Avskräckande men inspirerande : En kartläggning om pornografins påverkan på unga vuxnas attityd till sex

Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet, Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Avskräckande men inspirerande

En kartläggning om pornografins påverkan på

unga vuxnas attityd till sex

Författare: Lydia Dackerud & Elin Gren

Handledare: Jofen Kihlström

“Avskräckande men inspirerande - En kartläggning om pornografins påverkan på unga vuxnas attityd till sex”

Lydia Dackerud & Elin Gren Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021

Sammanfattning

År 1971 blev Sverige det andra landet i världen att legalisera pornografi (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). Det har nu gått 50 år och synen på pornografi har gått från att vara omoralisk och skamfull till inspirerande och okej. Forskningen är enig om att konsumtion av pornografi påverkar konsumenten (se ex. Weinberg, Williams, Kleiner & Irizarry, 2010; Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson & Häggström-Nordin, 2011). Denna studie önskar bidra med mer kunskap om hur pornografi påverkar unga vuxnas attityder till sex. Data samlades in genom en kvantitativ enkät som publicerades i ett Facebookforum med målgruppen ”unga vuxna” i åldrarna 18 till 30 år. I analysen har genusteori samt attitydteori använts. Resultatet visar att en tydlig majoritet av de som konsumerar pornografi flera gånger i månaden/veckan har en öppen attityd till sex och få har en återhållsam attityd. Insamlad data visar inga större skillnader mellan hur kvinnor och män påverkas av pornografi. Resultatet visar också på en ambivalent känsla till pornografi, respondenterna berättar att de både inspireras av pornografi men att de också påverkas negativt av den. Denna paradox är en återkommande tanke bland respondenterna och bekräftas av tidigare forskning (se ex. Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010; Mattebo et al., 2011).

“Off-putting but inspiring, a study of pornography's impact on young adults' attitudes towards sex”

Lydia Dackerud & Elin Gren Örebro University,

School of Law, Psychology and Social Work, Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2021.

Abstract

In 1971 Sweden became the second country in the world to legalize pornography (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). 50 years has past and the view of pornography has gone from being immoral and shameful to inspiring and okay. Researchers agrees that consumption of pornography affects the consumer (see ex. Weinberg, Williams, Kleiner & Irizarry, 2010; Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson & Häggström-Nordin, 2011). This study wants to increase knowledge about how pornography affects young adults' attitudes to sex. Data was collected through a quantitative survey with the target group "young adults" aged 18 to 30 years. In the analysis gender theory and attitude theory is used. The results show that a clear majority of those who consume pornography several times a month/ week has an open attitude to sex and few have a restrained attitude. Collected data show no major differences between how

women and men are affected by pornography. The results also show ambivalent feelings towards pornography, the respondents say that they are both inspired by pornography but also get negative effects from it. This paradox is recurring among the respondents and is

confirmed by previous studies (see ex. Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010; Mattebo et al., 2011).

Förord

Vi vill rikta ett tack till alla respondenter i vår enkät som gjorde detta arbete möjligt.

Tillsammans hoppas vi att den här uppsatsen ska komma dig som läsare till nytta och vara ett gott inspel i kommande diskussioner och samtal inom ämnet.

Örebro, maj 2021

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Syfte & frågeställningar ... 2

1.3 Begreppsdefinition ... 2

1.3.1 Pornografi ... 2

1.3.2 Kön & Genus ... 2

2. Tidigare forskning ... 3

2.1 Pornografi och unga ... 3

2.2 Attityden till pornografi ... 4

2.3 Motivering av studie ... 5 3.Teoretiskt ramverk ... 6 3.1 Genusteori ... 6 3.2 Attitydteori ... 6 4. Metod ... 7 4.1 Val av metod ... 7 4.2 Kritisk realism ... 7 4.3 Informationssökning ... 8 4.4 Datainsamling ... 8 4.4.1 Urval ... 8 4.4.2 Enkäten ... 9 4.4.3 Datasammanställning ... 9 4.4.4 Operationalisering ... 10 4.5 Analysmetoder ... 11

4.6 Reliabilitet & Validitet ... 12

4.7 Etiska överväganden ... 13

4.8 Metoddiskussion ... 14

5. Resultat ... 15

5.1 Bakgrundsfrågor ... 15

5.2 På vilket sätt påverkar nuvarande konsumtion av pornografi attityden till sex? ... 17

5.3 Påverkas män och kvinnor olika av att konsumera pornografi? ... 19

5.4 Resultat av kommentarer ... 23

5.5 Sammanfattning resultat ... 24

6. Analys ... 25

6.1 Ambivalens och attitydförändring ... 25

6.2 Jämförelse och ordningssystem ... 26

7. Diskussion ... 27

8. Slutsatser ... 29

Referenslista ... 31

Bilaga 1 ... 34

1. Inledning

1.1 Problemformulering

År 1971 blev Sverige det andra landet i världen att legalisera pornografi (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). Nu har det gått 50 år. Bilder som på 70-talet i Sverige räknades som pornografi är idag helt vanliga bilder i media. Internet har revolutionerat pornografins

utveckling genom att den nu är mer lättillgänglig. Den är dessutom ofta gratis eller billig och konsumenten kan konsumera och förbli anonym. Denna revolution har bidragit till att

pornografi blivit socialt accepterat (Svedin, Åkerman & Pribe, 2011). Inställningen till pornografi i det svenska samhället har under dessa år gått från att vara omoralisk och skamfull till att nu vara inspirerande och okej (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). I en svensk studie av Mattebo (2014) presenteras att 96 % av alla tonårskillar och 54 % av alla tonårstjejer i Sverige har tittat på pornografi. Varje år släpper en av världens största porrsidor statistik över året som gått (Pornhub, 2020). År 2019 besöktes denna sida över 42 miljarder gånger, över en miljon timmars nytt material publicerades vilket motsvarar nästan 170 år av konstant tittande. Det land som har flest besökare till hemsidan är USA, Sverige är ett av de topp 20 länderna i världen som använder sidan mest (Pornhub, 2020). På pornografiska internetsidor är utbudet som erbjuds inte längre endast skapat för heterosexuella män. Utbudet har breddat sig till en uppsjö av genrer riktade mot olika målgrupper med sexuella preferenser. Trots breddat utbud är män fortfarande överrepresenterade som konsumenter och besökare på internetsidor med sexuellt innehåll (Davidsson & Thoresson, 2017).

Forskningen är enig om att konsumtion av pornografi påverkar konsumenten på olika sätt (se ex. Weinberg, Williams, Kleiner & Irizarry, 2010; Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson & Häggström-Nordin, 2011). Idag är tillgången till pornografi en knapptryckning bort vilket har lett till att nästan alla personer med tillgång till internet har någon form av relation till

pornografi (Hirdman 2006; Svedin et al., 2011). Medelåldern för när individer för första gången självständigt söker efter pornografi är 12,6 år (Mattebo, 2014). Några år senare, vid sjutton års ålder, har runt 50 % av alla tonåringar haft samlagsdebut (Riksförbundet för sexuell upplysning, 2021). Detta betyder att pornografi ofta är en individs första möte med sex och att pornografi därför har stor möjlighet att influera konsumenten då denne inte har något att jämföra med. En undersökning visar att en klar majoritet av Sveriges tonåringar konsumerar eller har någon gång konsumerat pornografi men att noll procent av dem har samtalat med en vuxen om det (jmf. Ahlin & Stigberg, 2016). Kuratorer och andra som i sin profession samtalar med tonåringar och vuxna berättar att de saknar kunskap för att leda samtal om pornografi, sex och hur det kan påverka en individ (Areskoug-Josefsson, Rolander & Bülow, 2019; Mattebo, Tydén, Häggström-Nordin, Nilsson, Larsson, 2014). Eftersom pornografi och dess påverkan är ett relativt nytt område finns begränsat med forskning och fler kunskapsluckor kvar att fylla (Jochen & Valkenburg, 2016). Det finns till exempel ingen forskning som berör hur individers attityder till sex i stort påverkas av pornografi. Behovet är av stor vikt då det finns forskning som visar på samband mellan hög konsumtion av

pornografi och sexuella överträdelser samt att ha större acceptans till att begå lagöverträdelser, till exempel köpa sexuella tjänster (Kjellgren, Priebe, Svedin och Långström, 2010; Svedin et al., 2011). Att samtala med individer om deras

pornografikonsumtion och dess påverkan är därför viktigt på både individ och samhällsnivå (jmf. Ahlin & Stigberg, 2016). Eftersom kuratorer och andra professionella hamnar i dessa

samtal behöver de mer kunskap för att kunna reflektera tillsammans med och vägleda klienter.

Flera studier visar att både kvinnor och män konsumerar pornografi, män i högre utsträckning. Kvinnor och män berättar att de anser att pornografi är avskräckande men samtidigt inspirerande, vilket utgör en paradox som kan vara svår att hantera (jmf. Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010, Mattebo, et al., 2014; Mattebo et al., 2011). Att människor konsumerar pornografi är bekräftat, dock finns få studier gjorda om pornografins påverkan, särskilt inom gruppen unga vuxna, 18 till 30 år. Detta är en speciell generation då de är de första som under hela sin tonårsperiod haft enkel tillgång till pornografi (jmf. Hirdman, 2006).

1.2 Syfte & frågeställningar

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pornografi påverkar unga vuxnas attityder till sex. Detta för att få fördjupade kunskaper inom ämnet som kan vara en grund, ett stöd och en hjälp för fortsatta samtal kring ämnet i vardag, skola och inom samtalsstöd. Studien ämnar svara på följande frågeställningar:

På vilket sätt påverkar nuvarande konsumtion av pornografi attityden till sex?

Nollhypotes [H0] = Inget samband mellan konsumtion av pornografi och attityd till sex. Hypotes [H1] = Det finns ett samband mellan konsumtion av pornografi och attityd till sex. Påverkas män och kvinnor olika av att konsumera pornografi?

Nollhypotes [H0] = Inget samband, män och kvinnor påverkas inte olika. Hypotes [H1] = Det finns ett samband, män och kvinnor påverkas olika.

1.3 Begreppsdefinition

1.3.1 Pornografi

Begreppet pornografi kommer från grekiska ordet “porné” som betyder person i prostitution och ordet “graphien” som innebär att skriva, rita eller visa (Ahlin & Stigberg, 2016). Detta betyder att ordet pornografi har betydelsen att på något sätt visa upp en eller flera individer i prostitution. Pornografi är material med sexuellt innehåll som har syftet att väcka sexuell upphetsning och lust hos konsumenten (Ahlin & Stigberg, 2016; Waltman, 2014).

Pornografiskt material kan vara i form av bilder, filmer, texter med mera. Materialet ses i huvudsak som någonting producerat för män, men under de senaste åren har utbudet ökat i bredd (Hirdman 2006). I och med internets utveckling har tillgängligheten av pornografin ökat, en av anledningarna är att konsumenten kan konsumera pornografi anonymt (Svedin et al., 2011). Idag kan begreppet pornografi ses som ett paraplybegrepp för olika kategorier av pornografi med varierande innehåll som till exempel mjukporr, BDSM (Bondage/Disciplin, Dominans/Submission och Sadomasochism), mainstreamporr, våldsporr med mera (jmf. Ahlin & Stigberg, 2016).

1.3.2 Kön & Genus

Begreppen kön och genus är två begrepp som ligger nära varandra. Hirdman (2006) skriver att kön är något biologiskt som alla människor föds med och genom sociala konstruktioner skapas genus. Vidare förklarar Hirdman (2006) att genus är föränderligt med tiden då

som styr vilka uppgifter, roller och positioner som vi tillskriver personer utifrån kön eller genus (Hirdman, 2001). I den här studien används begreppet kön för att göra en jämförelse mellan de som identifierar sig som kvinnor eller män. Författarna vill tydliggöra att de är medvetna om att det också finns unga vuxna med andra könsidentiteter och möjlighet till att svara “annat” på frågan om kön har funnits.

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning om pornografi och dess effekter på individer. Pornografin har utvecklats och expanderat de senaste åren och forskning visar att attityder till pornografi har ändrats. Det finns en del forskning på området men mer behövs, särskilt om gruppen unga vuxna samt om hur pornografi påverkar attityder till andra områden i livet (Jochen & Valkenburg, 2016).

2.1 Pornografi och unga

Sverige har genomgått en stor teknisk utveckling de senaste åren och det har även påverkat tillgängligheten och tillgången till pornografi (Hirdman, 2006). För 30 år sedan köptes porrtidningar i affärer som senare gömdes under en stubbe i skogen. För de som idag är mellan 18–30 år har pornografin under hela tonårstiden funnits mer lättillgängligt. Den har funnits hemma genom dator med internetuppkoppling och ännu mer lättillgänglig genom ett knapptryck i mobiltelefonen som ständigt finns närvarande (Hirdman, 2006). Pornografins innehåll har också ändrats med åren. Bilder som för 50 år sedan i Sverige räknades som pornografi är idag till exempel en helt vanlig underklädesreklam (jmf. Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010). Idag exponeras nästan alltid en konsument av pornografi för

våldspornografi (Mattebo et al., 2014). I en studie slumpades 50 av de mest kommersiella pornografiska filmer ut för en innehållsanalys (Bridges, Wosnitzer, Scharrer, Sun och Liberman, 2010). De visade att nästan hälften av filmerna innehöll verbala förolämpningar. 88,2 % av filmerna innehöll fysiskt våld som kvävning, slag eller smisk, av det fysiska våldet var 94,4 % riktat mot kvinnor.

Unga idag står inför en period i livet som är utmanande och sårbar, att gå från barn till vuxen är en unik fas i livet (Hwang & Nilsson, 2019). Under den perioden skapar individen en egen identitet där sexualiteten är en viktig del. Folkhälsomyndigheten (2020) skriver att “Rätten till en sexualitet fri från fördomar, diskriminering, våld eller tvång är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande”. Detta betyder att en individs sexualitet är viktig för att en individ ska må bra i stort. Forskning som finns om pornografins påverkan på individer är inriktad på ungdomar och få studier riktar sig till gruppen unga vuxna. De som idag är 18–30 år har under hela sin tonårstid haft pornografin mycket mer lättillgänglig än generationerna före vilket gör urvalet intressant (jmf: Hirdman 2006; Svedin et al., 2011). Unga i skolåldern som kommer till kuratorer för att prata om sin egen sexualitet anses inte få det stöd de räknar med att få (jmf. Areskoug-Josefsson et al., 2019; Mattebo et al., 2014). Utbildade socionomer som är yrkesverksamma i skolmiljöer eller vid exempelvis vårdcentral med syfte att samtala, bekräftar i en studie att de saknar grundläggande kunskaper inom området sexuell hälsa och pornografi (Mattebo et al., 2014). De efterfrågar mer kunskap om detta inom socionomutbildningen. En annan studie bekräftar att studenter som studerar socialt arbete saknar undervisning och kunskap inom området sexologi (Areskoug-Josefsson et al., 2019). De anser att denna kunskap är viktig för deras kommande yrkesbana men att

studenterna vilket gör att de helst inte vill prata med sina framtida klienter om ämnet

(Areskoug-Josefsson et al., 2019). I intervjuerna med kuratorerna berättar de också att deras klienter vill prata om sex och pornografi (Mattebo et al., 2014). En studie gjord av Sobring et al., (2015) belyser att när individer inte får den kunskap de önskar inom området sex så vänder de sig till pornografin för att lära sig. Professionella anser att individer, särskilt unga, behöver hjälp att reflektera över vad de ser i pornografin. En kurator berättar följande We have talked quite a lot about sex discriminating commercials and it is rather interesting to hear that what is sex discriminating according to the law, they don’t find very harmful, it is every-day life they say. It is nothing to react about, they find it okay (Mattebo et al., 2014, s. 200).

En anledning till att ge yrkesverksamma mer kunskap om sexuell hälsa och pornografi är att pornografin anses enligt vissa vara en bakomliggande anledning till att individer begår sexuella överträdelser (Kjellgren, et al., 2010). En studie visar att exponering av

pornografiskt material var mer vanligt förekommande hos unga män som begått sexuella överträdelser än hos de som inte gjort det. En annan studie visade att individer som

konsumerade mycket pornografi också konsumerade mer alkohol, hade mer sexuell lust och var mer benägna att sälja sex än individer som inte konsumerade mycket pornografi (Svedin et al., 2011). Denna forskning visar att konsumtion av pornografi kan ha en inverkan på individers övriga liv och att pornografi inte enbart påverkar en individ för stunden. Om kuratorer och andra som i sin profession samtalar med individer om sex och pornografi, besitter mer kunskap kan de på ett bättre sätt samtala och ge vidare kunskap till klienter. Det skulle möjligen kunna motverka brott, en förvrängd syn på sig själv och sin sexuella hälsa vilket i sig kan minska risken för psykisk ohälsa.

2.2 Attityden till pornografi

Pornografi väcker mycket känslor, känslor av lust, längtan, skam, åtrå, obehag, äckel och mycket mer. Oavsett om det är positiva eller negativa känslor lämnar pornografin ingen oberörd. Tidigare forskning pekar på att pornografi påverkar individers liv, inte bara deras njutning för stunden (se ex. Weinberg, Williams, Kleiner & Irizarry, 2010; Mattebo, Larsson, Tydén, Olsson, Häggström-Nordin, 2011). Kjellgren et al. (2010) och Svedin et al. (2011) visar samband mellan hög konsumtion av pornografi och sexuella överträdelser, hög alkoholkonsumtion och att ha större acceptans till att begå lagöverträdelser såsom att köpa sexuella tjänster. Det finns också studier med respondenter som berättar att de hittar

inspiration från pornografi och att pornografi hjälper dem att utveckla sin sexualitet och testa saker de annars inte hade gjort (Mattebo et al., 2011; Weinberg et al., 2010).

Det har under pornografins utveckling skapats skildringar om huruvida individer verkligen tittar på pornografi, om de blir påverkade och om verkligen kvinnor också konsumerar (Jochen & Valkenburg, 2016). Både män och kvinnor tittar på pornografi, en studie gjord med 813 universitetsstudenter i USA visade att nästan 9 av 10 män konsumerar pornografi och bland kvinnorna ungefär 3 av 10 (Carroll et al., 2008). Det skiljer sig dock åt hur positivt inställda de är till materialet (Sobring, Hallberg, Bohlin & Skoog, 2015). Flera studier visar att både kvinnor och män har en ambivalent attityd till pornografi men att kvinnor generellt är mer negativt inställda än män (Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010; Mattebo, et al., 2014; Mattebo et al., 2011). Ett annat exempel är en studie där de frågar föräldrar om deras

inställning till deras barns sexuella intressen på internet (Sobring et al., 2015). De tillfrågade papporna hade en mer positiv inställning till deras barns sexuella intressen på internet än vad mammorna hade. Samma studie visar att papporna var mer positiva till deras söners sexuella aktivitet på internet än deras döttrars.

Forskningsdeltagare i en studie av Löfgren-Mårtenson och Månsson (2010) ställer sig kritiska till pornografi som instruktionsfilm, däremot berättade dem att de vänder sig till pornografi för information. Några av deltagarna anser att pornografi är något skamligt och omoraliskt medan andra ser pornografi som något som kan ge inspiration. Samma studie visar att konsumenter av pornografi utvecklar en attitydförändring då de till exempel börjar tycka att våld mot sin partner inte är lika farligt som någon som inte konsumerar pornografi.

Respondenter i en annan studie ifrågasätter mängden våld inom pornografi samt de

stereotypiska kroppsideal som förekommer och säger att de kan väcka obehag (Mattebo et al., 2011). En svarande säger till exempel” [a] porn-star stereotype. Very large breasts, thin waist and I think you get a very distorted aspect of what a natural look is. That becomes the ideal” (Mattebo et al., 2011).

Waltman (2016) lanserade en rapport med temat pornografi och prostitution. I rapporten beskrivs samband och kopplingar om bland annat hur utbud och efterfrågan driver på utvecklingen av våldsam pornografi. Rapporten beskriver att om mannens partner säger nej till att vilja genomföra önskemål, som då ofta är våldsamma, väljer han ibland att då gå till prostituerade som mer eller mindre är tvungna att acceptera hans önskemål. Waltman (2016) poängterar att män som konsumerar pornografi har mer benägenhet att köpa sex än män som inte konsumerar pornografi. Det kan bero på en attitydsförskjutning hos konsumenterna som sker genom att pornografi normaliserar och trivialiserar våld vilket leder till att konsumenter bryter mot lagar, sin etik och moral (Waltman, 2016).

2.3 Motivering av studie

Denna studie görs i ljuset av ovannämnda forskning. Alla påverkas av pornografi, men vad detta har för konsekvenser på individers attityder till sex finns ej kunskap om (jmf. Mattebo et al., 2011). Forskning visar att hög konsumtion av pornografi har samband med våldsamt beteende och attitydsförskjutning vilket indikerar att pornografi kan vara en bakomliggande mekanism till problem för både individer och för samhället i stort (jmf. Löfgren-Mårtenson & Månsson, 2010; Waltman, 2016). En stor del av forskningen som finns inom området

pornografi och sexologi berör ungdomar. Jochen och Valkenburg (2016) har kartlagt 20 års forskning om pornografi och ungdomar, de efterfrågar nu forskning om gruppen unga vuxna då det inte finns många relevanta studier om dem. Forskning om denna åldersgrupp är viktig för att ge ett mer långsiktigt perspektiv på hur konsumtion av pornografi påverkar individer. Unga vuxna har levt längre och har därför mer erfarenheter av pornografikonsumtion och sex. Detta ger dem större förutsättningar att reflektera över påverkan och attityder än vad dagens ungdomar har. Kuratorer och andra som i sin profession samtalar om dessa frågor saknar kunskap inom området och efterfrågar detta för att kunna göra ett bättre arbete (Areskoug-Josefsson et al., 2019; Mattebo et al., 2014). Denna studie kan vara till hjälp för

3.Teoretiskt ramverk

Denna studie ämnar svara på hur attityder påverkas av pornografi och har hypotesen att attityden till sex påverkas av pornografi. Studien ämnar också svara på frågan om det finns någon skillnad mellan hur kvinnor respektive mäns attityder påverkas med hypotesen att män och kvinnor påverkas olika. Genom att analysera data utifrån genusteori och attitydteori kan forskarna upptäcka bakomliggande faktorer till attitydförändringar, eventuella skillnader mellan hur kvinnor respektive män påverkas samt vilka konsekvenser det kan leda till (jmf. Hirdman, 2001; Lindén, 1994).

3.1 Genusteori

Data i denna studie analyseras utifrån bland annat genusteori. Genusteori konstaterar att kön är en social konstruktion som skapas genom socialt beteende, till exempel språk, uppfostran, förväntningar och attityder (Mattsson, 2010). För att skilja på biologiskt kön och kön som social konstruktion används begreppet genus för att beskriva de socialt konstruerade könet. Genusteori utgår ifrån att en persons genus spelar roll för hur personen kommer att bemötas i samhället. Dessa bemötande utgår från olika förväntningar som finns på kvinnor respektive män och tar sig i uttryck på olika sätt. När till exempel ett barn tilltalas av en vuxen tenderar den vuxne att prata mjukare och lugnare till flickor än till pojkar, ofta syns det på barnets kläder vilket kön hen har då färgerna har definierats av samhället som “flickiga” eller “pojkiga” (Mattsson, 2010). Hirdman (2001) talar om att det inom genusteori finns genussystem. Detta system är skapade av varje samhälle och samhället i sig skapar ett ordningssystem som gör att kvinnor och män tilldelas olika uppgifter, roller och positioner. Ordningssystemet bygger alltid på två stycken grundprinciper, att könen är uppdelade och att män är överordnade kvinnor (Hirdman, 2001). I denna studie undersöks det om män och kvinnor påverkas olika av att konsumera pornografi. Genusteori hjälper till att förklara dessa skillnader och att jämföra om dessa stämmer överens med de skillnader mellan könen som finns i samhället i stort.

3.2 Attitydteori

I detta arbete används också attitydteori för att analysera resultatet. Begreppet attityd kan upplevas abstrakt men inom sociologi och socialpsykologi har begreppet varit viktigt det senaste seklet (Eagly & Chaiken, 1993). Attityd handlar om en värdering av någonting, ett så kallat attitydobjekt, det kan till exempel vara en utbildning, en religion, ett påstående eller ett varumärke. För att jämföra och på något sätt mäta någons attityd gentemot något uttrycks en persons attityd genom en värdering av gynnande/missgynnande (Eagly & Chaiken, 1993). Vidare har begreppet gjorts till en teori, attitydteori (Lindén, 1994). När Lindén skriver om attitydteori beskriver hon att attityder består av tre delar, kunskap, känsla och

handlingsberedskap. Kunskap och känsla är viktiga komponenter för att individen ska kunna tänka sig att utföra eller faktiskt utföra en handling. Individer strävar efter samklang,

konsonans, mellan kunskap, känsla och handlingsberedskap. När de inte är i konsonans med varandra upplever individen obehag vilket gör att individen kommer att sträva efter

konsonans. Lindén (1994) fortsätter att beskriva att om komponenterna är i dissonans till varandra har individen två alternativ, antingen göra en attitydförändring eller en

4. Metod

Följande avsnitt avser att presentera en beskrivning av uppsatsens metod. Här framställs en allmän presentation av studiens vetenskapsteoretiska ansats, informationssökning och datainsamling. Vidare presenteras studiens reliabilitet, validitet, urval och hur etiska överväganden togs i beaktning. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.

4.1 Val av metod

Det finns flera för- och nackdelar med olika datainsamlingsmetoder och till denna studie är en kvantitativ enkätstudie vald. Anledningen till vald datainsamlingsmetod är baserad på att ämnet kan upplevas obekvämt och känsligt för en respondent att prata om. Enkäten görs därför anonymt, vilket troligtvis gör det bekvämare för individen än vid till exempel en kvalitativ intervju. En anonym enkät kan öka chansen till att respondenterna svarar ärligt på frågorna. På grund av ämnets karaktär är det också positivt att forskarens egen närvaro inte påverkar individen samt att respondenten själv kan anpassa sitt eget deltagande (jmf. Nilsson, 2014). Just nu pågår en pandemi över världen vilket också påverkar möjligheten att träffa respondenter, därför är en webbaserad enkät att föredra då inga nya fysiska kontakter behöver etableras (jmf. Folkhälsomyndigheten, 2021). Det finns nackdelar med att göra en enkät, till exempel att forskaren inte kan ställa några uppföljningsfrågor till respondenten eller att forskaren inte kan hjälpa respondenten att förstå frågorna genom att förklara. Enkäten kan också riskera att inte vara tydlig nog för respondenterna som besvarar den. För att undvika nämnda risker har en pilotenkänt skickats ut. Detta för att testa om enkäten fungerar, förstås på samma sätt av olika personer och för att undvika missförstånd som skulle kunna leda till missvisande data (Nilsson, 2014).

4.2 Kritisk realism

Kritisk realism är det grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv som denna studie tar avstamp i. Den kritiska realismen utgår från att världen och samhället existerar oberoende av individen, men att verkligheten uppfattas som kontextuell och komplex (Holm, 2016). Detta präglar genomförd studie då frågorna i genomförd enkät handlar om respondenternas

subjektiva upplevelser och tankar. Dess ontologiska utgångspunkt handlar om att fokusera på mekanismer istället för händelser, det vill säga att den kritiska realismen inte endast vill undersöka händelsen i sig utan vad som producerade den (Danermark, 2003). I studien frågar sig författarna om attityden till sex påverkas av den bakomliggande mekanismen konsumerad pornografi. Forskarna är ute efter att fundera på om den konsumerade pornografin påverkar attityden till sex samt på vilket sätt den eventuellt gör det. Med stöd i tidigare forskning väljer forskarna att forma en hypotes som har riktningen att pornografi påverkar attityden till sex och inte tvärtom. Forskningen säger bland annat att medelåldern för att konsumera pornografi är 12,6 år och medelåldern för samlagsdebut 17 år (Mattebo, 2014; Riksförbundet för sexuell upplysning, 2021). Det betyder att individer troligtvis möter pornografi innan de har några egna erfarenheter av sex vilket indikerar att riktningen för det eventuella sambandet är att pornografin påverkar attityden. Om detta resoneras det vidare om under rubriken

“diskussion”. Den kritiska realismens epistemologiska utgångspunkt är att det inte finns absoluta sanningar utan teorin utgår ifrån att människor är föränderliga och likaså

forskningsresultat. Därför används ofta abduktion för att hitta slutledningar inom den kritiska realismen. Abduktion är som en blandning mellan induktion och deduktion, som induktionen utgår abduktionen från empiri men som deduktionen kompletteras empirin med teori

analyseras i ljuset av två teorier, genusteori och attitydteori. I abduktion växelverkar teori och empiri med varandra och likaså gör teori och empiri i denna studie. Kritisk realistisk

forskning utgår ofta från en hypotes som forskaren sedan försöker falsifiera. Denna studie har två hypoteser, att det finns ett samband mellan nuvarande konsumtion av pornografi och attityden till sex och att män och kvinnor påverkas olika av att konsumera pornografi. Dessa hypoteser tar stöd i tidigare forskning (se ex. Carroll et al., 2008; Jochen & Valkenburg, 2016). Nya data från genomförd studie samt tidigare forskning undersöker om hypoteserna kan falsifieras eller ej (jmf. Ekström, 2003).

4.3 Informationssökning

Målet med informationssökningen är att hitta relevanta källor med forskning och information. För att få en fördjupad kunskap kring området pornografi, dess påverkan och för att kartlägga forskningsområdet i Sverige, påbörjades en första systematisk informationssökning. Det gjordes med hjälp av Örebro Universitetsbibliotekets databas PRIMO 2021-04-05. I

sökningen av artiklar användes sökorden “Sweden or Swedish*” AND “pornography* AND effect*. Denna sökning fick 4520 träffar. Några inklusionskriterium lades till för att

specificera sökningen ” Svenska, Engelska, Artiklar, Peer review”, detta resulterade i 2658 träffar. För att revidera antal träffar ytterligare lades ämnesområdet ”Pornography” till vilket skalade ner antalet till 180 artiklar. Ett sista inklusionskriterium lades till för att revidera artiklarna till nutida artiklar från år 2004–2021, detta resulterade i 167 träffar. Av dessa artiklar lästes relevanta abstracts och 8 artiklar valdes ut. Artiklar som inte kom med

exkluderades på grund av exkluderingskriteriet att artikeln inte berörde uppsatsens syfte eller frågeställningar.

Vid sammanställning av tidigare forskning ansågs det inte vara tillräckligt med relevant forskning vad gäller unga vuxnas attityder till sex och pornografi, därför valdes det att göra en utökad och fördjupad sökning. Informationssökningen genomfördes 2021-04-05. Genom samma databas resulterade sökningen i relevanta artiklar som passade för studiens syfte och frågeställningar. Sökorden som användes var “porn* AND attitudes” AND “young

adulthood” AND “sex*” AND attitudes” med samma inklusion- och exklusionskriterier som tidigare nämnt, vilket resulterade i 376 träffar. Av dessa lästes relevanta abstracts och slutligen bedömdes 3 av 376 artiklar vara av relevans och inkluderades i studien. Under arbetets gång har ytterligare ett par artiklar valts ut som hittats genom litteratur och referenser i ovannämnda artiklar.

4.4 Datainsamling

4.4.1 Urval

När en studie ska genomföras behöver ett urval göras. Detta för att det ofta är omöjligt att tillfråga alla individer inom en population (jmf. Trost & Hultåker, 2016). Därför väljs eller slumpas individer ur populationen ut för att tillfrågas med enkäter, intervjuer eller andra datainsamlingsmetoder. I denna studie tillfrågas unga vuxna mellan 18 och 30 år. De ansågs vara av mest intresse i och med att det är den första åldersgrupp som har haft tillgång till pornografi via internet under hela sin tonårsperiod (jmf. Davidsson & Thoresson, 2017). Det finns ingen offentlig förteckning på denna population, unga vuxna mellan 18 och 30 år. För att nå hela populationen hade ett möjligt alternativ kunnat vara att köpa statistik över denna population. Då hade ett slumpmässigt urval varit möjligt. Detta fanns inte resurser till i mån av pengar eller tid. Därför är studien gjord genom ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär

att respondenterna i studien inte är valda genom slumpen. En svaghet när denna typ av urval används är att studiens resultat inte kan generaliseras (jmf. Nilsson, 2014). En länk till enkäten publicerades i forumet Facebook, i en grupp som heter “Dom kallar oss studenter”. Gruppen riktar sig till universitetsstudenter och har över 24 000 medlemmar. Styrkan i studiens urval är att det finns många respondenter i rätt åldersgrupp i den valda Facebook-gruppen vilket möjliggjorde att mycket data kunde insamlas. Då vissa jämförelser ej har kunnat genomföras i resultatet på grund av för få respondenter i vissa grupper [se ex. tabell 9,10], hade ett stratifierat urval kunna lösa detta problem (jmf. Bryman, 2018). Om

respondenter blivit utvalda till enkäten på grund av grupptillhörighet, till exempel kön, hade det gått att säkerställa att alla fanns representerade och att önskade jämförelser kunnat genomföras.

4.4.2 Enkäten

Enkäten är skapad i programmet Survey and Report och består av sakfrågor samt åsiktsfrågor. Sakfrågor berör frågor om respondenternas ålder, kön med mera (Trost & Hultåker, 2016). För att kunna uppfylla syftet väljs också åsiktsfrågor som lyfter fram respondenternas egen uppfattning om olika påståenden om pornografi och sex. Svaren i enkäten har fasta

svarsalternativ med boxar där respondenten får kryssa i det svar som passar dem bäst, det finns också möjlighet för respondenten att lämna en kommentar och svara med fritext vid ett par tillfällen i enkäten. Innan respondenten kan öppna enkäten och börja svara på frågor får respondenten välja att lämna sitt samtycke till att medverka i studien och samtycka till vad det innebär. Där informerades respondenten om hur hens uppgifter behandlas samt att hen får avbryta enkäten när hen vill (jmf. Vetenskapsrådet, 2017). Innan enkäten publicerades

skickades en pilotundersökning ut till en grupp av respondenter. Efter inkomna synpunkter redigerades och kompletterades enkäten innan publicering.

4.4.3 Datasammanställning

Enkäten publicerades på Facebookforumet “Dom kallar oss studenter” och efter tre dygn hade 311 stycken deltagit. Antalet ansågs vara tillräckligt för att kunna analysera och därför bestämde författarna att stänga enkäten. All inkommen data kodades automatiskt och sammanställdes i ett Excelark som sedan fördes in i ett datorprogram för statistisk analys, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

För att data skulle bli hanterbara valdes att koda om viss data. Detta gjordes vid frågan “Hur gammal var du när du såg pornografi första gången?” där några respondenter svarat med en kommentar som “vet ej” eller “kommer inte ihåg”. Dessa kommentarer raderades (14

stycken). På samma fråga svarade några individer med ett åldersspann, till exempel 12–14 år. Vid dessa tillfällen kodades svaret om till åldern mitt i det angivna åldersspannet, till exempel 12–14 år → 13 år. För att få en bättre överblick över respondenternas åldrar och för att kunna hitta eventuella samband mellan variabeln ålder och annat grupperades respondenternas åldrar till följande;

● 18–21 år → Åldersgrupp 1 (n=75 st.), ● 21,1–24 år → Åldersgrupp 2 (n= 110 st.), ● 24,1–27 år → Åldersgrupp 3 (n= 83 st.), ● 27,1–30 år→ Åldersgrupp 4 (n= 35 st.).

sju svaren tillsammans med de respondenter som svarat “Några gånger i veckan” som hade 56 svar.

4.4.4 Operationalisering

Genomförd studie ämnar uttala sig om individers attityd till sex. För att på något sätt kunna mäta respondenternas attityd operationaliserades begreppet attityd. Till enkäten skrevs tio påståenden om respondenternas attityd till sex. Av dessa påståenden sammanställdes de åtta som syftade till att ha en mer öppen syn på sex. Denna sammanställning skapade ett index, en sammanställning av flera variabler (jmf. Hjerm, 2014). Två påståenden var neutrala, “Sex är till för min egen njutning” och “Det är nyttigt att samtala med andra om mitt sexliv” så dessa exkluderades från sammanställningen av attityder. Frågorna som inkluderades var följande:

● Pornografin kan ge inspiration, tips och idéer ● Det är okej att betala för sex eller sexuella tjänster ● Det är okej att sälja sex

● Det är okej att ha ett öppet förhållande ● Det är okej att ha trekant

● Det är okej att ha engångsligg,

● Det är okej med BDSM (Bondage/Disciplin, Dominans/Submission och Sadomasochism),

● Det är okej att det under en sexakt pågår fysiskt beröring av “hårdare” slag såsom, smiskning, slag, strypning, drag i hår?

Om en respondent svarade att hen “Instämmer helt” på alla påståenden fick hen totalt åtta poäng, om en svarade “Tar helt avstånd från” på alla påståenden fick hen totalt 40 poäng när varje svar adderats. Svarade någon “Tveksam” till alla påståenden adderades dessa svar till 24 poäng. Respondenterna kunde svara olika på varje fråga och därför har summan av respondenternas svar hamnat på en skala mellan 8 och 40 poäng, se figur [1]. Utifrån dessa poäng valde författarna att dela upp Attityder i tre grupper, 8–20 poäng öppen attityd, 21–27 poäng neutral attityd och 28–40 poäng återhållsam attityd.

Figur 1. Respondenternas samlade attitydpoäng.

4.5 Analysmetoder

Sammanställningen av insamlad data har analyserats i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För att analysera kvantitativ data har bivariata och multivariata analyser genomförts. För att mäta och se om de samband som uppkommer är signifikanta och inte beror på slumpen utförs Chi2-test. Om värdet på Chi2 är mindre än 0,05 (p. ≤ 0,05) betyder det att risken är så pass liten att resultatet är slumpmässigt att sambandet anses signifikant (Hjerm, 2014). Vid flera tillfällen fanns för få svar inom specifika

kategorier vilket gjorde att Chi2 test visade samband som inte var tillförlitliga. Därför är dessa test bortplockade från resultatet. Vid ett tillfälle genomfördes istället en

signifikansanalys, ett T-test för att jämföra hur medelvärdet i de två valda grupperna skiljer sig från varandra. Testet avgör om något har en effekt på gruppen av intresse eller om två grupper skiljer sig från varandra (Bryman, 2018).

Vid tre olika tillfällen hade respondenterna möjlighet att komplettera sitt svar med en

kommentar. Det gällde följande frågeställningar; “Hur kom det sig att du såg pornografi den första gången?”, “Tror du att en påverkas av det en ser inom pornografin?”, och “Om du vill, förklara på vilket sätt? (Om det finns områden i ditt liv som påverkats av din

porrkonsumtion?). Dessa olika kommentarer analyserades genom kodning, tematisering och summering (jmf. Lindgren, 2014). Inledningsvis lästes alla kommentarer för att få en helhet

olika teman “Självkänsla/Självförtroende”, “Inspiration”, “Porr vs Verkligheten”, “Påverkas indirekt”, “Påverkas inte” och “Annat” och summerades därefter.

För att analysera resultatet av kvantitativa och kvalitativa data kommer genusteori och attitydteori användas.

4.6 Reliabilitet & Validitet

Inom vetenskapliga studier är reliabilitet och validitet viktigt (Trost & Hultåker, 2016). Reliabilitet handlar om att studien ska ge samma resultat igen om den upprepas. Vilken tid studien utförs eller på vilken plats ska inte spela någon roll för resultatet om en studie har hög reliabilitet (Eliasson, 2018). I genomförandet av denna studie har dessa aspekter vägts in. För att studien ska ha hög reliabilitet har frågorna i enkäten noga tänkts igenom vid flertalet tillfällen. Den färdigställda enkäten har också skickats ut till en mindre grupp individer som fått ge respons och kommentarer om huruvida frågorna var lättförstådda, om det fanns några otydligheter i enkäten, svarsalternativ som saknades eller annat. Efter att dessa individer testat och kommenterat enkäten reviderades den ytterligare. Om liknande urvalsgrupp skulle tillfrågas igen med samma enkät har vi anledning att tro att studien skulle ge ungefär samma resultat. Det betyder att det finns goda skäl att utifrån nämnda faktorer, argumentera för att studien har hög reliabilitet (jmf. Trots & Hultåker, 2016).

Validitet betyder att studien mäter det den avser att mäta, validiteten mäter studiens giltighet (Nilsson, 2014; Eliasson, 2018). Om en studie till exempel avser mäta hur högt IQ en person har så hjälper det inte att veta hur många centimeter i omkrets respondenten har om huvudet, en sådan mätning skulle ha låg validitet. I genomförandet av en studie behöver forskaren tydliggöra vad som ska undersökas för att studien ska nå hög validitet (Eliasson, 2018). I genomförandet av denna studie har syftet och frågeställningarna varit tydliga och legat som grund för arbetet med enkäten, detta har gjort att både respondenter och forskare under hela processen påmints om och sett vad studien avser mäta. Studien avser att mäta individers attityd. För att kunna mäta detta har begreppet operationaliserats och ett index har skapats. Detta har gjorts av främst tre anledningar, första anledningen är för att attityd är ett

komplicerat begrepp. Om forskarna endast skulle mäta attityd med en variabel finns risk att de bara får svar på en liten del av hur individens attityd till sex ser ut (jmf. Hjerm, 2014). Ett påstående var till exempel “Det är okej att ha engångsligg”, om endast denna fråga hade fått stå för hela begreppet attityd hade studien haft låg validitet då den enbart säger något om just den sortens handling. Det nyskapade index som är en sammanslagning av åtta olika variabler stärker studiens validitet då begreppet får en bredare och djupare innebörd. En andra

anledning till att ett index skapades var att på så sätt minska risken för slumpmässiga fel, det vill säga att indexet också ökar studiens reliabilitet. När flera variabler slås samman skapas en rättvisare bild av verkligheten, om någon respondent förstått en fråga fel till exempel så blir det enda svaret inte lika avgörande i den större kontext som indexet skapar (jmf. Hjerm, 2014). En sista anledning till att index för attityder skapades har sin grund i tidigare forskning om attityder. Eagly och Chaiken (1993) är två forskare som skriver om definitioner av

attityder. De kommer fram till att attityd är “en psykologisk tendens som uttrycks genom att utvärdera en viss enhet med viss fördel eller missnöje”. Sex är attitydobjektet i denna studie (jmf. Eagly & Chaiken, 2007) och utifrån det har respondenterna fått ta ställning till olika påståenden om attitydobjektet. Detta har skett genom att respondenterna utvärderat

påståendena utifrån en skala från “Tar helt avstånd från” till “Håller helt med” i enlighet med Eagly och Chaiken (2007). Enkätens alla frågeställningar har alla formulerats för att bidra till att svara på studiens syfte och frågeställningar. För att komplettera frågorna finns det vid ett

par tillfällen möjlighet för respondenterna att i fritext lägga till en kommentar för att

förtydliga, förklara eller lägga till information. Forskarna anser att det finns god grund till att argumentera för att genomförd studie har både hög reliabilitet och validitet.

4.7 Etiska överväganden

Vetenskapsrådet finns till för att säkerhetsställa att forskning görs på ett acceptabelt sätt och de har även olika etiska regler som forskare bör ta hänsyn till. Det handlar framför allt om att forskaren behöver vara noggrann med kommunikationen till forskningsdeltagarna, om vad som förväntas av dem, vem som kommer ta del av resultatet, hur data förvaras med mera (Vetenskapsrådet, 2017). Denna studie utförs bästa möjliga sätt för att kunna säkerställa att kvaliteten är hög och att den inte påverkas av några externa omständigheter. Enligt

Vetenskapsrådet (2017) ska inte forskningen utföras med vinning för forskaren.

Samhällsvetenskaplig forskning ska tjäna det vetenskapliga och mänskliga intresset (Bryman, 2018). Nyttan med kunskapen från en studie samt vad som kan bidra till samhället ska alltid ställas mot eventuella risker. Riskerna och nyttan kan handla om insamlandet av data, etiska dilemman och forskarens roll (Bryman, 2018). Genom att respondenterna i genomförd studie är anonyma vid insamling av data, avidentifierade vid citat och att data endast finns på forskarnas datorer gör att allvarliga risker för respondenterna är osannolik (jmf.

Vetenskapsrådet, 2017). En eventuell risk i studien är att forskningsdeltagare skulle kunna må sämre efter deltagandet i enkäten, till exempel om enkäten väckte minnen av obehagliga upplevelser. Därför avslutas enkäten med råd på hur respondenterna kan söka sig vidare och få hjälp med att bearbeta det som upplevs svårt för att värna om hens välmående. Nyttan denna studie bidrar till är en ökad kunskap vad gäller pornografins påverkan och ifall attityder kring sex förändras på grund av pornografisk konsumtion. Denna kunskap anses viktig för yrkesverksamma inom socialt arbete som samtalar om området med klienter. Nyttan skulle också i framtiden kunna hjälpa de respondenter som svarat på enkäten om respondenterna söker upp en professionell som tagit del av studien.

Den här studien följer likt all samhällsvetenskaplig forskning Vetenskapsrådets (2017) allmänna regler gällande etik. Under hela processen av studien haft följande huvudsakliga principer i åtanke. Den första principen handlar om att respondenternas intresse ska skyddas, vilket innebär att de inte ska lida men av att ha deltagit. De ska varken känna någon fysisk, psykisk eller personlig skada efter inlämnandet av enkäten. Då studien berör ett känsligt ämne uppmuntras respondenterna att kontakta exempelvis samtalsjour om de känner behov av att prata (se bilaga 2, del 3). För att säkerställa att respondenternas anonymitet vidarehålls kommer all insamlad data raderas vid avslutat arbete. Vidare ska forskningen gynna

respondenterna, vilket är högst aktuellt i och med att den här studien har en önskan att öka kunskapen kring problemområdet (Vetenskapsrådet, 2017). Nästa etiska princip handlar om frivillighet, varje respondent fick genom enkäten information vad gäller anonymitet och frivillighet samt fick på egen hand trycka att hen samtyckte till sitt eget deltagande för att komma vidare i enkäten. Svarade respondenten nej på samtyckesfrågan kunde de inte gå vidare till att besvara frågorna. Sista delarna inom principerna handlar om att forskare ska arbeta sanningsenligt med god möjlighet till insyn i forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). Enkätens innehåll är tydlig med varför respondenterna är delaktiga och vad syftet är med studien. Genom metodavsnittet går det att följa hela arbetsprocessen, därmed följer arbetet det etiska riktlinjen om öppen redogöring av utgångspunkt, metod och resultat.

4.8 Metoddiskussion

En begränsning med vald metod är att resultaten inte går att generalisera. Det hade varit av intresse för forskningen att ha generaliserbar kunskap att hämta från arbetet då arbetet syftar till att besvara en existerande kunskapslucka. Resurser som tid och pengar höll tillbaka forskarna från att göra studien generaliserbar, vilket hade krävt att ett slumpmässigt urval gjorts utifrån alla unga vuxna i Sverige mellan 18–30 år (jmf. Nilsson, 2014). En annan begränsning i studien är att forskarna inte kom åt enkätens insamlade data förrän enkäten stängdes. När forskarna kunde se och börja analysera insamlad data upptäcktes till exempel att individer som aldrig konsumerar pornografi var underrepresenterade. Om mer tid funnits till förfogande hade enkäten kunnat vara publicerad under en längre period vilket eventuellt hade möjliggjort att fler respondenter inom de underrepresenterade grupperna svarat. Det hade i sin tur kunnat leda till fler intressanta resultat och analyser som nu inte gick att

genomföra på grund av detta. Vissa samband kunde heller inte säkerställas på grund av för få svarande inom vissa kategorier [se ex. tabell 9].

Begreppet attityder operationaliserades och ett index skapades. Detta index bestod av åtta påståenden om respondenternas attityd till sex som poängsatts och summerats. Dessa påstående utgick från påståenden som “Är det okej att…?” vilket indikerar en generell uppfattning om ett fenomen. En möjlig tanke är att svaren eventuellt hade kunnat bli annorlunda om frågorna var riktade mer personligt “Är det okej för dig att…?” alternativt “Skulle du kunna tänka dig att…?”. Sådana frågeställningar skulle varit mer ihopkopplade med respondenternas agerande i olika situationer och hade kunnat bidra till intressanta

analyser. Däremot hade det blivit svårare att mäta respondenternas attityd. En kombination av dessa olika typer av frågeställningar hade varit av intresse i framtida studier.

Att operationalisera och skapa index skapar hög validitet för en studie (jmf. Hjerm, 2014). Det som är svårt med att skapa ett index för attityd till sex är att forskarnas egna åsikter om vad som är att ha en “öppen attityd till sex” och vad som är att ha en “återhållsam attityd till sex” får stor betydelse för skapat index och senare för resultat, analys och svaret på studiens syfte. Att forskarnas åsikter i detta fall är av stor betydelse är delvis problematiskt då det påverkar reliabiliteten om en annan forskare skulle göra samma undersökning men ha en annan syn på “öppen” och “avhållsam” attityd. För att bemöta detta problem lät forskarna flera personer läsa och kommentera påståendena som senare sammanslogs. I processen när andra personer fick läsa igenom påståenden valdes två av tio bort eftersom de inte ansågs kompatibla i skapandet av index. När denna process var färdig upplevs validiteten vara hög då flera individer tolkat sammanslagna påståenden på samma sätt.

Forskarna anser att det hade varit av intresse att komplettera genomförd enkät med ett par intervjuer. I dessa intervjuer hade författarna kunnat ställa följdfrågor till respondenterna och därmed nå fördjupad kunskap kring hur och varför respondenterna resonerade som de gjorde. Anledningen till att dessa intervjuer inte genomfördes var på grund av rådande

omständigheter med pandemi samt tidsbrist. Eftersom ämnet är känsligt kan det därför inte heller antas att kvalitativa inslag hade gett önskat fördjupat resultat då respondenterna eventuellt inte hade varit bekväma med att svara ärligt på frågorna när de inte var anonyma. Istället för att komplettera med intervjuer hade ett annat alternativ varit att göra en

longitudinell studie då respondenterna fick svara på enkäten vid två olika tillfällen. Detta hade varit av stort intresse då det hade kunnat visa på eventuella attitydförändringar hos respondenter som konsumerar eller inte konsumerar pornografi. Dock skulle denna typ av studie antagligen kräva en tidsram på flera år för att nå önskat resultat då attityder vanligtvis inte förändras över en vecka eller månad (jmf. Eagly & Chaiken, 2007).

5. Resultat

Detta avsnitt avser att presentera resultatet från publicerad enkät. Först redovisas svaren på enkätens bakgrundsfrågor sedan redovisas resultat från enkäten under rubriker som rör studiens frågeställningar. Resultatet presenteras i olika figurer och tabeller.

5.1 Bakgrundsfrågor

Enkäten publicerades den 13 april 2021 i gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook. Den fanns tillgänglig i tre dygn vilket resulterade i 311 svar. Av de som svarade var 69,6 % (n= 211 st.) kvinnor, 29,4 % (n= 89 st.) män och 1 % (n= 3 st.) annat. De sistnämnda respondenterna visas som bortfall i de jämförelser där kön är en av variablerna då tre personer inte anses vara tillräckligt i antal för att kunna utgöra en egen grupp. Studien har inklusionskriteriet 18 - 30 år, några svar inkom från respondenter som var utanför denna åldersgrupp och därför raderades dessa data. Av de respondenter som svarade inom rätt åldersspann var medianåldern 24 år och medelåldern 23,7 år, den yngsta som svarade var 19 år och den äldsta 30 år.

Bland de svarande var 83 % (n= 252 st.), studerande och 14,5 % (n= 44 st.) arbetande och ett par stycken var arbetslösa, sjukskrivna eller svarade annat. De flesta respondenter uppgav att de var singlar, 42,2 % (n= 128 st.), 33,3 % (n= 101 st.) var Gifta/Sambos, 23,8 % (n= 72 st.) var i relation och 0,7 % (n= 2 st.) levde i öppet förhållande. I stapeldiagrammet [figur 2] nedan visas hur många av respondenterna som har egna sexuella erfarenheter i form av samlag samt hur många av respondenterna som någon gång konsumerat pornografi i form av erotiska noveller, porrfilmer eller pornografiska bilder.

Figur 2. Stapeldiagram över svarsfrekvenser angående om respondenterna någon gång haft en sexuell erfarenhet och om de någon gång konsumerat pornografi.

Respondenterna har olika relation till pornografi, har konsumerat under olika lång tid och olika mycket. Den respondenten som kom i kontakt med pornografi vid yngst ålder var 3 år gammal och den som kom i kontakt med pornografi i äldst ålder för första gången var 25 år gammal. Stapeldiagrammet [Figur 3] nedan visar i vilken ålder respondenterna kom i kontakt

Figur 3. Stapeldiagram på när respondenterna första gången kom i kontakt med pornografi. Anledningen till att respondenterna vid det första tillfället mötte pornografi redovisas i stapeldiagrammet [Figur 4]. De flesta, 43,6 % (n= 132 st.) mötte pornografi för att en vän visade det för dem, ungefär en femtedel, 20,5 % ( n= 62 st.) angav att de själva sökt efter pornografi vid tillfället. En respondent har inte svarat på frågan och saknas därför. I

kommentarerna till frågan skriver flera respondenter att de blivit introducerade till pornografi av en partner eller genom att de av misstag hittat porrtidningar/råkat se på någons

telefon/råkat hitta filmer/råkat se pornografi på tv.

Figur 4. Stapeldiagram över hur respondenterna kom i kontakt med pornografi första gången.

På frågan om hur ofta respondenterna konsumerar pornografi svarar 22,8 % (n= 69 st.) att de aldrig konsumerar pornografi. 25 % (n= 76 st.) svarar att de kollar några gånger om året och 31,4 % (n= 95 st.) anger att de tittar några gånger i månaden. Några respondenter, 18,5 % (n= 56 st.) skriver att de tittar några gånger i veckan och 2,3 % (n= 7 st.) att de tittar varje dag. Ungefär 80 % av de svarande som konsumerar pornografi svarade nästan en fjärdedel (24 %) att det ibland förekommer våld i pornografin de konsumerar, 61 % svarade nej och 15 % angav att de inte visste.

5.2 På vilket sätt påverkar nuvarande konsumtion av pornografi attityden

till sex?

Ett index, bestående av 8 poängsatta påståenden, skapades för att mäta respondenternas attityd [se figur 1]. Detta resulterade i att 63,2 % (n= 191 st.) av respondenterna har en öppen attityd till sex, 21,5 % (n= 65 st.) har en neutral attityd och 15,2 % (n= 46 st.) har en mer återhållsam attityd.

Tabell 1. Korrelationstabell över respondenternas nuvarande pornografiska konsumtion i relation till deras attityd till sex, med Chi2-test.

För att ta reda på om det finns något samband mellan nuvarande konsumtion och en

respondents attityd till sex ställdes dessa variabler upp mot varandra i en korrelationstabell. Tabellen ovan [1] visar att det finns ett signifikant samband gällande vilken attitydgrupp (1= öppen attityd till sex, 2= neutral attityd till syn på sex eller 3= återhållsam attityd till sex) respondenterna tillhör och hur ofta de konsumerar pornografi (p. ≤ 0,05). Bland de

respondenter som angett att de tittar på mycket pornografi finns en mindre andel respondenter som har en avhållsam attityd till sex.

En av de frågor som sammanställts i Attityder var frågan “Är det okej att betala för sex eller sexuella tjänster”. Nedanstående tabell [2] visar att nästan 80 % av respondenterna svarade “Tar helt avstånd ifrån” och drygt 20 % svarade “instämmer helt” - “tar delvis avstånd ifrån”. 90 % av de 20 % hade en öppen attityd till sex och Chi2-värdet (p. ≤ 0,05) visar att detta samband är signifikant.

Tabell 3. Tabell som visar om respondenterna upplever tvång i den pornografi som de konsumerar.

I ovanstående tabell [3] svarar respondenterna på om det tillkommer tvång i det pornografiskt material de i så fall kommer i kontakt med. Nästan 50 % svarade att det inte förekommer tvång i pornografin och nästan 20 % att det förekommer.

Tabell 4. Korrelationstabell om hur mycket respondenterna konsumerar pornografi och huruvida de håller med om att det är okej att under en sexakt använda sig av “hårdare” tag, med Chi2-test.

En av frågorna som berör respondenternas attityd till sex handlar om hårdare beröring. Tabellen [4] visar att det finns ett signifikant samband (p. ≤ 0,05) mellan att ofta konsumera pornografi och att instämma helt till fysisk beröring av “hårdare” slag såsom, smiskning, slag, strypning, drag i hår.

Tabell 5. Korrelationstabell om huruvida respondenternas attityd påverkas av egna sexuella erfarenheter och om de någon gång konsumerat pornografiskt material.

För att svara på frågeställningen om en individ som konsumerar pornografis attityd till sex påverkas av om hen har egna sexuella erfarenheter eller ej gjordes multivariat analys genom en korrelationstabell med variablerna sexuella erfarenheter, Någon gång konsumerat och Attityder. Det finns för få respondenter som svarat “nej” på om de någon gång konsumerat för att ett Chi2-test ska vara tillförlitligt. Tabellen [5] visar ändå tydligt att personer med sexuella erfarenheter och som konsumerat/konsumerar pornografi, har en mer öppen attityd till sex än de som inte har det.

5.3 Påverkas män och kvinnor olika av att konsumera pornografi?

I tabellen nedan [6] visas att 10 % (n= 22 st.) av kvinnorna och 19 % (n= 41 st.) av männen som svarade på enkäten uppger att de konsumerar pornografiskt material flera gånger i veckan eller dagligen. Det är mer jämnt fördelat mellan de olika svarsalternativen för kvinnor, hur ofta/ sällan de konsumerar pornografi medan hos männen är det få som till exempel aldrig konsumerar pornografi (11 %, n=10 st.).

Tabell 7. Korrelationstabell om respondenterna anser att de påverkas av pornografiska konsumtionen.

Nästan alla (94 %) respondenter svarade ja på frågan om de tror att en påverkas av det en ser inom pornografi, (94,7 % n= 200 st. av kvinnorna och 92,1 % n= 82 st. av männen).

Stapeldiagrammet [figur 5] och tabellen nedan [8] visar vilka områden som påverkats positivt eller negativt av deras pornografikonsumtion uppdelat mellan kvinnor och män.

Figur 5. Stapeldiagram om vilka områden respondenterna har påverkats positivt eller negativt av pornografisk konsumtion.

Tabell 8. Tabell om vilka områden respondenterna har påverkats positivt eller negativt av pornografisk konsumtion.

Tabell 9. Korrelationstabell om respondenternas attityder kopplade till deras sexuella erfarenheter i jämförelse mellan könen.

Tabell ovan [9] visar en korrelationstabell med variablerna sexuella erfarenheter, attityder och kön. Det finns för få respondenter som svarat “Nej” på frågan om respondenten har egna sexuella erfarenheter för att ett Chi2-test ska vara tillförlitligt. Det som kan utläsas från tabellen är att bland de som har haft sexuella erfarenheter har de flesta en öppen attityd och att de som inte har haft sexuella erfarenheter har en neutral eller avhållsam attityd till sex. Det verkar inte förekomma någon större skillnad mellan könen i denna jämförelse.

Tabell 10. Korrelationstabell om respondenternas attityder kopplade till deras nuvarande pornografiska konsumtion i jämförelse mellan könen.

Tabell ovan [10] visar att majoritet bland de som aldrig konsumerar pornografi har en neutral eller återhållsam attityd till sex, medan bland de som kollar flera gånger i veckan har en stor majoritet som har öppen attityd till sex. Det finns också här för få respondenter som svarat “aldrig” för att ett Chi2-test ska vara tillförlitligt.

Tabell 11. Två korrelationstabeller om hur respondenternas självförtroende/självkänsla påverkas negativt av att konsumera pornografi, med Chi2-test.

Tabell 12. Två korrelationstabeller om hur respondenternas självförtroende/självkänsla påverkas positivt av att konsumera pornografi, med Chi2-test.

I tabellen ovan [11] visas det hur kvinnor och män svarat på frågan om deras självförtroende har påverkats till det sämre av deras pornografikonsumtion. 34 % av kvinnorna och 42 % av männen svarar att deras självförtroende blivit sämre av att konsumera pornografi. I samma tabell [11] svarar respondenterna på om deras självkänsla påverkats sämre. Hos kvinnorna svarade 33 % och av männen 43 % att deras självkänsla blivit sämre av

pornografikonsumtion.

Respondenterna fick även frågan ifall de ansåg sig påverkas till det bättre av att konsumera pornografiskt material. Varpå det visas i tabell ovan [12] att 0,7 % av kvinnornas och 12 % av männens självförtroende påverkats till det bättre av att konsumera pornografi. I samma tabell [12] svarar respondenterna om deras självkänsla, 0,9 % av kvinnorna och 0,4 % av männen svarade att deras självkänsla påverkas till det bättre av pornografikonsumtion.

Tabell 13. Ett T-test över medelvärdet av attityder i poäng samt kön

Som tidigare visats har attityder sammanställts till en poängskala och till sist räknas medelvärdet ut för kvinnor och mäns attityder [tabell 13]. Kvinnors medelvärde ligger på 20,51 vilket hamnar mitt emellan grupperingarna öppen attityd och neutral attityd. Männens medelvärde ligger på 18,76 vilket hamnar inom grupperingen öppen attityd. Tabellen visar att det är ett signifikant samband mellan kön och attityder (p. ≤ 0,05), vilket visar att män har något mer öppen attityd till sex än kvinnor.

5.4 Resultat av kommentarer

Vid tre olika tillfällen hade respondenterna möjlighet att komplettera sitt svar med en kommentar. Detta var vid följande frågor: Hur kom det sig att du såg pornografi den första gången? “Tror du att en påverkas av det en ser inom pornografin? och Om du vill, förklara på vilket sätt? (Om det finns områden i ditt liv som påverkats av din porrkonsumtion? Vid frågan “Hur kom det sig att du såg pornografi den första gången?” kommenterade 40 respondenter. Dessa kommentarer var förtydligande och förklaringar till vad de svarat. De skrev till exempel följande:

“En kompis skickade en länk som han övertalade mig att trycka på.” ”Alla i skolan prata om det”

“ Kom upp porrsidor som spamm eller virus”.

Senare i enkäten kommenterade 83 stycken frågan “Tror du att en påverkas av det en ser inom pornografin? De flesta kommentarerna handlade om vilka förväntningar pornografin skapade på dem själva, på sexakten och på sin partner, som följande:

“Har fått mer prestationsångest”

“Nästan uteslutande att man som yngre jämförde sig med vältränade män med 20 cm mellan benen.”

“Lätt att jämföra sig med de kvinnorna man ser i pornografi. Ofta helt ”perfekta” kroppar och sådant. Då blir man själv lätt osäker på sitt eget utseende”

“Eftersom att jag sett pornografi innan jag hade mitt första samlag så hade jag i alla fall målat upp en bild av hur det är vilket var helt fel.”

“Tror att det påverkar människor att få en snedvriden bild av vad sex är och att kvinnor ses som objekt och ”ska” behaga män.”

“Jag har tidigare haft svårt att säga nej till saker som varit utanför min bekvämlighetszon för att jag trott att det bara "är så det ska vara", för att jag sett det på porrvideos.”

På frågan Om du vill, förklara på vilket sätt? (Om det finns områden i ditt liv som påverkats av din porrkonsumtion?) lämnade 82 respondenter varsin kommentar. De flesta kommentarer uttrycker en ambivalens till pornografi samt beskriver hur de själva påverkat direkt eller indirekt av pornografi, som följande:

”Jag tror absolut det påverkat mina relationer på så vis att jag genom pornografin matats med att objektifiera kvinnor vilket fått mig att se på kvinnor på ett sätt jag inte önskar“ “Det har påverkat både negativt och positivt då jag känt mig mer bekväm i att sex är normalt, samtidigt som det sex som porträtteras är långt ifrån hur det ser ut i verkligheten och därmed kan ge en felaktig bild av vad som förväntas osv.”

“Bättre sexuellt umgänge: mer öppen till att testa på nytt, porr kan även göra det lättare att få lust i perioder då man har mindre lust. Sämre självkänsla: känner att man inte kan leva upp till förväntningarna som skapas.”

“Jag såg på mig själv med avsmak. Ändå kunde jag inte sluta.”

“Till det bättre har sexuellt umgänge förändrats då man lärt sig saker om sex genom

industrin. Samtidigt som det har blivit till det sämre eftersom flera utav de sexuella partners jag haft har varit väldigt porriga. Man märker att de är hjärntvättade av porr och gör det som de ser i porren. Dessutom kan självförtroendet bli försämrat. Att se alla snygga ‘perfekta’ kroppar hos kvinnor som gör allt för en mans njutning kan trycka ner ens egna förtroende då man varken ser ut som personen eller beter sig som personen i sängen. “

5.5 Sammanfattning resultat

Datainsamlingen resulterade i 311 svar med ett bortfall på åtta stycken på grund av

exkluderingskriteriet ålder (18–30 år). Av de som svarade var drygt två tredjedelar kvinnor och nästan en tredjedel män. Av respondenterna har 94 % tidigare sexuella erfarenheter i form av samlag och 91,7 % av respondenterna har någon gång konsumerat pornografi. 31 % av respondenterna svarade att de konsumerar pornografiskt material några gånger i månaden, vilket är det mest förekommande svaret på frågan. Nästan alla (94 %) tillfrågade respondenter svarade ja på frågan om de tror att en påverkas av det en ser inom pornografin. Män svarade med en viss högre procentandel att deras självkänsla och självförtroende påverkas till det sämre av deras pornografikonsumtion. Både män och kvinnor beskriver en ambivalens i deras tankar om pornografi, till exempel skriver en “Det har påverkat både negativt och positivt då jag känt mig mer bekväm i att sex är normalt, samtidigt som det sex som porträtteras är långt ifrån hur det ser ut i verkligheten och därmed kan ge en felaktig bild av vad som förväntas osv.”. Flera frågor rörande attityder sammanställdes till ett index som visar vilken attityd respondenterna har till sex, 63,2 % av respondenterna har en öppen attityd, 21,5 % en neutral attityd och 15,2 % en återhållsam attityd. Det finns ett signifikant samband mellan kön och attityder vilket visar att män har en något mer öppen attityd till sex än kvinnor. Bland de respondenter som angett att de tittar på mycket pornografi finns en mindre andel respondenter som har en avhållsam attityd till sex.