Vad är social blandning? - En studie om begreppets innebörd enligt planerare i Malmö stad

Vad är social blandning?

- En studie om begreppets innebörd enligt planerare i

Malmö stad

What is social mix?

- A study about the meaning of the concept according

to planners in the city of Malmö

Emina Ligata

Abstract

Social blandning har sedan flera årtionden tillbaka väckt stort intresse både hos forskare, politiker och tjänstepersoner. Idag finns det en politiskt tilltro för detta begrepp trots att social blandning är ett vagt, mångtydigt och svårdefinierat begrepp. Brist på begreppsmässig klarhet riskerar onödig börda för forskare, skapar tvivelaktiga teorier och således genererar

tvivelaktiga empiriska resultat. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö stad. Studien är dels baserad på en kvalitativ textanalys och dels på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyseras sedan utifrån innebörden av begrepp där Ogdens triangel tillämpas. Därefter genomförs analysen utifrån flertalet forskare som talar om begrepp som oidentifierbara och betydelsen av att definiera begrepp. Slutligen används Gert De Roo och Geoff Porters actor-consulting modell som förklarar individers enighet kring otydliga

begrepp. Studien kommer fram till att det inte finns en bestämd definition av begreppet social blandning i Malmö stad. Planerarna i Malmö stad genomför egna tolkningar av begreppet och uttrycker social blandning annorlunda genom att använda andra ord även om betydelsen är densamma.

Innehållsförteckning

1

1. Introduktion

Social blandning, som är en översättning från engelskans social mix, har under de senaste årtiondena blivit av särskilt intresse bland forskare, beslutsfattare och planerare i västvärlden. Den kan dock spåras tillbaka till 1800-talet men på 1970-talet blev social blandning för första gången en diskuterad fråga i Sverige i ändamål att undvika den socioekonomiska

segregationen. Runt om i landet pågår flera stadsdelsprojekt där nya stadsdelar antingen byggs från grunden eller utvecklas ur redan befintliga stadsmiljöer. Idag är social blandning en politisk målsättning på nationell nivå och därigenom en stor del av det planeringsparadigm vi befinner oss i just nu (Boverket, 2008, s. 31).

Trots att det finns en dominerande politisk tilltro av planerare och beslutsfattare att social blandning ska motverka den socioekonomiska segregationen har begreppet visat sig vara problematiskt i praktiken för både akademiker och tjänstemän. Det finns ett flertal visionära dokument som beskriver en målsättning om social blandning , såsom i propositioner,

bostadspolitiska utredningar och i översiktsplaner. Men planerna för social blandning har inte alltid satts i verket, ibland har de förblivit skisser på ett papper. Idag finns också en diskrepans mellan social blandning som idé och som genomförd planering (Holmqvist, 2009, s. 19). Dessutom finns det en ambivalens på vad social blandning är. Ibland är det ett mål eller ett medel. Ibland sammanblandas dem och ibland är de samma sak (Holmqvist, 2009, s. 264). Social blandning används väldigt ofta på ett otydligt sätt och förblir odefinierat (Kleinhans, 2004, s. 374). Det saknas en bestämd definition av vad social blandning är. Detta kommer att beskrivas mer ingående i det andra kapitlet.

Mångtydiga och vagt definierade begrepp är tydligt märkbart inom forskningsvärlden och är dessutom sällan ovanliga inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet. Brist på

begreppsmässig klarhet orsakar onödig börda för forskare och riskerar i sin tur att leda till svaga teoretiska konstruktioner. Följden av detta kan bli tvivelaktiga empiriska resultat (Kahn & Zeidler 2017, s. 538). Sohlberg och Sohlberg instämmer med det ovanstående

resonemanget om att vagt preciserade begrepp är vanliga i forskningsvärlden men att det är betydelsefullt att definiera ett begrepps innebörd och hur det används för att undvika missförstånd och förvirring (Sohlberg & Sohlberg, 2013, s. 126-127).

Det kan vara problematiskt när ett begrepp saknar en klar och allmänt accepterad definition. När social blandning målas upp som en vision av kommunala översiktsplanerare och

2

resultatet inte blivit som planerat kan det medföra följder för stadens utformning och

befolkningen i staden. Därför är detta viktigt att studera. Begreppets otydlighet och vaghet är viktigt att belysa, problematisera och studera. Därför fokuserar denna studie på att undersöka hur svenska kommunala översiktsplanerare förstår och förhåller sig till begreppet social blandning. Genom att öka förståelsen för social blandning har denna studie i ändamål att bidra med kunskap till framtida empiriska studier inom detta forskningsfält. Studien ämnar även att bidra till en större förståelse och precision för begreppet social blandning i en kommunal kontext. Studien har inte i avsikt att ta reda på social blandningens historia, om och hur begreppet förändrats eller kartlägga en ny och generell definition av begreppet. Målet är att tydliggöra planerares innebörd av social blandning. På grund av att social blandning är ett mångtydigt begrepp som saknar en bestämd definition är det intressant att studera hur planerare förstår och uttrycker begreppet. Detta har legat till grund för genomförandet av denna studie. För att studien ska vara genomförbar har den avgränsats till att endast fokusera på planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö stad.

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen. För att besvara detta syfte har följande frågeställning formulerats:

- Hur förstås och uttrycks social blandning av översiktsplanerare i Malmö stad?

1.2. Avgränsning

För att hålla studien inom en rimlig ram i relation till tidsbegränsningen och för att studien ska vara genomförbar har den avgränsats till att fokusera på planerare i en stad. Den valda staden är nämligen Malmö, eftersom att Malmö är en starkt segregerad stad med en hög

socioekonomisk ojämlikhet. Den har även beskrivits som tudelad och allt mer polariserad (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013, s. 47, 55, 67). Dessutom är social blandning inget nytt inom Malmö stad, eftersom att den har varit en ledande princip för stadsplaneringen under en stor del av efterkrigstiden. Detta har gjort Malmö till en av de mest blandade städerna i Europa (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013, s. 73). Därför valdes just specifikt Malmö som studieobjekt, på grund av segregationen och kännedomen om social blandning. Detta var även ett strategiskt val, eftersom att intervjuer ska genomföras

3

med planerare och då är det betydelsefullt att ägna sig en tanke åt avståndet till en stad, därav valet av Malmö. Anledningen till att jag inte valde två eller fler städer beror på att studien inte syftar till att jämföra planerares förståelse av begreppet social blandning. Detta är alltså ingen jämförande studie. Samtidigt är det inget fel på en jämförande studie då planerares förståelse av begreppet hade kunnat jämföras, vilket hade varit intressant. Men på grund av

tidsbegränsningen har denna studie avgränsats till en stad, Malmö.

1.3. Disposition

Dispositionen för den här studien är upplagd på följande sätt: efter det här inledande kapitlet med en introduktion av ämnet och vad studien avser att studera, redovisas i kapitel två en forskningsöversikt. Det här kapitlet har i ändamål att ge en inblick på tidigare forskning om social blandning. I kapitel tre redogörs det om en teoretisk bakgrund som handlar om begrepp som är grundläggande för studiens analys. Efter det introduceras studiens metodologiska ramverk och avgränsningen av material. I det femte kapitlet presenteras det empiriska materialet tillsammans med analys. Avslutningsvis, i kapitel sex, redogörs det för en diskussion och slutsatser som bygger och baseras på studiens analys.

4

2. Forskningsöversikt

Den forskning som behandlar social blandning i Sverige är mycket begränsad och har gjorts på två nivåer; mikronivå och makronivå. På mikronivå ligger fokus på omgivningens effekter för individer. Med omgivningens effekter menas den fysiska miljön eller grannskap.

Studierna inom detta forskningsfält berör frågorna om vilken betydelse den fysiska och sociala miljön har för sociala kontakter och hur kan effekter av ett visst

grannskapssammansättning mätas (Holmqvist, 2009, s. 34). På makronivå finns det relativt få svenska studier som fokuserat på social blandning. De studier som genomförts har fokuserat på politik och strategier för att minska boendesegregationen genom social blandning

(Holmqvist, 2009, s. 49). I den internationella forskningen har studier genomförts på olika länders politik och planering för social blandning. Dessa länder är exempelvis Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Kanada, USA och Australien. De samtliga länderna har valt olika strategier för att uppnå social blandning och därigenom minska boendesegregationen i en hel stad eller i ett bostadsområde (Boverket, 2008, s. 13). I sökningar efter tidigare forskning gällande social blandning har jag både sökt efter svensk och internationell forskning. Anledningen till att jag inte endast begränsade mig till svensk forskning beror på att studierna kring social blandning har genomförts i liten utsträckning och är mycket begränsade i Sverige enligt Holmqvist (2009, s. 34). Därför sökte jag väldigt brett där böcker och artiklar selekterades fram med hjälp av nyckelorden ”social mix”, ”mix” ”social blandning”, ”blandat boende”, och ”concept analysis”, samt lite längre meningar; ”what is social mix” och ”what is the meaning of social mix”. Det finns många studier som är genomförda avseende social blandning i europeiska länder, USA och i Australien. Många av dem är fallstudier som fokuserar på implementeringen av social blandning, orsakerna, effekterna, konsekvenserna och utvärdering i relation till boendesegregation. Andra studier har ett fokus på blandningens inverkan på individnivå, det vill säga hur påverkas de

”missgynnade” respektive ”gynnade” samhällsgrupper. Vissa forskningsstudier spårar social blandning bakåt i tiden, eftersom att den har en lång historia. Inget av detta är relevant, eftersom att denna studie har ett fokus på själva begreppet social blandning. Historian och framväxten av social blandning, implementeringen eller effekterna är inte väsentliga även om det är intressant. Jag har försökt att finna tidigare forskning som analyserar begreppets

innebörd, det vill säga begreppsanalytiska studier av social blandning men har inte lyckats finna något. Det som jag märkte under tiden jag sökte efter tidigare forskning var att fokus på begreppets innebörd inte varit lika intressant som att studera implementeringen och effekterna

5

av social blandning. Flera forskare, Sako Musterd och Roger Andersson (2005), Kathy Arthurson, Iris Levin och Anna Ziersch (2015), George Charles Galster och Jurgen Friedrich (2015), Ian Cole och Barry Goodchild (2001), Emma Holmqvist (2009) och Reinout

Kleinhans (2004), har ifrågasatt social blandning och hävdat att det är ett mångtydigt begrepp som används på ett otydligt sätt och förblir odefinierat. Men trots att dessa författare hävdat problematiken med begreppets otydlighet är det ingen som genomför en begreppsanalytisk studie eller en fördjupning av social blandning. Antingen gör de en egen tolkning av begreppet eller hänvisar till tidigare författare inom detta forskningsfält.

I denna forskningsöversikt har jag tagit med en liten del av den historiska bakgrunden som finns om social blandning men inte alls mycket. Denna studie har inte i ändamål att genomgå den historiska bakgrunden och framväxten om social blandning. Trots detta har jag gjort ett urval av den bakgrunden som finns inom detta forskningsfält men endast för att belysa att social blandning sträcker sig väldigt långt bakåt i tiden och att uppfattningen varierat vid olika tidpunkter. Därefter beskriver jag olika forskares tolkning och ifrågasättande av begreppet i den utsträckning som jag kunnat finna relevant forskningslitteratur som är lämplig för den här studien.

2.1. Social blandning

Social blandning har internationellt motiverats utifrån ett antal olika utgångspunkter sedan den introducerades i mitten av 1800 – talet. Därav har den haft en mängd olika innebörder som varierat precis som synen på vilka samhällsgrupper som kan och bör blandas har förändrats. Internationellt har social blandning strävat efter att främja en blandning av människor med olika klasstillhörigheter. Detta har varit en innebörd av begreppet. Senare innebörder av begreppet har varit att främja en blandning utifrån demografiska aspekter, etnicitet eller religion. På vilken geografisk nivå som den sociala blandningen bör ske på har också varierat vid olika tidpunkter (Bergsten & Holmqvist, 2007, s. 23).

Patric Janson och Berth Danermark har försökt spåra idén om social blandning bakåt i tiden och när den blev en politisk fråga i Sverige. Janson fastställer att sedan 1940-talet har blandning diskuterats ifråga om en yrkesmässig blandning, demografisk blandning och en blandning av kön. Under 1970-talet tillförs en socioekonomisk blandning. Med blandning menas befolkningsmässig blandning oavsett om det gäller den socioekonomiska,

6

befolkningsmässig blandning utan också blandade bostadsområden. Slutsatsen som Janson drar är att ”social” blandning är en ny fråga. Danermark kommer fram till samma slutsats som Janson (Holmqvist, 2009, s. 105-106). På 1970-talet blev social blandning en aktuell fråga på den nationella politiska agendan. Anledningen till detta var att politikerna i Sverige

uppmärksammade en tilltagande socioekonomisk och demografisk boendesegregation. Social blandning blev en nationell målsättning för alla, både kommuner och bostadsområden. Det klargjordes att blandningen skulle inkludera både den demografiska och socioekonomiska aspekten på bostadsområdesnivå. Detta innebar att alla bostadsområden i alla städer skulle ha en blandad bostadsstock, vilket skulle leda till en blandad befolkningssammansättning

(Holmqvist, 2009, s. 112, 257). Intresset för blandningen minskade efter 1980-talet på grund av att det fanns en ökad rädsla att en blandad befolkning i bostadsområden skulle leda till konflikter (Hjärne, 1994, s. 254). Blandningen skulle kunna orsaka en högre grad av

otrygghet (Bergsten & Holmqvist, 2007, s. 69). I början av 2000-talet blev social blandning en politisk målsättning på nationell nivå igen (Holmqvist, 2009, s. 154).

All den litteratur som jag genomsökt, både internationell och nationell, gällande social blandning har refererat till den australiensiska forskaren Wendy Sarkissians artikel när en bakgrund ska ges till vad social blandning är. Sarkissians artikel är från 1976 i tidskriften Urban studies där hon studerat social blandning ur ett historiskt perspektiv och genomfört en kortare genomgång av hur denna planeringstanke utvecklades i USA och Storbritannien. Sarkissian kommer fram till att idén om social blandning har funnits länge inom

stadsplaneringen och uppkomsten till social blandning som ett planeringsideal var

antiurbanismen. Hon beskriver också att blandade städer skulle fungera bättre än segregerade städer. Sarkissian räknar totalt upp nio målsättningar med social blandning (Sarkissian, 1976, s. 231).

1. De lägre klasserna skulle ha de högre klasserna som förebilder och efterlikna deras levnadssätt. Detta skulle uppnås om de båda samhällsklasserna bodde blandat i staden. 2. Uppmuntra estetisk variation där byggnader skulle ha olika stil, god standard och

kvalité. Tanken var att de lägre klasserna skulle hålla sina bostäder lika vackra och underhållna, som de högre klasserna, så att de passade in i helheten.

3. Främja den kulturella och intellektuella utvecklingen genom en befolkningsmässig blandning. Olika människor skulle mötas och utbyta idéer och tankar vilket skulle ge upphov till utvecklingar.

7

4. En blandad stad skulle leda till en mer jämlik stad där alla i samhället skulle få möjligheten att delta i det ekonomiska och politiska livet i staden.

5. Blandningen i staden skulle skapa en social harmoni med kommunikation och

interaktion mellan olika samhällsklasser. Resultatet skulle bli en gemenskap i staden. 6. Blandningen kunde skapa ”vitaliserande konflikter”. Konflikter ansågs vara

nödvändiga för en psykologisk mognad som skulle leda till harmoni och skapa en bättre förståelse mellan olika samhällsklasser.

7. Med blandade bostadsområden skulle stadens funktion förbättras. Med ”stadens funktion” menas en självförsörjande och ekonomiskt stabil stad med större utbud av arbetstillfällen, kostnadseffektiv service och bra ledarskap som skulle förbättra områdets effektivitet och prestationsförmåga.

8. Blandningen av olika bostadstyper och storlekar skulle minska omflyttningen och istället skapa stabilitet i bostadsområdet.

9. Denna blandning skulle spegla hur olikartade individer knyter kontakter och möter varandra i staden. Blandning i staden och möten mellan olika samhällsgrupper skulle kunna främja en grund för demokrati (Sarkissian, 1976, s. 231-234).

Enligt Holmqvist finns det en antydan om att målsättningarna följer en linjär tidslinje. De mål som anges först var också de som kom först i tiden. Samtidigt är det möjligt att flera av målen kan ha funnits parallellt (Holmqvist, 2009, s. 29).

I den internationella forskningen tillämpas begreppet ”social mix” som kan översättas till social blandning på svenska. I den engelskspråkiga litteraturen används också begrepp såsom ”social balance” (social balans), ”tenure mix” (upplåtelseformsblandning) och

”neighbourhood mix” (grannskapsblandning). I den svenska forskningen används social blandning och även befolknings- och hushållssammansättning i exempelvis offentliga tryck såsom propositioner och översiktsplaner. Dock har olika bestämningar stått framför

befolknings- och hushållssammansättning som exempelvis ”allsidig”, ”varierad”, ”heterogen” eller ”blandad”. Inom detta forskningsfält har alla dessa begrepp något gemensamt, vilket är att de alla refererar till en blandning av hushåll och bebyggelsestruktur. Emma Holmqvist som är forskare i kulturgeografi vid institutet för bostads- och urbanforskning använder inte social blandning i sina studier för att hon anser att begreppet i sig inte är tydligt. Istället brukar hon ”blandat boende”, eftersom att den tydliggör bättre att det handlar om ”någon slags”

8

Blandat boende har i utgångspunkt att motverka ensidighet. Inom denna forskningsfält brukar ensidighet vanligen förstås som en homogenitet medan blandning förstås som en heterogenitet eller spridning. Ensidighet är alltså en motsats till blandning. Dock finns det ingen

föreställning om när en miljö är blandad eller när den är ensidig. Istället betraktas relationen mellan blandning och ensidighet som en gradfråga på en skala som varierar mellan mer eller mindre blandat respektive mer eller mindre ensidig. Det finns två typer av ensidighet inom blandat boende, nämligen bostadssammansättning och befolkningssammansättning.

Respektive typ av ensidighet har en uppsättning av tre olika dimensioner (Holmqvist, 2009, s. 21).

Bostadssammansättning Befolkningssammansättning

Hustyp Demografi Upplåtelseform Socioekonomi Lägenhetsstorlek Etnicitet

Bostadssammansättning har en uppsättning av tre olika dimensioner, nämligen hustyp, upplåtelseform och lägenhetsstorlek. Med hustyper menas småhus, flerfamiljshus, eller låga respektive höga hus. Det finns tre dominerande former av upplåtelseformer vilka är följande, äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Ibland delas hyresrätten upp efter om det är en

allmännyttig hyresrätt, vilket innebär om den är ägd av ett kommunalt bolag, stiftelse eller privat. Lägenhetsstorlekar avser storleken på lägenheten i både antal bostadsyta och rum. Befolkningssammansättning har också en uppsättning av tre olika dimensioner, nämligen demografi, socioekonomi och etnicitet. Med demografi menas olika åldrar, kön och

hushållstyper. Exempel på hushållstyper är flerfamiljshushåll, studenter, pensionärer, barnfamiljer och singelhushåll. Socioekonomi syftar på inkomst, social klass och

utbildningsnivå. Inom socioekonomi tillämpas många olika begrepp som exempelvis utsatta hushåll, rika respektive fattiga hushåll, resursstarka respektive resurssvaga hushåll och privilegierade hushåll. När det gäller etnicitet har det i Sverige varit en fråga avseende två grupper, svenskar och invandrare eller de med utländsk härkomst respektive de med svensk härkomst (Holmqvist, 2009, s. 22).

Enligt Zara Bergsten och Emma Holmqvist har social blandning blivit en strategi för att hantera bostadssegregationen. Flera relaterade begrepp har använts för att uppnå

blandningsambitionen, ”social mix”, ”social balance”, ”tenure mix” och ”neighbourhood

9

mix”, som det belystes tidigare. De poängterar dock att grundtanken med social blandning är ”i princip samma” i alla länder där en blandad befolkning antas skapa ett stabilt

bostadsområde, lika möjligheter, goda förebilder, tillgång till nätverk och kontakter som kan förbättra livsförmågan hos missgynnade grupper och främja integration, inkludering och deltagande (Bergsten & Holmqvist, 2013, s. 288). Svenska beslutsfattare har tillämpat social blandning något annorlunda till skillnad från andra beslutsfattare i andra länder. Politiken i Sverige har inriktat sig på att blanda alla typer av bostadsområden och hushåll, inte bara oattraktiva områden där resurssvaga och missgynnade grupper finns. Det övergripande syftet med social blandning i Sverige har varit att motverka bostadssegregationen i hela staden och inte bara motverka boendesegregationen inom specifika stadsdelar och bostadsområden (Bergsten & Holmqvist, 2013, s. 289, 306). I Sverige förväntas inte social blandning bara motverka den socioekonomiska boendesegregationen och främja den sociala integrationen, utan också skapa jämlikhet och social rättvisa. Detta innebär att alla invånare borde ha en valmöjlighet på bostadsmarknaden (Holmqvist, 2009, s. 258; Bergsten och Holmqvist, 2009, s. 480).

Den nederländske professorn Sako Musterd och den svenske professorn Roger Andersson ifrågasätter den vanliga föreställningen om att olika upplåtelseformer leder till social

blandning, vilket i sin tur leder till förbättrade möjligheter i samhället, social interaktion och integration (Boverket, 2008, s. 36). Musterd och Andersson diskuterar i sin studie om det finns ett samband mellan bostadsblandning, social blandning och social möjlighet. Denna diskussion är central både i de europeiska länderna och i USA. Tanken är att

bostadsblandningen kommer att skapa en social blandning och att detta i sin tur kommer att skapa bättre sociala möjligheter för individer. Detta bygger på två betydande antaganden. Det första antagandet handlar om att den sociala blandningen förbättrar individuella möjligheter. Det andra antagandet är att det finns en stark relation mellan social blandning och

bostadsblandning. Musterd och Andersson genomför en studie om detta samband men de definierar inte begreppen. De nämner att social blandning är en blandning av hushåll enligt deras socioekonomiska ställning och att bostadsblandning är en blandning av olika

bostadstyper och upplåtelseformer (Andersson & Musterd, 2005, s. 761-762). De kommer fram till att forskningsresultaten är mångtydiga. Ett exempel är att en del studier visar på att social blandning minskar brottsligheten medan andra studier visar på att social blandning ökar brottsligheten (Boverket, 2008, s. 35, 39). Anderssons och Musterds slutsats är att det finns svaga samband mellan social blandning och olika upplåtelseformer. Blandade

10

upplåtelseformer leder inte automatiskt till en mer blandad befolkning. De påpekar att många av dem förväntningarna som finns på social blandning kan ifrågasättas, eftersom att det inte finns någon stöd i forskningen att det ena lett till det andra. Det är otillräckligt testat menar dem (Andersson & Musterd, 2005, s. 762, 786). Trots detta fortsätter planerare och

beslutsfattare att hävda fördelarna som social blandning resulterar i och att det har positiva effekter på människors liv (Boverket, 2008, s. 40). Bostadsbolag och kommuner i Sverige anser att det finns ett positivt samband, att social blandning leder till en ökad integration och en minskad boendesegregation (Holmqvist, 2009, s. 159).

Forskare har på senare tid börjat att kritisera social blandning och flera delar uppfattningen om begreppets vaga och otydliga betydelse. Trots att den har haft ett genomgripande inslag i den internationella bostads- och utvecklingspolitiken under de senaste 20 åren är den

fortfarande kontroversiell och splittrad i sin innebörd. Social blandning är ett vagt begrepp som beskrivits från olika perspektiv och geografiska platser. Enligt Kathy Arthurson, Iris Levin och Anna Ziersch (2015, s. 491-493) dominerar två dominerande debatter om politiska tolkningar av social blandning i den akademiska litteraturen. Den första debatten har sin utgångspunkt i den politiska användningen av social blandning som ett medel för att främja social integration och skapa ett samhälle där missgynnade grupper är inkluderade. Den andra debatten kritiserar den politiska användningen av social blandning som en ”euphemism for neo-liberal state-led gentrification processes” (Arthurson, Levin & Ziersch, 2015, s. 491 – 493). George Charles Galster och Jurgen Friedrichs skildrar att social blandning har fått ett brett och ökat intresse både inom politiken och akademin. Detta har lett till att begreppet relaterar till flera olika kontexter. Social blandning har kommit att betraktas både som ett teoretiskt begrepp och en teori inom stadsplanering. Förutom detta anses social blandning också vara ett ekonomiskt och demografiskt tillstånd inom ett grannskapsområde, en samling av strategier för en omvandling av stadsdelar och både en neoliberal och socialistiskt ideologi (Galster & Friedrichs, 2015, s. 176).

George Charles Galster (2013, s. 2 – 3) uttrycker social blandning som ett vagt och halt begrepp. På grund av begreppets vaghet och otydlighet har det lett till att planerare och beslutsfattare har en varierande uppfattning om social blandning (Galster, 2013, s. 2-3). Ian Cole och Barry Goodchild konstaterar också att begreppet är halt men även att social blandning täcker många överlappande egenskaper hos en befolkning, exempelvis ålder, ämbete, klass, inkomst och etnicitet. Dessutom är alla bostadsområden blandade, till en viss

11

gräns, men vissa är mer blandade än andra (Cole & Goodchild, 2001, s. 351-352). Rose konstaterar att social blandning har blivit en självklarhet inom planering men att den samtidigt speglar en rad olika mål, från att bekämpa social exkludering till att stabilisera ”municipal tax base and can be embraced by those espousing ideologies ranging from egalitarian to

neoliberal” (Rose, 2004, s. 280).

Holmqvists studier visar på att det finns en ambivalens på vad social blandning är. Ibland är det ett mål eller ett medel. Ibland sammanblandas dem och ibland är de samma sak. När ensidigheten skulle motverkas på bostadsmarknaden upplevdes social blandning som ett mål. Men när den snarare skulle stärka integrationen och skapa en större gemenskap för att nå vissa sociala effekter användes social blandning som ett medel. Detta är alltså oklart

(Holmqvist, 2009, s. 264). Enligt Roger Andersson, Åsa Bråmå och Jon Hogdal är blandade upplåtelseformer och blandade bostadstyper ett grundrecept för att uppnå social blandning (2009, s. 68, 79). I detta fall betraktas social blandning som ett mål och inte som ett medel. Social blandning används väldigt ofta på ett otydligt sätt och förblir odefinierat. Det är viktigt att klargöra vad som menas med blandning och vilken typ av blandning det syftas på

(Kleinhans, 2004, s. 374). Därutöver är inte bristen på empiriska bevis som är problematiskt, utan snarare att forskningsfältet är osäkert och oklart på grund av den mångtydiga tolkningen och användningen av begreppet (Kleinhans, 2004, s. 384).

2.2. Sammanfattning

Utifrån forskningsöversikten framkommer en oklar bild av vad som egentligen menas med social blandning. Det finns olika synsätt på vilken nivå blandningen ska genomföras och varierande framställningar på vad den ska motverka och uppnå. Trots denna otydlighet tillämpas social blandning som en självklarhet inom stadsplanering både nationellt och internationellt. Dessutom finns det en dominerande politisk tilltro till att olika

upplåtelseformer ska leda till social blandning som ska i sin tur resultera i social interaktion och integration. För detta samband finns det inget empiriskt stöd för. Förutom detta har uppfattningen om social blandning förändrats genom tiderna, från 1800-talet till 2000-talet. Utifrån Sarkissians framställning skulle social blandning uppnås vid en befolkningsmässig blandning och där de lägre klasserna skulle ha de högre klasserna som förebilder och efterlikna deras levnadssätt. Det som inte ifrågasätts är innebörden och tolkningen av social

12

blandning. Det har endast hävdats att social blandning är ett otydligt, vagt och mångtydigt begrepp som haft olika innebörder vid olika tidpunkter. Flera innebörder resulterar bara i lösa definitioner.

13

3. Teoriöversikt

I detta kapitel redogörs det för vad ett begrepp är, varför det är viktigt att definiera ett begrepp och varför det uppstår oenigheter kring ett begrepps innebörd.

3.1. Begrepp

Begrepp är mentala konstruktioner som hjälper oss att skapa ordning i det vi ser och upplevelser, men gör det även möjligt att kommunicera med andra. Lingvisten Charles Ogdens triangel ökar förståelsen för vad ett begrepp är. Triangeln visar på sambandet mellan begrepp, företeelse och term/ord. Denna samband presenteras nedan (se bild 1). Begrepp är vetenskapens grundstenar som består av föreställningar och tankekonstruktioner om en företeelse i verkligheten som uttrycks med termer och ord. En företeelse skapar ett begrepp medan termer eller ord används för att kunna kommunicera med andra. Termer och ord kan betraktas som ett verktyg och används för att sätta namn på begrepp. På detta sätt får begrepp sin betydelse och mening genom termer och ord. Ibland används många olika ord för ett och samma begrepp. För det begrepp som benämns kvinna kan orden dam och feminin användas. Anledningen till detta är att det finns olika föreställningar och tankar som kan kopplas ihop till ett specifikt ord. Därför kan individer ha olika uppfattningar om ett specifikt begrepps betydelse. Ibland kan samma ord användas för helt olika begrepp. Ordet ”fil” kan vara ett verktyg, en frukostmåltid eller en del av en körbana. Därutöver kan ett begrepp inte alltid fångas upp av ett enda ord utan behöver ibland ett sammansatt ord eller en hel mening för att begreppet ska kunna fångas upp. Begreppets förståelse kan även påverkas av språket som kan vara kontextberoende. Begreppets innebörd kan förtydligas genom att synliggöra dess

karaktäristika, vilket innebär att tydliggöra och beskriva vad som karaktäriserar ett visst begrepp. På detta sätt blir det tydligt vad begreppet innebär och vad det inte innebär (Segesten, 2006, s. 109-110; Esaiasson et al. 2017, s. 21).

14

Alan Bryman definierar begrepp som kategorier där idéer och iakttagelser organiseras. Varje begrepp representerar en etikett som placeras på de delar av den sociala verkligheten som påvisar likartade drag och som bedöms vara viktiga (Bryman, 2008, s. 154). Reinhart Koselleck menar att begrepp är ord som alltid har många betydelser. De är potentiellt

mångtydiga (Koselleck, 2004, s. 84-85). Även om de är ord, är de samtidigt något mer för att de innefattar flera betydelser (Koselleck, 2002, s. 129). Inom det vetenskapliga språket bör ord vara entydiga. Detta innebär att respektive ord bör endast användas som etikett på ett enda begrepp. Om samma ord används för att sätta namn på flera begrepp är ordet mångtydigt och leder till förvirring och oklarheter. Begrepp kan upplevas som ett ”navigeringsinstrument” som både reflekterar verkligheten och omformar den (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 181). Jussi Kurunmäki och Jani Marjanen illustrerar att begrepp är knutpunkter där idéer, ord, och strukturer möter varandra. Begreppens innebörd är ständigt under en förändring, särskilt sociala och politiska begrepp där olika betydelser och tolkningar strider mot varandra. Det finns en uppfattning om att det är utmärkande för begrepp att vara mångtydiga och

föränderliga (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 183). Detta resonemang stöds både av Koselleck och John Gerring. Begrepp är inte tidlösa som kan definieras som oföränderliga, stabila och gemensamma för alla. Det påpekas att ”definierbart är endast det som inte har historia” och begrepp har en historia för att gamla innebörder återanvänds. Alltså är begrepp inte definierbara enligt dem. Koselleck menar på att begrepp innehåller flera temporala nivåer. Detta innebär att det alltid finns olika grader av det förflutna, nutida och framtida i ett begrepp. Forna innebörder av ett begrepp finns kvar samtidigt som nya innebörder tillkommer (Koselleck, 2004, s. 81-82; Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 180-183).

Begrepp

(föreställningar och tankekonstruktioner)

Företeelse

(i verkligheten) (språkligt uttryck) Ord/term(er) Bild 1, Ogdens triangel (Segesten, 2006, s. 109).

15

3.2. Betydelsen av att definiera

Enligt Gerring är begreppsutveckling nödvändigt för samhällsvetenskapen och omöjligt att undgå. Begreppsutvecklingar kan över tid kartlägga hur föreställningar och

tankekonstruktioner ändras om de företeelser som begreppet representerar. Framsteg inom samhällsvetenskapen inträffar när begrepp omdefinieras eller uttrycks i nya ord och termer (Gerring, 2012, s. 113). Bryman framställer ytterligare en koppling mellan

samhällsvetenskapen och begrepp. Han menar på att begrepp utgör teorins byggstenar och är därtill utgångspunkten för genomförandet av en samhällsvetenskaplig forskningsstudie (Bryman, 2018, s. 201). Begrepp har flera betydelsefulla funktioner i samhällsvetenskaplig forskning. De är betydande vid organisering och beskrivning av forskningsintressen, är vägledande och hjälper till att ta reda på det som forskaren vill veta och bidrar till att

organisera forskningsresultat. Förutom detta medför begrepp förklaringar till olika aspekter av verkligheten. Därför är det viktigt att definiera begrepp (Bryman, 2018, s. 28, 202).

Inom samhällsvetenskaplig forskning är det nödvändigt att begrepp är väldefinierade. Hur begreppet sedan används beror på forskarens definition av det, men målet är att precisera vad som ryms under begreppet och vad som inte gör det. Väldefinierade begrepp spelar en

avgörande roll inom empirisk forskning, eftersom att forskare har vid flera tillfällen olika uppfattningar om en begrepps innebörd (Esaiasson et al. 2017, s. 22). Otydligt definierade begrepp kan resultera i misslyckade forskningsstudier (Coombs & Daniels, 1991, s. 27). Sami Kahn och Dana Zeidler menar att brist på begreppsmässig klarhet hotar validiteten och

teoriutvecklingen där risken finns att det otydliga begreppet påverkar studiens resultat (Kahn & Zeidler, 2017, s. 538). Esaiasson et al. tydliggör vad som menas med validitet i denna kontext. De talar dock om ”begreppsvaliditet”, vilket innebär att ett begrepps teoretiska definition måste översättas, eller operationaliseras, till operationella indikatorer. Detta är betydande för att begreppsvaliditeten ska vara hög och att begreppets innebörd och genomförande ska vara tydligt. Desto mer abstrakt ett begrepp är, desto svårare är det att konstruera operationella indikatorer, det vill säga operationalisera begreppets teoretiska definition för att sedan mäta det (Esaiasson et al. 2017, s. 56-59). Förutom att Esaiasson et al, Coombs & Daniels och Kahn & Zeidler framhäver vikten av att tillämpa tydligt definierade begrepp i samhällsvetenskaplig forskning stöder Peter & Britt-Marie Sohlberg dessa

uppfattningar. Det vetenskapliga språket inom samhällsvetenskap har tendensen att lätt leda till missuppfattningar. Därför finns det en stark drivkraft efter klarhet och entydighet inom

16

vetenskapssamhället. Anledningen till detta är att språket utgör vetenskapens främsta verktyg. De menar att det är viktigt att definitionerna görs explicit, vilket innebär att forskaren klart och tydligt anger begreppets innebörd och hur det är tänkt att användas (Sohlberg & Sohlberg, 2013, s. 119, 127).

3.3. Oenigheter kring ett begrepp

Enligt Kurunmäki och Marjanen beror inte oenigheten om begreppens innebörd att definitionen inte är tillräckligt noggrant, utan att individer vill olika med dessa ord och att tillämpningen av dem är ett sätt att forma den värld vi alla lever i. Oenigheten innebär inte att individer är oense i sak utan att begreppet definieras olika beroende på hur det används och vad det talas om. Det är därför det uppstår en oenighet kring begreppens innebörd på grund av att individer har olika föreställningar och tankekonstruktioner. Walter Bryce Gallie menar däremot att forskare tillämpar begrepp olika oavsett om de är tydligt definierade eller inte. Anledningen till detta är att det alltid uppstår en diskussion om tolkning bortsett från om begreppet är nytt eller gammalt (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 179; Thurén, 2007, s.14). Begrepp är mångtydiga när det förekommer strider om deras betydelse. Quentin Skinner pekar på tre möjliga sätt som oenigheter om ett begrepp kan vara synligt på. Den första belyser begreppets användningsområde eller sammanhang, det vill säga hur begreppet

vanligtvis används. Den andra handlar om när begreppet är lämpligt att använda, det vill säga inom vilka förhållanden passar begreppet in. Den tredje illustrerar vad som kan göras med begreppet (Kurunmäki & Marjanen, 2018, s. 188).

Gert De Roo och Geoff Porter använder ”fuzzy concept”, som kan översättas till luddigt eller otydligt begrepp. ”Fuzzy” tillämpas av De Roo och Porters när ett begrepp saknar en entydig definition och när det förekommer flera olika föreställningar om ett begrepps innebörd (De Roo & Porter, 2007, s. 9). De Roo och Porter förklarar att befintligheten av otydliga och vaga begrepp grundar sig i att planerare och beslutsfattare ofta har svårartade arbetsuppgifter att handskas med under press och stressfyllda förhållanden. Under sådana omständigheter finns det inte utrymme att ifrågasätta och reflektera över vilka följder begreppens flertydighet kan föra med sig. De flesta planerare är dessutom villiga att acceptera en ganska vag uppfattning av begreppet så länge det motsvarar någon form av förståelse (De Roo & Porter, 2007, s. 1-3). När det förekommer oenighet kring begreppets innebörd och tolkning kan planeringen riskera att inte uppnå önskat resultat i praktiken. På grund av ett begrepps vaga och otydliga innebörd

17

kan implementeringen i praktiken bli väldigt fri och enkel, eftersom att det inte finns några riktlinjer att rätta sig efter. Samtidigt menar De Roo och Porter på att det är omöjligt att komma fram till en entydig definition där alla parter är eniga om begreppets innebörd i alla lägen. De förespråkar en modell som de kallar för ”actor-consulting”. Modellen handlar om att de inblandade aktörerna ska tillsammans i det specifika fallet bestämma en definition till det valda begreppet. På detta sätt förblir ett begrepp fortfarande mångtydigt men i det

specifika fallet när ett begrepp ska omsättas i praktisk handling blir den konkret och tydlig för att undvika missförstånd och missvisande resultat (De Roo & Porter, 2007, s. 10-11).

3.4. Operationalisering

Denna studie handlar om att analysera ett begrepp, nämligen social blandning. Detta eftersom att begreppet används väldigt ofta på ett otydligt sätt och förblir odefinierat. Begreppsanalyser är lämpliga när det kommer till begrepp vars innebörd är otydliga och inte fullkomligt säkra där ändamålet är att uppnå en entydig innebörd (Segesten, 2006, s. 110). Begreppsanalyser motiveras att användas när begrepp är komplexa och mångtydiga inom vetenskapliga studier, eftersom att de bör vara tydliga och undvika motsägelser. Vid tillämpning av

begreppsanalyser kan begreppens oklarhet motarbetas (Sohlberg & Sohlberg, 2013, s. 29).

Studiens syfte är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen. Alltså ligger fokus på begrepp. Därför handlar denna teoriöversikt just specifikt om begrepp, betydelsen av att definiera ett begrepp och varför det uppstår oenigheter kring ett begrepps innebörd. När begreppet social blandning analyseras tillämpas Odgens triangel, eftersom att den ger en förståelse om vad ett begrepp är och förklarar varför det uppstår olika innebörder av ett och samma begrepp. Efteråt analyseras social blandning utifrån Kurunmäki och Marjanen och Koselleck om att begrepp inte är definierbara. Vidare analyseras betydelsen av att definiera ett begrepp utifrån Bryman, Esaiasson et al., Coombs och Daniels, Kahn och Zeidler, Sohlberg och Sohlberg. Avslutningsvis tillämpas De Roo och Porters ”actor-consulting” modell för att förklara planerares enighet kring ett luddigt begrepp. Det som analyseras är det empiriska materialet, det vill säga översiktsplanen för Malmö stad och det insamlande intervjumaterialet från planerare på strategiavdelningen i Malmö stad.

18

4. Metod

Syftet med detta kapitel är att presentera hur studiens empiriska material har samlats in och analyserats. Studien har utgjorts av två metoder som omfattar kvalitativ textanalys och kvalitativa semistrukturerade interjuver. Med tanke på att studiens syfte handlar om att öka förståelsen om hur social blandning förstås av översiktsplanerare i Malmö stad bedömdes kvalitativa metoder som mest lämpliga. Dessutom menar Bryman (2018, s. 601) på att i kvalitativ forskning kan intervjuer användas med andra kvalitativa metoder.

Det inledande steget har varit att samla in empiriskt material. Detta har sedan analyserats med kvalitativ textanalys och därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts. Ambitionen för denna studie är att undersöka hur kommunala planerare uttrycker sig avseende social

blandning i praktiken. Därför har jag valt att kombinera två metoder, det vill säga textanalys och intervju. Genom textanalys kan jag tydliggöra hur planerare uttrycker social blandning i text och genom intervjuer kan jag tydliggöra hur social blandning uttrycks i tal. Tanken är att två metoder ska tillföra ett bredare empiriskt material och bidra till en bättre grund för

förståelse och slutsatser om social blandning. Fördelen med detta är att de respektive metoderna kan komplettera, styrka eller motbevisa varandra.

4.1. Kvalitativ textanalys

Studier av begrepp i text faller inom kategorin för kvalitativa textanalyser. Kvalitativa textanalyser handlar om att identifiera och studera olika delar av en eller flera texter. Att analysera något innebär att identifiera och undersöka dess beståndsdelar (Bergström &

Boréus, 2018, s. 24). Genom kvalitativa textanalyser tas det väsentliga innehållet fram genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den tillhör. Därtill finns det delar i texten som anses vara viktigare än andra. Det eftersökta innehållet i texten kan ligga dolt under ytan och kan endast tas fram genom en intensiv läsning av texten (Esaiasson et al. 2017, s. 209). Kvalitativa textanalyser kan delas in i två användningsområden: att

systematisera textinnehållet eller att kritiskt granska innehållet i texten. Respektive användningsområde kan sedan delas upp i olika undersökningar. Systematiserade undersökningar syftar till att begripliggöra väsentliga aspekter av innehållet genom att klassificera textinnehållet och placera det centrala innehållet under lämpliga tematiska rubriker eller kategorier. Kritiskt granskade undersökningar går ett steg längre genom att inte

19

bara klargöra textinnehållet utan också att kritisk granska dem. Detta kan genomföras med så kallad argumentationsanalys eller kritisk analys (Esaiasson et al. 2017, s. 213-214).

Den här studien kommer att behandla det andra användningsområdet, kritisk granskning, där undersökningen kommer att genomföras genom en kritisk analys. Carol Bacchis WPR-metod (What´s the Problem Represented to Be) är den valda metoden som ska analysera hur social blandning framställs i ett kommunalt styrdokument och är därför användbar, därav valet av metod. Metoden är lämplig för denna studie, eftersom att de frågorna som är formulerade i denna metod passar studiens syfte för att frågeställningen ska kunna besvaras.

Denna metod kan sägas vara ett redskap för att kritiskt granska förgivettagna föreställningar om politiska och sociala problem. Ursprungligen tillämpas WPR-metoden för policyanalys för att visa på den inneboende logiken i policytexter såsom statliga utredningar, politiska initiativ eller lagförslag. Men i efterhand har den kommit att användas inom andra fält än policystudier och på andra material än policytexter (Bergström & Ekström, 2018, s. 271). Bacchi använder begreppet ”representation” i sin metod. Detta begrepp är ett av de oftast använda i textanalyser och innebär ”att använda språk för att säga något meningsfullt om, eller att meningsfullt representera, världen för andra människor”. Med detta sagt framhäver begreppet representation att det är ord, begrepp och symboler som används för att referera till och förstå världen omkring oss. Verkligheten och världen måste representeras genom språk för att det ska vara begripligt för människan (Esaiasson et al. 2017, s. 216-217).

Bacchi menar att problemrepresentationer i policydokument inte alltid är givna i samhället utan öppna för tolkning. Författare till dokument försöker skapa vissa förståelser av ett problem och därigenom utesluts andra förståelser. Problemrepresentationer har alltid

åtminstone potentiellt andra sätt att förstå ett problem än den förståelsen som representerats i ett dokument. Alla policydokument kräver problemframställningar, eftersom att all politik utformas i en strävan efter att åtgärda ett eller flera problem. Enligt Bacchis WPR-metod är problem konstruerande. Problemets existens och policydokumentets åtgärder beror på hur betraktaren uppfattat och formulerat problemet. Det här kallar Bacchi för

problemrepresentation, det vill säga hur ett problem framställs i ett policysammanhang. Dessutom menar Bacchi att människo- och kunskapssyn har en påverkan på hur betraktaren ser på problem och åtgärder på problemen. Därför är det betydelsefullt att även analysera betraktarens människo- och kunskapssyn för att förstå problemrepresentationen men även vad

20

som inte tagits med i problemrepresentationen (Bacchi, 2006, s.1-3; Esaiasson et al. 2017, s. 217).

Sammanfattningsvis har Bacchis WPR-metod i ändamål att kritiskt granska

problemrepresentationer och se om de går att förstå från ett annat perspektiv. Detta eftersom Bacchi menar att problem är öppna för tolkning. De är inte objektivt identifierbara och då går det att uppfatta ett problem på ett annat sätt än den framställningen på problemet som

representeras i ett policydokument (Esaiasson et al. 2017, s. 218).

Bacchis WPR-metod består av analytiska frågor som ska systematiskt ställas till det materialet som forskaren är intresserad av att kritiskt granska. Följande analytiska frågor kommer att utgöra studiens analys:

• Vilket sorts problem representeras? • Vilka aktörer representeras?

• Hur är orsaken till problemet representerat? • Hur är lösningen på problemet representerat? • Hur skulle problemet kunna ha representerats?

• Från vilket perspektiv är problemet representerat? (Esaiasson et al. 2017, s. 217; Bergström & Ekström, 2018, s. 273).

4.2. Semistrukturerade intervjuer

Intervjuer är den mest använda metoden inom kvalitativ forskning när det gäller insamling av forskningsmaterial (Bryman, 2018, s. 561). Med kvalitativa intervjuer strävar forskaren efter att komma åt intervjupersonens uppfattningar och föreställningar om olika företeelser (Esaiasson et al. 2017, s. 262). Det finns många tänkbara sätt att genomföra intervjuer

beroende på uppsatsens forskningsfråga. För denna studie är semistrukturerade intervjuer den valda intervjumetoden, eftersom att ändamålet är att komma åt intervjupersonernas förståelser och uppfattningar av begreppet social blandning. Semistrukturerad intervju är en

intervjumetod som på förhand organiseras utifrån uppsatsens forskningsteman, men där frågornas ordningsföljd styrs efter samtalets struktur. Detta gör intervjumetoden flexibel med tanke på att frågornas ordningsföljd inte behöver följas fullt ut och att det finns ett utrymme och möjlighet för uppföljningsfrågor (Bryman, 2018, s. 561-565). Detta är den främsta anledningen bakom valet av denna intervjumetod.

21

4.2.1. Urval

Valet av informanter är en särskild betydelsefull fråga inom kvalitativ intervjuforskning. Centralitet är den vanligast förekommande urvalsprincipen. Med detta menas att en forskare vill nå de viktigaste personerna inom det valda forskningsfältet, så kallade ”centralt placerade källor” (Esaiasson et al. 2017, s. 267). Vilka slags informanter som skulle intervjuas

bestämdes utifrån studiens syfte och frågeställning. Eftersom att studiens avgränsning är planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö Stad var det enkelt att besluta vilka slags informanter som skulle intervjuas. Det resulterade i planerare som arbetar på

strategiavdelningen på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad. Strategiavdelningen i Malmö ansvarar för strategiska och översiktliga planeringsfrågor där översiktsplaneringen hör till (Malmö stad, 2017). Politiker i Byggnadsnämnden, Kommunfullmäktige eller

Kommunstyrelsen hade också varit möjliga att intervjua, eftersom att dem alla har en betydande roll i översiktsplanarbetet. Men på grund av studiens inriktning mot planerare bedömde jag att planerare på strategiavdelningen var mer lämpliga som informanter. De kriterier som formades i urvalet var att informanterna skulle ha varit antingen projektledare för översiktsplanen eller varit delaktiga i arbetet för framtagningen av översiktsplanen för Malmö. Informanterna arbetar som planarkitekter, programarkitekter eller som arkitekter på strategiavdelningen. Dessa planerare kontaktade jag genom att mejla stadsbyggnadskontorets kontaktcenter där de vidarebefordrade mig vidare till rätt planerare. Snöbollsurvalet

tillämpades inte, eftersom att jag i förhand hade en uppfattning om vilka tjänstepersoner som jag var intresserad av att intervjua och kontaktade dem genom stadsbyggnadskontorets kontaktcenter.

Intervjuer med dessa planerare från Malmö kan inte bidra med en fullständig bild av hur planerare uttrycker och formulerar social blandning i hela Sverige. Detta resultat representerar inte alla kommuner i Sverige och det är inte heller den här studiens syfte. Resultatet från intervjumaterialen representerar endast planerares innebörd av social blandning inom Malmö stad. Samtidigt kan detta ge en indikation på vilka uppfattningar som råder bland planerare om social blandning och ändamålet är inte att generalisera.

Det finns ingen given gräns för hur många informanter som ska väljas i urvalet. Monica Dalen (2008, s. 54) påpekar att antalet informanter inte bör vara för stort, eftersom att både

22

process. Enligt Esaiasson et al. (2017, s. 267-268) kan intervjuandet upphöra när det på ett källkritiskt trovärdigt sätt går att avgöra att det insamlade intervjumaterialet är tillräckligt för studien. Vad som är tillräckligt avgörs genom ”mättnad”, det vill säga när det inte längre framkommer några nya relevanta aspekter av det fenomen som står i centrum för studien. De båda allmänna råden har jag tagit hänsyn till vid beslut av antalet informanter.

4.2.2. Operationalisering

Innan en semistrukturerad intervju har flera frågor formulerats i förhand genom en så kallad intervjuguide. En intervjuguide är en strukturerad minneslista över vilka frågeställningar som ska beröras (Bryman, 2018, s. 565). Min intervjuguide består av sju frågor som har en

koppling till studiens syfte och frågeställning. De samtliga formulerade frågorna i intervjuguiden har en koppling till begreppet social blandning. Frågorna är dessutom av relevans för de utvalda intervjupersonerna och är utformade så att de måste fundera över sitt svar och inte endast svara ”ja” eller ”nej”, förutom på första frågan.

Samtliga semistrukturerade intervjuer startades med en beskrivning om uppsatsens bakgrund och syfte innan frågorna från intervjuguiden började att ställas. Intervjupersonerna fick tala fritt och utan begränsning med anledning att intervjun skulle upplevas som ett samtal och inte som ett förhör. Ambition var att intervjupersonerna skulle ha en frihet att formulera sina svar och känna sig trygga. Alla frågorna i intervjuguiden berördes men dock inte i kronologisk ordning med tanke uppföljningsfrågor som kom upp. Alltså anpassades ordningen utefter vad informanterna tog upp under intervjuns gång.

Sammanlagt genomfördes fyra antal semistrukturerade intervjuer som varade mellan 20-30 minuter vardera. All intervjumaterial har dock inte transkriberats utan endast de delar som bedömdes relevanta och användbara för att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningen. Bryman (2018, s. 582) konstaterar att en forskare som genomför intervjuer inte ska känna sig tvingad att transkribera allt intervjumaterial som samlats in om det inte är viktigt och relevant. Denna vägledning om intervjuer och transkribering har jag gått efter.

Under de samtliga semistrukturerade intervjuerna begärde ingen av informanterna att bli anonymiserade. Trots detta har jag valt att benämna dem som ”Informant 1”, ”Informant 2”, ”Informant 3” och ”Informant 4” för att värna om deras personliga integritet.

23

4.3. Metodkritik

Alla vetenskapliga metoder har för- och nackdelar. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att de frambringar en stor mängd data. Det insamlande intervjumaterialet kan ge både detaljerad och djupgående kunskap om informantens reflektioner och åsikter om en företeelse. Därför har kvalitativa intervjuer bedömts som en lämplig metod för att tydliggöra innebörden av social blandning utifrån planerare på strategiavdelningen i Malmö stad. Däremot nackdelen med kvalitativa intervjuer är framför allt att de är väldigt tidskrävande. Det tar tid att bearbeta och analysera det insamlade intervjumaterialet. Ytterligare en nackdel är ”intervjuareffekten”. Detta innebär att informantens uttalanden under intervjun kan vara påverkade av forskarens uppfattningar om ämnet genom de ledande frågorna som ställs. Jag har försökt att motverka detta genom att formulera öppna frågor och försökt förhålla mig neutral under intervjuerna. Men det är svårt att bedöma min egna neutralitet under intervjuerna och undvika förutfattade uppfattningar (Denscombe, 2018, s. 292-294).

Kritik mot kvalitativ textanalys är framför allt tolkning av en text. Tolkning handlar om att begripa och förstå vad en text säger i förhållande till den fråga som ställs till texten. Kritiker menar att förförståelsen har en inverkan på hur en text kommer att förstås. Två forskare med olika erfarenheter kan läsa en och samma text men tolka den på olika sätt. Därför är det viktigt att en tolkning av en text genomförs på ett öppet och transparent sätt med empiriska belägg. Detta kan göras genom att citat och referat presenteras från texten för att stödja forskarens tolkningar och anspråk (Esaiasson et al. 2017, s. 226-230). Detta har gjorts för att uppnå öppenhet och transparens.

4.4. Material

Materialet som utgör denna studie är översiktsplanen för Malmö. Varje kommun måste ha en aktuell översiktsplan enligt plan- och bygglagen (PBL). En översiktsplan är ett strategiskt och visionärt dokument där syftet är att vägleda beslut om användningen av mark- och

vattenområden och hur stadsmiljön ska utvecklas. I en översiktsplan redovisas kommunens långsiktiga utveckling avseende bebyggelse och mark- och vattenanvändning i staden. Det vill säga, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras långsiktigt. Denna

långsiktiga utveckling överblickar en längre tidsperiod, exempelvis 15-20 år. Men

översiktsplanen ska omprövas under varje mandatperiod. Översiktsplanen för Malmö antogs 2018 av kommunfullmäktige. Materialet är alltså aktuellt tidsmässigt och inhämtat från

24

Malmö stads hemsida, vilket stärker trovärdigheten av detta utvalda material (Malmö stad, 2019). Översiktsplanen för Malmö består av en planstrategi, kartor med planeringsriktlinjer, hållbarhetsbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, utställningsutlåtande och en samrådsredogörelse (Malmö stad, 2018a, s. 3). Inom ramen för den här studien bedömdes översiktsplanen för Malmö som material vara tillräcklig i omfång för att uppnå studiens syfte. Valet av detta material grundar sig på att en översiktsplan omfattar hela kommunens yta och inte ett avgränsat område i en stad. Det finns andra dokument som hade varit lämpliga för analys, exempelvis planprogram, detaljplaner, fördjupade översiktsplaner men dessa omfattar en stadsdel eller ett område i en stad. Detta är inte av intresse att analysera specifika

stadsdelar för att studien ämnar inte att tydliggöra planerares förståelse av social blandning inom en stadsdel. Detta är ingen fallstudie så att studien inriktar sig på en stadsdel som ett fall. Istället används översiktsplanen som material för att uppnå studiens syfte.

Intervjumaterialet från de semistrukturerade intervjuerna kommer också att användas som material i analysen.

25

5. Resultat och analys

Detta kapitel omfattar studiens resultat och analys. Detta kapitel består av tre delar: - Analys av översiktsplan för Malmö

- Informanternas svar om social blandning i Malmö - Analys av begreppet social blandning

5.1. Analys av översiktsplanen för Malmö

Det första steget i denna analys var att bekanta mig med det valda textmaterialet, vilket är översiktsplanen för Malmö. Jag började med en noggrann genomläsning av materialet utan att anteckna något i det här första steget. Detta eftersom att det senare analysarbetet kräver djupdykningar i texten. Efter att jag hade bekantat mig med materialet började jag med det konkreta analysarbetet. Då använde jag Bacchis sex analytiska frågor som jag ställde systematiskt till översiktsplanen för Malmö som skulle analyseras. Jag ställde en analytisk frågeställning i taget till materialet och strök under de passager i texten som var särskilt relevanta och illustrativa. När jag ställde en analytisk frågeställning till texten sökte jag samtidigt efter svar på frågan. På detta sätt lyftes relevanta delar av texten fram, vilket kommer att presenteras nedan genom citat.

Vilket sorts problem representeras?

Problemrepresentationen som lyfts i översiktsplanen är flera. Den första

problemframställningen som målas upp i materialet är ”Malmös snabba befolkningstillväxt de senaste 15 åren” (Malmö stad, 2018b, s. 9). ”Malmös befolkning har ökat kraftigt. Staden lockar boende, företag och besökare från hela världen” och ”Den senaste

befolkningsprognosen pekar mot att Malmös invånarantal år 2027 kommer att vara omkring 378 000. Det betyder en genomsnittlig tillväxt per år på omkring 5 000 invånare” (Malmö stad, 2018a, s. 6, 65).

Bostadsbristen för vissa grupper i staden är också en problemrepresentation som märks tydligt av följande citat: ”Befolkningstillväxt har under hela 2000-talet varit stark i Malmö. Antalet nyproducerade bostäder har dock inte ökat i takt med befolkningen, vilket har lett till

bostadsbrist för vissa grupper” (Malmö stad, 2018a, s.26). Trots att det idag byggs fler

26

nyproducerade bostäder. Hemlösheten har ökat och presenteras som ett ytterligare problem i översiktsplanen. ”Att begränsa hemlösheten är en avgörande utmaning för Malmö” (Malmö stad, 2018a, s. 3).

”Malmö präglas av en geografisk närhet mellan stadsdelar av olika karaktär men har samtidigt många påtagliga barriärer som skiljer av närbelägna stadsdelar. De förstärker ibland även mentala skiljelinjer och bidrar till en mer uppdelad stad. Stadens olika delar behöver länkas samman bättre för att skapa förutsättningar för ett mindre segregerat Malmö” (Malmö stad, 2018a, s. 16).

I det ovanstående citatet framkommer att Malmö är en segregerad stad. I översiktsplanen beskrivs det flera gånger att ”Barriärer ska byggas bort och staden ska läkas samman” och att ”Fysiska barriärer kan omvandlas till sammanlänkande områden” (Malmö stad, 2018a, s. 34, 66). Segregationen är alltså en problemrepresentation som lyfts fram. Att det är segregation som lyfts fram som problemrepresentation märks tydligt av följande citat: ”Hela staden ska göras tillgänglig för alla grupper i samhället” (Malmö stad, 2018a, s. 44) och ”Balans mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar ska eftersträvas” (Malmö stad, 2018a, s. 67).

Malmö är en stad med en stor mångfald, både socioekonomiskt och kulturellt med tanke på de senaste 30 årens demografiska förändringar. De jämlika möjligheterna för olika grupper i samhället ramas in som en problemrepresentation: ”(...) att dels verka för att minska ojämlikhet och ojämställdhet bland befolkningen och dels att verka för att den existerande ojämlikheten inte ska vara en barriär för tillträde eller deltagande i staden och dess resurser” (Malmö stad, 2018b, s. 12-13).

Vilka aktörer representeras?

De aktörer som representeras är de som var med och arbetade aktivt med att ta fram en

översiktsplan för Malmö stad. Kommunstyrelsen hade det högsta ansvaret för den översiktliga planeringen, var beställare och ledde arbetet med översiktsplanen medan kommunfullmäktige antog översiktsplanen. Stadsbyggnadsnämnden var den aktören som hade i ansvar att bereda översiktsplanen. Olika förvaltningar och avdelningar samarbetade med varandra.

Strategiavdelningen och planavdelningen vid stadsbyggnadskontoret samarbetade med stadsarkitektavdelningen, stadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret

27

för att utarbeta ett planförslag men själva arbetsgruppen var strategiavdelningen på stadsbyggnadskontoret (Malmö stad, 2018a, s. 1, 3 & 71-72).

Länsstyrelsen representeras också som en aktör, eftersom att de gav ett granskningsyttrande över kommunens förslag till översiktsplan innan den fastställdes. Malmö stad samråder med Länsstyrelsen i arbetet med översiktsplanen. Samtliga nämnder i Malmö stad har, utom en nämnd, också yttrat sig om förslaget till översiktsplan för Malmö. Utöver dessa yttrade sig också Region Skåne, ett antal statliga myndigheter och företrädelsevis skånska kommuner. De flesta yttranden stod privatpersoner och ideella organisationer för. Alla de här kan också betraktas som aktörer, eftersom att de som lämnade yttranden var tvungna att tillgodoses för att annars hade inte översiktsplanen för Malmö kunnat antas av kommunfullmäktige (Malmö stad, 2018c, s. 4-5).

Hur är orsaken till problemet representerat?

Orsaksformuleringar är inte lika tydligt presenterade som problemrepresentationerna i materialet. Men det går att förstå att en av orsakerna till problemfrågorna är globaliseringen. Följande citat klargör detta: ”Att Malmö är en del i ett globalt sammanhang har blivit allt tydligare. Staden påverkas på olika sätt av såväl snabba som långsamma skeenden i världen. Migration och klimatförändringar är olika exempel på detta. Nationella beslut får också inverkan lokalt” (Malmö stad, 2018a, s. 3) och ”I en allt mer globaliserad tid får händelser och beslutsfattande i olika delar av världen allt större betydelse för Malmö. Omvärldens snabba och ständiga förändring får inverkan på staden i olika avseenden” (Malmö stad, 2018a, s. 21).

Ytterligare en orsak till problemrepresentationerna uttrycks vara stadens geografiska läge. ”Malmös geografiska läge vid nationsgränsen och vid Öresund – en av de mest trafikerade vattenvägarna i världen – gör staden till mötespunkt för kommunikation och transporter mellan kontinenten och norra Europa. Detta skapar stora utvecklingsmöjligheter men innebär även utmaningar som måste mötas” (Malmö stad, 2018a, s. 22) och ”Malmö är en stad som kan vara ”nära” ur flera olika infallsvinklar; en stad nära kontinenten, en stad nära metropolen Köpenhamn, en stad nära havet och landsbygden” (Malmö stad, 2018a, s. 14).

28 Hur är lösningen på problemet representerat?

Lösningen representeras vara främst ”En nära, tät, grön och funktionsblandad stad” genom att staden ska växa inåt och där alla ska känna sig välkomna: ”Hela staden ska göras tillgänglig för alla grupper i samhället” (Malmö stad, 2018a, s. 14, 44). Med funktionsblandad stad menas att ”Staden ska byggas med en så stor blandning av funktioner som möjligt. Inom blandad stadsbebyggelse ska bostäder, parker, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande rymmas. Variation av bostadstyper och upplåtelseformer ska eftersträvas” (Malmö stad, 2018a, s. 34).

Täthet innebär att marken brukas så att fler människor kan bo, arbeta och mötas på samma yta (Malmö stad, 2018a, s. 34). För att en stad ska uppnå täthet måste barriärer byggas bort som delar staden: ”I framtidens Malmö har barriärer mellan stadsdelar brutits och gränser har suddats ut. Nya stråk har gett nya rörelsemönster och staden har därmed sammanfogats, både socialt och fysiskt – och fler möjligheter finns till möten mellan människor från olika platser i staden” och ”Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och

attraktioner kan staden knytas samman socialt” (Malmö stad, 2018a, s. 8, 15).

En tät stad möjliggör en blandning av bostäder, vilket i sin tur leder till att fler grupper i samhället kan flytta in oavsett gruppers olika förutsättningar och därmed minska hemlösheten. Detta klargörs med följande två citat: ”Malmö har ett allsidigt bostadsbestånd med olika upplåtelseformer, bostadsstorlekar, hustyper och i varierande prisnivåer som gör det möjligt för hushåll med olika förutsättningar att flytta till eller inom staden allt eftersom hushållet förändras. Ingen är hemlös i Malmö” och ”En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att

åstadkomma ett bredare utbud av olika bostadstyper och boendeformer i befintliga områden” (Malmö stad, 2018a, s. 7, 14). Täthet är dock inte det enda som möjliggör en blandning av bostäder utan en fungerande bostadsmarknad är också nödvändigt. ”Malmös attraktionskraft, ekonomiska och sociala utveckling är i hög grad beroende av en väl fungerande

bostadsmarknad som kan erbjuda ett brett och varierat utbud av attraktiva bostäder (Malmö stad, 2018a, s. 12) och ”(...) uppnå en bostadsmarknad som erbjuder bostäder till rimliga priser för alla” (Malmö stad, 2018a, s. 17). När bostadsmarknaden är väl fungerande kan befolkningstillväxten lösas genom att bostadsmarknadens aktörer arbetar tillsammans med Malmö stad ”så att bostadsbyggandet sker i takt med befolkningsökningen” (Malmö stad, 2018a, s. 7).