidsson & Thoresson, 2017). Pornografin var förr endast skapad för den heterosexuelle mannen, idag finns fler genres skapade för olika kön, sexuella läggningar, preferenser och önskemål (Davidsson & Thoresson, 2017). I Bridges et al.s (2017) innehållsanalys av porrfilmer innehöll de allra flesta våld, och nästintill all fysisk våld (94,4 %) i filmerna var riktade mot kvinnor. I kommentarer i genomförd enkät berör respondenterna hur pornografi är med och bidrar till att bibehålla ordningssystemet mellan män och kvinnor, till exempel säger en respondent “Tror att det påverkar människor att få en snedvriden bild av vad sex är och att kvinnor ses som objekt och ”ska” behaga män” och en annan “Man ser kvinnor som underordnade. Man tror att våld är en del av sex. Förlorar intimitetsdelen och sex blir mekanisk och objektivt”. Respondenter menar att pornografi påverkar individer till att se ner på kvinnor. Enligt genusteori (Hirdman, 2001) upprätthåller samhället ordningssystemet där kvinnan är underordnad mannen. Samhället i sin tur består av alla individer i det och därför är det individerna som gemensamt är med och formar dessa roller, uppgifter, normer och positioner som fortsätter sätta kvinnan i sekundär position efter mannen. Respondenter pekar på,
tillsammans med tidigare forskning (se ex. Bridges et al., 2017) att pornografi i de flesta fall förtrycker kvinnan. Därför är det rimligt att tänka enligt genusteori att pornografi är en av flera bakomliggande mekanismer till varför kvinnan fortsätter vara underordnad mannen i samhället.