Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivåBarns möten med interaktiva medier
Om relationsarbete och identitetsutveckling i den digitala tidsåldern
Children’s contact with interactive media
Mikael Johansson
Peter Ahlqvist
Lärarexamen 210hp
Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2010-11-05
Examinator: Camilla Thurén Handledare: Jonas Aspelin Lärarutbildningen
3
Abstract
Mikael Johansson & Peter Ahlqvist
Children’s contact with interactive media – Doing relations and
identity development in the digital age
This essay deals with children’s and adolescents’ use of interactive media as a tool for
doing relations with each other. The purpose is to increase the understanding of the
impact interactive media has on pupils’ relations and identity development both in school and on their spare time. The school system’s mission is not only to teach formal knowledge and facts but also to train children’s social skills and abilities. Despite the fact that interactive media has become a significant part of society, research tell that the school system often try to hinder the use of new technology. Through interviews with seven pupils in sixth grade and their teacher, this essay shows how interactive media impact the lives of these children. The result is analyzed from an interactionistic perspective to show how the children are doing relations and how it affects their identity development. The result shows that the children are frequent users of interactive media and they use them to communicate with foremost class mates but also peers in other locations which form a vast network of friends. A disparity can be seen between how the boys and girls use interactive media where the girls tend to use them in a higher extent for communicating with friends for the sake of communication while the boys on the other hand often use them for practical reasons such as searching information or playing games. It is emerged that interactive media is a common source for conflict which follows the children to school. The children’s relations to their peers through interactive media are connected to the development of their identity and their socialization.
5
Förord
Vi vill i första hand rikta ett stort tack till de elever som ställde
upp och lät sig intervjuas och föra loggböcker. Utan er hade inte
denna uppsats blivit till.
Vi vill också tacka Anders och Helen som tog sig tid att hjälpa
oss och för er positiva inställning till vårt arbete.
Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Jonas Aspelin för
att han varit ett stort stöd under hela arbetsprocessen.
Båda författarna har gemensamt ansvar för allt material i detta
examensarbete…
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1 Bakgrund och begrepp ... 10
1.1.1 Interaktiva medier ... 10
1.1.2 Relationsarbete ... 10
1.2 Ungas medievanor ... 10
1.3 Problemställning ... 12
2. Forskning om interaktiva medier och relationsarbete ... 13
3. Teoretiskt perspektiv ... 18
4. Metod ... 21
4.1 Undersökningsgrupp ... 21
4.2 Metodval ... 22
4.3 Forskningsfrågor och intervjufrågor ... 22
4.4 Genomförande ... 23 4.5 Databearbetning ... 23 4.6 Forskningsetiska principer ... 24 5. Resultat ... 25 5.1 Kommunikation ... 25 5.1.1 Internetanvändning ... 25 5.1.2 Mobilanvändande ... 27 5.1.3 Tekniken i skolan ... 28 5.2 Relationer ... 29 5.2.1 Nätverk ... 29
5.2.2 Att prata online och offline ... 30
5.2.3 Konflikter på nätet och i skolan ... 31
5.3 Framställning ... 33
5.3.1 Vem man är på nätet ... 33
5.3.2 Att mötas ... 34
5.3.3 Att skämta på nätet ... 35
5.4 Sammanfattning ... 35
8
6.1 Vad som karaktäriserar relationsarbetet genom interaktiva medier ... 37
6.2 Hur interaktiva medier påverkar identiteten ... 38
6.3 Hantera relationer genom interaktiva medier ... 39
6.4 Hur relationer och identiteten påverkar varandra ... 39
7. Diskussion ... 41
7.1 Konklusion ... 43
7.2 Metoddiskussion ... 44
7.3 Relevans för yrket och framtida forskning ... 45
Referenser ... 47
Bilaga 1 ... 49
Bilaga 2 ... 50
9
1. Inledning
”Man känner sig helt [...] man kände sig helt tom, man bara...”
Denna tomhet är uttryckt av en ung flicka som beskriver känslan av att vara utan sin mobiltelefon. Hon visar på hur viktig den nya tekniken kan vara för barn som växer upp i det digitala samhället. Den tekniska utvecklingen är idag oerhört snabb vilket gör att samhället förändras i högre takt än någonsin. Detta kan göra det svårt för människor att hänga med i denna utveckling. Samma sak gäller för skolan som vi ibland uppfattar som en tungrodd institution. Det är enligt oss av stor vikt att skolan är med i samhällsutvecklingen då Internet har kommit att få en stor inverkan även på skolans uppdrag i ett samhälle där förändringstakten är så hög. Det ställs då krav på skolan att alla elever får möjlighet att förvärva sig de kunskaper som samhället kräver. I Lpo 94 står att läsa:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. […] Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade (Lpo 94:5)
Vi upplever att forskning och media i sammanhanget ofta har fokus på mobbning och Internets negativa aspekter. Vi avser däremot titta på hur relationer i vidare mening skapas och bibehålls genom den nya tekniken och hur identitetsutvecklingen påverkas. Vi anser att barns relationer är en viktig del i elevers skolframgång och välbefinnande. Vi finner då att vårt undersökningsämne är väl förankrat i skolans styrdokument. Ämnet känns aktuellt och angeläget då teknikutvecklingen skapat nya förutsättningar som kan verka främmande för skolan i stort. I vår uppsats kommer vi använda oss av begreppet interaktiva medier som ett samlingsnamn för ny teknik som möjliggör kommunikation via dator och telefoni.
10
1.1 Bakgrund och begrepp
1.1.1 Interaktiva medier
Vi har valt att använda oss av begreppet interaktiva medier som ett samlingsnamn för den teknik som möjliggör kommunikation genom olika medier. Detta innefattar för oss olika sociala medier såsom Facebook och Bilddagboken, chattprogram som MSN Messenger och även mobiltelefonen och annan bärbar kommunikationsutrustning. Bilddagboken är ett socialt verktyg med vilket man kan dokumentera sin vardag i bild och spara bilderna och visa dem för andra. Facebook är ett så kallat socialt nätverk (eller community) där man kan leta upp gamla klasskamrater, hålla kontakten med sina släktingar och vänner mm. och dela information med dem. MSN Messenger är ett populärt klientprogram för att skicka meddelande i realtid.
1.1.2 Relationsarbete
Vi använder oss av begreppet relationsarbete som ett sätt att beskriva hur människor formar relationer till andra. Wrethander Bliding (2004:22) menar att: ”Barnens ordnande av den sociala tillvaron i skolan handlar till stora delar om att försöka skapa samhörighet och gemenskap med andra, vilket innebär ett ständigt arbete med att etablera, förankra, upprätthålla och bryta upp relationer. Detta relationsarbete blir synligt i barnens ständigt pågående interaktion i kamratgruppen.” Vår undersökning fokuserar på hur interaktiva medier används som redskap i detta relationsarbete.
1.2 Ungas medievanor
I Rapporten Unga och medier 2010 (2010) hittar man statistik över barns och ungas användning av olika medier. Den innehåller även en jämförelse med de undersökningar som gjordes 2006 och 2008. Detta visar sammantaget på den utveckling som skett under de senaste åren. Undersökningen har en uppdelning mellan barn 9-12 år och unga 12-16 år och ger en bild av hur användandet av olika medier förhåller sig till andra fritidsaktiviteter. Rapporten innehåller även en föräldrastudie som konstaterar att föräldrarnas bild av barns och ungas medievardag stämmer väl överens med den bild
11
som barn/unga själv ger. Barnens svar på ”vad finns i ditt rum/rummet där du bor? Du kan kryssa för flera svar.” svarade 47 % av barnen att de hade stationär eller bärbar dator på rummet och för de unga var siffran 74 % (ibid:27). Detta är en stor ökning jämfört med undersökningen som gjordes 2008. Vad gäller mobiltelefoninnehav uppgav 81 % av barnen att de hade mobiltelefon och siffran för de unga var 96 % (ibid:28). Vanligaste användningsområdena var ringa, Sms:a, lyssna på musik samt att ta bilder. Endast ett fåtal använde mobiltelefon för att surfa på Internet. Rapporten konstaterar att barns/ungas dator- och internetanvändning har ökat på bekostnad av tv-tittandet. Det har även skett en stor ökning av internetanvändande hos barn och unga sedan 2008 från 48 % till 59 % år 2010. På frågan ”vad gör du oftast på fritiden/efter skolan? Du kan kryssa för max fem svar” svarade 60 % av barnen ”träffa kompisar, hemma hos varandra eller ute, men inte på nätet. Undersökningen visar att 19 % av barnen svarade att de ”umgås på sociala sajter/kompissajter” medan det är hela 37 % hos de unga (ibid:31). Det är intressant att notera att i kategorin unga ökar antalet som träffar vänner på nätet, medan de möten som sker hemma hos varandra eller ute minskar. Rapporten tar upp vilka internetaktiviteter barn och unga ägnar sig åt. Här konstaterar man att chatta, titta på filmklipp och att spela spel är vad barn och unga ägnar sig mest åt på Internet. 46 % av barnen brukar chatta och 32 % använder sig av sociala sajter. 19 % nyttjar Internet för att mejla (ibid:47). Vi kan konstatera att trenden pekar mot att Internet får en allt större betydelse för barn och ungas internetanvändande ökar. Rapporten fastslår att: ” Pojkarna tittar betydligt mer på klipp och spelar mer spel än fickorna. Även streamning/nedladdning är vanligare bland pojkarna. Flickorna sysselsätter sig å andra sidan i mycket högre grad med chattande, sociala sajter, bloggande, läsning av andras bloggar, mejlande och även skolarbete” (ibid:49). 66 % av de tillfrågade flickorna brukar chatta medan bara 50% av pojkarna gjorde detsamma (ibid:49). Rapporten konstaterar att skillnaderna mellan könen har minskat sedan 2008 (ibid:49).
12
1.3 Problemställning
Bakgrunden visar att den tekniska utvecklingen medför nya utmaningar för skolan i ett föränderligt samhälle. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för interaktiva mediers betydelse för elevers relationsarbete och identitetsutveckling på fritiden och i skolan.
Som utgångspunkt för arbetet har vi formulerat två frågeställningar:
1. Vad karaktäriserar barns och ungas relationsarbete genom interaktiva medier? 2. Vilken betydelse har interaktiva medier för barns identitetsutveckling och deras
13
2. Forskning om interaktiva medier och
relationsarbete
Wrethander Blidings avhandling Inneslutandets och Uteslutandets praktik (2004) beskriver relationskapandet i en skolklass. I avhandlingen använder sig Bliding av begreppen inneslutning och uteslutning som två strategier för barns relationsarbete. Bliding gör kopplingen mellan lärande och arbetet med sociala relationer och menar att: ”Socialt samspel och interaktion i kamratgrupper utgör situationer för lärande. Ett sådant påstående tar sin utgångspunkt i att lärande alltid sker i sociala situationer och en central fråga blir då vad barn lär sig av arbetet av relationer och med att ordna den sociala tillvaron i skolan” (Bliding 2009:184). Detta medför att skolan får en större roll än bara som kunskapsförmedlare. Bliding menar att det är svårt att exakt veta vad barnen lär sig av att ordna sin sociala tillvaro i skolan men hon fastslår att de lär sig något om sin sociala- och kulturella tillvaro. ”Skolan utgör på så sätt en central arena för att lära sig ta del i sammanhang. En viktig fråga att ställa blir då hur skolan ska hantera det faktum att lärande om det sociala livet pågår parallellt med lärande i mer formell, akademisk mening” (ibid:184).
Maud Ihrskog utgår från barns perspektiv då hon i sin avhandling Kompisar och
Kamrater – Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen (2006) studerar
barns vänskapsrelationer och dess påverkan på identitet och socialisation. Ihrskog är intresserad av att ge en helhetsbild av barns vardagsliv då hon undersöker sambanden mellan skola och fritid. Ihrskogs studier visar på att nära vänskapsrelationer är av stor vikt i barns personliga utveckling. Hon menar vidare att man kan urskilja en diskrepans mellan hur individen formas och omformas i en nära relation jämfört med hur det sker i en större grupp. Ihrskog framhåller i sin studie att skolans uppdrag inte enbart är att lära
14
ut ämneskunskaper utan även att: ”…någon måste lära barnen att kunna skapa sociala relationer, barnen kan inte förväntas klara detta själva” (ibid:156). Då interaktiva medier nu är en stor del av barns och ungas relationsskapande både i skolan och på fritiden så blir det viktigt för skolan att få en djupare insikt och förståelse för hur relationsarbete ser ut på den nya teknikens arenor.
Sherry Turkle (1997) har ur ett psykoanalytiskt perspektiv studerat hur människor konstruerar och experimenterar med identiteter på Internet och hur det kan påverka livet även utanför nätet. I sin bok menar hon att vissa användare till och med hävdar att de kan leva ut sitt ”riktiga jag” på Internet vilket väcker frågor om hur vi skall förhålla oss till identitetsutveckling och den nya tekniken. Detta kan jämföras med Goffmans (1988) tankar om att människan antar olika roller beroende på vilken scen hon befinner sig på. En intressant fråga i detta sammanhang skulle då vara om dessa spel med roller framträder ännu tydligare på internet. Turkle menar att: ”Internet har blivit ett viktigt socialt laboratorium för experiment med de konstruktioner och omkonstruktioner av jaget som kännetecknar postmodernt liv. I dess virtuella verklighet formar och bygger vi våra jag” (1997:220).
I Patrik Hernwalls avhandling Barns digitala rum: berättelser om e-post, chatt &
Internet (2001) undersöker han barns och ungas tankar och upplevelser av internet och
kommunikation. Undersökningen börjar bli lite ålderstigen men använder sig fortfarande av aktuella och relevanta perspektiv. Hernwall gör en genomgång av begrepp och Internet som sedan kopplas till skolan. Författaren menar att man inte längre kan se datorn och dess användare som två olika objekt utan som en helhet. Datorn är en del av användaren som öppnar möjligheter för interaktion och kunskap. Begrepp som cyborg och protes används för att visa sambandet mellan människa och maskin. Datorn blir till ett extra organ hos barnen som används till att knyta kontakter och laborera med identiteter. Han menar att: ”För barnet som däremot vill prova och utveckla sin identitet erbjuder cyberrummet en arena som tillåter laborerandet med presentationen av sig själv och interaktionens villkor” (Hernwall 2001:215). E-kommunikation ger även barnen möjlighet att få tillgång till arenor där de annars inte har tillträde då Internet inte ställer samma fysiska krav som i ”real life” (ibid:214).
Linde och Qvarnströms rapport Sociala relationer på nya digitala arenor – Om
mobbing, kunskapsdelning och en bygemenskap på nätet (2008) beskriver ett projekt
som kallades Byboo som innebar att man upprättade ett Community-forum för en skola där eleverna uppmanades att gå in och skriva till varandra. Eleverna i projektet benämns
15
tillhöra ”MSN-generationen”. Författarna menar: ”Att varken ha tålamod eller vana att vänta in kommunikationen är något som verkar karaktärisera eleverna i projektet. Kravet på att alltid vara tillgänglig är dessutom viktigt att lyfta fram i relation till de nya sociala klyftor som kan uppstå, till exempel om man inte har tillgång till dator eller om föräldrarna inte tillåter att man loggar in på MSN” (Linde & Qvarnström 2008:57). I Byboo-projektet konstaterar man att namnet är oerhört viktigt vad gäller identitetsskapandet i digitala sammanhang, eftersom: ”ett alias är det första som uttrycker vem man är” (Ibid:66). Man har i projektet sett att elever i anslutning till melodifestivalen ändrat sina alias på ByBoo och gjort ändringar utifrån vilka de hejar på. Projektet har även visat på att både på ByBoo och på andra sidor är presentationen av sig själv viktig för att visa vem man är. Undersökningen visar även att konflikter online och offline hänger ihop. Dock är det lättare att undvika konflikterna online då man kan blockera andra användare vilket är svårt i verkliga livet. Projektet lyfter även fram problemet med missförstånd som kan uppstå med den snabba digitala kommunikationen.
I sin artikel Online communication and Adolescent Relationships (2008) beskriver Subrahmanyam & Greenfield hur ny teknik blivit allt viktigare för barn och unga i kommunikationen med andra. Författarna tar upp både möjligheter och faror med den nya tekniken. Författarna menar att skolan ofta motverkar användandet av ny teknik. De menar också att barn och unga via nätet skaffar sig information om nya personer i sin omgivning. De menar att tekniken har medfört ett flertal förändringar för unga. Dessa är: ökad självständighet, mindre kommunikation face to face (ansikte mot ansikte), förbättrade relationer med jämnåriga möjligtvis på bekostnad av relationen till familjen samt större valfrihet (ibid:140). Man kan här se vikten av att skolan är med i samhällsutvecklingen och förstår de faror och möjligheter som Internet medför: “Given the connectedness between the physical and virtual worlds, the challenge is to keep adolescents safe (both physically and psychologically) while at the same time allowing for the explorations and interactions that are crucial for healthy psychosocial development” (ibid:140). Författarna menar att en viktig utmaning för framtida forskning i ämnet blir att ta reda på hur man skall ta till vara fördelarna samtidigt som man minskar farorna.
I artikeln: Ett annat sätt att umgås - yngre tonåringar i virtuella gemenskaper (2005) beskriver AnnBritt Enochsson sin intervjustudie av hur yngre tonåringar använder Lunarstorm och vilken betydelse det har i sitt liv. Resultatet baseras i huvudsak på de 12
16
intervjuerna, vilka analyserades utifrån ungdomarnas uppfattning om Lunarstorms betydelse i deras liv. Olika teman växte fram under analysens gång. Dessa teman speglar det som ungdomarna återkom till i sina samtal om Lunarstorm och de handlar om Att skapa och hålla kontakt, Fördjupad kommunikation, Bemötande, beroende och
förutsättningar (ibid.) Detta tydliggörs i citatet nedan:
I studien pekar informanterna på att en virtuell gemenskap som LunarStorm kan erbjuda kontaktmöjligheter med gamla och nya bekantskaper samt möjlighet till fördjupad kommunikation genom att det är ett annat sätt att umgås än i verkliga livet. […] Internet kan aldrig ersätta umgänget i verkligheten, men studien visar på att en virtuell gemenskap av LunarStorms typ kan vara ett betydelsefullt komplement, då det asynkrona mediet ger tid för eftertanke. Att slippa sitta ansikte mot ansikte med den man skriver till gör också att man lättare kan skriva om svåra saker” (Enochsson 2005:96)
Studien visar på så sätt att Lunarstorm skapar nya möjligheter för ungdomarnas kommunikation både vad det gäller hur många man kommunicerar med och kvaliteter på de relationer man ingår i. Studien visar dock även på de faror som livet på Lunarstorm medför vilka framstår som förhållandevis små. Kränkningar och mobbning förekommer på Lunarstorm precis som alla arenor där människor möts. Ungdomarna i studien uppger även att det är lätt att bli beroende av Lunarstorm vilket kan få negativa konsekvenser (ibid.).
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning kring barns relationer att skolan har en viktig roll för att ge barn redskap för hur de ska hantera relationer. Skolans uppgift är inte bara att förmedla formella ämneskunskaper utan även sociala förmågor och färdigheter. Barns relationer till sina kamrater är starkt förenade med deras identitetsutveckling och socialisation. Forskning visar hur IT-samhällets framväxt medfört stora förändringar för hur människor kommunicerar med varandra. Detta gäller inte minst för barn och unga som växer upp i detta samhälle som skiljer sig radikalt från tidigare generationer. Interaktiva medier har öppnat nya möjligheter för att skapa och upprätthålla relationer. Man ges möjlighet att både kommunicera med fler människor och även skapa fördjupade relationer med andra. Eftersom merparten av kommunikationen genom interaktiva medier är skriftlig så innebär detta att det kan vara lättare att skriva om svåra saker än att säga det face to face. Trots att interaktiva medier fått en allt större betydelse i samhället visar forskning att skolan ofta motverkar användandet av ny teknik. Interaktiva medier medför både möjligheter och faror för barn. Det blir då viktigt för skolan att ta till vara dessa möjligheter och minska farorna.
17
Forskning kring kommunikation över Internet visar att människor använder Internet som ett sätt att konstruera och experimentera med identiteter. Detta gäller även barn och unga som i sin identitetsutveckling får möjlighet att pröva olika roller och nya sätt att presentera sig själv. På Internet ges möjlighet att skapa och förmedla en bild av sig själv som kan skilja sig avsevärt från den man är i t ex skolan.
Tidigare forskning om barns och ungas internetanvändning fokuserar oftast på mobbning och trakasserier. Vi ser därför ett behov av att studera hur barns användande av interaktiva medier påverkar deras relationer i stort och inte bara de negativa aspekterna. Det finns begränsat med forskning som behandlar kopplingen mellan barns användande av interaktiva medier och arbetet i skolan. Det saknas också ett interaktionistiskt perspektiv i forskningen kring interaktiva medier vilket vi menar skulle ge djupare förståelse för barns relationsbyggande och identitetsutveckling.
18
3. Teoretiskt perspektiv
I den här uppsatsen utgår vi ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv vilket innebär att man studerar människan och de sociala förhållanden hon är delaktig i. Socialpsykologin rör sig mellan inre och yttre processer, på så sätt erhålls ett holistiskt perspektiv på människans relationer och i det sammanhang hon verkar. Inom socialpsykologin hittar man forskningsinriktningen Interaktionism och dess grundtankar härstammar från George Herbert Mead. En grundtanke är att det är i interaktion med andra som människor blir medvetna om världen de befinner sig i (Mead 1969). Vidare menar Mead att människans medvetande och jag är sociala produkter, fenomen som bildas och utvecklas i samspelet mellan sig själv och andra människor (ibid). Detta innebär att den person vi formas till är resultatet av sociala processer.
Direkt interaktion kan enligt Goffman definieras som: ”individens ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro” (1988:23). Vi intresserar oss för hur denna syn på interaktion kan tillämpas på kommunikation via interaktiva medier. Goffman liknar interaktion vid ett skådespel där deltagarna delges och antar olika roller. Skådespelarna vill göra ett så gott intryck som möjligt på publiken och framställer därför sig själv i så god dager som möjligt genom att styra de intryck som han eller hon vill förmedla. Frågan är hur andra kommunikationsformer påverkar detta skådespel.
Ett annat socialpsykologiskt begrepp som vi finner användbart är Scheffs sociala
band (1997). Scheff menar att sociala band är det som knyter samman människor och
grupper i samhället. Sociala band är baserat på ömsesidig identifikation och förståelse (Scheff 1997). Scheff menar att: ”A secure social bond means that the individuals involved identify with and understand each other, rather than misunderstand or reject each other. I assume that in human contact, if bonds are not being built, maintained, or repaired, they are being damaged” (ibid:76). Om dessa band är för lösa så riskerar parterna att missförstå, inte alls förstå eller avvisa varandra. Blir banden för starka så kan detta leda till att minst en av parterna underordnar sina tankar, känslor och
19
värderingar och istället anpassar sig till den andre. Man blir på så sätt accepterad genom att undantrycka delar av sig själv (ibid).
Scheffs teori anknyter till Goffmans tankar kring hur små tecken och symboler i den mellanmänskliga kommunikationen är viktiga för hur vi presenterar oss för varandra. Dessa tecken och symboler blir enligt Scheff även viktiga för hur våra relationer utvecklas genom de sociala banden (ibid). Detta kan i sin tur appliceras på hur kommunikationen ser ut genom den nya tekniken. Med denna teori analyseras både själva kommunikationens innehåll och framförallt kommunikationens form. Vi tänker oss att inom kommunikation via interaktiva medier är det inte bara vad som sägs som är centralt utan även kanske framförallt hur det uttrycks. Emellertid ställs det andra krav på denna form av kommunikation gentemot det som sker face to face.
Sociologen Mary Chayko har intresserat sig för teknologins inverkan på identitetsutveckling och socialisation. Chayko menar att ordet ”virtuell” antyder att det inte är riktigt verkligt, att det inte skulle vara av samma kvalitet som vid fysiska möten. Utifrån denna kritik använder sig Chayko i stället av begreppet sociomental som hon beskriver på följande sätt: “Any social exchange or environment in which people derive a sense of togetherness by being mentally oriented toward an engaged with one another can be described as socio mental” (Chayko 2008:10). Chayko menar att alla relationer i grunden är sociomentala men för att de skall skapas krävs att man antingen träffas face to face eller via någon form av teknologisk media. Utifrån dessa möten skapas sedan tankemönster hos varje individ. Dessa relationer och tankemönster kan sedan förstärkas genom vidare interaktion. Detta kan kopplas till Scheffs teori att de sociala banden ligger till grund för identitetsutveckling. Den digitala kommunikationen medför då att band skapas och upprätthålls på nya sätt, vilket i sin tur bidrar till identitetsutvecklingen.
Chayko lutar sig mot interaktionismen genom att applicera tankar från Mead och Goffman på dagens högteknologiska samhälle. Hon menar att: “In the modern age, self-development and self-expression is often a kind of creative project. Technology is called upon to help us create and express our selves and then to extend and share these selves with others” (Chayko 2008:159). Chayko menar att vi via den nya tekniken blir såväl identitetsskapare som identitetskonsumenter. Genom att exempelvis ta del av andras bloggar och andra sociala medier så konsumerar vi andras identiteter utan att vara i direkt kontakt med den andre. Detta kopplar Chayko till socialisationsprocessen dvs. hur människan blir en del av samhället. När vi observerar vad andra gör och tycker
20
genom olika medier så gör vi en del av detta till vår egen identitet (ibid). Chayko menar att: ”Many children are now born in to a world infused with technology. In a host of ways, these technologies color the identities of those who use them. We are now exposed to many others who can influence us. We get to know some of these people directly; others we merely learn about” (Ibid:161).
Chayko menar att den nya tekniken har lämnat oss nya möjligheter att presentera oss själva för en bredare publik. Den nya kommunikationstekniken gör att vi nu kan påverka andras uppfattning av oss utan att mötas. Detta kopplar Chayko till Goffmans begrepp, impression management. Likaväl som vi arbetar för att presentera oss själva i möten face to face så ställs samma krav på hur vi framställer oss på nätet: “Portable technologies are frequently enlisted in this effort to influence others’ perceptions of us. We use them to create personal expressions of all kinds and to carefully manage these impressions as we communicate them to the wider world” (Ibid:159). Vad man skriver och hur det skrivs på Internet blir då viktiga faktorer för hur andra människor uppfattar individen och hur relationerna med andra påverkas.
Vår teoretiska ram utgår sammanfattningsvis från Meads interaktionistiska perspektiv där människors identitet utvecklas genom samspelet med andra. Detta kopplas till Goffmans syn på direkt interaktion som ett skådespel där aktörerna försöker förmedla intryck för att ge en positiv bild av sig själv till sin publik. I den mellanmänskliga kommunikationen används små tecken och symboler för att förmedla dessa intryck. Dessa symboler och tecken påverkar i sin tur, enligt Scheff, de sociala band vilka ligger till grund för mellanmänskliga relationer. Enligt Chayko skapas band mellan människor i all form av interaktion som upprätthålls sociomentalt. Människor behöver inte vara i direkt kontakt för att skapa och upprätthålla dessa band. Relationer och tankemönster kan sedan förstärkas genom vidare interaktion vilket i sin tur påverkar identitetsutvecklingen. Ny teknik används för att uttrycka och delge sig själv till andra samtidigt som man konsumerar andras framställningar av sig själva. På så sätt nås en bredare publik med hjälp av tekniken och hur man presenterar sig i den digitala världen får stor betydelse för ens egen identitet och för relationen med andra. Det är utifrån denna teoretiska ram som vi ämnar analysera hur barn skapar och upprätthåller relationer med vänner såväl i som utanför skolan.
21
4. Metod
4.1 Undersökningsgrupp
Undersökningen genomfördes på en skola i ett mindre samhälle i södra Sverige. Skolan inrymmer förskoleklass till skolår sex. Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att genomföra vår undersökning i årskurs fem eller sex. Syftet med detta var att vi ville vända oss till en grupp som är relativt aktiva användare av den nya tekniken som kommunikationsform. Genom att vända oss till denna grupp ville vi säkerställa att vi fick ett rikligt material att analysera och koppla till de frågeställningar vi ville besvara. Vi valde att begränsa oss till en skolklass för att det då skulle bli lättare att överskåda barnens relationer och ge oss ett begränsat undersökningsfält. Vi kom i kontakt med en klasslärare i årskurs sex på skolan som valde ut sju elever som han menade var aktiva användare av den nya tekniken som kommunikationsmedel. Klassläraren trodde även att dessa skulle ha lätt för att prata om det aktuella ämnet. Av dessa var tre pojkar och fyra flickor och vi bedömde att detta skulle vara tillräckligt för att få den empiri vi behövde. Vi har valt att kalla pojkarna Axel, Erik och Isak. Flickorna har vi valt att kalla: Moa, Elin, Jenny och Linnea. Barnens klasslärare kallar vi för Olof.
För att få en ytterligare dimension och ett bredare perspektiv valde vi även att intervjua elevernas klasslärare. Det skulle visa sig vara ett bra komplement till vår empiriinsamling. Syftet var i första hand att klargöra de kopplingar som finns mellan skolan och fritiden samt att få en bild över hur relationsarbetet fungerade utifrån hans synvinkel.
22
4.2 Metodval
Utifrån det vi hade för avsikt att undersöka fann vi att den kvalitativa metoden var det instrument som skulle kunna ge oss de svar på de frågeställningar vi satt upp. Att använda sig av kvalitativ metod innebär att man som forskare vill synliggöra människors tankar och upplevelser istället för att försöka bevisa något. Bryman (2008:366) menar att man är mer intresserad av ord än av siffror, alltså själva språkanvändandet, då man arbetar kvalitativt istället för kvantitativt. Eftersom vi avsåg att studera en mindre grupp barns användning och tankar kring interaktiva medier så föll det sig naturligt att använda kvalitativ intervju som metod.
Kvalitativa intervjuer har oftast en mindre tydlig struktur och man låter informanten tala relativt fritt och inte bara hålla sig till frågorna (Bryman 2008:437). Som intervjuare är man inte bara intresserad av ren fakta utan även om informantens tankar och åsikter. (ibid.) Vi kom att använda oss av delvis strukturerade intervjuer där vi följde en intervjuguide (se Bilaga 3) vilket medförde att vi kunde hålla oss flexibla men ändå fokuserade på ämnet (Bryman 2008:438). Intervjuguidens utformande beskrivs i nästa avsnitt.
Vår metod kom bestå dels av att informanterna förde loggbok över sitt användande av interaktiva medier under några dagar, dels av att vi intervjuade dem var för sig. Slutligen gjorde vi två gruppintervjuer för att samla ihop de frågor som dykt upp efter att de individuella intervjuerna gåtts igenom. Vi gjorde då även en intervju med barnens klasslärare.
4.3 Forskningsfrågor och intervjufrågor
Syftet med uppsatsen är som tidigare beskrivits att öka förståelsen för interaktiva mediers betydelse för elevers relationsarbete och identitetsutveckling på fritiden och i skolan. Utifrån det formulerades två huvudfrågeställningar som vi genom intervjuer och loggboksskrivande ville finna svar på. Utifrån dessa frågeställningar skapades sedan en intervjuguide (se bilaga 3) med fem huvudteman: Internetanvändande,
Mobiltelefonanvändande, Vänner och relationer, Identitet samt Skolan.
23
till att klargöra vad som karaktäriserar barns och ungas användning av interaktiva medier. De två påföljande frågeblocken, vänner och relationer samt identitet syftade till att undersöka barns identitetsskapande och deras relationer i skolan. I det avslutande frågeblocket som berörde skolan ville vi försöka se hur det relationsarbete som pågår på nätet kunde kopplas till skolans värld. Under dessa olika teman formulerade vi olika frågor som vi ville ha svar på. Intervjuguiden fungerade som ett stöd vid intervjuerna.
4.4 Genomförande
Empirin inhämtades genom att vi inledningsvis lät de sju eleverna föra loggbok, under en veckas tid, över sina aktiviteter på nätet och via mobiltelefon. Vi gav barnen ett informationsblad som förklarade vad vi var intresserade av och önskade att de skulle skriva om (se bilaga 1). Dessa loggböcker analyserades sedan och kom att vara ett hjälpmedel i utformandet av intervjuguiden. Loggböckerna gav oss en insyn i barnens dagliga användande av interaktiva medier. Efter detta påbörjade vi intervjuerna med barnen. Vi valde att banda dessa intervjuer. I sin bok Närhet och distans (2007:93ff) beskriver Repstad fördelarna med att banda samtal. Man kan vid bandning koncentrera sig på det som sägs och slipper ägna tid åt att skriva. Vidare menar Repstad att det är en stor fördel i analysfasen att ha en ordagrann återgivning utan den ”filtrering” som anteckningar kan ge i efterhand. Repstad ser det även som ett sätt att förbättra sina färdigheter som intervjuare genom att kritiskt granska i efterhand vad man sagt och gjort. Intervjuer transkriberades i dess helhet i syfte att få en bra översikt över materialet. Transkribering är enligt Repstad (2007) en bra metod för att upptäcka nya saker i empirin.
4.5 Databearbetning
Efter att samtliga intervjuer transkriberats påbörjades arbetet med att tematisera det insamlade materialet. Utifrån de teman vi använt oss av i intervjuguiden konstruerades fyra teman: Kommunikation, Relationer, Identitet och Skola. Samtliga intervjuer gicks sedan igenom och texten delades in i de olika temana. Efter att ha slutfört denna
24
indelning av allt material såg vi att våra teman inte gav en tillräckligt bra struktur. Temat Identitet bytte namn till Framställning då identitetsbegreppet även berörde
Relationer och inte kunde isoleras till ett eget tema. Samtidigt blev hur man framställer
sig en stor del av empirin. Temat Skola flyttades in under de andra temana då det kunde kopplas till de andra och fick löpa som en röd tråd genom temana. På så sätt fick vi en tydlig struktur som vi lättare kunde applicera vår teoretiska ram på. Vi sorterade sedan bort det materialet som saknade relevans för våra frågeställningar. Belysande citat placerades under de olika temana och fick ligga till grund för resultatredovisningen. Loggböckerna tillsammans med intervjuerna gav en samstämmig bild av vad som karaktäriserar informanternas relationer genom interaktiva medier. När all data sorterats och strukturerats påbörjades analysen av det tematiserade materialet utifrån den teoretiska ram vi valt.
4.6 Forskningsetiska principer
När man gör en vetenskaplig studie så finns det forskningsetiska principer som syftar till att skydda informanterna. Vi har utformat ett informationsblad till elevernas föräldrar där de får ge sitt medgivande att deras barn deltar i undersökningen, (se bilaga 2) detta för att leva upp till informations- och samtyckeskravet enligt de forskningsetiska principerna (www.codex.vr.se).
Då det kunde framkomma uppgifter i det empiriska materialet som av privat eller etiskt känslig natur var vårdnadshavarnas medgivande nödvändigt (ibid.). I informationen till både barnen och deras föräldrar så tydliggör vi att barnen kommer vara anonymiserade i uppsatsen och att ingen obehörig kan ta del av materialet. Dessutom får inget av materialet användas i något annat syfte än som empiri för vår uppsats, enligt konfidentialitets- och nyttjandekravet (ibid.). Vi var också tydliga med att berätta för barnen om att de skulle vara anonyma och att det inte skulle gå att urskilja dem i texten. Då det kan finnas en fara att det går att urskilja barnen eftersom de går i samma klass så har vi valt att vara försiktiga med att använda material som kan upplevas som känsligt. I dessa tveksamma fall har vi vidtagit åtgärder så att ingen enskild individ kan pekas ut.
25
5. Resultat
I detta avsnitt redovisas resultatet av undersökningen vilket framförallt baseras på intervjuerna med barnen. Resultatet har delats upp i tre teman: Kommunikation,
Relationer samt Framställning.
5.1 Kommunikation
5.1.1 Internetanvändning
Samtliga barn i undersökningen var flitiga användare av både dator och mobiltelefon men i större eller mindre utsträckning. De flesta har inte dator på sitt eget rum men ändå i princip fri tillgång till en dator i hemmet. Det är en stor skillnad på hur mycket barnen använder sig av interaktiva medier från att bara använda någon gång ibland till att nästan spendera hela sin fritid framför datorn. På datorn är det framförallt tre medier som de flesta av våra informanter använder sig av: MSN, Bilddagboken och Facebook. Det är dock inte samtliga som använder sig av alla tre. Internet och de sociala medierna används framförallt för att kommunicera med klasskamrater och andra vänner utanför klassen genom att chatta i realtid. Det verkar dock inte finnas något större intresse av att kommunicera med människor som man inte redan känner eller ta kontakt med främlingar. Linnea tittar på andras bilder och tar sen kontakt med dem genom MSN eller Facebook och på så sätt skiljer hon sig från de andra informanterna:
I: Träffar man andra där som man inte träffar vanligtvis ansikte mot ansikte? Linnea: Ja, man träffar ju sådan som man inte träffat på jättelänge eller nya människor eller så.
26
I: Ok, nya människor också? Linnea: Ja…
I: Händer det ofta att du träffar nya människor? Linnea: Nä, inte jätteofta, det händer typ ibland. I: Ibland?
Linnea: Ja.
I: Hur funkar det, hur gör man det, är det något speciellt ställe man går in på då? Linnea: Nä, men man typ kanske kollar varandras bilder, sen kanske addar varandra på MSN eller Facebook och sen så typ bara lär man känna varandra på det viset.
(Intervju med Linnea)
Facebook och Bilddagboken används även för att lägga upp bilder som man fotograferat. Detta kan vara bilder på en själv och annat som händer i omgivningen. Bilderna läggs upp på sidorna och man tittar på varandras bilder och skriver kommentarer till dem. Det framkommer att barnen framförallt läser och kommenterar vad andra gör istället för att lägga ut eget material.
Flickorna och pojkarna som vi intervjuat använder Internet på liknande sätt men flickorna chattar betydligt mer medan pojkarna framförallt spelar spel när de sitter vid datorn. Isak spelar ett spel som heter Runescape där han spelar med andra klasskamrater. De pratar både om själva spelet men använder det även som MSN och chattar om vardagslivet. Dock händer det att några av flickorna även brukar spela. Enligt pojkarna är det viktigaste med datorn att man kan söka information och använda den till skolarbete, men flickorna framhöll vikten av att kommunicera med andra och de nämnde inte informationssökandet som något viktigt. Både Axel och Erik uppger att de i perioder använder de sociala medierna mycket men att de sedan tröttnar. Även Elin säger att hon tappat intresset för Bilddagboken då hon inte har så många vänner där.
På Internet chattar man om allt möjligt men det kretsar framförallt kring vardagen:
Vad gör du? Vad har du gjort? Vad kommer du att göra? Man chattar inte bara med de
närmaste vännerna utan med vem som helst av vännerna som är inloggade. I princip alla i klassen har MSN och på så sätt håller man kontakten med de flesta klasskamraterna, både flickor och pojkar. Även när man umgås händer det att man är vid datorn tillsammans. Man sitter bredvid varandra och besöker Facebook, Bilddagboken och pratar med andra. Jenny framhåller att Skype är ett bra kommunikationsmedel för att hålla kontakt med vänner i andra länder. Hon säger att möjligheten att se varandra och vilken miljö de befinner sig i gör det roligare att prata med varandra. ”Man kan liksom visa hur man har det och sånt” (Jenny). Barnen ser inga större nackdelar med datorer
27
och sitt internetanvändande. Dock är barnen medvetna om de faror som finns på Internet med människor som uppger sig vara någon de inte är och man bestämmer inte träff med främlingar. Det verkar inte finnas någon oro för Internet utan de ser det som en naturlig del av vardagen.
5.1.2 Mobilanvändande
Mobiltelefonen används mest till att skicka SMS till vänner för att kolla vad de gör och hur läget är. Mobilen används knappt till att ringa med. Den fyller i stort sett samma funktion som datorn men har fördelen att den kan användas var som helst. Linnea menar att hon skickar ca 5000 SMS i månaden. För pojkarna används mobilen framförallt rent praktiskt för att kontakta föräldrarna eller vännerna medan flickorna sickar SMS till varandra för att vara i kontakt hela tiden. Ibland skriver man bara ett hjärta ”<3” i ett SMS. Elin berättar att hon skriver SMS nästan hela tiden och då är det nästan bara till
en vän som går på en annan skola. De skickar till varandra nästan konstant även under
skoltid.
Ingen av pojkarna uppger att mobilen är viktig för dem men flickorna ser den som nästan livsviktig. Jenny beskriver saknandet av mobilen så här: ”Man känner sig helt så liksom, att inte kunna SMSa bara, jag var utan mobil en hel vecka och det kändes helt, man kände sig helt tom, man bara... inte mobil liksom…” (Intervju med Jenny). Däremot på frågan om hur viktig mobiltelefonen är svarar Isak: ”Alltså, många tycker ju det är jätteviktigt men jag tycker inte det är så, jag tycker det är bra att man inte behöver springa hem och säga jag är med blä blä, Fredrik… kanske i stället kan man ringa upp eller SMSa, det är mycket lättare men alltså, jag behöver inte den så jättemycket. Jag kan leva utan” (Intervju med Isak). Det finns även en ekonomisk aspekt på vem man skickar SMS till. Så kallade kompisabonnemang gör det gratis att skicka till dem med samma abonnemang. På så sätt begränsas man ekonomiskt till att skicka till just de vänner som valt samma.
Barnens lärare menar att det kan vara positivt med interaktiva medier genom att man tränar svenska språket. Han tycker det är roligt att barnen skaffar sig ett eget språk och att det är en del av utvecklingen. Han menar även att: ”Sen så många skaffar sig ju vänner å har jättebra kontakt” (Intervju med Olof). Dock menar han att tekniken medför även att ryktesspridning och skitsnack ökar eftersom man inte riktigt behöver stå för sina åsikter när man inte står öga mot öga.
28
5.1.3 Tekniken i skolan
I skolan är mobiltelefonerna inte tillåtna. De som har med sig dem till skolan får låsa in dem i ett skåp på morgonen. För pojkarna verkar detta inte vara något problem men flickorna lämnar inte gärna ifrån sig mobilen och glömmer ofta lämna in den. Flickorna verkar oförstående inför varför mobilen skulle vara ett problem i skolan men Erik ser inte meningen med att ha dem där:
Erik: Asså för att jag tror det e så att man behöver inte bara sitta å klicka på mobilen på rasterna man kan ju göra nåt annat, sen när vi kommer upp i högstadiet så kommer vi förmodligen inte göra såna saker som vi gör här, som att spela fotboll å sånt
I: Så ni spelar fotboll på rasten nu?
Erik: Ja de tycker väl att vi ska göra mer aktiv, eller vi ska vara mer sociala I: Så innan var det många som bara satt å skrev sms eller
Erik: Nä vi har aldrig fått det
I: Ni har aldrig fått det, tycker du det e bra eller dåligt? Erik: Jag tycker det e bra
(Intervju med Erik)
Barnens lärare ser ingen anledning till att eleverna skulle ha mobiler i skolan och önskar att de inte hade dem med över huvud taget men han upplever det som att de inte är till så mycket problem längre:
I: Ja, men skapar mobiltelefonerna problem som det e nu?
Olof: Jaaa, asså ja inte problem så kanske men vi hade uppe det... som en liten snackis förförra veckan tror jag, å då tyckte de att det e klart att de skulle få ha mobiltelefon å varför skulle de inte, det va den tiden nu å blablabla å så vi, jag anser absolut inte att det e nått som måste finnas i skolan å jag tycker ibland kanske, de e rätt duktiga de låser in sina mobiler i skåpet här när de kommer, å många e jätteduktiga på att göra det, många glömmer det å så men... det gnälls inte om det längre, som det gjorde förr
(Intervju med Olof)
Datorerna i skolan får bara användas till skolarbete och i stort sett verkar det som att eleverna inte använder dem till något annat. De tror att lärarna kan se var de varit inne och om de blir påkomna riskerar de att förlora sin inloggning. Några av flickorna ser dock ingen anledning till att de inte borde få använda datorerna till annat.
29
5.2 Relationer
5.2.1 Nätverk
Genom Internet har barnen ett nätverk av vänner som vidgas genom att man pratar med vänners vänner och det kan vara upp mot hundra individer som man har kontakt med i olika utsträckning. Framförallt är det klasskamrater man pratar med men nätverken sträcker sig till jämnåriga på andra skolor i andra orter. Ofta är det ett gemensamt intresse såsom fotboll eller ridning som sammanför barnen. Elin menar dock att hon inte har så mycket kontakt med klasskamrater men har ett stort nätverk genom sina syskons vänner.
Inte alla i klassen har tillgång till Internet eller mobil i samma utsträckning, det kan då exempelvis röra sig om föräldrar som begränsar ens möjligheter eller helt enkelt brist på intresse från barnen själva. Moa menar att det då finns en risk att dessa barn blir utanför eftersom de inte har samma möjlighet att hålla kontakt med klasskamraterna. Elin ger dock en annan bild: ”Nä, det går ändå, får prata extra mycket i skolan då, ja”. (Intervju med Elin) Hon menar även att hon kanske pratat mindre med vännerna utan Facebook men att det inte påverkar hur ofta man träffas.
Jenny med flera informanter framhåller att man inte bara kommunicerar med dem som tillhör den närmsta umgängeskretsen i klassen utan att man kan prata med vem som helst som råkar vara inloggad just då:
I: Men messar du och skriver till de andra i klassen? Jenny: Ja, det beror sig på vem som är inne...
I: Så det spelar inte så stor roll om man har kontakt med dom i klassen om man hänger med dom på nätet eller inte??
Jenny: Nä..typ inte..
I: Ni har kontakt på nätet men sen inte i skolan?
Jenny: Alltså det är inte så att man SMSar någon som man inte är med..men är man inne på MSN så har man kontakt med de andra i klassen.
I: Då har man kontakt oavsett om man hänger mycket eller lite med dem i skolan?
Jenny: Ja, typ… (Intervju med Jenny)
Elin däremot hävdar att hon inte har kontakt med andra än de som hon umgås med vanligtvis, vilket kan kopplas till att hon mest umgås med vänner utanför klassen på fritiden: ”Nä, jag pratar mest med dom som jag känner å som jag e med” (Intervju med Elin). Barnens lärare menar att det finns tydliga grupperingar i klassen och att det fortfarande finns en tydlig uppdelning mellan pojkar och flickor.
30
I: Kan du se några tydliga såna grupperingar
Olof: Absolut kan jag göra det, asså det finns fotbollsgrupp, tjejgrupper å sen så finns det lekgrupper asså det e jättetydligt, sen e det inte säkert att de e nåt (telefonavbrott) ... Ja jo sen e det inte säkert att det e så att det gäller på fritiden också det märker vi ju inte
I: Nä
Olof: Här e det tydliga grupperingar, sen e det vissa som inte liksom tillhör någon grupp utan e lite överallt eller så, men visst e det tydliga grupperingar. Rätt tydligt också så fortfarande tjejer å killar även om de börjar närma sig varandra så e det mycke tjejer för sig å killar för sig
(Intervju med Olof)
På nätet verkar det dock som att dessa grupperingar inte är lika viktiga och man är friare i vem man kommunicerar med, vilket både pojkarna och flickorna framhäver. Axel håller sig t.ex. mest till dem som spelar fotboll, vilket är en grupp på 10 pojkar men menar att han är vän med alla i klassen, både flickor och pojkar.
5.2.2 Att prata online och offline
Barnen har många vänner som de kan prata om nästan vad som helst med på Internet. Informanterna menar att det kan finnas skillnader rörande vad man pratar om när man chattar kontra vad man pratar om face to face. Flera menar att de kan prata om vad som helst face to face och på Internet men att det kan vara lättare när man chattar. Känsliga ämnen kan vara pinsamma att prata om när man ser varandra i ögonen. Samtidigt menar Axel att det finns en fara i att när man chattar med någon så vet man inte om det sitter någon bredvid den man chattar med eller att han eller hon skicka det vidare till någon annan. På så sätt kanske inte Internet blir lika privat då man inte ser den man pratar med:
I: Vad kan det va t.ex. som man kan prata om Axel: Tjejer ibland
I: Ok å det vill man inte prata om över Internet eller? Axel: Nä man vet aldrig om de e med nån
I: Jaaa det kan sitta nån bredvid
Axel: Ja så skriver de vidare till andra å så
I: Jaaa så det kan man skicka vidare. Så det e ändå inte så privat när man, på Internet
Axel: Nä för vissa kan skicka vidare, om de vill
I: Men om man säger nått till nån när man sitter bredvid varandra så kan de ju säga det till nån annan
Axel: Mmmm vi brukar typ bestämma att vi inte får säga nått med varandra eller å sånt
31
De flesta barnen är dock eniga om att nätet ändå känns säkrare när man pratar om känsliga ämnen:
I: Det finns saker som... varför vågar man bara säga det på Internet? Erik: För annars ser man inte asså så i ögonen, tror jag
I: Så det e inte så pinsamt om man inte ser? Erik: Nä
(Intervju med Erik)
Det framgår här att nätet öppnar för samtalsämnen som skulle vara svårare att ta upp face to face. Att inte behöva se den man pratar med gör att det inte upplevs så pinsamt.
5.2.3 Konflikter på nätet och i skolan
Ibland uppstår det konflikter mellan barnen både i skolan och på fritiden. Barnen verkar dock inte se det som något stort problem och man upplever det inte som vanligt förekommande. Men i intervjun med Moa så berättar hon hur en konflikt kan se ut:
Moa: Att man kanske börjar tjafsa, nånting kanske har hänt. Asså om det har hänt nåt i skolan så kanske man börjar tjafsa om det
I: Jaha så ofta börjar det att man bråkar i skolan eller?
Moa: Mmmm ja det kan va asså på fritiden asså om man varit med nån osså I: Men va kan det handla om
Moa: Typ allt möjligt men t.ex. jag blir typ ovän med en så e det typ tre andra som ska lägga sig i å då blir jag ovän med dem me o så
I: Men vad händer då om ni pratar på Internet då? Moa: Men då, nä jag vet inte riktigt
I: Säger man taskiga saker eller?
Moa: Ja men asså jag gör bara sånt som jag hade vågat göra asså så. Men de e en hel del som gör sånt de inte skulle våga säga asså
I: Ok. Varför tror du det e så att de inte vågar säga?
Moa: För det e asså bara över Internet eller så. Asså liksom man vågar mer där. I: Men e det inte lika alvarligt om man säger det över Internet?
Moa: Jo, det tycker jag i alla fall
I: Mmm Men har det hänt att det e kompisar som sagt taskiga saker, så man blir ledsen?
Moa: Asså inte riktigt med mig det e mest andra som man har sett typ på bilddagboken å så
I: Jasså så de skriver på bilddagboken?
Moa: Ja asså jag brukar ju gå in på andras å där kanske man ser ibland att folk har börjat bråka å
I: E det på grund av bilderna eller?
Moa: Nnnn nä det brukar mest va om man redan e ovän så kanske de skriver "shit vilken ful bild" typ. Ja å då börjar de bråka ännu mer å sen lägger sig tie andra i å så ja.
I: Å skriver då de efter
Moa: Ja då skriver de att det var onödigt att skriva så t.ex. ja. (Intervju med Moa)
32
Moa ger här ännu ett exempel på hur man på Internet kan uttrycka saker som man inte skulle gjort face to face, i detta fall när det gäller konflikter. Det framkommer även här att konflikterna aldrig är isolerade till skolan eller nätet utan följer med barnen mellan fritiden och skolan. Enligt barnen löses konflikterna oftast av sig själva då de som bråkar bara ignorerar varandra tills de helt plötsligt är vänner igen. Läraren delar dock inte denna bild utan upplever det som att han själv ofta blir indragen i konflikterna och får hjälpa till att lösa dem. Ofta uppstår konflikterna på grund av missförstånd genom sms/Internet men ju bättre man känner varandra desto mindre är risken att man missförstår. Isak beskriver även svårigheterna med att lösa konflikter på nätet:
I: Nä, om du tänker efter är det vanligast att man inte säger nånting om det i skolan eller att man reder upp det genom att prata i skolan om det som har hänt på nätet?
Isak: Ja fast, mm jag, man försöker ju reda upp det på nätet men oftast blir det så att man helt plötsligt är man kompisar när man kommer till skolan igen…
I: Är det svårt att reda ut det på nätet det som gått snett tycker du? Isak: Nä, men det är mycket jobbigare för man pratar ju inte med så.
I: Nä, man måste skriva det man tänker att det man vill säga och det är jobbigare? Isak: Mmm…
(Intervju med Isak)
Samtliga pojkar menar dock att det framförallt är flickorna som ägnar sig åt konflikter och bråk. Det är också bara i intervjuerna med flickorna som konflikter lyfts fram. Linnea säger att den största nackdelen med att chatta på Internet är att: ”Ja, jag vet inte men typ att man bråkar lätt, ganska lätt så att det är de som är det dåliga…” (Intervju med Linnea). Detta styrks även av Olofs uppfattning om hur flickorna ofta hamnar i konflikter med varandra och att de kanske till och med skapar konflikter medvetet för att stärka sin position i gruppen.
Jag tror att tjejer e mer benägna att göra det å känner mer att man blir behövd man ser till att andra gillar en genom att skapa konflikter å berätta saker å hitta på saker om andra, för att själv bli omtyckt eller för att själv stå i dager som att "Wow vad du vet mycket å du kan mycket", killar har nog inte det behovet utan de gör det på andra sätt…(Intervju med Olof)
Läraren ger en mer dramatisk bild av konflikterna än vad eleverna ger uttryck för och att de förekommer relativt ofta och att det är medvetet bland flickorna.
33
5.3 Framställning
5.3.1 Vem man är på nätet
Hur man framställer sig på nätet är en stor del av hur barnen kommunicerar och de beskriver sig själva i sina profiler på Facebook och Bilddagboken. I profilen skriver de om sina intressen och egenskaper. Barnen framhåller att det är viktigt att vara ärlig i sin framställning. Man menar dock att det finns de som inte är ärliga på Internet utan försöker framställa sig på ett sätt som man tror andra skulle tycka om:
I: Vad kan det finnas för anledning att inte skriva ärligt tänker ni? Axel: Pinsamt kanske
I: Ok, att man har nån egenskap som man tycker e pinsam, som man inte vill lägga ut
Axel: Mm
I: Ok så pinsamt... Finns det någon annan anledning att man kanske vill ändra i sin profil?
Axel: Kanske man vill vara cool å inte töntig I: Vad ska man skriva för att verka cool då?
Axel: Nämen typ häftiga saker å inte såna "Jag gillar matte"
I: Mmmm Så det e ingen som skriver att de gillar matte som ni har sett? Axel: Nä
I: Vad skriver man att man gillar då?
Axel: Jag skriver at jag gillar motorcross, fotboll å sånt
I: Ok så du skriver de intressen du har, det du gillar å göra så att säga Axel: Ja
(Gruppintervju 1)
Barnen framhäver vikten av att upplevas som ”cool” för att skaffa och behålla kamrater. Axel tydliggör här också att vissa intressen kan betraktas som ”coola” medan andra anses vara ”töntiga”. Även yttre attribut bedöms på exempelvis bilddagboken och Isak menar att det finns de som sätter stor vikt vid sitt utseende och framställs som ytliga. Detta medför att de blir kallade ”fjortis”.
I: Kan det vara så att det är viktigt att ge en bild av sig själv där man framstår som annorlunda än den man egentligen är?
Isak: Nä, men vissa har varit så att dom vill lägga upp en bild, så sätter dom upp ett hjärta för näsan för att dom inte vill att den ska synas, deras näsa, dom tycker den är ful och sen så har det blivit så att dom har blivit kallade fjortis, att man är en fjortis om man gör sådana saker typ, sminkar sig jättemycket och sånt
I: Man vill inte bli kallad fjortis?
Isak; Jo vissa vill, alltså det både bra och dåligt för vissa... (Intervju med Isak)
På Bilddagboken lägger man upp bilder på sig själv och sin vardag vilket i sin tur kan ge en bild av hur den personen är. Genom att kolla på andras fotoalbum kan man få mer
34
information om hur den personen är: ”Det e mer på bilderna, när man lägger ihop alla bilderna så får man typ veta vad det e för personlighet” (Isak i Gruppintervju 2). Linnea tydliggör vikten av att ge en bra bild av sig själv på nätet för att på så sätt skaffa sig vänner: ”Äh, det är nog ganska viktigt för det är typ inte bra om man skall ha nya vänner så är det typ nån jag inte vill prata med för att man typ, ja du förstår alltså man skriver alla sina dåliga sidor och inte är bra så typ då blir det svårare att få kompisar…” (Intervju med Linnea). Linnea är den enda av informanterna som uppger att hon tagit kontakt med för henne okända personer det kan då vara extra viktigt för henne hur hon framställer sig på nätet.
5.3.2 Att mötas
Även om barnen uppger att de sällan är i kontakt med människor som de inte träffat så händer det att de bestämmer träff med vänners vänner som de bara pratat med på Internet tidigare. Detta väcker frågor kring hur den bild man förmedlar på Internet skiljer sig från hur man är i möten face to face vilket är något som flera av barnen har erfarenheter av. Moa beskriver denna problematik:
I: Men hur e det å träffa om ni har pratat över Internet, hur e det å prata med den sen i verkligheten?
Moa: Det känns annorlunda I: På vilket sätt då?
Moa: Dom e kanske inte som de e på Internet I: Hur menar du då?
Moa: Typ de e kanske mer blyga i verkligheten, på Internet kanske de inte är alls blyga eller...
I: Blir man besviken då eller om man träffar dem i verkligheten?
Moa: Ja ibland, jag gillar de som e lite mer asså inte blyga eller såsom liksom e lite mer pratiga eller så
(Intervju med Moa)
Flera informanter påtalar att de upplever det som att många är tuffare och mindre blyga på Internet. Barnen vi intervjuat upplever dock att de själva och deras närmaste vänner är på samma sätt på nätet som i verkligheten. Jenny menar att: ”… i så fall brukar jag alltid säg det liksom ja brukar inte bete mig på ett sätt på nätet och på ett helt annat sätt när man ses…” (Intervju med Jenny). Det upplevs således som att de man redan känner är ärliga medan andra kan upplevas som falska. I klassen blir man snabbt avslöjad om man inte är sig själv så på nätet går det inte att försköna om man kommunicerar med någon i klassen. Det är mer i kontakten med vänners vänner som man försöker
35
framställa sig på ett annat sätt. Olof menar att det kan vara mycket ”hitte på” när man inte har en nära relation men att det inte går med dem i klassen.
5.3.3 Att skämta på nätet
I intervjuerna framkommer det att barnen ofta använder sig av humor när man kommunicerar med andra. Det är dock svårare att skämta med de man inte känner så väl då det lätt kan missförstås. Med nära vänner är det dock inga problem att förstå när man menar allvar och när det är på skoj. Moa ger ett exempel på hur man kan skämta med en vän:
I: Pratar man olika med dem i klassen om man inte e så mycket tillsamman? Moa: Ja ibland, det beros på vem det e. Även om jag t.ex. inte e så mycket med Jenny så kanske jag ändå skämtar asså pratar med henne som om jag varit jättelänge kompis med, men det beror på vem det e… (Gruppintervju 1)
Många vill gärna framställa sig som en rolig person och Isak berättar om hur andra ofta överdriver och skämtar i sina profiler för att väcka uppmärksamhet:
I: När du läser deras profiler och deras personligheter, stämmer de överens med de personer du känner från klassen tycker du?
Isak: Ibland, men alla tjejer dom vill vara roliga och typ märkvärdiga så dom skriver typ jag är född 1988 men och såna saker. Men dom är i själva verket födda 1998…
I: Vill dom verka äldre än vad dom är?
Isak: Jag tror dom gör det bara för att dom tycker att det är en kul grej… sen så, man märker ju det när man ser på bilderna, då ser man ju att dom bara är tolv I: Det är klasskamrater som gör så?
Isak: Ja, säkert många mer…
I: Det är viktigt för dom att verka roliga?
Isak: Ja men dom tycker det är mest roligt dom själva alltså, dom vill inte att andra skall tycka att det är roligt…
(Intervju med Isak)
Humor är då både ett sätt framställa sig som en rolig person samt ett sätt att skämta med vännerna även om Isak anser att de mest tycker det är roligt själva.
5.4 Sammanfattning
I resultatet framkommer det att barnen använder interaktiva medier flitigt och att de framförallt används till att kommunicera med klasskamrater. Man har dock inget större intresse av att ta kontakt med främmande människor. Pojkar och flickor i
36
undersökningen skiljer sig åt på så sätt att pojkarna fäster mindre vikt vid medierna och inte tycker själva kommunikationen är det centrala. För flickorna är medierna däremot nästan livsnödvändiga och kontakten med vännerna är nästan konstant. Man pratar framförallt om vardagssaker via de interaktiva medierna och det fyller ofta ingen praktisk funktion. Mobilen ses som en förlängning av Internet som medför att man kan ha kontakt med vännerna även om man inte är i närheten av en dator. Man har ofta ett stort nätverk av vänner över Internet som sträcker sig utanför den egna klassen till jämnåriga på andra skolor. Även om man i klassen är tydligt uppdelad i grupper samt att pojkar och flickor fortfarande inte närmat sig varandra så är dessa grupperingar inte lika viktiga ifråga om vem man pratar med på Internet. Så länge man har någon att prata med så spelar det inte så stor roll med vem det är. Det finns samtalsämnen som är lättare att prata om på Internet då det inte upplevs som lika pinsamt som när man står framför personen man pratar med. Det uppstår ibland konflikter vilket kan bero på missförstånd. På Internet kan det vara lätt att missförstå varandra om man inte känner varandra väl då det kan vara svårt att tolka den andra då man inte ser hur denne reagerar. Dessa konflikter är inte isolerade till skolan eller nätet utan följer med barnen överallt. Dock menar barnen att konflikterna oftast löser sig själva efter ett tag. Det är viktigt att framställa sig på rätt sätt på Internet och man ska vara ärlig. Dock framhäver man ofta sidor som får en att anses vara ”cool” då man inte vill vara ”töntig”. Det händer att man träffar vänners vänner som man bara pratat med på Internet innan och det händer då att de inte beter sig på samma sätt i verkligheten som på Internet. Man använder sig även ofta av humor på Internet för att framställa sig som en rolig person men det är lätt hänt att skämt missförstås om man inte känner varandra så väl.
37
6. Analys
Resultatet analyseras nedan genom att det teoretiska perspektivet som vi presenterat tidigare appliceras. Det interaktionistiska perspektivet ger oss verktyg att analysera intervjuerna med barnen om deras kommunikation via interaktiva medier och hur detta påverkar deras relationer med vänner och deras eget identitetsbyggande.
6.1 Vad som karaktäriserar relationsarbetet genom
interaktiva medier
Inledningsvis kan vi konstatera att vår undersökning visar en tydlig diskrepans mellan flickornas och pojkarnas användande av interaktiva medier. Pojkarna använder framförallt tekniken rent praktiskt för att kontakta varandra eller för informationssökande eller nöje. De ser inte tekniken som något livsviktigt utan som ett praktiskt komplement i vardagen. För flickorna är tekniken betydligt viktigare då det används för att ständigt vara i kontakt med sina vänner. Man kommunicerar för kommunikationens skull. Detta kan kopplas till hur Scheff (1997) beskriver skapandet och upprätthållandet av sociala band. Medan pojkarna stärker banden genom att göra saker tillsammans och inte är så intresserade av själva kommunicerandet så är det direkta byggandet av sociala band viktigare för flickorna. Flickornas ständiga kontakt kan tolkas som att de hela tiden vill pröva kvalitén och stärka banden med vännerna. De sociomentala banden räcker inte utan måste hela tiden bekräftas. Ett av barnen är i konstant SMS-kontakt med en vän på en annan skola och på så sätt upprätthåller hon en sociomental relation då hon har svårt att komma in i flickgruppen i klassen.
