Faktorer som påverkar kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv

Samtliga kockar beskrev att kockyrket karaktäriseras av långa arbetsdagar, obekväma arbetstider, hög arbetsbelastning och stressig miljö. Under servering krävs en hög intensitet med fokus, tajming, kommunikation och precision för att maten ska hålla en jämn och hög nivå samt serveras i tid. Kockarna beskrev att dessa faktorer tillhör charmen med yrket, men att de i för stor utsträckning kan leda till en bristande balans mellan arbetsliv och privatliv. En av kockarna jämförde drivkraften inom kockyrket med andra yrkesgrupper och menade att de flesta kockar drivs av yrkesutövandet i sig, medan andra yrken drivs av karriärstegar och löneutveckling. Passionen, bekräftelse genom maten samt involvering i den kreativa processen sades vara avgörande för att trivas på arbetsplatsen. De menade att dessa positiva faktorer kompenserar de långa arbetsdagarna, obekväma arbetstiderna samt den höga arbetsbelastningen, vilket gör att de inte blir lika påtagliga.

Kockarna uttryckte att yrket försvårar ett socialt umgänge utanför arbetet, men beskrev istället ett rikt socialt liv på arbetsplatsen. De berättade att kollegorna utgör en andra familj och att det inom kockyrket finns en kultur som innebär att man alltid stödjer och ställer upp för varandra. Majoriteten av kockarna uttryckte bokstavligen att upplevelsen av balans förbättras då det finns en stödjande kultur på arbetet. Bra kollegor och den familjära stämningen som infinner sig i restaurangköket bidrar till att de stödjer och hjälper varandra i såväl arbetsrelaterade frågor som privata frågor. De upplever att de kan anförtro sig till sina kollegor och att de får bra stöd från dem.

24 Samtliga kockar förmedlade en stolthet över att vara kock och att de identifierar sig med yrket. Några menade att de valt ”ett liv som kock” snarare än att betrakta det som ett arbete.

De beskrev att arbetslivet och privatlivet ofta flyter ihop och att det är någonting som kommer med yrket. Det framgick också att kockarna överlag upplever balans mellan arbetsliv och privatliv trots att de arbetar mycket och att det beror på att de själva valt det då de brinner för sitt yrke och trivs på sin arbetsplats.

“Man arbetar sällan som kock, man är kock” (Respondent 2, 2016)

Kockarna förklarade dock att kockyrket kommer med ett antal premisser, där man som kock kan behöva anpassa både livsstil och privatliv efter arbetet och att det därav inte lämpar sig för alla då det krävs mer än ett genuint matintresse för att trivas med kockyrket. De menade bland annat att en kock måste uppskatta yrkeskulturen, den höga arbetsbelastningen och intensiteten i arbetet samt det faktum att umgänget på arbetsplatsen utgör en stor del av det sociala livet. Det privata umgänget utgörs nästan enbart av arbetskollegor eller branschkollegor och anledningen sades till viss del vara en anpassning utifrån arbetstider, men även livsstil och mentalitet.

Då kockyrket försvårar ett socialt liv utanför arbetet och i synnerhet ett familjeliv, beskrev kockarna att en förstående familj samt vänner underlättar för dem att uppleva balans i tillvaron. Majoriteten beskrev att de vid ett antal tillfällen förklarat vad yrket innebär då de inlett en relation, för att partnern skall vara införstådd med yrkets premisser. Kockarna beskrev att de gärna spenderar mycket tid på arbetet. Däremot förklarade de kockar som har sambo att de får kompensera desto mer när de är hemma. Exempelvis går de ut och äter eller går på bio. Kockarna förklarade att vänner och familj med tiden till viss del anpassat sig efter deras yrkestillvaro. Bland annat uppgav kockarna att vänner och familj vant sig vid att ha framförhållning i samband med exempelvis familjesammankomster eller middagar, för att de ska ges möjlighet att i god tid planera in ledighet. Vidare beskrev kockarna att de inte har så mycket privatliv, men att det privatliv de har till stor del utgörs av fritidsintressen kopplade till mat. Den familjära stämningen och de sociala relationerna på arbetsplatsen beskrevs kompensera för ett mindre socialt liv utanför arbetet.

Två av kockarna berättade att de har möjlighet att anpassa arbetstiderna efter privatlivet.

Genom att byta kvällspass mot lunchpass kan de reducera antalet obekväma arbetstimmar.

25 Majoriteten belyste dock att de inte skulle byta bort kvällspass mot lunchpass trots att det skulle generera mer tid till privatliv. Anledningen angavs vara att lunchserveringen till skillnad från kvällsserveringen saknar intensitet och kreativitet. De förklarade att arbetsglädjen är som störst under kvällsserveringarna och att man mister en stor del av yrkets charm om man väljer bort dessa.

“Det är klart att det skulle vara mer intressant med lunchpass om man skaffar familj, men samtidigt plockar man bort det bästa med yrket. Då kan jag lika gärna byta bransch.”

(Respondent 6, 2016)

Trots att flertalet av kockarna uttryckte att de inte har individuellt anpassade scheman, ansåg samtliga att möjligheten att byta pass med varandra, innebär en viss flexibilitet som i sin tur bidrar till upplevd balans. De upplever dessutom att det är någonting de uppmuntras till.

Samtliga kockar beskrev en kultur där normen är att ställa upp för varandra, något som bidrar till flexibiliteten. Ett par av kockarna berättade att de involveras i den kortsiktiga planeringen och därigenom har möjlighet att påverka arbetets starttid.

Under intervjuerna framkom att förmånliga arbetsvillkor inte har någon tydlig inverkan på kockarnas upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. De berättade att en höjd lönenivå och bättre arbetsvillkor, eventuellt skulle attrahera fler till branschen, men menade samtidigt att det aldrig varit en drivande faktor för dem. Kockarna förklarade att arbetsvillkoren förmodligen inte är lika förmånliga som inom andra branscher, men uttryckte att det inte märkbart påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. De uppgav istället att deras förutsättningar att uppleva balans förbättras på grund av den gemenskap som förekommer inom yrket samt den kreativa matlagningsprocessen.

“Hade jag velat tjäna mer pengar hade jag valt ett annat jobb” (Respondent 4, 2016)

Samtliga kockar uppgav att de arbetar mer än heltid och att det är någonting som ”kommer med yrket”. En för hög arbetsbelastning kan i längden påverka balansen mellan arbetsliv och privatliv negativt, exempelvis då yrket sliter på kroppen samt att stress och långa arbetsdagar leder till minskad ork till privatlivet. De uttryckte återigen att det finns faktorer som väger upp de långa dagarna och den höga arbetsbelastningen. Ett par av kockarna berättade att de ibland blir påminda om att varva ned. Hälften av kockarna uttryckte att de uppmuntras till att

26 avsätta mer tid till privatlivet i syfte att balansera arbetsliv och privatliv. Det framkom däremot att många av kockarna självmant tar på sig fler arbetspass. Det grundar sig i att de trivs med sitt yrke, men också att de vill ställa upp för kollegor och arbetsgivare.

“Jag har alltid trivts med att arbeta mycket och får nästa lite panik när jag inte gör det.”

(Respondent 6, 2016)

Majoriteten av kockarna uppgav att de upplever att de kan säga till om arbetsbelastningen blir för hög. Det innebär att de kan tänka sig att arbeta mer, då de vet att det inte förväntas. En av kockarna beskrev att hen på en tidigare arbetsplats upplevt en ohållbar arbetsbelastning och att det var något arbetsgivaren förväntade sig att hen skulle klara av. Kocken menade att detta resulterade i att privatlivet blev lidande och en bristande balans uppstod. Det ledde sedermera till att hen valde att söka sig bort från arbetsplatsen.

27