Resultatet analyseras nedan genom att det teoretiska perspektivet som vi presenterat tidigare appliceras. Det interaktionistiska perspektivet ger oss verktyg att analysera intervjuerna med barnen om deras kommunikation via interaktiva medier och hur detta påverkar deras relationer med vänner och deras eget identitetsbyggande.
6.1 Vad som karaktäriserar relationsarbetet genom
interaktiva medier
Inledningsvis kan vi konstatera att vår undersökning visar en tydlig diskrepans mellan flickornas och pojkarnas användande av interaktiva medier. Pojkarna använder framförallt tekniken rent praktiskt för att kontakta varandra eller för informationssökande eller nöje. De ser inte tekniken som något livsviktigt utan som ett praktiskt komplement i vardagen. För flickorna är tekniken betydligt viktigare då det används för att ständigt vara i kontakt med sina vänner. Man kommunicerar för kommunikationens skull. Detta kan kopplas till hur Scheff (1997) beskriver skapandet och upprätthållandet av sociala band. Medan pojkarna stärker banden genom att göra saker tillsammans och inte är så intresserade av själva kommunicerandet så är det direkta byggandet av sociala band viktigare för flickorna. Flickornas ständiga kontakt kan tolkas som att de hela tiden vill pröva kvalitén och stärka banden med vännerna. De sociomentala banden räcker inte utan måste hela tiden bekräftas. Ett av barnen är i konstant SMS-kontakt med en vän på en annan skola och på så sätt upprätthåller hon en sociomental relation då hon har svårt att komma in i flickgruppen i klassen.
38
6.2 Hur interaktiva medier påverkar identiteten
Barnen pratar, på nätet, om triviala saker som: Vad gör du? Vad har du gjort? Vad
kommer du att göra? för att upprätthålla sociala band inte bara med de närmaste
vännerna utan med ett brett socialt nätverk. Enligt interaktionismens synsätt formas vi i kontakten med andra och enligt Chayko (2008) så färgas vi genom olika medier av vad andra människor tycker och tänker. Barnen är i ständig kontakt med ett stort antal andra människor som de tar intryck av genom de interaktiva medierna. Genom direkt interaktion utövar människor som kommunicerar ett ömsesidigt inflytande på varandra. Detta avser främst det direkta mötet mellan två människor. Enligt Chayko så gäller detta inte bara möten face to face utan även via interaktiva medier och att det stora antalet influenser som man är i kontakt med via de olika medierna påverkar identitetsutvecklingen. Det är dock svårt att säga vad konsekvenserna blir för just de här barnen, men man kan fastslå att de har ett stort antal kontakter som de influeras av genom de interaktiva medierna.
Undersökningen visar att barnen inte har ett så stort intresse av att lägga ut sig själva på nätet förutom i den direkta kontakten via att chatta med vänner. Men man är dock intresserad av att läsa vad andra skriver och lägger ut på Facebook och Bilddagboken. Chayko använder sig av begreppen identitetskonsumenter för att beskriva hur man via Internet tar del av andras liv. Barnen är nyfikna på andras identiteter och konsumerar dessa via de interaktiva medierna vilket blir en del av deras identitetsskapande. De är dock inte lika intresserade av att andra konsumerar deras liv och identitet. Man kan ana att barnen är för unga för att vara så starka i sin identitet att de är beredda att delge den till andra. Barnen använder sällan de interaktiva medierna för att kommunicera med främlingar på t.ex. chattsidor där man använder sig av ett användarnamn istället för sitt riktiga. Det tycks inte vara intressant att på så sätt ta kontakt med nya människor där man kan vara anonym. Internet används inte som en arena där barnen prövar och leker med olika identiteter. Den kontakt man har med andra på nätet är under eget namn vilket begränsar möjligheten till anta andra roller.
39
6.3 Hantera relationer genom interaktiva medier
Barnen använder sig av olika redskap för att hantera relationerna med vännerna. Konflikter uppstår både i skolan och på Internet. Ofta uppstår konflikterna på grund av missförstånd och Scheff menar att missförstånd lätt uppstår om de sociala banden är för svaga. Men konflikter kan också vara ett sätt att stärka relationer och höja sin status i klassen. Det kan då vara en medveten strategi att göra banden starkare samtidigt som banden mellan andra skadas.
På Internet används även humor som ett sätt att bekräfta bandens kvalitet. Barnen framhåller att det är svårt att skämta med dem som man inte är så nära vän med därför att det lätt kan missförstås. Då man inte ser den man kommunicerar med kan det vara svårt att tolka vad den andre egentligen menar. Nära vänner kan man dock skämta med om det mesta och det är då ett tecken på hur nära ens relation är.
6.4 Hur relationer och identiteten påverkar varandra
Skämt och sättet man pratar med varandra på kan kopplas till Goffmans begrepp om
impression management där man både medvetet och omedvetet använder små tecken
och symboler för att förmedla intryck från sig själv. Intervjuerna visar att det finns en viss diskrepans mellan sättet att vara på nätet kontra i verkligheten. Man framhäver dock vikten av att vara ärlig och att de själva är på samma sätt både på och utanför nätet. Interaktiva medier används enligt Chayko som ett sätt att influera andras uppfattning om oss och blir därför ett viktigt verktyg för hur vi framställer oss. I resultatet framkommer det att man gärna framhäver ”coola” egenskaper och intressen för att inte verka ”töntig” och att man agerar tuffare på Internet. Detta kan dock leda till att man upplevs som falsk om man agerar olika på nätet jämfört hur man är t.ex. i skolan. Det finns en risk att man uppfattas som falsk och att man i klassen lätt blir avslöjad om man på nätet ger en bild som inte stämmer med hur man är i klassen. Goffman menar att man i en grupp delges och antar olika roller och det kan vara så att man i klassen har delgetts en roll som medför att ens ”sanna jag” undantrycks. En anledning till att man antar denna roll kan enligt Scheff vara att man underordnar sina tankar, känslor och värderingar för någon annan i gruppen. Detta är då ett exempel på
40
att de sociala banden blivit för hårt spända. Den egna viljan och personligheten undanrycks då i syfte att accepteras i gruppen. Nätet kan då vara en arena där man kan utrycka det jag man egentligen vill vara, men då med risken att framstå som falsk.
41