Det finns ett samband (se ex. tabell 1) mellan unga vuxnas konsumtion av pornografi och attityden till sex, detta var studiens hypotes och denne förkastas därför ej. Sambandet finner också stöd i tidigare forskning (se ex. Svedin et al., 2011; Carroll et al., 2008). Oavsett om respondenter skriver att hen påverkas positivt eller negativt av att konsumera pornografi är det tydligt i både data och i tidigare forskning att unga vuxna påverkas av pornografi (se tabell 7; Carroll et al. 2008). Ett återkommande tema i både tidigare forskning och i denna studies data är respondenters ambivalenta tankar och känslor kring pornografi. Samma person kan berätta att hen tittar på pornografi för att bli inspirerad samtidigt som till exempel hens självförtroende och självkänsla påverkas negativt (se tabell 8; jmf. Mattebo et al., 2011). Studiens hypotes att kvinnor och män påverkas olika av att konsumera pornografi falsifieras av denna studie. Insamlad data visar att både kvinnor och män påverkas av pornografi, både positivt och negativt men data visar inte på några större skillnader mellan könen [se ex. tabell 11, 12]. Generellt påvisas det att männen har en något mer öppen attityd till sex än kvinnorna [se tabell 13].
I analysen framkommer ytterligare slutsatser. Tidigare forskning (se ex. Bridges et al., 2017) och respondenternas kommentarer pekar på att pornografi i många fall förtrycker kvinnan. Därför är det rimligt utifrån genusteori att argumentera för att pornografin är en av de bakomliggande mekanismerna i samhället som gör att kvinnan fortsätter vara underordnad mannen. En annan slutsats som kommer fram i analysen är att den förändringen som skett kring attityder gentemot pornografi de senaste 50 åren kan ha påverkats av att pornografin blivit mer lättillgänglig. När individer konsumerar mer pornografi leder det till en
normalisering av materialet vilket i sin tur påverkar individens attityd till sex i stort. Eftersom den klart största delen av pornografi speglas av en “öppen attityd” är det inte märkligt enligt attitydteorin att resultatet i enkäten visar att de som konsumerar mer pornografi har en mer öppen attityd än de som konsumerar mindre. Pornografins innehåll kan därför tros vara en viktig bakomliggande mekanism som formar individers attityder till sex.
I arbetet med denna uppsats förvånas forskarna av vidden av pornografins påverkan. Det verkar som att pornografi finns i princip varje hem. Ändå talas det lite om ämnet och dess påverkan, en påverkan som ser ut att vara större än forskarna kunnat tro. Pornografi verkar kunna vara en bakomliggande mekanism till flera problem på både individ och samhällsnivå,
där dålig självkänsla, självförtroende, kvinnosyn, sexuella brott är några (figur 5; Kjellgren et al., 2010; Svedin et al., 2011). Hur pornografiskt material kommer att utvecklas vidare är svårt att säga samt vad de kommer ha för konsekvenser. Att arbeta med denna studie och dess material har gjort forskarna uppmärksamma på att det än finns många kunskapsluckor kvar att fylla. Därför behövs mer forskning inom detta område för att kunna arbeta med frågor kring pornografins påverkan i samhället på olika instanser, inte minst i arbete med unga som är extra formbara och där pornografi står utan märkbar konkurrens om att berätta vad sex är.
Referenslista
Ahlin, M & Stigberg, U.(2016). Visuell drog: om barn, unga och nätporr. Stockholm: Kalla Kulor Förlag.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Areskoug-Josefsson, K., Rolander, B. & Bülow, P. Swedish Social Work Students’ Attitudes Toward Addressing Sexual Health Issues in Their Future Profession. Sex Disabil 37, 161–173 (2019). doi:10.1007/s11195-019-09563-w.
Bridges, A. J., Wosnitzer, R., Scharrer, E., Sun, C., & Liberman, R. (2010). Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update. Violence Against Women, 16(10), 1065–1085. doi:10.1177/1077801210382866.
Bryman, A. (2018), Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Malmö: Liber AB.
Carroll, J. S., Padilla-Walker, L. M., Nelson, L. J., Olson, C. D., McNamara Barry, C., & Madsen, S. D. (2008). Generation XXX: Pornography Acceptance and Use Among Emerging Adults. Journal of Adolescent Research, 23(1), 6–30. doi:10.1177/0743558407306348. Danermark, B. (2003). Inledning. I Att förklara samhället (2. uppl., s. 13-31). Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, P. & Thoresson, A. (2017) Svenskarna och internet - Undersökning om svenskarnas internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige, 1(1), 95-104.
Eagly, A. H. & Chaiken, S. (1993). A review: The psychology of attitudes. Psychology and marketing, 12(5), 459-466. doi:10.1002/mar.4220120509.
Eagly, A & Chaiken, S. (2007). The advantages of an inclusive definition of attitude. Social Cognition, 25 (5), 582-602, doi:10.1521/soco.2007.25.5.582
Ekström, M. (2003). Generalisering, vetenskapliga slutledningar och modeller för förklarande samhällsvetenskap. I Att förklara samhället (2. uppl., s. 159-214). Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (Fjärde upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten (2020). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 20 maj 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Folkhälsomyndigheten (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska spridningen av covid-19. Hämtad 13 april 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/.
Hirdman, A. (2006). Medierna och den pornografiska förtjusningen. I Koll på porr: skilda röster om sex, pornografi, medier och unga (s. 69–86). Stockholm: Statens medieråd. Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber.
Hjerm, M (2014). Bivariat analys. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl., s. 117-132). Malmö: Gleerup.
Hjerm, M. (2014). Kvantitativ analys: Operationalisering: exemplet indexkonstruktion. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl., s. 167-184). Malmö: Gleerup. Hwang, P. & Nilsson, B. (2019) Utvecklingspsykologi (4:1) Stockholm: Natur & Kultur. Jochen, P. & Valkenburg, P. M. (2016) Adolescents and Pornography: A Review of 20 Years of Research. The Journal of Sex Research, 53(4-5), s. 509-531, doi:
10.1080/00224499.2016.1143441.
Kjellgren, C., Priebe, G., Svedin C. G. & Långström, N. (2010). Sexually Coercive Behavior in Male Youth: Population Survey of General and Specific Risk Factors. Archives of Sexual Behavior, 39(5), s. 1161–1169 doi:10.1007/s10508-009-9572-9.
Lindén, A. (1994). Människa och miljö. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl., s. 87-102). Malmö: Gleerup.
Löfgren-Mårtenson, L. & Månsson, S-A. (2010). Lust, Love, and Life: A Qualitative Study of Swedish Adolescents' Perceptions and Experiences with Pornography. The Journal of sex research, 47(6), s.568-579. doi:10.1080/00224490903151374.
Mattebo, M., Tydén, T., Häggström-Nordin, E., Nilsson, K. W., Larsson, M. (2014). Pornography and sexual experiences among high school students in sweden. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 35(3), s.179-188.
doi:10.1097/DBP.0000000000000034.
Mattebo, M., Larsson, M., Tydén, T,. Olsson, T. & Häggström-Nordin, E. (2011). Hercules and Barbie?: Reflections on the influence of pornography and its spread in the media and society in groups of adolescents in Sweden. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care, 17(1), s. 40-49. doi:10.3109/13625187.2011.617853.
Mattebo, M. (2014). Use of Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents. (Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för kvinnor och barns hälsa). Hämtad från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:696130/FULLTEXT01.pdf.
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Nationalencyklopedin. (2021). Attityd. Hämtad 19 april, 2021 http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd.
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvantitativ data: Enkätundersökningar. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2 uppl., s. 167-184). Malmö: Gleerup.
Pornhub (2020). The 2019 Year in Review. Hämtad 2 februari 2021 från https://www.pornhub.com/insights/2019-year-in-review.
Riksförbundet för sexuell upplysning. (2021). Sex i tonåren. Hämtad 1 juni 2021 från https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/sex-genom-livet/sex-i-tonaren/ SFS:1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet L5. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700
Sobring, E., Hallberg, J., Bohlin, M. & Skoog, T. (2015). Parental attitudes and young people's online sexual activities. Sex education, 15 (2), s.129-143. DOI:
10.1080/14681811.2014.981332.
Stella, R. (2020). Porn culture, embodied experiences and knowledge of sexual practices. Sexualities 23(3), s. 325–341. DOI: 10.1177/1363460718791964.
Svedin, C J., Åkerman, I. & Priebe, G. (2011). Frequent users of pornography: A population based epidemiological study of Swedish male adolescents. Journal of Adolescence, 34(4), s. 779–788. doi: 10.1016/j.adolescence.2010.04.010.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waltman, M. (2014). The Politics of Legal Challenges to Pornography: Canada, Sweden, and the United States. (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Statsvetenskapliga institutionen) Hämtad från
http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:763530/FULLTEXT01.pdf.
Waltman, M. (2016). Pornografi och mäns våld mot kvinnor' [Pornography and Men's Violence Against Women], Part 2 in Porr och prostitution: en rapport om utsatthet och efterfrågan. Stockholm: Unizon.
Weinberg, M S., Williams, C J., Kleiner S. & Irizarry, Y. (2010) Pornography, Normalization, and Empowermen. Archives of Sexual Behavior, 39, s. 1389–1401. doi:10.1007/s10508-009-9592-5.