Odgens triangel ökar förståelsen för vad ett begrepp är och förklarar varför individer beskriver ett begrepps innebörd på olika sätt. Begrepp består av föreställningar om en
företeelse i verkligheten som uttrycks med termer och ord. Alltså får ett begrepp sin betydelse genom termer och ord. Ibland kan olika ord för ett och samma begrepp användas. Enligt Segesten och Esaiasson et al. kan ett begrepps innebörd förtydligas genom att synliggöra dess karaktäristika, vilket innebär att tydliggöra och beskriva vad som karaktäriserar ett visst begrepp. På detta sätt blir det tydligt vad begreppet innebär och vad det inte innebär (Segesten, 2006, s. 109-110; Esaiasson et al. 2017, s. 21).
Det som framkommit i forskningsöversikten, i översiktsplanen och i intervjuerna är att social blandning alltid nämns i samband med segregation. Social blandning ska leda till en minskad segregation och därigenom främja integration och ett tryggare stadsliv. När översiktsplanen analyserades med Bacchis WPR-metod i ändamål att framställa hur social blandning uttrycks lyftes ordet ”blandning” igenom hela materialet: ”Staden ska byggas med en så stor
blandning av funktioner som möjligt. Inom blandad stadsbebyggelse ska bostäder, parker, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande rymmas”, ”För att stärka den sociala hållbarheten ska stadsdelar med ett ensidigt bostadsutbud kompletteras med fler boendeformer så att en blandning av
hushållstyper åstadkoms” och ”Att blanda bostäder och arbetsplatser, kommersiella verksamheter, kultur och offentlig service är en del i arbetet att möjliggöra olika sorters möten. (Malmö stad, 2018a, s. 15, 34, 47). När ordet ”blandning” förekommit i
översiktsplanen har det syftats på en blandad stadsbebyggelse och en blandning av olika bostadsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer. Förutom detta har ordet ”blandning” också använts i samband med mötesplatser, det vill säga att en blandad stadsbebyggelse möjliggör möten mellan olika grupper i samhället.
Under intervjuerna användes också ordet ”blandning” när begreppet skulle förklaras även om informanterna påpekade att det inte finns en bestämd begreppsdefinition av social blandning i Malmö stad. När informanterna skulle redogöra för innebörden av begreppet utgick de ifrån sin egna tolkning. Med social blandning menar de en blandning av befolkningen avseende ålder och inkomst, det vill säga en blandning av den demografiska och socioekonomiska aspekten och en blandning av upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar.
34
Föreställningen om social blandning är att segregationen ska minskas och/eller motverkas. Hela staden ska vara tillgänglig för alla samhällsgrupper där alla ska känna sig välkomna. När social blandning uttrycks är det med ordet ”blandning” i form av funktionsblandning,
blandstad, blandad stadsbebyggelse etc. där blandningen avser en befolkningsblandning och bostadsblandning. På detta sätt får social blandning sin betydelse enligt Odgens triangel.
Kurunmäki och Marjanen (2018, s. 180-183) och Koselleck (2004, s. 81-82) ger en förklaring på att ett begrepps innebörd är ständigt under en förändring. Enligt dem är inte begrepp definierbara, eftersom att begrepp har en historia för att gamla innebörder återanvänds. Det är utmärkande för begrepp att vara mångtydiga och föränderliga. Det finns forna innebörder kvar i ett begrepp samtidigt som nya innebörder tillkommer. Enligt den litteraturen som beskrivits i forskningsöversikten är social blandning inget nytt begrepp, utan den kan spåras tillbaka till mitten av 1800-talet. Det hävdas av bland annat Bergsten och Holmqvist att social blandning haft en mängd olika innebörder som varierat precis som synen på vilka
samhällsgrupper som kan och bör blandas har förändrats. Först skulle människor med olika klasstillhörigheter att blandas. Senare skulle blandningen av människor baseras på
demografiska aspekter, etnicitet och religion (Bergsten & Holmqvist, 2007, s. 23). Enligt Janson och Danermark har det sedan 1940-talet diskuterats om en yrkesmässig blandning och demografisk blandning. Under 1970-talet tillfördes socioekonomisk blandning (Holmqvist, 2009, s. 105-106). Idag enligt planerarna på strategiavdelningen i Malmö stad avser de en demografisk och socioekonomisk blandning. Alltså grundar sig deras syn på blandning på den innebörden som fanns redan på 1940-talet och 1970-talet. Förutom detta kopplar planerarna social blandning ihop med att segregationen i staden ska minskas. Det som skildras i
översiktsplanen är att samtidigt ska integration och interaktion främjas som ska leda till ett tryggare och attraktivare stadsliv. Detta synsätt återfinns i Sarkissians artikel från 1976 där en bakgrund redogörs om social blandning (Sarkissian, 1976, s. 231). Dagens uppfattningar och föreställningar om social blandning sträcker sig tillbaka i historien eller till och med baseras på det men uttrycks av andra ord.
Bryman (2018, s. 28, 202), Esaiasson et al. (2017, s. 22), Coombs och Daniels, (1991, s. 27), Kahn och Zeidler (2017, s. 538), Sohlberg och Sohlberg (2013, s. 119, 127) framhäver vikten av att tillämpa tydligt definierade begrepp i samhällsvetenskaplig forskning. De menar att det är nödvändigt att begrepp är väldefinierade, eftersom att forskare har vid flera tillfällen olika uppfattningar om en begrepps innebörd och otydligt definierade begrepp kan resultera i
35
misslyckade forskningsstudier. Informanterna på strategiavdelningen i Malmö som
intervjuades ansåg att det inte är lika betydelsefullt att definiera ett begrepp i en kommunal verksamhet som det är inom akademin. För planerarna är det viktigare att klargöra vad som menas med ett begrepp i exempelvis en arbetsgrupp så att alla de inblandade arbetar mot samma mål.
Kurunmäki och Marjanen (2018, s. 179) menar på att när ett begrepp definieras olika beroende på hur det används och vad det talas om kan det uppstå oenigheter kring ett begrepps innebörd mellan individer. Planerarna på strategiavdelningen som intervjuades verkade inte vara oeniga om innebörden av social blandning. De planerare som intervjuades kände till begreppet social blandning men var extremt tydliga om att det inte finns någon bestämd definition av det begreppet inom Malmö stad. Istället påpekade var och en att det finns olika tolkningar internt av begreppet, det vill säga att varje planerare har en egen uppfattning eller föreställning om social blandning. Trots detta hade planerarna en likartad uppfattning av social blandning, det vill säga att social blandning avser en
befolkningsblandning och bostadsblandning. De var eniga om betydelsen av social blandning. Dessutom verkade de vara eniga om att social blandning leder till en minskad segregation i staden och att begreppet social hållbarhet talas det istället om i Malmö stad där social
blandning är en ingående del. Planerarnas enighet kan förklaras av De Roo och Porters (2007, s. 10-11) ”actor-consulting” modell. Denna modell handlar om att aktörer i en samverkan fastställer en definition av ett mångtydigt begrepp för att det ska vara tydligt och konkret vad som menas med det valda begreppet i ett specifikt fall. På så sätt förblir ett begrepp
fortfarande mångtydigt men i det specifika fallet är de inblandade aktörerna överens och eniga om ett begrepps betydelse. De Roo och Porter (2007, s. 1-3) menar på att det är omöjligt att begrepp har en entydig definition där alla är eniga om det i alla lägen. Förutom detta påpekar dem att planerare accepterar en ganska vag uppfattning av ett begrepp så länge det motsvarar någon form av förståelse.
36
6. Diskussion
Social blandning är ett begrepp som uppfattas innehålla en vag och otydlig innebörd och är odefinierat. Innebörden av social blandning är oklart på grund av den mångtydiga tolkningen och användningen av begreppet (Kleinhans, 2004, s. 384). Begreppet har haft en mängd olika innebörder som varierat som det redogjordes i kapitlet om tidigare forskning. Flera forskare, Sako Musterd och Roger Andersson (2005), Kathy Arthurson, Iris Levin och Anna Ziersch (2015), George Charles Galster och Jurgen Friedrich (2015), Ian Cole och Barry Goodchild (2001), Emma Holmqvist (2009) och Reinout Kleinhans (2004), har ifrågasatt social blandning och hävdat att det är ett mångtydigt begrepp som används på ett otydligt sätt och inte definieras. Exempelvis Holmqvist använder inte social blandning i sina studier, eftersom att hon anser att begreppet i sig är otydligt. Hennes studier visar på att det finns en ambivalens på vad social blandning är. Ibland är det ett mål eller ett medel. Ibland sammanblandas dem och ibland är de samma sak. (Holmqvist, 2009, s. 20-21). Kathy Arthurson, Iris Levin och Anna Ziersch (2015, s. 491-493) menar på att social blandning används som ett medel för att främja social integration och skapa ett samhälle där missgynnade grupper är inkluderade. Galster och Friedrichs (2015, s. 176) konstaterar att social blandning betraktas som ett teoretiskt begrepp och en teori inom stadsplanering. Andersson, Bråmå och Hogdal påstår att blandade upplåtelseformer och blandade bostadstyper ett grundrecept för att uppnå social blandning (2009, s. 68, 79). Förutom detta är bland annat Andersson och Musterd (2005, s. 762, 786) skeptiska till att det blandade bostadsbyggandet ska leda till en blandad befolkning som i sin tur ska leda till social interaktion och integration. Enligt dem finns det inte någon stöd i forskningen om att det ena lett till det andra.
Ändamålet med Bacchis WPR-metod var att analysera hur social blandning framställs i ett kommunalt styrdokument genom att systematiskt ställa sex frågor till materialet. I
översiktsplanen uttrycks det om en funktionsblandad stad, vilket innebär en stad med en blandning av funktioner. Det som ska blandas är bostäder, parker, handel, samhällsservice, fritidsverksamheter, kultur, kontor etc. Därtill ska det finnas en variation av bostadstyper och upplåtelseformer. Det målas upp en bild om att Malmö stad ska vara en sammanbunden stad utan barriärer som delar staden. Alla grupper i samhället ska känna sig välkomna. En
blandning av bostäder ska leda till att fler grupper i samhället kan flytta in oavsett gruppers olika förutsättningar. Mötesplatser betraktas också vara betydelsefullt, eftersom att det möjliggör att olika grupper av människor möts. I samband med detta tillämpas även begrepp såsom social balans och social hållbarhet i översiktsplanen. Uppfattningen är att en blandning
37
i staden ska genomföras genom funktionsblandning och förtätning, vilket i sin tur ska leda till möten och en blandad befolkning. En blandad befolkning ska skapa ett stabilt bostadsområde och främja integration, interaktion och deltagande. Slutsatsen som kan dras efter analysen av översiktsplanen för Malmö är att begreppet ”social blandning” inte framkommit en enda gång i materialet. Det som istället har använts är ”social” och ”blandning” separat. När ”blandning” använts har det syftats på en blandad stadsbebyggelse och en blandning av olika
bostadsstorlekar, hustyper och upplåtelseformer. Det har hävdats att staden ska vara tillgänglig för alla grupper med olika förutsättningar. Blandad stadsbebyggelse möjliggör olika sorters möten mellan olika grupper av människor. I materialet uttrycks också hur denna blandning ska leda till en minskad segregation och främja ett bättre, tryggare och attraktivare stadsliv. Blandningen är dock inte den enda lösningen, utan en del av lösningen tillsammans med en nära, tät och grön stad och de tre hållbarhetsdimensionerna. Denna beskrivning som finns i översiktsplanen om blandning och blandad stadsbebyggelse återfinns i
forskningsöversikten om social blandning. På det sättet som en blandad stadsbebyggelse skildras i översiktsplanen och uppfattas vara en lösning på segregationen är egentligen social blandning. Det är bara att begreppet ”social blandning” inte uttrycks i översiktsplanen även om betydelsen går att finna.
Efter att fyra planerare från strategiavdelningen i Malmö stad hade intervjuats blev innebörden av social blandning tydligare men även varför begreppet inte uttrycktes i översiktsplanen. Det som jag kommit fram till efter denna analys är att det inte finns en bestämd definition av begreppet social blandning i Malmö stad. Planerarna anser inte att behovet finns att använda social blandning. Istället genomför de egna tolkningar av begreppet. För planerarna på strategiavdelningen är det viktigare att de är eniga kring begreppets
innebörd. Antingen använder de andra ord exempelvis social hållbarhet där social blandning är en ingående del eller så används betydelsen av social blandning men uttrycks genom andra ord exempelvis social hållbarhet, funktionsblandad stad, funktionsblandning och blandad stadsbebyggelse. Med blandning menar de samtliga en blandning av befolkning och bostäder. När det gäller befolkningsblandningen är den demografiska och socioekonomiska aspekten i fokus. De fokuserar på en blandning så att människor med demografiska och
socioekonomiska förutsättningar inte skiljs åt. När det gäller blandning av bostäder fokuserar de på en blandning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. Planerarna på strategiavdelningen är tydliga med vad de menar med blandning och vilken typ av blandning de syftar på. Förutom detta har de alla en uppfattning om att social blandning ska antingen
38
minska eller motverka segregationen i staden. En blandning av bostäder kommer att leda till en blandad befolkning. Social blandning uttrycktes som motsatsen till segregation från en av planerarna.
Det finns en föreställning bland planerare på strategiavdelningen i Malmö stad om att social blandning ska minska och/eller motverka den socioekonomiska segregationen. Staden ska knytas samman och alla samhällsgrupper ska känna sig välkomna oavsett ålder och inkomst, det vill säga den demografiska och socioekonomiska aspekten. Betydelsen av social
blandning är en blandning av befolkning och en blandning av bostäder. När det gäller bostäder syftas det på en blandning av upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper medan en blandning av befolkning avses den demografiska och socioekonomiska aspekten. Planerare på strategiavdelningen i Malmö stad uttrycker social blandning med exempelvis orden social hållbarhet, funktionsblandad stad, blandstad, blandad stadsbebyggelse o.s.v.
Den innebörd som planerare har av social blandning och på det sätt som de uttrycker den på skiljer sig inte mycket från den litteratur som redogjordes i forskningsöversikten om social blandning. Det som skiljer sig är exempelvis att planerarna i Malmö stad uttrycker social blandning annorlunda genom att använda andra ord istället för specifikt social blandning även om de menar samma sak, det vill säga en blandning av bostäder och befolkning och att syftet är att motverka den socioekonomiska segregationen. Trots detta anses begreppet vara
mångtydigt, vagt och otydligt av flera forskare. Anledningen till detta kan vara att alla gör en egen tolkning av begreppet. Planerarna på strategiavdelningen är eniga om att det handlar om en befolkningsblandning och en bostadsblandning men sedan uttrycker de social blandning med andra ord, eftersom att de anser att behovet inte finns att använda det. Holmqvist har dock rätt gällande mål och medel. Ibland är social blandning ett mål eller ett medel, ibland sammanblandas dem och ibland är de samma sak. I denna studie har jag kommit fram till att kommunala översiktsplanerare på strategiavdelningen i Malmö stad har en föreställning om att social blandning ska motverka segregationen i staden. Segregationen ska motverkas genom en blandning av olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper och en
befolkningsblandning där fokus är demografi och socioekonomi. Blandade bostadsområden leder till en blandad befolkning som i sin tur ska motverka segregationen. När detta är gjort har social blandning uppnåtts. Om social blandning är ett mål eller ett medel är dessvärre svårt att säga. Det som jag kunnat komma fram till i denna studie är att social blandning handlar om att motverka segregation, uppnå ett blandat bostadsområde och en blandad
39
befolkning samt främja stabilitet, deltagande, jämlikhet och ett tryggare stadsliv. Detta är social blandning enligt planerare på strategiavdelningen i Malmö stad men begreppet uttrycks dock med andra ord.
40
7. Litteraturlista
Andersson Roger, Bråmå Åsa och Hogdal Jon, 2009. Fattiga och rika – segregationen ökar - Flyttningsmönster och boendesegregation i Göteborg 1990–2006, Göteborg: Stadskansliet. [Elektronisk]
http://www4.goteborg.se/prod/storstad/dalis2.nsf/vyfilarkiv/prel.rapport.rogera.pdf/$file/prel.r apport.rogera.pdf. Hämtdatum: [2019-04-05]
Andersson, Roger & Musterd Sako, 2005. ”Housing Mix, Social Mix and Social Opportunities”. Urban Affairs Review, vol. 40, nr. 6, s. 761-790.
Arthurson, Kathy, Levin, Iris & Ziersch Anna, 2015. ”What is the Meaning of ´Social Mix´? Shifting perspectives in planning and implementing public housing estate redevelopment”, Australian Geographer, vol. 46, nr. 4, s. 491-505.
Bacchi, Carol Lee, 2006. Women policy and politics. The construction of policy problems. London: Sage.
Bergsten, Zara, Holmqvist Emma, 2013. ”Possibilities of building a mixrd city – evidence from Swedish cities”, International Journal of Housing Policy, vol. 13, nr. 3, s. 288-311.
Bergsten, Zara & Holmqvist Emma, 2009. ”Swedish social mix policy: a general policy without an explicit ethnic focus”, Journal of Housing and the Built Environment, vol. 24, nr. 4, s. 477-490.
Bergsten, Zara & Holmqvist, Emma, 2007. Att blanda? – En undersökning av planerares och allmännyttiga bostadsbolags syn på planering för en allsidig hushållssammansättning, Uppsala: Institutet för bostads- och urbanforskning: Uppsala Universitet. [2019-04-01] http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:131635/FULLTEXT01
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, 2018. ”Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys”. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt – metodbok i
41
Bergström, Göran & Ekström Linda, 2018. ”Tre diskursanalytiska inriktningar”. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 253-301.
Boverket, 2008. Social Mix i några länder. Leder boendeintegration till integration i hela samhället? Karlskrona: Boverket. [Elektronisk]
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2008/social_mix_i_nagra_land er.pdf Hämtdatum: [2019-04-01]
Bryman, Alan, 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 Uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, Alan, 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 Uppl. Malmö: Liber.
Cole, Ian & Goodchild Barry, 2001. ”Social Mix and the ´Balanced Community´in British housing policy – a tale of two epochs”. GeoJournal, vol. 51, nr. 4, s. 351-360.
Coombs, Jerrold R & Daniels, Le Roi B. 1991. ”Philosophical Inquiry: Conceptual Analysis”. I Short, Edmund C. (red.). Forms of Curriculum Inquiry. Albany: State University of New York Press, s. 27-42.
Dalen, Monica, 2008. Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, Martyn, 2018. Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4. Uppl. Lund: studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann, Wängnerud, Lena, 2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer.
Galster, George Charles, 2013. Neighbourhood Social mix: Theory, evidence and implications for policy and planning. [Elektronisk]
https://www.researchgate.net/publication/228620688_Neighborhood_Social_Mix_Theory_Ev idence_and_Implications_for_Policy_and_Planning. Hämtdatum: [2019-03-25]
42
Galster, George Charles & Friedrichs, Jurgen, 2015. ”The Dialectic of Neighborhood Social Mix: Editors´ Introduction to the Special Issue”. Housing Studies, vol. 30, nr. 2, s. 175-191.
Gerring, John. 2012. Social Science Methodology – A Unified Framework. 2. Uppl. New York: Cambridge University Press.
Gert De Roo & Geoff Porter, 2007. ”The End has no Merit…”. I Gert De Roo & Geoff Porter (red), Fuzzy planning. The Role of Actors in a Fuzzy Governance Environment. Ashgate: Aldershot, s. 1-18.
Hjärne, Lars, 1994. ”Experiences from mixed housing in Sweden”. Housing, Theory and Society, vol. 11, nr. 4, s. 253-257.
Holmqvist, Emma, 2009. Politik och planering för ett blandat boende och minskad boendesegregation – Ett mål utan medel? Uppsala: Uppsala universitet.
Kahn, Sami & Zeidler, Dana L. 2017. A Case for the Use of Conceptual Analysis in Science Education Research. Journal of research in science teaching. Vol. 54, nr. 4, s. 538-551.
Kleinhans, Reinout, 2004. ”Social implications of housing diversification in urban renewal: A review of recent literature”. Journal of Housing and Built Environment, vol. 19, nr. 4, s. 367– 390.
Kommissionen för ett hållbart socialt Malmö, 2013. Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. [Elektronisk]
https://malmo.se/download/18.693435e1616fea8abdc029f/1519310350066/malmo%CC%88k ommissionen_slutrapport_2014.pdf
Hämtdatum: [2019-05-03].
Koselleck, Reinhart, 2004. Futures Past. On the Semantic of Historical time. New York: Columbia University Press.
Koselleck, Reinhart, 2002. The Practice of Conceptual History. Timing History, Spacing Concepts. Stanford: Stanford University Press.
43
Kurunmäki, Jussi & Marjanen, Jani, 2018. ”Begreppshistoria”. I Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 179-216. Malmö stad, 2017. Strategiavdelning. [Elektronisk]
https://malmo.se/Service/Om-Malmo-stad/Var-
organisation/Forvaltningar/Stadsbyggnadskontoret/Avdelningar/Strategiavdelning.html
Hämtdatum: [2019-05-02].
Malmö stad, 2018a. Översiktsplan för Malmö. Planstrategi. [Elektronisk]
https://malmo.se/download/18.270ce2fa16316b5786c18924/1528181608562/%C3%96VERSI KTSPLAN+F%C3%96R+MALM%C3%96_antagen_31maj2018_lowres.pdf
Hämtdatum: [2019-04-22].
Malmö stad, 2018b. Hållbarhetsbedömning med Miljökonsekvensbeskrivning beslutsunderlag
till Översiktsplan för Malmö. [Elektronisk]
https://malmo.se/download/18.270ce2fa16316b5786c1836f/1528118657182/%C3%96P_H% C3%A5llbarhetsbed%C3%B6mning_MKB_januari2018.pdf
Hämtdatum: [2019-04-22].
Malmö stad, 2018c. Översiktsplan för Malmö. Utlåtande. [Elektronisk]
https://malmo.se/download/18.270ce2fa16316b5786c18370/1528118657235/%C3%96P_Utl %C3%A5tande_januari2018.pdf
Hämtdatum: [2019-04-22].
Malmö stad, 2019. Översiktsplan för Malmö. [Elektronisk]
https://malmo.se/Service/Var-stad-och-var-omgivning/Stadsplanering-- strategier/Oversiktsplan-for-Malmo.html
Hämtdatum: [2019-05-06].
Rose, Damaris, 2004. ”Discourses and experiences of social mix in gentrifying
neighbourhoods: a Montreal case study”. Canadian Journal of Urban Research, vol. 13, nr. 2, s. 278- 316.
44
Sarkissian, Wendy, 1976. ”The Idea of Social Mix in Town Planning: An Historical Review”. Urban Studies, vol. 13, nr. 3, s. 231-246.
Segesten, Kerstin. 2006. ”Att göra en begreppsanalys”. I Febe Friberg (red.). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur, s.109-118.
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie. 2013. Kunskapens former – Vetenskapsteori och