Avsnittet behandlar analysen av det empiriska materialet utifrån studiens teoretiska ramverk.
Inledningsvis analyseras vilka strategier restaurangerna arbetar med. Därefter analyseras hur kockarna uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv.
5.1 Restaurangernas Work-life Balance strategier 5.1.1 Strukturellt stöd
5.1.1.1 Anpassade scheman
Anpassade scheman är ett strukturellt stöd som ger anställda möjlighet att påverka arbetsdag och arbetstid utifrån individuella preferenser (Karthik, 2013; Kossek et al., 2010; Wong &
Ko, 2009). Intervjustudien visar att de tre restaurangerna är medvetna om att möjligheten till individuellt anpassade scheman är någonting branschen måste se över, för att ge de anställda förutsättningar att i större utsträckning balansera arbetsliv och privatliv. Något som framkom under intervjuerna var att restaurangens storlek har betydelse för deras förutsättningar att erbjuda kockarna anpassade scheman. Studien visade att endast en av restaurangerna, på grund av tillgång till fler kockar, har möjlighet att individuellt anpassa schemaläggning och på så vis ta hänsyn till kockarnas privatliv. De övriga två restaurangerna uppgav att de i dagsläget inte har tillräckligt stor personalstyrka för att kunna erbjuda den formen av strukturellt stöd. En av restaurangerna menade dock att det finns planer på att utöka verksamheten genom att addera lunchservering till restaurangen. Detta skulle innebära behov av att anställa fler kockar, vilket i sin tur skulle öka möjligheten att anpassa schemaläggningen efter kockarnas livssituation.
5.1.1.2 Flexibla arbetstider
Flexibla arbetstider beskrivs vara ytterligare ett strukturellt stöd som kan bidra till anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv (McCarthy et al., 2010; Wong & Ko, 2009). McCarthy et al. (2010) menar att flexibla arbetstider bland annat kan uppnås genom att införa flextid eller möjliggöra distansarbete. Studien visade att en av de tre restaurangerna använder sig av flextid som en strategi för att främja kockarnas upplevelse av balans och därmed vara en attraktiv arbetsplats.
28 De tre kökscheferna menade att kockarnas möjlighet att byta arbetspass sinsemellan också bidrar till flexibla arbetstider. Detta indikerar på en medvetenhet kring flexibilitetens betydelse för att bidra till kockarnas upplevda balans mellan arbetsliv och privatliv. Då kockyrket inte är kompatibelt med distansarbete samt har svårt att bära kostnader för extra personal, tycks restaurangerna ha begränsade förutsättningar att utforma strukturella stöd genom flexibla arbetstider.
5.1.1.3 Förmånliga arbetsvillkor
Kökscheferna uttryckte en medvetenhet kring behovet av att erbjuda förmånliga arbetsvillkor, såsom lön- och semestervillkor, i syfte att bidra till kockarnas upplevelse av balans. Enligt Kossek et al. (2010) kan förmånliga arbetsvillkor verka som ett strukturellt stöd för att ge anställda förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Kökscheferna ansåg själva att de kommit en bra bit på väg mot att uppnå förmånliga arbetsvillkor samt att kollektivavtalet fungerar som ett riktmärke dit de anser att branschen måste sträva. Restaurangernas aktiva arbete mot förbättrade arbetsvillkor kan således anses vara en strategi i syfte att förbättra kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv.
5.1.1.4 Reducerad arbetsbelastning
Enligt studien karaktäriseras kockyrket av en hög arbetsbelastning, något kökscheferna uttryckte en medvetenhet kring. Samtliga restauranger använder sig av arbetsrotation för att minska den fysiska arbetsbelastningen. Endast en restaurang arbetar med att schemalägga kockarna 40 timmar i veckan med avsikt att kockarna ej skall arbeta mer än heltid. Då Kossek et al. (2010) uppger minskad arbetsbelastning som ett strukturellt stöd för att bidra till de anställdas balans, kan restaurangernas arbete med att minska kockarnas arbetsbelastning anses vara en strategi. Däremot ger studien återigen en indikation på att restaurangernas förutsättningar till strukturella stöd är begränsade. Trots att kökscheferna uttryckte en medvetenhet kring behovet av reducerad arbetsbelastning, tycks de ha svårt att implementera detta stöd, exempelvis på grund av de kostnader det skulle medföra.
29 studiens resultat framkom att kulturella stöd i form av personligt stöd (Cegarra-Levia et al., 2012) är någonting som förekommer på restaurangerna. Kökscheferna värdesätter ett ömsesidigt stöd, som innebär att alla anställda stödjer varandra i såväl arbetsliv som privatlivet. De uppmuntrar och stödjer sin personal till att värna sitt privatliv, vilket stämmer in på Kossek et al. (2010) beskrivning av att kulturellt stöd som innefattar att chefer värdesätter anställdas engagemang i privatlivet.
Kulturellt stöd genom normer och värderingar var under intervjuerna en tydlig prioritering bland samtliga restauranger. Detta framkom då kökscheferna belyste vikten av god stämning på arbetsplatsen samt betydelsen av öppenhet och flexibilitet, där kockarna vågar uttrycka sina behov och åsikter. Kökscheferna uttryckte att de uppmanar kockarna att meddela om de anser att arbetsbelastningen blir för hög. De förklarade att de av erfarenhet är införstådda med att en alltför hög arbetsbelastning i längden sliter på de anställda, något som går ut över både arbetsliv och privatliv.
5.3 Faktorer som påverkar kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv
Enligt Deery & Jagos (2009) studie har de obekväma arbetstiderna och långa arbetsdagarna en negativ inverkan på anställdas balans. Trots att endast två av kockarna uppgav att de har möjlighet att individuellt anpassa schemat efter privatlivet, framkom att detta inte påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv i någon större utsträckning.
Detta skulle kunna indikera att balans uppfattas olika mellan grupper (Lockwood, 2003), i detta fall yrkesgrupper. Resultatet i Deery & Jagos (2009) studie inom besöksnäringen visade nämligen att anpassade scheman har en positiv inverkan på anställdas upplevelse av balans.
I studien framkom att de obekväma arbetstiderna försvårar ett socialt liv utanför arbetet, men att detta kompenseras av kockarnas sociala relationer på arbetsplatsen, där kollegorna anses utgöra en andra familj. Sociala relationer är en av de fyra komponenterna i Van Maanen &
Barleys (1984) beskrivning av en yrkesgemenskap. Denna yrkesgemenskap kan därför antas
30 bidra positivt till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Salaman (1974) och Van Maanen & Barley (1984) menar dessutom att dessa sociala relationer uppmuntras av yrken med obekväma arbetstider då de försvårar övriga sociala relationer. Det skulle kunna tyda på att de sociala relationerna på arbetet blir desto viktigare för kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs vara “osociala”
arbetstider, kan således för kockarna antas vara “sociala” arbetstider. Kockarna ser uppoffringen av privatlivet som en del av yrket och att anpassningen av livsstil vägs upp av passion, vilket stämmer överens med Lewis (2010) studie. Även kreativiteten inom yrket och bekräftelse genom maten delgavs kompensera för obekväma arbetstider. Detta kan sålunda indikera på att kockyrkets karaktär bidrar positivt till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv.
Kockarna uppgav att de gärna spenderar mycket tid på arbetet, varpå detta medför mindre tid över till privatlivet. De beskriver trots detta att de upplever balans, något som tyder på att de prioriterar sitt arbetsliv. Detta överensstämmer med Guests (2002) definition av balans, som beskriver att balans mellan arbetsliv och privatliv kan upplevas trots att en av sfärerna dominerar, under förutsättning att det är självvalt. Det som uppgavs hindra kockarna från att spendera mer tid på arbetet, var om sambo eller barn upptog en del av privatlivet. Att de behöver kompensera för den tid de spenderar på arbetet tycktes inte inverka på balansen i någon större utsträckning. Däremot uttrycktes att en förstående familj samt vänner ger bättre förutsättningar att uppleva balans mellan arbetsliv och privatliv.
Anpassning av livsstil och den yrkesgemenskap (Van Maanen & Barley, 1984) som förekommer, kan tänkas bidra till att gränsen mellan kockarnas arbetsliv och privatliv blir flytande. Även kockarnas fritidsintressen, som i stor utsträckning är kopplade till yrket, kan bidra till detta (Van Maanen & Barley, 1984). Kanske är det till och med så att denna flytande gräns påverkar hur kockarna upplever balansen mellan arbetsliv och privatliv, då vikten av fördelning mellan de två sfärerna inte är lika avgörande för att uppleva balans.
Kockarna upplever att flexibla arbetstider påverkar den upplevda balansen positivt och samtliga delgav att detta till viss del förekommer på deras arbetsplats. Detta styrker Kossek et al. (2010) teori samt Lewis (2010) studie som visade att anställda upplever en positiv påverkan på balansen mellan arbetsliv och privatliv då organisationerna implementerat strukturella stöd i form av flexibla arbetstider. Däremot visade studiens resultat att de flexibla
31 arbetstiderna i begränsad utsträckning möjliggjordes av strukturella stöd. Kockarna talade istället om en kultur där de stödjer och ställer upp för varandra. Detta ger dem förutsättningar att vara mer flexibla. Det här skulle kunna ses som en effekt av ett implementerat kulturellt stöd (Kossek et al., 2010). Däremot är det svårt att avgöra i vilken utsträckning den stödjande kulturen är en implementerad organisationsstrategi. Kulturen där kockarna stödjer och ställer upp för varandra, kan också anses vara ett resultat av kockyrkets yrkesgemenskap där det förekommer en gemensam uppfattning kring vilka normer som gäller (Van Maanen &
Barley, 1984). Därav kan restaurangernas kulturella stöd och kockyrkets yrkesgemenskap anses ha vissa likheter, där en stödjande kultur bidrar till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv.
Då studien visade att majoriteten av kockarna inte uppfattade att förmånliga arbetsvillkor har någon tydlig inverkan på upplevelsen av balans mellan arbetsliv och privatliv, indikerar resultatet att kopplingen till Kossek et al. (2010) teori är vag. Kossek et al. (2010) menar att förmånliga arbetsvillkor bidrar till anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv. Kockarna beskrev istället att yrkesutövandet i sig och den gemenskap de upplever inom kockyrket bidrar till deras upplevda balans. Denna gemenskap och de sociala relationerna på arbetsplatsen indikerar återigen på likheter med den yrkesgemenskap Van Maanens & Barley (1984) beskriver. Studien visar således att yrkesgemenskapen skapar förutsättningar för kockarna att uppleva balans mellan arbetslivet och privatlivet.
Kockarna uppgav att yrket präglas av hög arbetsbelastning, men att den är hanterbar och därav inte påverkar deras upplevelse av balans negativt. Trots att restaurangerna i viss utsträckning implementerat strukturella stöd i syfte att möjliggöra för kockarna att reducera arbetsbelastningen (Kossek et al., 2010), anser de inte att dessa stöd är den huvudsakliga anledningen till att de upplever arbetsbelastningen som hanterbar. Att kockarna kan säga till om arbetsbelastningen blir för hög samt att de uppmuntras till att värna om sitt privatliv, kan tyda på ett fungerande kulturellt stöd (Cegarra-levia et al., 2012; Kossek et al., 2010).
Kockarna beskrev att de kan tänka sig att arbeta mer då de vet att det inte förväntas, vilket skulle kunna tyda på att upplevelsen av balans förbättras då det finns en stödjande kultur på arbetet. Återigen framkom att deras passion för yrket, kreativiteten och den bekräftelse de får genom maten kompenserar för den höga arbetsbelastningen. Det kulturella stödet som strategi kan anses särskilt viktigt då den ideale anställde idag beskrivs som någon som prioriterar arbetslivet framför privatlivet (Rapoport et al., 2002). Detta stämmer väl överens med
32 kockyrkets norm att arbeta mycket (Deery & Jago, 2009). Att kockarna väljer att arbeta mer än heltid kan indikera på att de upplever en balans mellan arbetsliv och privatliv, då arbetslivet utgör en stor del av livet. Detta styrker Noon & Blytons (2007) definition av balans, då de menar att de timmar som spenderas inom respektive sfär inte behöver uppnå jämvikt för att skapa balans.
33